Målgrupp och datainsamling 34

För att uppnå rapportens syfte var det nödvändigt att hitta en målgrupp användare som var villiga att samarbeta genom att bidra med data som kunde analyseras av konceptutvecklare. Precis som Harper (2003, s. 2) beskriver var det inte helt lätt att hitta familjer som ville släppa in observatörer i sina hem. För att lösa problemet med kort varsel vände sig rapportens författare till vänner med förfrågan. Mycket tid kunde sparas genom att samarbeta med bekanta eftersom delar av processen att hitta personer och vinna deras förtroende utgick. Det är viktigt att respektera deltagarnas integritet och att förvara insamlat material i tryggt förvar. Materialet får inte spridas eller användas utan deltagarnas godkännande. Det är viktigt att respektera undersökningens deltagare eftersom undersökningen kan tvingas avbryta ifall deltagarna väljer att avbryta sin medverkan.

Aldrich (2003, s. 32-33) menar att en bra teknik för att förstå användarnas behov är att observera deras aktiviteter utifrån olika synvinklar, exempelvis rum, tid, mål och kommunikation. För att observera familjerna användes en observationsmatris som metod för att samla in data som sedan skulle presenteras under konceptutvecklingsfasen med Cybercom Öresund. Olsson och Sörensen (2011, s. 170) ger förslag på en observationsmatris som kan användas för att undersöka hur människor beter sig i olika miljöer. Pilotundersökningen med matrisen misslyckades, men gav värdefulla insikter om vidare tillvägagångssätt. Det blev tydligt att det var svårt att samla in observationer genom att befinna sig i familjernas privata hem för att anteckna deras aktiviteter. Som ensam observatör var det svårt att hinna med att anteckna allt som inträffade i hemmet. Det var svårt att hinna med att anteckna alla familjemedlemmars aktiviteter, diskussioner och uttryck samtidigt som miljön hade inverkan och detta även behövde antecknas. Dessutom påverkades familjens aktiviteter och beteende av observatörens närvaro. Därför hade det heller inte varit lämpligt att bjuda in fler observatörer vid observationstillfällena. Det fanns också fördelar med att observera i hemmen. Till exempel kunde observatören ställa frågor under besöket.

Observationsmatrisen var väldigt detaljerad och öppnade upp för frågor och infallsvinklar som hjälpte till under videodokumentationen. Det var exempelvis intressant att analysera och reflektera kring olika personers användning av samma föremål i olika miljöer samt hur aktiviteten, händelsen, målet och känslorna påverkades av rummet eller personen som använde föremålet.

accepterade. För att se livet ur målgruppens ögon monterades en GoPro-kamera på ett huvudstativ. Då kameran inte hade någon display parkopplades den med användarnas mobiltelefoner. Eftersom användarna inte hade tidigare erfarenheter krävdes genomgång av tekniken då användarna själva skulle utföra videoinspelningen. Första försöket misslyckades då användaren av misstag hade lämnat kamerans WiFi på under natten och batteriet hade tagit slut. Användaren försågs med ett nytt batteri och instruktioner om hur misstaget skulle undvikas. I fortsättningen gick inspelningen problemfritt.

Olsson och Sörensen (2011, s. 162, 168-171) hänvisar till etnografisk forskningsmetod för att försöka förstå människor i deras vardagliga miljö. Författarna nämner det hermeneutiska forskningsperspektivet för att försöka nå en djupare förståelse om användarnas beteende. Familjerna fick informationen att dokumentera en timme någon gång mellan kl.7-9 en

vardagsmorgon. De var uppmanade att inte värdera vad de dokumenterade och att försöka agera normalt. Dock fanns tillfällen när användarnas beteende och spontanitet kan ifrågasättas. Vidare förekom ett tillfälle när den ena familjen valde att stänga av kameran. Anledningen var att de inte trodde att deras aktiviteter vid tillfället skulle vara av intresse för projektet. Ur observerande synvinkel var det synd eftersom familjen var mitt uppe i diskussioner som handlade om veckans planering. Familjerna kändes till viss del reserverad när kameran var på. När kameran var på längre stunder glömdes den ibland bort. Därför var det synd att deltagarna själva kunde stänga av

kameran. Det var en lyckad metod att låta familjerna videodokumentera en förutbestämd tidpunkt. Det gav svar på i vilka rum de befann sig under angiven tid, vilka aktiviteter de genomförde samt deras mål med aktiviteterna. Samtidigt spelade kameran även in ljud vilket fångade upp familjernas muntliga kommunikation.

Genom att analysera och transkribera videodokumentationen utifrån rubrikerna interaktions- och miljöobservationer fick observatören förståelse om familjernas behov och beteende samtidigt som nya idéer för datainsamling uppstod. Analysen var nödvändig för att kunna stötta diskussionerna under kommande workshops, både som presentatör av materialet samt för att kunna lyfta frågor vid behov. Till exempel var detaljkännedom om materialet nödvändig för att kunna spola till relevanta sekvenser i dokumentationen samt för att se till att diskussionerna besvarade rapportens syfte och problemformulering.

Apparna Quality time och Moment som loggar användarnas mobilanvändning visade sig vara användbara komplement för datainsamling. Båda apparna går att ladda ner gratis från Google play respektive App Store. Quality time för Android gav betydligt mer detaljerad information än Moment för IOS och därför skulle en upprepning av undersökningen kunna vinna på att vända sig till Androidanvändare. Mest värdefullt med apparna, speciellt Quality time, var att de visade exakt klockslag, hur länge och vilka appar som använts i mobilen samt total mobilanvändning. För

konceptutvecklingen var det värdefullt att se vilka appar målgruppen använde idag eftersom det skvallrade om deras behov och intressen. Genom att logga användarnas mobilanvändning under en längre tid kan det bli möjligt att se mönster och behov i deras mobilanvändning. Vilken typ av mobilappar användarna använder kan ge en hint om deras intresseområden och vad de önskar hjälp med i hemmen. Till exempel kan flera olika mobilappar för kommunikation som används ofta tolkas som att användaren använder flera olika applikationer för att lyckas kommunicera. Det var en fördel att samla in data från två familjer från samma målgrupp eftersom det visade på likheter och skillnader i deras beteenden och behov. Det var även värdefullt att få feedback och svar från två familjer under konceptpresentationen och intervjun eftersom deras svar varierade en hel del samtidigt som där fanns likheter. Dock var två familjer minimumkrav för att utföra undersökningen och det hade varit intressant att bland in fler familjer från samma målgrupp men även att bredda undersökningen och blanda in andra målgrupper. Det hade troligtvis gett mer inspiration till fler koncept. Fler deltagare i undersökningen hade gett mer underlag till

konceptutvecklarna samtidigt som fler användare ur olika målgrupper hade kunnat verifiera och ge feedback på koncepten innan eventuell utveckling.