Torgny Lihnell (mp) har ställt ett antal frågor till mig avseende användningen av avloppsvatten till bevattning.
1 Det är beklagligt att effektiva lokalt organiserade lösningar på miljöproblem inte kan fullföljas.
2 Ingen kommentar eftersom jag saknar insyn i processen.
3 Som jag ser det är miljön en av förlorarna. Utsläppen till Östersjön ökar.
Kretsloppet bryts .Dock ser jag den största förlusten i att en lokalt organiserad god lösning underkänns. Det ligger ett stort värde i att människor, organisationer och kommuner själva kan få ta initiativ och genomföra miljöförbättrande åtgärder i sin tillvaro.
4 Förändringen berör främst Hemse och Roma – anläggningarna. I Väskinde – projektet används vattnet till bevattning, men berörs inte av förändringen. I Träkumla och Havdhem används inte vattnet till bevattning och nya regler är inte aktuella.
5 Miljö och hälsoskyddsnämnden är tillsynsmyndighet (och remissinstans) för beslut och villkor som avser Roma och Hemse-anläggningarna. För de övriga anläggningarna är Miljö och hälsoskyddsnämnden både tillsynsmyndighet och prövningsmyndighet.
Eskelhem 2006-10-11
Jan Grimlund
Ordf miljö och hälsoskyddsnämnden
2006-10-16
Interpellation om tillgänglighet till lokaler och allmänna platser Ledamoten Lilian Virgin (s) har i en interpellation rörande tillgänglighet till lokaler och allmänna platser för alla samhällsmedborgare frågat mig:
1. Hur går arbetet med att identifiera och åtgärda de enkelt avhjälpta hindren för publika lokaler i kommunens eget fastighetsbestånd och på allmänna platser?
2. Kommer riksdagens och regeringens mål att alla enkelt avhjälpta hinder skall vara åtgärdade senast under år 2010 att uppnås för kommunens egna lokaler och allmänna platser?
3. Om målen inte nås, hur ser tidsplanen ut?
Mina svar är dessa:
Kommunen arbetar med tillgänglighetsfrågor ur minst tre olika perspektiv:
• Myndighet för efterlevnaden av krav på tillgänglighet – byggnadsnämndens ansvarsområde
• Ägare av lokaler/huvudman för allmänna platser – tekniska nämndens ansvarsområde
• Arbetsgivare – kommunstyrelsens ansvarsområde
Frågorna i interpellationen handlar om kommunens åtgärder avseende dess lokaler och allmänna platser.
1. Tekniska förvaltningen planerar att genomföra en inventering av enkelt avhjälpta hinder. Samarbete har sökts med Högskolan för att utveckla en metod/modell för detta, vilket dock hittills inte har givit konkret resultat i form av åtgärder. Om inte någon student anmäler intresse för frågan under hösten måste antagligen en konsult att anlitas för inventeringen.
2. Efter genomförd inventering avses en åtgärdsplan upprättas, med inriktningen att åtgärderna skall vara genomförda 2010. I samband med att åtgärdsplanen redovisas kommer också medel att begäras för att kunna fullfölja den.
3. Målet är att erforderliga åtgärder skall vara genomförda år 2010 .
Jan Lundgren
Kommunstyrelsens ordförande
Interpellation ang återvinningscentral (ÅVC) i Burgsvik
Torsten Gislestam har i en interpellation till mig ställt följande frågor:
Sedan flera år har det pågått en planering av en återvinningsgård intill Burgsviks samhälle.
- Hur långt har arbetet framskridit?
- När beräknas de planerade anläggningen att stå klar?
Mitt svar:
Bakgrund
Arbetet med att bygga en ny ÅVC i Burgsvik för att ersätta den befintliga som är placerad på gamla grovtippen i Hamra, startade i november 2002. Efter en period om nära 3 år avgjorde slutligen Miljödomstolen ärendet genom att upphäva det tillstånd som givits till anläggningen och återförvisa ärendet till miljö- och hälsoskyddsnämnden. Man ansåg att det inte var tillräckligt utrett hur dagvattnet skulle omhändertas.
Det finns som jag ser det i dagsläget följande alternativ:
1. Genomföra en ny dagvattenutredning och inkomma till MHN ny anmälan om verksamheten på samma plats. Det finns då en uppenbar risk för nya överklaganden från grannar med en lång utdragen tillståndsprocess.
2. Hitta en annan plats för ÅVC och upprätta nya handlingar som inlämnas till MHN för prövning.
3. Avstå från att etablera en ÅVC inom denna del av Gotland
Gotland har i dagsläget 7 ÅVC belägna i Fårösund, Slite, Visby, Klintehamn, Ljugarn, Hemse och Hamra. Nationellt sett är detta en hög siffra, jämförelsevis har Göteborg 4 st, Borås 5 st och Öland 2 st. Kostnaden för att driva våra ÅVC är höga, det kostar i dag mellan 34 kr/besökare (Visby) och 145 kr/besökare
(Fårösund). En bidragande orsak till höga driftkostnader är att
investeringskostnaden för en ny ÅVC är hög, ca 3-5 mkr. Att bygga en ny ÅVC i Burgsvik och senare även i Ljugarn skulle göra att kostnadsbilden försämrades ytterligare. Redan i dag har Gotland en hög avgift för sophämtning jämfört med andra kommuner.
Frågor kring hur avfallet skall insamlas framledes och vilken service som skall finnas bör regleras i den kommunala avfallsplanen. En revidering av denna är på gång och ett förslag beräknas kunna skickas på remiss under hösten.
med ca 40 km till närmaste
ÅVC. I närheten av Hemse och Visby ÅVC finns dock annan samhällsservice som många ändå besöker regelbundet.
Jag tror att lösningen för Burgsvik och även andra platser är att komplettera insamlingen av producentansvarsmaterial med en återvinningsstation (ÅVS) i likhet med den på Fårö. En ÅVS är en station där vi har en viss bevakning. Den som sköter städning och avrop av hämtning bör vara någon närboende som åtar sig jobbet som ”vaktmästare”
Helt obemannade ÅVS inbjuder till nedskräpning och där finns ett antal avskräckande exempel från fastlandet. En uppbyggnad av ÅVS måste ske i samarbete med förpackningsindustrin som har producentansvaret för materialet.
Visby den 16 augusti 2006
Tommy Gardell
Tekniska nämndens ordförande
Interpellation om skolans praoverksamhet
Ledamoten Lilian Edwards (m) har i en interpellation till mig ställt följande frågor om skolans praoverksamhet.
- ”Hur kommer Arbetsmiljöverkets krav att påverka praoverksamheten i Gotlands kommun?
- Klarar Gotlands kommun att ta det fulla ansvaret för skolungdomarna även under prao-perioden?”
Jag vill därför redogöra för hur Grundskolans PRAO är organiserad i de kommu-nala skolorna på Gotland.
Organisation
PRAO-verksamheten på Gotland organiseras genom Utvecklingsavdelningens Praktikcentral i nära samarbete med grundskolornas Studie-och yrkesvägledare.
Handläggarna på praktikcentralen har arbetat med utbildning och arbetsliv i mer är 20 år och har stor kunskap och erfarenhet av den gotländska arbetsmarknaden.
Praktikcentralens två handläggare har kartlagt hela arbetsmarknaden på Gotland och håller arbetsplatsbanken ständigt uppdaterad.
På varje arbetsplats finne en kontaktperson och vid placering av elev en namn-given handledare ute på arbetsplatsen.
I placeringsmeddelandet finns uppgifter om företagsnamn, adress, telefon till praktikstället arbetstid, arbetskläder, lunchställe, beskrivning av arbetsuppgifterna, när anmälan skall ske med klockslag när eleven infinner sig.
Överenskommelsen skrivs under av beslutande person på företaget/arbetsstället.
Praktikcentralen erbjuder arbetsplatser till grundskolornas Studie-och yrkes-vägledare som i dialog med den enskilda eleven beslutar om praoplats. Eleven skall därefter ta kontakt med arbetsplatsens kontaktperson. Eleven får med sig ett praktikkort till arbetsgivaren som skall returneras efter praktikperiodens slut.
Arbetsgivaren skall i detta skriva ett omdöme om eleven som skickas till skolan.
Elevens praorapporter samlas i en pärm och följer eleven inför vägledningen till gymnasievalet.
Det skulle vara önskvärt att lärarna i större utsträckning kunde besöka eleverna ute på prao.
På en del skolor har lärarna enligt sitt arbetstidsavtal arbetat in tiden under elevernas prao vilket är olyckligt ur ett pedagogiskt perspektiv. Studie- och yrkesvägledarna försöker att besöka speciellt de elever som har det besvärligt i skolan. Många av dessa elever brukar dock klara praon mycket bra och det är viktigt för eleverna att skolan ser det.
Arbetsmiljö
Elever omfattas av samma arbetarskydd som anställda. Olycksfallsförsäkringen gäller även under elevernas praoperiod. Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF)
När det gäller praktik inom vården och förskoleverksamheten finns följande rutin.
Praktikcentralens handläggare informerar själv alla elever som skall göra prao inom dessa områden.
Dels av omsorg om den enskilda eleven dels av omsorg om patienter, vårdtagare och barn.
Alla elever får skriva under en överenskommelse om ”tystnadsplikt” och hand-läggaren informerar om vikten av sekretess även om eleverna inte omfattas av sekretess i juridisk mening.
Handläggaren följer upp varje elev, under och efter praktiken. Då dessa unga elever inte alltid är mogna att möta allt som kan ske på ett sjukhus, har vi sedan tre år tillbaka prao i grupp med en för uppgiften anställd praktikhandledare från lasarettet. Detta har kommit tillstånd genom ett gott samarbete mellan BUF och Hälso –och sjukvårdsförvaltningen.
Om det har hänt något tråkigt, eller om eleven inte har känt sig väl bemött, har Praktikcentralens handläggare samtal med eleven om det inträffade.
Eleven ordnar själv placering
Det händer att elever föreslår egna praktikplatser dels på Gotland men också på fastlandet och till och med utomlands. Studie- och yrkesvägledarna beslutar tillsammans med eleverna och i förekommande fall även med föräldrarna om dessa placeringar.
Praktikcentralen har uppgifter om arbetsplatsen, men kan av naturliga skäl inte ha samma uppföljning som på Gotland.
Min bedömning av läget
Jag känner inte större oro för elevernas trygghet under PRAO-perioden, än under annan skolverksamhet.
Däremot vore det mycket olyckligt om eleverna skulle gå miste om möjligheten att praktisera ute i arbetslivet.
Många elever har efter sina praktikperioder hittat rätt när det gäller framtida yrkesval.
Elever som inte alltid kan hävda sig på lektionerna, kan genom praktikperioderna få stärkt självkänsla om de får ett bra omdöme för väl utförda arbetsuppgifter.
PRAO ger alla elever inblick i en annan vardag än skolans.
Bedömningen är därför att PRAO-verksamheten inom Grundskolan kommer att
Betr åtgärder angående bekämpning av tallprocessionsspinnare på södra Gotland.
Solveig Artsman (m) har frågat mig följande:
Vad gör Gotlands Kommun för att få bukt med tallprocessionsspinnarlarverna på södra Gotland?
Svar: Frågan om att begränsa förekomsten av tallprocessionsspinnaren på södra Gotland är angelägen för Gotlands kommun.
Kommunledningen avser därför även fortsättningsvis att behålla det administrativa ansvaret för frågan. För närvarande pågår utvärdering av
sommarens aktiviteter riktade mot spinnaren. Eftersom populationen av spinnaren följer ett 2-årigt mönster med massförekomst vartannat år, torde år 2007 bli ett s k mellanår, varför f n inga insatser för att begränsa populationen är planerade för detta år. Klart är dock att det finns ett förslag från forskarhåll att studera
populationen under år 2007 för att på så sätt förbereda eventuella insatser år 2008.
Finansieringen av denna forskning skulle kunna täckas med resurser från vardera Gotlands kommun, Länsstyrelsen på Gotland och SLU ( Sveriges
lantbruksuniversitet).
Länsstyrelsen och Gotlands kommun har utarbetat en informationsbroschyr om hur man bör uppträda i områden med tallprocessionsspinnare för att undvika besvär. Även om förekomsten av tallprocessionsspinnaren förväntas vara betydligt lägre sommaren 2007 kan det finnas orsak att tillse att informationen uppdateras och hålles tillgänglig
Eskelhem 2006-10-10
Jan Grimlund ordf
Miljö och hälsoskyddsnämnden
2006-10-16
Interpellation om konsekvenserna av en gasledning i Östersjön
Ledamoten Hans-Åke Norrby (mp) har i en interpellation till mig ställt följande frågor om konsekvenserna av en gasledning i Östersjö:
”Hur ställer sig ordföranden till det tysk-tyska projektet?
På vilket sätt tänker ordföranden agera för att se till att de ovan nämnda hoten mot Gotland lyfts till berörda beslutsfattare på nationell nivå?”
Mitt svar:
Den tilltänkta gasledningen är inte bara en nationell utan en internationell fråga.
Den har bäring på alla länder i Östersjöregionen.
Den nu avgående regeringen studerade saken i en särskild statssekreteraregrupp.
Ärendet lyftes till att bli en samrådsfråga mellan Östersjöstaterna. Den nu avgående statsministern Göran Persson förklarade vid den så kallade Östersjökonferensen i Visby i augusti att den svenska ståndpunkten måste fokusera på miljökonsekvenserna
Med ett sådant fokus måste rimligen den svenska hållningen vara direkt avvisande till den planerade gasledningen. Farhågorna och riskerna är de som interpellanten berör. Riskerna för fisket och havsmiljökonsekvenserna är inte fullt kända men betydande.
Frågan rymmer ett stort mått av juridik. Av allt att döma har vi full rådighet över den tilltänkta tryckstationen utanför Fårö. Däremot är det mera osäkert
beträffande vår nationella rådighet över vad som sker i svensk ekonomisk zon.
Hur som helst; jag är starkt kritisk till detta vågspel med miljön i vårt Östersjöhav.
Jan Lundgren
Kommunstyrelsens ordförande