Konceptutveckling 36

Datainsamlingen var en viktig del för att kunna presentera underlag för konceptutvecklarna vid workshoptillfällena. Videodokumentationer och skärmdumpar från Quality time och Moment var tillräckligt underlag för att påbörja koncepten. Eftersom datainsamlingen i sig inte avslöjade så mycket om målgruppen var det en viktig del att vid varje workshop presentera målgruppen. Vidare fick deltagarna information om projektets syfte samt att det var tillåtet att tänka bortom existerande tekniska lösningar. Aldrich (2003, s. 34-35) fem nivåer av smarta hem presenterades även vid konceptutvecklingen. Det hjälpte till viss del familjerna att reflektera kring definierade nivåer av smarta hem som det annars inte hade tänkt på. Utvecklarna kunde använda den för att definiera funktioner som passade in i tabellens olika nivåer.

Allt material samt eventuella syften och mål som presenterades under workshoptillfällena har påverkat resultatet vilket innebär att det är viktigt att reflektera över det material som presenteras för deltagarna. Varje workshop var begränsad till ungefär två timmar och bestod av mellan 2-6 deltagare. Det var nödvändigt att ha förbestämda mål för att försäkra ett resultat vid slutet av varje workshoptillfälle. Till viss del kändes två timmar som för kort tid för att hinna både diskutera resultat från datainsamlingen och producera koncept. Till exempel blev det stressigt att hinna producera två koncept vid Workshop 2 och endast kalenderkonceptet utvecklades under Workshop 3. Troligtvis hade fler workshoptillfällen och mer tid per tillfälle resulterat i att mer utvecklade

koncept kunde presenteras för familjerna. Antalet deltagare per workshop kan även ifrågasättas men eftersom tiden var begränsad hade fler deltagare troligtvis bidragit till att alla inte hade kommit till tals. Ett alternativ hade då varit att dela in deltagarna i mindre grupper.

Workshop 1 resulterade i fokusområden som deltagarna enades om, det upptog hela de två

timmarna. Fördelen med att definiera specifika områden är att dessa kan återanvändas och på så vis kan tid sparas längre fram. Fokusområdena gjorde det möjligt att klippa ut exempel ur

videomaterialet och under följande workshoptillfällen räckte det att visa dessa. De utvalda videoklippen påverkade tydligt koncepten, vilket var meningen, samtidigt är det viktigt att reflektera över detta. Hur påverkas konceptutvecklarna av det presenterade materialet? När konceptutvecklingen påbörjades under Workshop 2 sammanställdes tre punktlistor med egenskapers om deltagarna fann positiva, negativa eller både ock. Koncepten som togs fram var direkt kopplade till videodokumentationerna som presenterades. Då ett barn ramlade och fick en stol över sig i den ena filmen utvecklades snabbt ett koncepts om skulle lösa detta.

Kalenderkonceptet togs fram eftersom båda familjerna hade analoga kalendrar i sina hem samt att den ena familjen planerade en hel del vid frukostbordet. Utvecklarnas listor med positiva och negativa funktioner stämde tämligen väl överens med familjernas tankar visade det sig vid konceptpresentationen.

Efter Workshop 2 var det dags för konceptpresentation och intervju med familjerna. Bell (2007, s. 161-162) menar att det är viktigt med ett tema och planerade frågor vid en intervju. För att försäkra att nödvändiga frågor ställdes togs de fram under Workshop 2 tillsammans med

konceptutvecklarna. Ett intervjuschema med planerade huvud- och följdfrågor var effektivt för att säkerställa att familjerna besvarade det som utvecklarna ville ha svar på. Intervjuschemat innehöll även konceptpresentationerna samt Aldrich (2003, s. 34-35) fem nivåer av smarta hem. Samtalen kretsade huvudsakligen kring de tre första nivåerna; smarta objekt, smarta objekt som kan kommunicera samt uppkopplade hem. Nivå fyra och fem; lärande och uppmärksamma hem kom endast på tal vid ett fåtal tillfällen. Generellt kändes familjerna negativa till nivå fyra och fem eftersom hemmet behövde spara information om användarna. En familj menade att det kunde vara okej om informationen sparades i tryggt förvar på en dator i hemmet. Aldrich (2003, s. 34-35) fem nivåer var ett bra stöd för att hjälpa användarna reflektera utöver deras förkunskaper. Ett alternativ till en tabell i textformat hade varit att presentera bilder eller videoklipp på teknik som illustrerade de fem nivåerna för att försöka förtydliga möjligheterna. Eftersom familjernas svar påverkades av Aldrich (2003, s. 34-35) fem nivåer av smarta hem är det viktigt att reflektera över vilket material som presenteras vid konceptutvecklingen. Det är oklart vilken påverkan bilder eller filmer hade haft på intervjuerna.

Intervjuerna antecknades digitalt med laptop under samtalens gång. Troligtvis hade det varit en fördel att spela in intervjuerna för att kunna lyssna i efterhand samt att kunna spela upp delar under workshoptillfällena. Samtidigt sparades en hel del tid på att anteckna intervjuerna direkt. En annan fördel var att familjerna ibland tvingades förklara ytterligare för att det skulle vara möjligt att anteckna i tydlig text hur de menade.

Koncept 1 handlade om säkerhet. Föräldrarna uttryckte oro över olyckor som kunde ske i hemmet samt att de såg fördelar med att kunna stänga av saker med hjälp av mobilen utanför hemmet. Familjerna hade anpassat sina hem en hel del för att de skulle bli barnsäkra. Mycket som gjorts handlade om planering och placering av saker. En bokhylla som barnet inte kunde nå upp till ansågs vara säkrare och hyllor som barnet kunde nå till var antingen låsta eller fyllda med barnens leksaker.

Koncept 2 var en smart kalender. Vid konceptpresentationerna visade det sig att familjerna använde ungefär tio kalendrar per familj. Den analoga var högt uppskattad och kalendrarna i deras mobiler användes oftast för att anteckna aktiviteter eftersom de oftast var tillgängliga. Båda familjerna hade som mål att den analoga kalendern skulle innehålla allt som inte var specifikt arbetsrelaterat som till exempel arbetsuppgifter. Familjerna hade en hel del önskemål kring utvecklingen av en kalender. Allt från att den skulle fungera som dagbok, till personlig tränare och kostrådgivare till att hålla reda på aktiviteter och kunna bjuda in vänner till middagar. Gällande matinköp tyckte en av familjerna att det hade varit smidigt om kalendern visste vad olika maträtter innehöll, kunde meddela vad som skulle inhandlas samt föreslå nyttigare alternativ.

Vid vidareutveckling av framtagna koncept är det viktigt att ta hänsyn till användarnas privatliv och fundera över vad som händer med all data som samlas in samt vart den lagras och vem som har tillgång till den. Under workshoptillfällena med Cybercom diskuterades till exempel att det kan vara obehagligt att känna av övervakning eller om hemmet lär sig för mycket om användarnas beteende. Detta behandlas ej inom ramen för denna undersökning utan ges endast som förslag på mer fokus kring detta vid vidare utveckling av koncepten.

Att finna en tid som passar alla deltagare var svårt inför Workshop 3. För att klara projektets deadline fick den genomföras med färre deltagare än planerat. Återigen var tillfället begränsat till två timmar. Därför valdes koncept 2 ut för vidare utveckling. Att försöka hinna med utvecklingen av båda koncepten hade blivit för stressigt på utsatt tid. Workshopen resulterade i vidare utveckling av koncept 2 trots färre deltagare.

Under Workshop 3 gick deltagarna igenom familjernas intervjuer och feedback. En punktlista sammanställdes med familjernas egna önskemål samt funktioner som utvecklarna ansåg kunde ge

definiera olika delar av koncept 2 och sammanfatta deras funktioner under varje nivå. Genom att översätta punktlistan till meningar under de olika nivåerna av smarta hem grupperades de punkterna som hörde samman och koncepten förtydligades. Meningarna blev början på användarhistorier som förtydligade kalenderns funktioner samt hur familjerna skulle kunna interagera.

Koncept 2 – kalendern är klart för sin första pappersprototyp. Nästa steg skulle vara att presentera prototypen för familjerna för ytterligare feedback.

6 Slutsatser

Att utveckla koncept för smarta hem utifrån en angiven målgrupps behov har varit möjligt genom att samarbeta med familjer ur rapportens angivna målgrupp och utvecklare från Cybercom Öresund. Dock bör mer tid planeras för att undvika att stressa fram koncept. Det hade varit önskvärt att kunna göra ett urval bland flera koncept. Från de koncepten som inte användes hade eventuellt de intressantaste delarna valts ut och implementerats i de utvalda koncepten. Genom att låta två familjer videodokumentera sina morgonrutiner blev det möjligt att samla in tillräckligt underlag för att utveckla koncept tillsammans med Cybercom Öresund. Det har varit viktigt att hitta familjer som varit villiga att videdokumentera sina liv och sedan ställa upp på intervjuer. Det är även viktigt att respektera deltagarnas integritet och att förvara insamlat material så att det inte råkar spridas till utomstående. Backman (1998, s. 48) skriver att kvalitativa fallstudier oftast utförs i verkliga miljöer. Olsson och Sörensen (2011, s. 162) styrker detta och menar att etnografisk forskning går ut på att förstå människor i sin verkliga miljö. Familjernas behov blev tydliga genom att videodokumentera, analysera, utveckla koncept och sedan presentera koncepten för familjerna för feedback. Aldrich (2003, s. 34-35) fem nivåer av smarta hem (tabell 1) bidrog till att hjälpa familjerna reflektera över olika nivåer av smarta hem. Genom att låta familjerna videodokumentera specifika tidpunkter framkom vilka aktiviteter, mål med aktiviteterna samt i vilka rum de utfördes. Datainsamlingen möjliggjorde konceptutveckling och resulterade i två koncept, ett om säkerhet och en kalender, i samarbete med Cybercom Öresund. Det var värdefullt att presentera koncepten för familjerna för att få deras feedback. Det blev tydligt att utvecklare och användare inte alltid tänker på samma saker eller ser värde i samma funktioner. För att säkerställa att konceptutvecklingen följde användarnas behov hade det varit önskvärt med fler iterationscykler. Nästa steg är att

utveckla prototyper som kan användas för att testa koncepten tillsammans med familjerna. Gaver et al. (2004) cultural probes undersökning kan användas som inspiration för detta.

6.1 Vidare forskning

Framtagna koncept kan vidare utvecklas genom fler iterationscyklar. Inom den här rapportens tidsram fanns utrymme för tre workshoptillfällen och en konceptpresentation utöver

datainsamlingen. Vidare är det oklart hur många iterationscyklar som är ett lämpligt antal eller om resultatet kan påverkas på andra sätt. Till exempel av datainsamlingen, målgruppen, antalet konceptutvecklare och metoden som används. Det är inte självklart att rapportens metod är den optimala för att utveckla koncept för smarta hem, det hade varit intressant att jämföra flera metoder för att se för- och nackdelar.

Referensförteckning

Aldrich, K. F. (2003). Smart Homes: Past, Present and Future. Harper, R. (ed.) Inside the Smart

Home, Springer-Verlag London Ltd.

Blasco, R., Marco, Á., Casas, R., Cirujano, D. & Picking, R. (2014). A smart kitchen for ambient assisted living. Sensors, 14(1), s.1629-1653.

Backman, J. (1998). Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur.

Bell, J. (2006). Introduktion till forskningsmetodik. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur. Bovet, G. & Hennebert, J. (2013). Offering web-of-things connectivity to building networks.

Proceedings of the 2013 ACM conference on pervasive and ubiquitous computing adjunct publication, s. 1555-1564.

Bryman, A. (2008). Social research methods. 3., [rev.] uppl. Oxford: University press.

Calvo, A. A. & Perugini, S. (2014). Pointing devices for wearable computers. Advances in Human -

Computer Interaction, s.1-10.

Cheng, C. & Lee, D. (2014). Smart sensors enable smart air conditioning control. Sensors (Basel, Switzerland), 14(6), s. 11179-11203.

De Silva, S., Barlow, M. & Easton, A. (2013). Harnessing multi-user design and computation to devise archetypal whole-of-body gestures: A novel framework. Proceedings of the 25th Australian

Computer-Human Interaction Conference: Augmentation, Application, Innovation, Collaboration.

s. 85-94.

Eriksson, L. T. (2011). Att utreda, forska och rapportera. Malmö: Liber AB.

Ferranti, E., Montanari, A., Pignolet, Y. & Zablotchi, I. (2013). Plug&Play site management or, why your solar panel should be like your webcam. Proceedings of the 11th ACM Conference on

embedded networked sensor systems. s. 1-2.

Galloway, A. (2004). Intimations of everyday life: Ubiquitous computing and the city. Cultural

Studies, 18(2), 384-408.

Gaver, W., Boucher, A., Pennington, S. & Walker, B. (2004). Cultural probes and the value of uncertainty. Interactions - Funology, 11(5), s. 53-56.

Hamill, L. (2003). Time as a Rare Commodity in Home Life. Hamill, L., (ed.) Inside the Smart

Home, Springer-Verlag London Ltd.

Harper, R. (2003). Inside the Smart Home: Ideas, Possibilities and Methods. Harper, R. (ed.) Inside the Smart Home, Springer-Verlag London Ltd.

MacLean, K. E. (2008). Foundations of transparency in tactile information design. IEEE

Transactions on Haptics, 1(2), 84-95.

Montero, C., Alexander, J., Marshall, M. & Subramanian, S. (2010). Would you do that?: Understanding social acceptance of gestural interfaces. Proceedings of the 12th international

conference on human computer interaction with mobile devices and services. s. 275-278.

Mukhopadhyay, S.C. (2014). Internet of Things [Elektronisk resurs] : Challenges and Opportunities.

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: kvalitativa och kvantitativa perspektiv. 3. uppl. Stockholm: Liber.

Ruiz, J., Li, Y. & Lank, E., (2011). User-defined motion gestures for mobile interaction. Proceedings of the SIGCHI Conference on human factors in computing systems, 05/2011.

Statistiska centralbyrån (2014). Hitta statistik: andel personer som har tillgång till internet i hemmet [www]. Tillgängligt på Statistiska centralbyrån: <http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistik- efter-amne/Levnadsforhallanden/Levnadsforhallanden/IT-bland-individer/15269/15276/281490/>. Hämtat: 2015-05-05.

Statistiska centralbyrån (2012). En undersökning om svenska folkets tidsanvändning år 2010/11 [www]. Tillgängligt på Statistiska centralbyrån:

<http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0103_2010A01_BR_LE123BR1201.pdf>. Hämtat: 2015-05-05.

Strain, D. J. (2003). Households as Morally Ordered Communities: Explorations in the Dynamics of Domestic Life. Strain, D. John., (ed.) Inside the Smart Home, Springer-Verlag London Ltd. Swedish smartgrid. (2009). Planera för effekt – Slutbetänkande för Samordningsrådet för smarta elnät. [www]. Tillgängligt på swedishsmartgrid.se: < http://www.swedishsmartgrid.se/wp- content/files_mf/1418219647SOU2014_84_webb.pdf> Hämtat 2015-05-05.

Valero, M. Á., Bravo, J., Chamizo, J. M. G. & López-de-Ipiña, D. (2014). Integration of multisensor hybrid reasoners to support personal autonomy in the smart home. Sensors (Basel, Switzerland), 14(9), s. 17313-17330.

van Pieterson, L. & Cherenack, K. (2012). Smart textiles: Challenges and opportunities. Journal of

Applied Physics, 112(9), s. 091301-091301-14.

Vetenskapsrådet. (2010-09-29). Forskningsetiska principer inom humanistiska-

samhällsvetenskaplig forskning. [www]. Tillgängligt på: <http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf> Hämtat: 2015-05-02.

Bilagor

Transkribering av videodokumentation finns sparade men har utelämnats på de deltagande familjernas begäran.

Bilaga 1 – Observationsmatris

Observationsmatrisen användes under pilotundersökningen. Syftet var att observera familjerna i sina hem och med hjälp av matrisen dokumentera tillräckligt underlag för att bistå utvecklarna från Cybercom i konceptutvecklingen.

Matrisen fylls i ett rum i taget och det aktuella rummet anges i rutan längst upp till vänster. Vidare anges föremål, aktiviteter, händelser, personer, målen, och känslan i rummet i de ljusgrå rutorna. Övriga vita rutor kan användas för att specificera till exempel föremålens användning under en aktivitet, en händelse, av en person, föremålets mål eller känslan som föremålet framkallar.

Bilaga 2 – Intervjuschema

Inspelat videomaterial har analyserats i två olika workshops med Cybercom Öresund. Den första

RUM FÖREMÅL AKTIVITET HÄNDELSER PERSONER MÅLEN KÄNSLAN RUM FÖREMÅL AKTIVITET HÄNDELSER PERSONER MÅLEN KÄNSLAN Hur påverkar

Rummets organisation Rummets organisation Rummets organisation Rummets organisation Rummets organisation Rummets organisation

Föremålens användning Föremålens användning

Föremålens användning Föremålens användning

Föremålens användning Föremålens användning

Aktiviteternas integrering Aktiviteternas integrering Aktiviteternas integrering Aktiviteternas integrering Aktiviteternas integrering Aktiviteternas integrering

Händelsernas integrering Händelsernas integrering Händelsernas integrering Händelsernas integrering Händelsernas integrering Händelsernas integrering

Personlig målsättning Personlig målsättning Personlig målsättning Personlig målsättning Personlig målsättning Personlig målsättning

Målsättningarna Målsättningarna Målsättningarna Målsättningarna Målsättningarna Målsättningarna

Kännslorna Kännslorna Kännslorna Kännslorna Kännslorna Kännslorna

Typ av rum Föremål i rum Typ av aktivitet Typ av händelse Vilka personer Personernas målsättningar Vilka kännslor

EXEMPEL: observatören är t.ex. intresserad av på vilket sätt och i vilket skede av den andliga aktiviteten som föremål och aktivitet knyts samman och kan då i rutan Föremål eller Aktivitet skriva ”utsmyckning i samband med andakt”.

• Parallella aktiviteter

• Simultanförmåga

• Perifer uppmärksamhet

• Ha koll på barnet

• Förberedelser (t.ex. inför frukost, dagis)

• Effektivisering/rutiner

• Placering av saker

Visa videoinspelningar med relevanta scener som visar exempel på ovanstående fokusområden, samma som på workshopen för konceptutveckling.

Under den andra workshopen tog vi fram två koncept som handlade om säkerhet och en kalender. Visa utvalda post-it lappar från workshop med positiva och negativa ord/tankar gällande smarta hem från workshopen för familjerna. Visa även Aldrich tabell för olika nivåer av smarta hem (se Tabell 1). Presentera koncept och ställ följande frågor.

Koncept 1: Säkerhet – Huset kan varna för faror i och utanför hemmet. T.ex. om ett fönster har lämnats öppet av misstag eller om ett barn närmar sig något som kan vara en fara.

Frågor:

1. Vad har ni för säkerhetslösningar idag? 2. Vilka säkerhetsåtgärder har ni själva skapat? 3. Vilka säkerhetsåtgärder har ni köpt?

4. Vad skulle ni vilja ha som ni inte har skaffat?

5. Har ni råkat ut för några obehagliga händelser? (t.ex. barn i fara, olåsta dörrar, försvunna saker) 6. Hur gjorde ni för att det inte skulle hända igen?

7. Vad vill du att ditt hem berättar för dig eller hjälper dig med?

8. Hur ställer du dig kring att ditt hem spelar in t.ex. bild, ljud, aktiviteter, tider osv för att automatisera eller hjälpa dig?

9. Hur vill du ha den här informationen?

Koncept 2: Kalender – En kalender som kan fungera båda analogt och digitalt. Den kan finnas tillgänglig precis där ni vill. Den kan ha vilket format ni vill och finnas i vilken enhet som ni vill. Den kan hjälpa er med allt.

Frågor:

1. Vilka kalendrar använder ni idag? 2. Hur använder ni era kalendrar idag? 3. Olika material/format?

4. Olika enheter?

5. Glömmer ni aktiviteter i kalendern? Varför? 6. Hur använder ni era kalendrar idag?

7. Vilket innehåll, vad skriver ni upp? 8. Gemensamma aktiviteter?

9. Gemensamma kalendrar?

10. Skillnader mellan era sätt att använda kalendrarna? 11. Placering av kalender?

12. Vart och när använder ni era kalendrar idag? 13. Fysisk plats i hemmet?

14. Ta med sig utanför hemmet?

15. Vart vill ni placera/använda er nya kalender? 16. Vilka funktioner vill ni ha i er kalender? 17. Analoga funktioner?

För att hjälpa familjerna att reflektera djupare kring sina svar används följande material som diskussionsunderlag:

Nivå Beskrivning

1. Hem som innehåller smarta objekt. Enskilda objekt med smart funktion. 2. Hem som innehåller smarta objekt som

kan kommunicera.

Enskilda objekt med smart funktion som kan kommunicera med andra föremål.

3. Uppkopplade hem. Hem som har nätverks och

Internetuppkoppling och därmed kan fjärrstyras.

4. Lärande hem. Aktivitetsmönster sparas och används för att förutse användarnas behov och styr tekniken därefter. T.ex. värme och lampor som anpassar sig efter de som bor i hemmet. 5. Uppmärksamma hem. Aktiviteter och rörelser i hemmet registreras

konstant för att förutse användarnas behov och styra tekniken därefter.

Avsked/nästa steg

Tacka familjerna för deras tid och engagemang efter avslutad intervju. Berätta att nästa steg är att analysera deras svar för att vidareutveckla koncepten. P.g.a. begränsad tid kommer detta vara sista mötet med familjerna och ingen mer kontakt eller intervju kommer ske. Meddela familjerna när examensarbete är klar och tillgängligt att ta del av.