4.4.1 Rasistiskt relaterat våld
Om våldet ska bedömas som rasistiskt eller ’endast’ som ett uttryck för ungdomsbråk anser vi är en viktig diskussion att föra. Helene Lööw anser att i vissa sammanhang har rasism betraktats som ett utpräglat ungdomsproblem, vilket det inte enbart är, även om ungdomar i vissa fall mer öppet ger uttryck för sina åsikter än äldre som väljer andra uttrycksformer.102
99 Ibid
100 Kvällsposten, 1995-09-12
101 Wigerfelt och Wigerfelt, ”det kryper av er”: rasismens olika yttringar i dagens Sverige med utgångspunkt i
Klippan - öppen nazism och subtil rasism hämtat ur CEIFO rapport, 1999, sid 39ff
Detta är också vad Teun van Dijk menar vilket vi diskuterar senare i detta kapitel. En rapport från arbetsgruppen med uppgift att motverka och förebygga rasistiskt och annat etniskt relaterat våld som gjordes för regeringskansliet betonar att våld är rasistiskt om det riktar sig mot personer på grund av deras kulturella, religiösa eller etniska bakgrund.103 Vi menar att det är viktigt att även ta hänsyn till den subtila rasismen och dess verkningar trots att dessa inte är lika påtagliga. När vi diskuterar rasistiskt relaterat våld tar vi hänsyn till både subtil och öppen rasism.
Som vi tidigare nämnt angrips inte de som berörs av rasistiskt våld som individer utan som företrädare eller symboler för vissa kategorier. Begreppet rasistiskt relaterat våld bör dess- utom också inkludera hot, muntliga trakasserier och skadegörelse som har rasistiska motiv. Individers identiteter bygger inte på objektiva karaktärsdrag utan på gärningsmannens bild av dem. Genom att använda sådana negativa stereotyper projiceras konstruerade identiteter104,
vilket också drabbar så kallade invandrarungdomar. (Se också kapitel 5 ”Ungdomar med invandrarbakgrund”) Till exempel så mördades Gerard Gbeyo på grund av sin hudfärg och som företrädare för andra människor med samma hudfärg.105 Han var alltså en symbol för en
stereotypt betraktelsesätt. En informant anser följande; ”Hade det kommit en ljushyad kille
som steg av bussen så hade det inte rönt uppmärksamhet på samma sätt.” Om det således
hade varit en person med ljus hy som just den kvällen, vid just den tiden och på just den plat- sen hade stigit av bussen hade ett mord troligtvis inte inträffat. Åtminstone inte den här kvällen. En av advokaterna till de som dömdes för mordet på Gbeyo beskriver vilken roll hudfärgen spelade så här;
”Min klient beslöt sig för att följa efter en man som passerade för att skrämma honom. Han såg inte förrän senare att mannen var färgad. Det kunde lika gärna ha varit en vit man,…”106
Mot bakgrund av advokatens andra uttalanden som vi citerat i 3.2.1 ”En avgörande händelse” anser vi att advokaten på detta sätt förringar Gbeyo och hans uttalande blir till ett sorts bortförklarande av det rasistiska inslaget. Vi är medvetna om att uttalandena måste förstås i termer av att advokaten försvarade den åtalade. Vi menar att rasistiskt våld måste förstås som
103 Rapport från Arbetsgruppen, 1998
104 Rapport från Arbetsgruppen, 1998, sid 102f 105 Kvällsposten, 1995-09-12
ett handlande förankrat i grupptillhörighet, vilket är en viktig aspekt hos individer med rasistiska åsikter (se vidare kapitel 6 ”Aktiva rasistiska grupper – öppen rasism”). Rasism, som vi tidigare definierade begreppet, är ett försök eller en önskan att utöva och etablera makt över en annan grupp eller andra individer. Rasistiskt våld bör förstås som ett medel att utesluta andra människor som uppfattas tillhöra eller associeras med de som har en annan etnisk, religiös eller nationell tillhörighet. Det rasistiska våldet sker i gruppens namn.107 Även angrepp på byggnader och institutioner tillräknas rasistiskt våld om dessa representerar minoriteters intressen.108 Vi anser att ofta när rasistiskt våld diskuteras blir det en beskrivning av konsekvenser. Detta innebär att aspekten av att det finns en ideologisk bakgrund med i bilden ofta går förlorad. Rasistiskt våld berör både aspekten ideologi och konsekvenser tycker vi.
4.4.2 Farliga eller ofarliga
I diskussionen om våldet är rasistiskt relaterat eller ett uttryck för ungdomsvåld är det viktigt att ta hänsyn till huruvida individer med rasistiska åsikter demoniseras. Därmed görs de ofarliga på så sätt att de beskrivs som det ’enda’ problemet och orsaken till rasism. Enligt Ylva Brune beskrivs individer med rasistiska åsikter i media utifrån vissa schablonbilder som betonar att de är fysiskt motbjudande och/eller som avvikande och skrämmande. Med andra ord inte som ’vi’ och detta skapar imaginärt stora gränser och skillnader mellan ’gemene svensk’ och individer med rasistiska åsikter. Den metaforiska beskrivningen bidrar till att individer med rasistiska åsikter framstår som betydligt starkare och mer organiserade än vad de är. Denna framställning i till exempel media kan gynna eller missgynna dem vad gäller exempelvis deras åsikter. Ett annat sätt att behandla individer med rasistiska åsikter på är att betrakta dem som delar av en ungdomskultur och då tas de inte på lika stort allvar som när de demoniseras. Genom att betrakta dem som vilseledda unga män med en problematisk barndom görs de ofarliga i och med att våldsbrotten med rasistiska inslag beskrivs och uppfattas som ungdomsföreteelser. Vi menar att dessa förklaringsmodeller skulle kunna relateras ytterligare till verkligheten om de knöts samman. I ena modellen står individer med rasistiska åsikter i motpol till andra som inte delar dessa åsikter. I den andra modellen försvinner individerna med rasistiska åsikter och därmed också de som är offer för det rasistiskt relaterade våldet.109 Om individerna med rasistiska åsikter inte erkänns finns det inte
107 Rapport från Arbetsgruppen, 1998, sid 103 108 Ibid, 1998, sid 16
heller något rasistiskt relaterat våld vilket advokaten till en av de dömda för mordet på Gbeyo använde i sitt försvar (se citatet ovan). Att våldet var rasistiskt förnekades således och detta förhållningssätt fanns även till viss del i Klippans kommun innan mordet. Det var först efter denna händelse som våldet började betraktas som rasistiskt relaterat och inte längre som uttryck för ungdomsbråk. Detta gjorde också att Gbeyo erkändes som ett offer för det rasistiskt relaterade våldet.