Studiens resultat visar att förskolepersonal upplever flera faktorer i arbetet som kan bidra till en ökad stress. Situationer där förskolläraren upplever höga krav men med låg kontroll över arbetet är något som starkt bidrar till den ökade stressen. Exempel på sådana faktorer som lyfts fram i studien är storleken på barngrupperna och bortfall av ordinarie personal. I sådana situationer framkommer det att personalen själva behöver gå in och ta ett stort ansvar för att lösa problemen i det vardagliga arbetet för att få en fungerande verksamhet. Det är dock tydligt att huvudmannen behöver gå in och ta ett större ansvar över arbetsmiljön och det systematiska kvalitetsarbete som de enligt lag är ålagda att ansvara över. Frågor som personalomsättning, personaltäthet, barngruppernas storlek och lokalernas anpassning är områden som huvudmannen behöver ha i åtanke när verksamheten planeras och organiseras. I resultatet framkommer det också att huvudmannen tillsammans med personalen behöver arbeta med en åtgärdsplan för att kunna minska upplevelsen av stress och risken för både fysisk och psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Förskolepersonal på förskolor som hade en uttalad åtgärdsplan för att minska stress upplevde lägre stressnivåer och en bättre arbetsmiljö än på de förskolor där åtgärdsplan saknades.
Resultatet visar även att faktorer som pedagogisk inriktning, i vilken kommun förskolan finns och om förskolan är kommunal eller fristående har en betydelse för hur personalen upplever stress i arbetet. Även erfarenhet av arbete med barn var en faktor som inverkade på upplevelsen av stress. Personal med längre erfarenhet upplevde lägre stressnivåer och en högre känsla av att ens chefer är lyhörda för personalens åsikter och problem. Det är därför viktigt att chefer visar ett stort stöd för personal som är ny i arbetet då bristen på stöd var en faktor som ökade stressen för mindre erfaren förskolepersonal.
42
Även om studiens resultat visar att förskolans pedagogiska inriktning har en betydelse för hur personalen upplever stress behövs det mer forskning på vad det är i de olika pedagogiska inriktningarna som skiljer sig åt och som därmed påverkar. Vidare forskning behövs även på hur förskolor och huvudmän kan arbeta för att lösa och organisera kring bortfall av ordinarie personal.
11. Referenslista
Monografier
Agevold, Mogens (2001). Arbete och stress – En introduktion till arbetsmiljöpsykologi. Lund: Studentlitteratur. Berntsson, Erik; Bernhard-Oettel, Claudia; Hellgren, Johnny; Näswall, Katharina & Sverke, Magnus (2016).
Enkätmetodik. Stockholm: Natur och Kultur.
Bryman, Alan (2002). Samhällsvetenskapliga metoder. 1., [rev.] uppl. Stockholm: Liber. Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. 3., [rev.] uppl. Stockholm: Liber.
Esaiasson, Peter; Gilljam, Mikael; Oscarsson, Henrik & Wängnerud; Lena (2007). Metodpraktikan – Konsten
att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Nordstedts Juridik.
Harboe, Thomas (2013). Grundläggande metod – Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Malmö: Gleerup Utbildning.
Karasek, Robert & Theorell, Tores (1992). Healthy Work – Stres productivity and the reconstruction of
working life. New York: Basic Books.
Kylén, Jan-Axel (2004). Att få svar – Intervju, enkät, observation. Stockholm: Bonnier Utbildning.
Larsen, Ann Kristin (2018). Metod helt enkelt – En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups Utbildning.
Trost, Jan & Hultåker, Oscar (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Weman Josefsson, Karin & Berggren, Tomas (2013). Psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Lund: Studentlitteratur.
Tidskriftsartiklar
Fredriksson, Sofie; Kim, Jeong-Lim; Torén, Kjell; Magnusson, Lennart; Kähäri, Kim; Söderberg, Mia & Persson Waye, Kerstin (2019) Working in preschool increases the risk of hearing-related symptoms: a cohort study among Swedish women. International Archives of Occupational and Environmental Health, årg. 92, nr 8, s. 1179-1190.
Jeon, Lieny; Buettner, Cynthia K. & Grant, Ashley A. (2018) Early childhood teachers’ psychological well-being: Exploring potential predictors of depression, stress and emotional exhaustion. Early Education and
Development, årg. 29, nr 1, s. 53-69.
Kelly, Alison L. & Berthelsen, Donna C. (1995) Preschool teachers’ experience of stress. Teaching and
Teacher Education, årg. 11, nr 4, s. 345-357.
Lindblad, Sverker; Linde, Göran & Naeslund, Lars (1999) Ramfaktorteori och praktiskt förnuft. Pedagogisk
forskning i Sverige, årg. 4, nr 1, s. 93-109.
Pramling Samuelsson, Ingrid; Williams, Pia & Sheridan, Sonja (2015) Stora barngrupper i förskolan relaterat till läroplanens intentioner. Tidsskrift for nordisk barnhageforskning, årg. 9, nr 4, s. 1-14.
Sjödin, Fredrik; Kjellberg, Anders; Knutsson, Anders; Landström, Ulf & Lindberg, Lennart (2012) Noise exposure and auditory effects on preschool personnel. Noise & Health, årg. 14, nr 57, s. 72-82.
Rapporter och redovisningar
Arbetslivsinstitutet; Arbetsmiljöverket; Myndigheten för skolutveckling & Socialstyrelsen (2010). Bullret
bort!. Stockholm: Socialstyrelsen.
Försäkringskassan (2018). Sjukfrånvaron på svensk arbetsmarknad – Sjukskrivningar längre än 14 dagar och
avslut inom 180 dagar i olika branscher och yrken (Socialförsäkringsrapport 2018:2). Stockholm:
Försäkringskassan.
Lärarförbundet (2020). Förskollärare: Barngrupperna är fortfarande för stora – En rapport om
förskolläraresförutsättningar: barngruppers storlek, förskollärartäthet och personaltäthet. Stockholm:
Lärarförbundet.
Lärarförbundet (2017). Tiden räcker inte till – En granskning av lärares arbetsbelastning och sjukskrivningar. Stockholm: Lärarförbundet.
Persson, Sven & Tallberg Broman, Ingegerd (2019). Hög sjukfrånvaro och ökad psykisk ohälsa – Om
dilemman i förskollärares uppdrag. Malmö: Förskoleförvaltningen Malmö Stad.
Sjödin, Fredrik (2017). Slutrapport – Pedagogik, arbetsmiljö och hälsa i förskolan. Stockholm: AFA Försäkring.
Skolverket (2003). Gruppstorlekar och personaltäthet i förskola, förskoleklass och fritidshem. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2008). Tio år efter förskolereformen – Nationell utvärdering av förskolan (Rapport 318). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2014). Privata aktörer inom förskola och skola – En nationell kartläggning av enskilda
huvudmän och ägare (Rapport 410). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2015). Redovisning av uppdrag om statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2018). Redovisning av utvärdering av effekter av statsbidrag för mindre barngrupper (uppdrag
givet i förordning 2015:404). Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2020). Barn och personal i förskola. Stockholm: Skolverket.
Nyhetsartiklar
Ignerius, Erik. Tydligare rollfördelning i nya läroplanen. Förskolan (2018-08-29). Ignerius, Erik. Nu ska arbetsmiljön granskas på djupet. Förskolan (2019-02-07).
Liljefors, Lisa. 2 000 demonstrerade för bättre arbetsmiljö i förskolan. SVT Nyheter (2018-05-26).
Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hög ljudnivå på förskolan påverkar barnen negativt. Sahlgrenska
Universitetssjukhuset (2019-08-07).
Åstrand, Johanna; Williams, Pia; Sheridan, Sonja & Pramling Samuelsson, Ingrid. Debatt: Stora grupper i
förskolan ökar pressen på lärarna. Dagens Samhälle (2019-05-16).
Lagar, författningar och föreskrifter
Arbetsmiljöverket (2015). Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). Stockholm: Arbetsmiljöverket.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2015:404. Förordning om statsbidrag för mindre barngrupper i förskolan. Stockholm: Utbildningsdepartementet
Webbsidor
Friluftsfrämjandet. Pedagogiken.
https://www.friluftsframjandet.se/detta-gor-vi/forskolor-och-skolor/i-ur-och-skur/pedagogiken/ (2020-11-24).
Förskoleupproret. Om Förskoleupproret. https://forskoleupproret.weebly.com/om-foumlrskoleupproret.html
(2020-11-24).
Montessori. Montessoripedagogik. http://montessori.se/montessoripedagogik/ (2020-11-24).
Reggio Emilia Institutet. Reggio Emilias pedagogiska filosofi.
https://www.reggioemilia.se/pedagogiken/mer-om-reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/reggio-emilias-pedagogiska-filosofi/ (2020-11-24). Waldorf. Förskola. https://waldorf.se/forskola/ (2020-11-24).
Forskningskodex
Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1
Enkätfrågor
Om dig och din roll
- Vad har du för kön?
- Vad är din roll på förskolan du arbetar på? - Har du en anställning på mer än 50 %?
- Hur lång erfarenhet har du av arbete med barn?
- Hur många år har du arbetat på din nuvarande arbetsplats?
Om förskolan
- I vad för regi drivs förskolan du arbetar på? (kommunal eller fristående) - Vad har din nuvarande arbetsplats för huvudman?
- Vad har förskolan du arbetar på för pedagogisk inriktning? - I vilken kommun arbetar du?
Statligt bidrag
-
Har din arbetsplats sökt statligt bidrag för mindre barngrupper under de senaste fem åren?Nuvarande arbetssituation
- Hur många barn per personal (förskollärare eller barnskötare) finns det i den barngrupp du primärt arbetar i?
- Vad är den ungefärliga medelåldern på barnen i den barngrupp du primärt arbetar i? - Hur upplever du din arbetsbelastning på din arbetsplats?
- Hur upplever du buller- och ljudnivå på din arbetsplats?
- I vilken utsträckning anser du att dina chefer är lyhörda för personalens problem, förbättringsförslag och synpunkter?
- I vilken utsträckning anser du dig vara stressad i ditt arbete på din nuvarande arbetsplats?
- Har du under de senaste två åren varit sjukskriven av stressrelaterade orsaker på din nuvarande arbetsplats?
- Vilka faktorer anser du ökar stressnivån på din arbetsplats?
- Finns det en uttalad åtgärdsplan för att motverka stress och bidra till personalens hälsa på din arbetsplats?
Bilaga 2
Intervjuguide
Tema: Bakgrundsinformation (Nuvarande arbetssituation)
- Arbetar du på en kommunal eller fristående förskola?
- Vad har din förskola för huvudman? (Ex. aktiebolag, förening, församling osv.) - Har förskolan du arbetar på något uttalad pedagogisk profil eller inriktning? - Hur lång erfarenhet har du av arbete på förskola?
- Hur länge har du arbetat på din nuvarande arbetsplats?
- Hur många barn per personal finns det i den barngrupp du arbetar i?
Tema: Arbetsbelastning och arbetsmiljö
- Hur upplever du din arbetsbelastning på din nuvarande arbetsplats? - Hur skulle du beskriva ljudnivån på din arbetsplats?
- Har ni avsatt tid för planering och reflektion?
Tema: Jämförelsefrågor
- Har du erfarenhet av arbete med barn i olika åldrar (högre och lägre förskoleålder)? - [JA] Upplever du att det finns olika stressfaktorer mellan dessa barngrupper?
- Upplever du en skillnad i arbetsmiljö och arbetsbelastning mellan de olika förskolor du arbetat på?
- Har du erfarenhet av arbete på både kommunal och fristående förskola? - [JA] Upplever du skillnader i arbetsmiljö och arbetsbelastning?
- [JA] Tror du att detta kan förklaras av arbetsgivaren (kommunal/fristående) eller av andra orsaker?
Tema: Stress
- Har du under de senaste två åren varit sjukskriven av stressrelaterade orsaker på din nuvarande arbetsplats?
- Hur upplever du din stressnivå på din arbetsplats?
- Har ni möjlighet att ta kortare pauser under arbetsdagen förutom er inplanerade rast? - [JA] Hur värdefullt anser du att detta är?
- [NEJ] Tror du att sådana pauser hade påverkat arbetsmiljön till det bättre? - Vad tycker du ökar stressen i ditt arbete?
- Har du/ni strategier eller konkreta lösningar i arbetslaget för att minska stress? - Kan du släppa jobbet när du kommer hem?
- Upplever du att du tar större ansvar att strukturera/organisera dagen jämfört med dina kollegor?
Tema: Vikarier och bortfall av ordinarie personal
- Har ni alltid vikarier när ordinarie personal är borta? - Vem är ansvarig att ringa in vikarier?
- Har ni fasta vikarier?
- Upplever du att få en vikarie är ett stöd eller en arbetsbelastning?
- Upplever du att bortfall av ordinarie personal kan skapa stress att organisera om dagen?
- I vår enkätundersökning framkom det att “bortfall av ordinarie personal” är den faktorn som är mest stressande. Vad tror du är orsaken till att så många svarar det?
Tema: Lokaler
- Upplever du att ljudnivån är hög på eran arbetsplats?
- Upplever du att hög ljudnivån har ett samband med gruppstorleken och lokalernas utformning?
- Hur arbetar ni för att man minska ljudnivån?
- Vad skulle behövas göras mera för att minska ljudnivån tycker du?
Tema: Personalinformation
- Vad tror du att de är för anledningarna/bakgrunden till förskollärares ökade sjukfrånvaro och psykiska ohälsa?
- Upplever du att yrket har förändrats under senare år?
Tema: Rektorer och åtgärder
- I vilken utsträckning anser du att dina rektorer är lyhörda för personalens problem, förbättringsförslag och synpunkter?
- Upplever du att rektorerna är stöttande inför personalens problem i arbetet?
- Finns det en uttalad åtgärdsplan för att motverka stress för att förbättra personalens arbetsmiljö?
- Upplever ni att ni får stöd av rektor och handledning om det finns barn med särskilda behov i barngruppen?
- Har din arbetsplats sökt statligt bidrag för mindre barngrupper under de senaste fem åren?
Slutklämmen:
- Vad skulle du vilja att regering och kommun skulle göra för att förbättra och minska stressen i förskolan idag?
- Hur skulle du vilja se i förskolan idag och i framtiden förbättras? - Hur ser du på framtiden i detta yrke? Din och yrkets framtid? - Har du något övrigt att tillägga?
Bilaga 3
Informationsbrev till förskolor
Hej
Vi heter Helena Hernodh och Annifrid Thunberg och studerar till förskollärare på Uppsala universitet. Just nu läser vi vår sjunde och sista termin och det är dags att skiva vårt examensarbete där vi ska undersöka vad som påverkar stressnivån och arbetsmiljön i förskolan. För att få kunskap om detta ska vi intervjua ett tiotal förskollärare. Stress är ett problem i samhället och er medverkan i studien är värdefull för att få kunskap om vad som kan upplevas stressande i ert yrke. Intervjun tar max 30 minuter.
Vår studie följer Vetenskapsrådets etiska forskningskrav. Det innebär att ni som deltar informeras om studien. Ni har också rätt att när som helst avbryta er medverkan om ni så vill. De forskningsetiska kraven innebär också att material vi samlar in endast får användas för forskning och att vi kommer att hantera materialet på så vis att ingen deltagare eller förskola kan pekas ut.