Arbetsmiljö och stress En kvantitativ och kvalitativ studie om förskolepersonals syn på stress

Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Självständigt arbete, 15 hp

Arbetsmiljö och stress

En kvantitativ och kvalitativ studie

om förskolepersonals syn på stress

Annifrid Thunberg

Helena Hernodh

2

Sammanfattning

Uppsatsens tema är arbetsmiljö och förskolepersonals upplevelse av stress i förskolan. Ämnet är aktuellt då förskolepersonalens psykiska välmående minskar i takt med att kraven ökar. Allt från ökade krav i den statliga läroplanen gällande pedagogik och dokumentation till högre krav från chefer och huvudmän gällande effektivitet och ekonomiska besparingar. Syftet med studien har varit att med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning och kvalitativa intervjuer ta reda på vilka faktorer det är som påverkar förskolepersonalens upplevelse av stress och andra områden relaterade till stress. Ramfaktorteorin och krav-kontroll-modellen har använts för att analysera resultatet och sätta in det i en kontext som förklarar arbetssituationen. Resultaten visar att det finns faktorer i allt från pedagogens bakgrund och erfarenhet till förskolans dagliga rutiner och huvudmannens organisationsform som inverkar i den sammanlagda upplevelsen av stress. Bortfall av ordinarie personal och hur förskolan hanterar vikariesituationen är den enskilda faktor i vardagen som har högst bidragande orsak till upplevelsen av stress, och det framgår tydligt att de olika förskolorna arbetar med både detta och andra områden på väldigt olika sätt. Att förskolan arbetar med en åtgärdsplan för att minska risken för stress bland personalen ansågs vara särskilt betydande för den upplevelsen av stress. Trots lagstadgade krav är det dock för få arbetsgivare som tar fullt ansvar för detta.

3

Innehållsförteckning

1. Inledning... 5

2. Bakgrund ... 6

2.1. Ett yrke i förändring ... 6

2.2. Förskolans huvudman (kommunal och enskild) ... 6

2.3. Pedagogiska inriktningar ... 6

2.3.1. Förskolor utan pedagogisk inriktning ... 7

2.3.2. Reggio Emilia ... 7 2.3.3. Montessori ... 7 2.3.4. Waldorf ... 7 2.3.5. Ur och skur ... 7 2.4. Arbetsmiljölagen ... 8 2.5. Stress ... 8

2.6. Arbetsrelaterad stress i förskolan ... 8

2.6.1. Stora barngrupper ... 9

2.6.2. Statligt bidrag för minskade barngrupper ... 9

2.6.3. Buller ... 10

2.6.4. Vad är problemet? ... 10

3. Syfte och forskningsfrågor ... 10

4. Forskningsöversikt ... 11

4.1. Ålder, arbetslivserfarenhet och kompetens ... 11

4.2. Arbetsmiljö ... 11

4.2.1. Buller och ljudnivå ... 12

4.3. Samvetsstress ... 13

4.4. Relationen mellan stress och pedagogisk inriktning ... 13

5. Teoretiska utgångspunkter ... 14 5.1. Krav-kontroll-modellen ... 14 5.2. Ramfaktorteorin ... 15 6. Metod ... 15 6.1. Delstudie 1: Enkätundersökning ... 15 6.1.1. Metod för datainsamling ... 15

6.1.2. Urval och avgränsningar ... 15

6.1.3. Enkätens utformning ... 16

6.1.4. Databearbetning och analysmetod ... 17

6.1.5. Reflektion över metoden ... 17

6.1.6. Reliabilitet och validitet ... 18

6.1.7. Etiska hänsynstaganden ... 19

6.2. Delstudie 2: Kvalitativa intervjuer ... 19

6.2.1. Urval och avgränsningar ... 19

6.2.2. Genomförande ... 19

6.2.3. Databearbetning och analysmetod ... 20

6.2.4. Reflektion av metoden... 20

6.2.5. Tillförlitlighet och relevans ... 21

6.2.6. Etiska överväganden och hänsynstaganden ... 21

4

7.1. Resultat ... 21

7.1.1. Pedagogisk inriktning ... 22

7.1.2. Förskolans regi och kommun ... 23

7.1.3. Arbetslivserfarenhet och arbetsroll ... 24

7.1.4. Stressfaktorer i arbetet ... 25

7.1.5. Sambandet mellan olika stressvariabler ... 26

7.1.7. Åtgärdsplan ... 28

7.1.8. Statligt bidrag för mindre barngrupper ... 28

7.2. Analys ... 29

7.2.1. Förskolans kommun ... 29

7.2.2. Kommunal eller fristående förskola ... 29

7.2.3. Pedagogisk inriktning ... 29

7.2.4. Stressfaktorer i arbetet ... 30

7.2.5. Åtgärdsplan ... 30

7.2.6. Arbetslivserfarenhet ... 30

8. Delstudie 2: Kvalitativa intervjuer ... 31

8.1. Resultat och analys ... 31

8.1.1. Stressfaktorer i förskolan ... 31

8.1.2. Vikarier: Stöd eller belastning? ... 32

8.1.3. Strategier och lösningar ... 33

8.1.4. Samband mellan lokalernas utformning, barngruppens storlek och ljudnivån ... 33

8.1.5. Arbetsbelastning ... 34

8.1.6. Att kunna släppa jobbet & tid för återhämtning ... 34

8.1.7. Rektorer och chefer ... 35

8.1.8. Åtgärdsplan ... 35

8.1.9. Statsbidrag för mindre barngrupper ... 36

8.1.10. Yrkets framtid ... 36

9. Diskussion ... 37

9.1. Hur påverkar förskolepersonalens bakgrund upplevelsen av stress? ... 37

9.2. Hur påverkar arbetsmiljö och organisation pedagogernas upplevelse av stress i förskolan? ... 37

9.3. Påverkar förskolans kommun, regi och inriktning förskolepersonalens upplevelse av stress? ... 40

5

1. Inledning

Den 26 maj 2018 demonstrerar drygt 2 000 personer för en bättre arbetsmiljö i förskolan i centrala Stockholm. Demonstranterna är främst förskolepersonal, men också föräldrar till barn som tröttnat på att deras barn blir lidande på grund av den bristande arbetsmiljön. Demonstrationen anordnas av rörelsen ”Förskoleupproret” och är varken den första eller den sista av sitt slag runt om i Sverige. Sedan 2013 då rörelsen startade har flertalet demonstrationer och manifestationer för de aktuella frågorna genomförts i takt med att antalet förskollärare och barnskötare som engagerar sig i rörelsen ökar. Orsaken till initiativtagarnas missnöje är den utveckling som skett inom förskolan under de senaste åren och som därmed starkt påverkat förskollärarens roll. För att effektivisera verksamheten har storleken på barngrupperna successivt ökat samtidigt som antalet personal stått still eller snarare minskat. Detta samtidigt som kraven på förskolan skärps och läroplanen blir allt tydligare kring hur förskolan ska följa och dokumentera barnens lärande och utveckling samt ständigt utvärdera den egna verksamheten och utbildningen (Förskoleupproret, 2020-11-24; SVT, 2018).

Även Arbetsmiljöverket är medvetna om problemet. Just nu pågår en stor rikstäckande granskning av arbetsmiljön i förskolan då förskolan som arbetsplats sticker ut vad gäller både fysisk och psykisk ohälsa. Att dålig ergonomi, hög ljudnivå och stora barngrupper bidrar till en dålig arbetsmiljö är känt, men även andra faktorer som dålig ventilation och undermåliga lokaler ska granskas (Förskolan, 2019).

Många förskollärare upplever även en samvetsstress i sin arbetssituation. När fokus egentligen bör ligga på kärnverksamheten: utveckling och undervisning, reflektering och planering, läggs istället väldigt mycket tid på andra sysslor som städning, administration och att ringa in vikarier. Även fast studier pekar på att ett mindre antal barn i barngrupperna ökar möjligheten för barnens lärande och utveckling visar statistik att storleken på barngrupperna ökar för varje år som går, samtidigt som andelen behöriga förskollärare minskar (Dagens Samhälle, 2019).

6

2. Bakgrund

I denna del kommer den förändring av yrket förskollärare som har genomgått de senaste årtionden att behandlas och hur detta har påverkat arbetsmiljön i förskolan. Vidare kommer begreppet stress lyftas utifrån olika aspekter inom förskoleverksamheten.

2.1.

Ett yrke i förändring

Under 1990-talet genomgick förskolan stora förändringar. Förändringarna nådde sin kulmen 1998 när förskolan får sin första läroplan och går från att ha varit en del av familje- och välfärdspolitiken till att bli en del av det svenska utbildningssystemet. Syftet var att stärka förskolans pedagogiska roll och samtidigt förbereda barnen för skolan. Med läroplanen kommer statliga krav om vad förskolan förväntas genomföra, men den presenterar även vilka krav som barn och föräldrar kan ha på förskolan (Skolverket, 2008).

I den nya reviderade läroplanen Lpfö18 har man förtydligat rollfördelningen mellan förskollärares respektive barnskötarens ansvar jämfört med den tidigare läroplanen. Förskolläraren har en central roll inom förskolan då de ansvarar för undervisningen vilket även innebär ett ansvar gentemot läroplanens mål kring lärande och utveckling, något som är ett steg i arbetet med att professionalisera förskolläraryrket. Nya punkter i läroplanen som förskolläraren ska bidra med är att undervisa barnen om jämställdhet, digital kompetens, hållbar utveckling och integritet (Förskolan, 2018).

2.2.

Förskolans huvudman (kommunal och enskild)

Av landets 9750 förskolor drivs för närvarande 71 % (6940) av en kommun som huvudman och 29 % (2180) drivs av en enskild huvudman (Skolverket, 2020, s.17). En enskild huvudman kan exempelvis vara en förening, ett aktiebolag eller en stiftelse (Skolverket, 2014, s.12). Förskolor med enskild huvudman är det som i det här arbetet kommer att benämnas som fristående förskolor.

Enligt Skollagen ska alla huvudmän för utbildning ansvara för att utbildningen ska genomföras i enlighet med Skollagens bestämmelser eller andra bestämmelser som gjorts med stöd av Skollagen

.

2.3.

Pedagogiska inriktningar

7

Montessoripedagogik (benämns i texten som Montessori), I Ur och Skur/utomhuspedagogik (benämns i texten som Ur och skur) samt förskolor utan pedagogisk inriktning.

2.3.1. Förskolor utan pedagogisk inriktning

Även om pedagogiska inriktningar och profiler på förskolor har blivit allt vanligare är den vanligaste inriktningen på förskolor fortfarande förskolor utan något uttalad pedagogisk inriktning.

2.3.2. Reggio Emilia

Inom Reggio Emilia-pedagogiken, som har sitt ursprung i den italienska regionen med samma namn, utgår man från barnet som en kompetent samhällsmedborgare som är värd att lyssna till. Det är på så sätt en barn- och människosyn mer än en pedagogisk inriktning. Fokus ligger på att skapa med estetiska uttrycksformer, vara inlyssnande till vad barnen uttrycker genom dokumentationen och även reflektera tillsammans med barnen för att säkerställa att deras intressen tas tillvara på (Reggio Emilia Institutet, 2020-11-24).

2.3.3. Montessori

Barngrupperna på Montessoriförskolor är i regel blandade mellan olika åldrar med stort fokus på att barnens egna intressen ska få styra vad barnen sysselsätter sig med och utvecklar för kunskaper. Barnets förmåga att själv styra sin kunskapsinhämtning stärks av lärarens ledning. Pedagogiken bygger på sex grundläggande principer: förberedd miljö, frihet/ansvar, individualisering/samarbete, hjälp till självhjälp, konkretion/motorik samt helhet/fredstanke. En viktig del är synen på att barnet har vissa perioder där vill och är särskilt mottagna för inlärning (Montessori, 2020-11-24).

2.3.4. Waldorf

Waldorfpedagogiken har funnits i mer än 100 år och har sin grund i det industriella Tyskland. I Sverige har pedagogiken funnits i ca 70 år och bygger på barnens naturliga sätt att lära sig och utvecklas. Av tradition används exempelvis mycket enkelt utformade leksaker av naturliga material för att utveckla barnens egen fantasi samt lek- och lärförmåga. Styrdokument är förutom Läroplanen för förskolan det egna måldokumentet ”En väg till frihet” (Waldorf, 2020-11-24).

2.3.5. Ur och skur

8

2.4.

Arbetsmiljölagen

Arbetsmiljölagens föreskrifter innehåller tydliga riktlinjer för arbetsgivaren i frågor om arbetsmiljö. Arbetsgivaren ansvarar bland annat för att regelbundet undersöka förhållandena på arbetsplatsen och bedöma vilka risker som finns för ohälsa bland personalen. Arbetsgivaren ska lyssna på medarbetarna och arbeta för att varken fysisk och psykisk ohälsa riskerar att drabba de anställda. Om brister i arbetsmiljön framkommer ligger ansvaret på arbetsgivaren att ta fram en handlingsplan för att både åtgärda riskerna samt kontrollera att åtgärderna har fungerat. Vid behov ska anställda dessutom ha möjlighet att vända sig till företagshälsovård (Arbetsmiljöverket, 2015, s 7).

2.5.

Stress

Berggren och Weman-Josefsson lyfter fram två typer av stress: akut (kortvarig) stress samt kronisk (långvarig) stress. Under akut stress reagerar kroppen med den inbyggda kamp- och flyktresponsen som styrs av det autonoma nervsystemet. Andningen, pulsen och blodtrycket ökar. En kronisk stress å andra sidan utlöser snarare en känsla av uppgivenhet. Denna reaktion styrs av den så kallade HPA-axeln samt av kortisol. Kronisk stress kan leda till mental och fysisk utmattning, depression, sömnsvårigheter, minnesproblem och trötthet. Det kan även leda till metabola effekter som hjärtproblem, diabetes och bukfetma (2013, s. 29). Psykosociala belastningar i arbetet som exempelvis brister i balansen mellan individens krav och resurser kan leda till allt från vantrivsel till stress och sjukdom. Det kan även påverka individens egen upplevelse över sin situation och ge en känsla av en överväldigande arbetsbörda, hög press och en känsla av att inte hänga med. Arbetsrelaterad stress kan ta sig uttryck på både fysiologiska och psykologiska sätt. Fysiskt genom att immunförsvaret kan sjunka och kolesterolhalten i blodet höjas vilket också gjort att man misstänker samband mellan stress och astmasjukdomar. De psykiska effekterna kan ta sig uttryck i form av vantrivsel, konflikter, stress och sjukdom. Hur den arbetsrelaterade stressen upplevs är starkt knutet till hur individen ser på sin arbetssituation. Ett arbete med höga krav ökar risken för att stressresponsen triggas jämfört med en mer neutral arbetssituation (Agervold Mogens, 2001, s. 60–64).

2.6.

Arbetsrelaterad stress i förskolan

9 2.6.1. Stora barngrupper

I en rapport som släpptes tidigare i år presenterar Lärarförbundet att ett av de största arbetsrelaterade problemen som förskollärare kämpar med i vardagen är personaltätheten och storleken på barngrupperna. Stora barngrupper har en negativ påverkan på ljud- och bullernivån vilket leder till en ökad stress hos både personal och barn. På bara ett år har barngruppernas storlek i förskolan ökat markant och flera förskollärare lyfter att de saknar möjlighet att hinna med sitt egentliga förskolläraruppdrag och att förutsättningarna inte är hållbara. I rapporten efterfrågas ett ökat ansvar hos både regering och från huvudmän för att åtgärda de problemen som upplevs. Exempelvis behöver en gräns för antal barn i barngrupperna sättas för att inte riskera att undervisningen enbart övergår i barnpassning (2020, s. 17–19).

Det finns idag riktlinjer för hur barngrupperna i förskolan bör se ut. I åldern 1-3 år bör en barngrupp inte vara större än 6-12 barn medan barn i åldern 4-5 inte bör vara i en barngrupp på mer än 9-15 barn. Huvudmannen ska säkerställa att barngrupperna har en lämplig sammansättning och storlek samt att personaltätheten är tillräckligt hög. Det ska dessutom vara en tillräckligt hög andel utbildad personal. Hur många förskollärare ska som finnas på en förskola eller på en avdelning är inte reglerat i någon lag, men för att uppfylla Skollagens och Läroplanens riktlinjer om den pedagogiska undervisningen måste det åtminstone finnas en förskollärare per förskola även om det bör vara fler än så på de flesta förskolor (Lärarförbundet, 2020, s. 8 och 10).

2.6.2. Statligt bidrag för minskade barngrupper

Sedan 2015 kan både kommunala och fristående förskolor söka statsbidrag för att minska storleken på barngrupperna. I ansökan ska det framgå hur barngruppen ser ut i dagsläget samt hur en minskning av barngruppen ska kunna uppnås med hjälp av bidraget. Utbetalningen av bidraget är villkorligt och huvudmän kan bli återbetalningsskyldiga om uppföljning inte visat på tillräckliga resultat eller om det framkommit att de inlämnade uppgifterna var felaktiga (SFS 2015:404).

Kritik mot bidraget har dock riktats från flera huvudmän då bidraget enbart möjliggör en förminskning av barngruppen istället för att även kunna användas till att öka personaltätheten. Det uppgavs även vara problematiskt att inför varje läsår ange exakta antalet barn då nya barn ständigt antogs under terminerna (Skolverket, 2015, s. 9–10).

10 2.6.3. Buller

Som förskollärare är förmågan att uppfatta ljud en viktig del av det dagliga arbetet. Förutom att kommunicera med kollegor, barn och föräldrar används hörsel för att uppfatta varningsrop och annat som kan signalera olika faror. I förskolans värld finns det dock en mängd ljud som inte är av det positiva slaget. Ljud som snarare gör oss trötta, irriterade och som stör från andra områden vi behöver fokusera på. Detta är ljud, eller snarare oljud, som kallas för buller. Effekterna av buller kan exempelvis vara av hörseln skadas, att arbetskoncentrationen störs och möjligheterna till att föra samtal eller uppfatta varningssignaler försämras. Buller och höga ljudnivåer är idag ett stort problem på många förskolor runt om i Sverige och något som tydligt påverkar arbetsmiljön för förskolans personal. Det kan dels bidra till en sämre arbetsprestation då arbetsuppgifterna blir mer ansträngande och tröttsamma, men det kan även leda till ökad stress vilken i sin tur kan leda till flertalet negativa konsekvenser för den drabbade (Arbetslivsinstitutet, Arbetsmiljöverket, Myndigheten för skolutveckling och Socialstyrelsen, 2010, s. 2 och 9–10).

Att personal på förskolor är utsatta och påverkas av höga ljudnivåer buller är något som har varit känt under en längre tid och som har undersökts i flera olika studier, men även barnen påverkas negativt av för höga ljudnivåer i förskolan. I en studie på Sahlgrenska universitetssjukhuset beskrivs hur barnen blir mer högljudda för att överrösta varandra, att de blir stressade och uppvisar en sämre koncentrationsförmåga när de utsätts för höga ljudnivåer vilket ofta kunde uppmätas på olika förskolor (Sahlgrenska, 2019).

2.6.4. Vad är problemet?

Det är tydligt att personal i förskolan är en yrkesgrupp som båda är drabbade och i ännu högre utsträckning riskerar att drabbas av stressrelaterad sjukskrivning. Det är inte heller ett eller några enstaka orsaker som är grunden till detta. Allt från övergripande organisation till faktorer i det dagliga arbetet bidrar till arbetssituationen, men vilka faktorer är det egentligen som bidrar till en ohållbar situation?

Oavsett om det är en kommunal eller fristående förskola vilar ansvaret över arbetsmiljön på huvudmannen. Frågan är i vilken grad ansvaret för detta tas och vad mer som behöver göras.

3. Syfte och forskningsfrågor

Syftet med studien är att undersöka faktorerna bakom den stressfyllda arbetssituationen för många förskollärare.

Forskningsfrågorna som ska besvaras är dessa:

• Hur påverkar förskolepersonalens bakgrund upplevelsen av stress?

• Hur påverkar arbetsmiljö och organisation förskolepersonalens upplevelse av stress? • Påverkar förskolans kommun, regi och inriktning förskolepersonalens upplevelse av

11

Forskningsfrågorna kommer att besvaras med hjälp av två enskilda delstudier. Annifrid Thunberg undersöker med hjälp av enkätundersökning som metod. Helena Hernodh genomför sin delstudie med kvalitativa intervjuer. Utifrån resultat och analys av de olika delstudierna kommer en gemensam diskussion om ämnet att göras.

4. Forskningsöversikt

I det här stycket presenteras tidigare forskning inom olika ämnen kopplade till studiens område och frågeställningar, arbetsrelaterad stress med fokus på förskolan.

4.1.

Ålder, arbetslivserfarenhet och kompetens

I en enkätundersökning bland förskolepersonal i USA där faktorer kring upplevelsen av stress undersöktes framkom det att det framför allt var två yttre faktorer som hade en stark påverkan på hur personalen upplevde sitt psykiska välmående: ålder och kompetens. Betydelsen av kompetens mättes i om respondenten hade en förskollärarutbildning eller ej. Hade man en examen var man mindre benägen att uppleva sig själv som stressad även om längden på utbildningen och eventuella vidareutbildningar inte hade någon märkbar betydelse. Vad gäller ålder var det framför allt upplevelsen av stress som minskade när åldern ökade. Arbetslivserfarenhet inom förskola var inte något som hade tydlig påverkan på de mätta områdena (Jeon, Buettner & Grant, 2018 s. 62).

Hur pedagogernas ålder påverkar upplevelsen av stress lyfts även i en rapport om arbetsmiljön i förskolan. Där framkommer det ett samband mellan ålder och hur man uppfattar rollfördelningen på arbetsplatsen, där rollfördelningen blir tydligare ju längre man har arbetat i yrket. En tydlig rollfördelning visade sig ha ett starkt samband med både minskad stress och trötthet i arbetet. Det framkom även att en hög rolltydlighet samvarierar med ett högt beslutsutrymme för pedagogen vilket bidrog till högre stimulans i arbetet (Sjödin, 2017, s. 12).

4.2.

Arbetsmiljö

12

Sjödin lyfter även fram att en närvarande chef bidrar till en god arbetsmiljö och leder till ökad balans mellan arbetsliv och fritid, något som dessutom ökar till förbättrad sömn och minskad utbrändhet. Ett bra ledarskap är kopplad till upplevelsen av stöd hos pedagogerna och har ett samband med mer energi och minskad stressupplevelse eftersom de hade förutsättningar att kunna hantera stressen (2017, s. 12).

4.2.1. Buller och ljudnivå

Sjödin med flera har i en studie genomförd på förskolor i Umeå visat att förskolepersonal i högre grad var drabbad av hörselproblem jämfört med den svenska befolkningen i stort. Exempelvis uppvisade 31 % av den undersökta populationen symptom på tinnitus (2012, s. 51). Fredriksson med flera har också visat att kvinnor inom förskolan löper större risk att drabbas av hörselskador jämfört med svenska kvinnor generellt. Hörselrelaterade symtom var kopplat till bullriga och stressfulla arbetsförhållanden (2019, s. 1182).

I en enkätundersökning genomförd bland förskollärare på tolv olika förskolor i både stads- och landsbygdsområden i Sverige framkom det att många förskollärare upplevde svårigheter i arbetsfördelningen när barngruppen var för stor. Bland annat ansågs det i dessa fall vara svårt att arbeta utifrån läroplanen samt att tillgodose de extra behoven som fanns för de yngre barnen och barn med särskilda behov. Den stora barngruppen gjorde det svårt att organisera, planera och stötta vilket i sin tur kunde bidra till en ökad stress och känsla av otillräcklighet bland förskollärarna. Framför allt när ordinarie personal saknades blev konsekvenserna extra tydliga, och ofta kunde vissa undervisningsämnen helt väljas bort på grund av tids- och personalbrist (Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan, 2015, s. 7– 11). Problem kopplade till barngruppens storlek lyfts även av Persson och Tallberg Broman (2019, s. 28–29) som i en studie intervjuat förskollärare som upplever en ansträngd arbetssituation på grund av barngruppens storlek och låg personaltäthet kombinerat med icke utbildad förskolepersonal och en hög personalomsättning.

Även Skolverket (2003, s.111) har genomfört en studie som visar att storlek på barngrupper och personaltäthet är viktiga faktorer för att förskolan ska hålla god kvalitet. Vid för stora barngrupper blev det svårare för personalen att arbeta efter läroplanen samt att tillgodose barnens individuella behov. Man kunde även se att stora barngrupper bidrog till en ökad stress bland både barn och personal.

13

4.3.

Samvetsstress

Kelly och Berthelsen har i sin forskning om förskollärares stressupplevelser lyft att förskollärare upplever stress när det blir en konflikt mellan förväntningar från förskolans läroplan och förutsättningarna i praktiken. De menar att de har krav att ge undervisning och stimulerande lärtillfällen, men konflikten uppstår när de får avbryta sin tänkta planering för omstrukturering på grund av plötsliga företeelser som planerings- och logopedmöten eller får ställa in på grund av sämre väderförhållanden (1995, s. 353).

En annan motsättning mellan krav och förutsättningar i sitt uppdrag lyfter Persson och Tallberg Broman fram i sin studie. Förskollärare menar att kraven på dokumentation och nya utvecklingsområden ökar. Trots det har de samma personalstyrka och de har inte förutsättningar att kunna utföra kraven som de har blivit ålagda att utföra. Konsekvensen blir att förskollärare upplever en obalans mellan krav och förutsättningar som skapar svårigheter i praktiken och som i sin tur leder till stress bland förskollärarna (2019, s. 25). Studien lyfter också fram att förskollärarna upplever att det finns bristande förutsättningar att utföra uppdraget. Att försöka lösa problem som man inte har kontroll över leder till osäkerhet och brist på kontroll över sitt eget arbete (a.a. s. 32). Vidare nämner förskollärarna att de känner sig stressade när de inte får tillräckligt med tid för återhämtning. Arbetsbelastningen är hög och de hinner inte ta sina schemalagda raster eller reflektionstid. De beskriver att de blir stressade, att de inte hinner med arbetsuppgifterna och försöker planera samtidigt som de är i barngrupp. Det nämns även från vissa förskollärare att de stannar hemma en dag i månaden för att orka med arbetsbelastningen (a.a. s. 38). Sjödin har också visat att upplevelsen av höga krav kan leda till ökad emotionell utbrändhet och försämrad sömnkvalitet, något som kan inverka negativt på pedagogernas hälsa (2017, s. 12).

4.4.

Relationen mellan stress och pedagogisk inriktning

14

Sjödins rapport visade även att det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan förskolorna gällande antal barn i barngrupperna. Waldorf och Montessori hade lägre antal barn i barngrupperna jämfört med Reggio Emilia och förskolor utan pedagogisk inriktning. Även fast Waldorf hade ett mindre antal barn var antalet personal lika många som på Reggio Emilia och förskolor utan pedagogisk inriktning vilket alltså också gav en högre personaltäthet. Studien visade även att förskolor med större barngrupper upplever en lägre energi och en ökad trötthet i arbetet samt ett minskat stöd från chefer och övriga kollegor (2017, s. 8 och 12–13).

5. Teoretiska utgångspunkter

5.1.

Krav-kontroll-modellen

Karaseks krav-kontroll-modell framställer fyra arbetssituationer baserat på förhållanden mellan höga och låga nivåer av krav samt kontroll. Dessa arbetssituationer påverkar vilken typ av stress individen riskerar att utsättas för. Den första arbetssituationen benämns som

High-Strain Jobs och är en kombination av höga krav och låg kontroll över sin

15

5.2.

Ramfaktorteorin

Ramfaktorteorin beskriver olika ramar som påverkar lärarens handlingsutrymme, hur processen utvecklas och därmed vilket resultat som blir. Begreppet myntades först av Urban Dahllöf 1967 och utvecklades ett par år senare av Ulf P. Lundgren. Sedan dess har teorin kommit att vidareutvecklas genom åren för att belysa på vilket sätt undervisning styrs och begränsas av olika ramfaktorer. Ramfaktorteorin förklarar sambanden mellan hur undervisningen kan påverkas genom olika “ramar”, exempelvis vilket innehåll läraren väljer att undervisa, vad eleverna har för svaga respektive starka sidor, elevernas förkunskaper om ämnet med mera. Detta i sin tur leder till hur läraren väljer att strategierna (processen) ska utformas som i sin tur påverkar resultatet av undervisningen. En ytterligare ram kan vara om och hur mycket läraren får planeringstid på just den verksamheten som påverkar hur läraren lägger upp undervisningen, som i sin tur påverkar hur bra undervisningen blir. Ytterligare strukturella ramar såsom politiska beslut, ekonomi, skolpolitik, ideologi och juridiska ramar ger konsekvenser för vad som är möjligt för läraren att genomföra i undervisningen och därmed undervisningens resultat (Lindblad, Linde & Naeslund, 1999, s. 1, 6 och 12). Förskollärarens arbete begränsas inte enbart till de direkta ramar som finns såsom läroplanen utan även andra ramar som ligger utanför pedagogens direkta kontroll, exempelvis barngruppens storlek, lokalernas utformning, övrig personal osv.

6. Metod

I det här stycket kommer respektive delstudies metod att gås igenom.

6.1.

Delstudie 1: Enkätundersökning

6.1.1. Metod för datainsamling

Som metod för delstudien valdes webbenkät via Google Formulär. Metoden valdes då den framför allt är kostnads- och tidseffektiv samt underlättar möjligheten att styra vilka frågor respondenten ska svara på utifrån tidigare svar (Trost & Hultåker, 2016, s. 135). Webbenkäten är ett komplement till studiens andra delstudie som har djupintervju som metod. Frågorna i de olika metoderna (Bilaga 1 & 2) är utarbetade gemensamt och är enhetliga. Där intervjuerna ger möjlighet till mer ingående svar ger å andra webbenkäten möjligtvis ett mer ärligt svar på vissa frågor som kan anses vara känsliga eftersom respondenten är anonym. På det sättet kompletterar de två metoderna varandra (a.a. s. 10).

6.1.2. Urval och avgränsningar

16

Facebook-grupper med koppling till förskola (Pedagogiska trix i förskolan samt

Förskolan.se) där gruppens medlemmar ombads besvara enkäten. Detta utifrån ett

tillgänglighetsurval där målet var en hög svarsfrekvens (Berntsson m.fl., 2016, s. 49). De två grupperna är några av de största mötesplatser som finns för personal i förskola med 48 000 respektive 38 000 medlemmar. Valet av dessa två grupper var dels på grund av antalet medlemmar, dels att de ansågs vara neutrala utan tydlig koppling till politik eller enstaka sakfrågor. Av den anledningen valdes Facebook-gruppen Förskoleupproret bort då det är en mötesplats kring sakfrågan som undersöks vilket sannolikt hade bidragit till att resultatet i undersökningen styrs åt ett håll. Om fördelen med att skicka ut enkätundersökningen på Facebook är att svarsfrekvensen sannolikt ökar är nackdelen att kontroll över vilka respondenterna är minskar, men för att kunna dra så statistiskt sannolika slutsatser som möjligt ansågs fördelarna vara större än nackdelarna. Den andra kanalen för spridning av enkäten bidrog dock till en ökad kontroll över respondenterna med hjälp av ett systematiskt urval (a.a. s. 47). Baserat på statistik från Skolverket (2020, s. 17) skickades ett email ut till 587 rektorer, förskoleadministratörer och kontaktpersoner runt om i Sverige. I varje kommun kontaktades både kommunala och fristående förskolor med fördelningen att desto fler invånare kommunen har (vilket rimligtvis bör korrelera med antalet förskolor) desto fler förskolor kontaktades med uppdelningen 2/3 email till kommunala förskolor och 1/3 email till fristående förskolor. I mejlet ombads mottagaren att vidarebefordra enkätundersökningen till personalen på förskolan då kontaktuppgifter till dessa sällan fanns att finna på respektive förskolas/kommuns hemsida.

6.1.3. Enkätens utformning

17 6.1.4. Databearbetning och analysmetod

Webbenkäten publicerades den 8 oktober och stängdes ner den 23 oktober. Svarsfrekvensen var då 1202. På frågan om pedagogisk inriktning så fanns det förvalda alternativ men även möjligheten att ange ett eget svarsalternativ. Efter att webbenkäten hade stängt ner bearbetades de egna svarsalternativen till egna kategoriseringar eller till nya kategoriseringar av pedagogiska inriktningar. De gjorde att sju nya pedagogiska inriktningar skapades: Idrott och rörelse, Natur och teknik, Språk och litteratur, Estetik, Drömmen om det goda, Grön flagg och HBTQ. De förvalda kategorierna var: förskolor utan uttalad profil eller inriktning, Reggio Emilia, Montessori, Ur och Skur samt religiös inriktning.

Därefter mättes medelvärdet av barn per personal och ålder i barngrupperna samt de fyra områdena gällande stress och arbetsmiljö utifrån de pedagogiska inriktningarna. Resultatet ställdes upp i en korstabell med verktyget Power BI för att kunna analysera kombinationer av resultaten och variablerna (Esaiasson m.fl., 2007, s. 409). Även viss annan data ställdes upp i korstabeller. Eftersom respondenterna på frågan om vilka faktorer de ansåg bidra mest till stress på arbetsplatsen hade möjlighet att ange upp till fyra olika svar transformerades alla svar om i Power BI så att varje svar på denna fråga hamnade på en egen rad. Sedan ställdes de olika svaren upp i ett liggande stapeldiagram för att enkelt illustrera fördelningen mellan de olika faktorerna (Trost & Hultåker, 2016, s. 160).

För att få fram sambandet mellan de olika stressområdena och resterande variabler räknades korrelationskoefficienten (Pearsons produktmomentkorrelationskoefficient r) ut med hjälp av statistikprogrammet Minitab. Korrelationskoefficienten antar ett värde mellan -1 och 1 där -1 anger ett fullständigt negativt samband (om värdet av en variabel ökar minskar värdet på den andra) och 1 anger ett fullständigt positivt samband (om värdet av en variabel ökar också värdet av den andra). Om korrelationen har värdet 0 finns det inget samband mellan de olika variablerna (Esaiasson m.fl., 2007, s. 414–417). För att kunna räkna ut korrelationskoefficienten behövdes en majoritet av svaren på frågorna kodas om från text till numrerat då korrelationskoefficienten räknas ut av värdet mellan två olika variabler (Kylén, 2004, s. 170). Kodningen gjordes direkt i Minitab.

Respondenterna fick även ange vilken kommun de arbetar i. För att även kunna mäta samband mellan detta och de olika stressområdena kategoriserades kommunerna in grupper utifrån antal invånare (Larsen, 2018, s. 80–81). Totalt skapades sex grupper där den med kommuner med lägst antal invånare (<10 000) fick värdet 1 och gruppen med kommuner med högst antal invånare (>500 000) fick värdet 6.

6.1.5. Reflektion över metoden

18

var att jämföra och undersöka olika faktorer kopplade till stress och med hjälp av korrelationstabeller fanns det möjlighet att jämföra detta.

6.1.6. Reliabilitet och validitet

Reliabiliteten i metoden kan anses vara hög. Eftersom enkäten publicerades via ett webbformulär säkerställs att samtliga respondenter svarar på samma frågor och att svaren registreras på samma sätt. Då möjligheten att besvara enkäten endast var under en period på drygt två veckor i oktober 2020 går det dessutom att utesluta att hur länge det gick att svara skulle vara en bidragande orsak till avvikande svar. För att säkerställa en hög kongruens ställdes inte enbart frågor om stress utan även om exempelvis arbetsbelastning och ljudnivåer (Trost & Hultåker, 2016, s. 61–63). Inför publicering av enkäten skickades en testenkät ut till ett par klasskamrater samt till handledaren för att säkerställa att frågorna som ställs är tydliga och inte gör att den som svarar själv behöver tolka hur frågan ska besvaras. Vid frågan om förskolan som respondenten arbetar på har ansökt om statligt bidrag för att minska barngrupperna fanns det även med en förklaring på vad bidraget handlade om för att undvika att respondenten svarar på frågan utan att veta något om bidraget. Möjlighet fanns också att svara att man inte vet om bidraget har sökts.

Vid de frågor där respondenten fick svara på hur hög exempelvis stressnivån eller arbetsbelastningen var formulerades frågan så att det var tydligt att det var respondentens egen uppfattning som var av intresse, då det är enklare att mäta än hur hög den faktiska arbetsbelastningen är (Trost & Hultåker, 2016, s. 63). Däremot får man med tanke på metodens validitet ta hänsyn till att respondenterna kan vara benägna att ange att de exempelvis har en högre arbetsbelastning än vad som egentligen är fallet för att det ska framstå att de arbetar hårt (Berntsson m.fl., 2016, s. 226). En annan aspekt att ta hänsyn till är att ämnet sannolikt är viktigt för många som arbetar inom förskola och som idag anser sig vara stressade i sitt arbete. Det finns därför en risk att det blir en överrepresentation av den gruppen då det kan vara så att de i högre grad prioriterar tiden för att svara på en sådan enkätundersökning. För att minska risken för detta skickades enkäten inte ut i facebookgrupper kopplade till ämnet stress och arbetsmiljö utan enbart i “neutrala” facebookgrupper för förskolepersonal.

19 6.1.7. Etiska hänsynstaganden

Vetenskapsrådets etiska principer har följts vid genomförande av metoden. I samband med utskick av webbenkäten i dels facebookgrupper, dels mejl till rektorer samt i webbenkätens beskrivning förklarades syftet med studien och i vilket sammanhang den genomförs. Webbenkäten garanterar också deltagarnas anonymitet och konfidentialitet då inga frågor om personuppgifter som kan knyta deltagaren till svaren ställs. Studiens deltagare gavs även möjlighet att ta del av studiens resultat efter att uppsatsen sammanställts (Vetenskapsrådet,1990).

6.2.

Delstudie 2: Kvalitativa intervjuer

I denna del kommer det att redogöras för valet av metod, metodens fördelar samt genomgång av materialinsamlingen. Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer där fokus ligger mer på vad som sägs än på siffrorna som i den kvantitativa metoden i den andra delstudien. De två metoderna kan ses som motpoler men tillsammans kompletterar de även varandra för en djupare förståelse av det som undersöks (Harboe, 2013, s. 38).

6.2.1. Urval och avgränsningar

Urvalet av intervjuade förskollärare är delvis grundat på studiens frågeställningar där faktorer som kan vara bidragande orsaker till stress undersöks. Bland annat undersöks förskolornas pedagogiska inriktning och betydelsen av kommunala eller enskilda huvudmän. Därför har förskollärare från fem olika pedagogiska inriktningar valts från både kommunala och fristående förskolor. Tanken var från början att genomföra intervjuerna på plats på de olika förskolorna. Därför kontaktades enbart förskolor i Stockholmsområdet dit man enkelt kunde ta sig till med bil. På grund av rådande pandemi ändrades dock intervjumetoden till telefonintervjuer.

6.2.2. Genomförande

Intervjun genomfördes som en semistrukturerad intervju som kallas för intervjuguide. En intervjuguide fungerar som en slags checklista på vilka ämnen som ska tas upp. Med hjälp av intervjuguiden får man en rörlighet i samtalet och den som intervjuar får en bra upplysning om vad hur intervjuobjektet upplever sin tillvaro (Bryman, 2002, s. 565). Olika teman berördes i intervjun såsom arbetsmiljö, ljudnivå, faktorer som bidrar till att både öka och minska stress samt sjukskrivningar. För att undvika att värdefull information missas spelades hela samtalet in (2002, s. 301 och 306).

20

konfidentialitet kommer att efterföljas. Av de tio tillfrågade var det fem som hade möjlighet att genomföra en intervju. De andra fem hade på grund av tidsbrist inte möjlighet att medverka.

Det finns en del fördelar med en telefonintervju såsom att den kan göras hemifrån, att det går snabbt och att det finns kvalitativa inslag där intervjuaren kan komma ner på djupet i samtalet med intervjuobjektet (Harboe, 2013, s. 63). Inspelningarna pågick i cirka 30 minuter precis som det informerades om i informationsbrevet som gick ut till de tilltänkta intervjuobjekten.

Vid en kvalitativ intervju är intervjuaren uppmärksam på hur och vad personen som blir intervjuad säger. Av den anledningen är det väldigt viktigt att spela in intervjuerna. På det viset kan intervjuaren spela upp det flera gånger för att följa upp och utröna intervjuobjektets ståndpunkter. Att spela in en intervju är också till fördel så att intervjuaren är närvarande i samtalet och inte okoncentrerad på grund av anteckningar. Att transkribera en intervju är enormt tidskrävande och där därför något som bör göras så snart som möjligt efter intervjun. Genom att både transkribera och analysera intervjuerna direkt ges en möjlighet att komma på nya ämnen och ingångsvinklar som kan användas i de kommande intervjuerna (Bryman, 2018, s. 577).

6.2.3. Databearbetning och analysmetod

Under förloppets gång analyserades det inkomna materialet. Både den tidigare forskningen och teorier som hänvisas till har analyserats under processen då jämförelser kunde uttolkas. Det som urskiljs från det inkomna materialet styrker det vi har tidigare kunskap om. Detta gjordes i olika steg. Genom att omgående efter intervjuerna transkriberade det som hade sagts kunde det urskiljas skillnader och liknelser. I detta skede påbörjas en djupdykning i texten för att kunna systematisera och strukturera de inkomna svaren. I nästa skede genomfördes en kodning där olika teman togs fram. Här urskildes även det som var relevant för studien och det som var irrelevant. I den tredje fasen sorterades koderna in under tio rubriker med tillhörande underrubriker. Det sista som gjordes var att sätta in det transkriberade materialet i en ny kontext för att se hur frågeställningarna kunde besvaras.

6.2.4. Reflektion av metoden

21 6.2.5. Tillförlitlighet och relevans

Frågornas relevans är hög i förhållande till det vi ville ta reda på. Den röda tråden om stress med kringliggande ämnen som ljudnivåer, stöttande ledning och storlek på barngrupper är återkommande i de frågor som ställs till intervjuobjekten. Den interna relevansen bedöms också som god, något som grundar sig på en belåtenhet med de svar som inkommit och att den slutsats som dras har anknytning till verkligheten (Harboe, 2013, s. 135 och 137).

Vad gäller tillförlitligheten på det insamlade materialet kan det vara svårt att vara helt och hållet säker på att intervjuobjekten svarar ärligt. Men bedömningen är att det finns en hög nivå av stabilitet då de intervjuade pedagogerna berättade om både det som var positivt, men även om negativa moment och tidigare arbetsplatser som har haft en betydlig bättre struktur med välmående personal än den nuvarande. Självklart är det olika fenomen där det sociala styr och kan skilja sig i utlåtande mellan idag och om exempelvis ett år (Harboe, 2013, s. 138–139).

Generalisering av en grupp där en person blir intervjuad och ska representera de andra kan vara svårt. Eller rättare sagt det går inte. En kvalitativ intervju syftar snarare till att koppla till teorier än att just den personen skulle representera allas åsikter (Bryman, 2018, s. 484–485). Dock kan den intervjuade personen vara representativ för gruppen som helhet om det kan urskiljas ett mönster som visar på att hen generellt har samma åsikt som de andra intervjuobjekten har, något som också kan härledas till den tidigare forskningen och bakgrunden till studiens ämne och forskningsfrågor (Harboe, 2013, s. 35).

6.2.6. Etiska överväganden och hänsynstaganden

Vid utskicket till de tilltänkta intervjuobjekten framkom både studiens syfte men också information om de fyra forskningsetiska kraven. Informationskravet där det framkommer att deltagaren får avbryta sin medverkan i intervjun när som helst, samtyckeskravet där deltagaren har möjlighet att besluta kring sin egen medverkan i intervjuerna, konfidentialitetskravet som förklarar att alla personliga uppgifter kring deltagaren skyddas från att utomstående får tillgång till dem samt nyttjandekravet som innebär att det insamlade materialet enbart kommer att användas till forskning och inget annat (Vetenskapsrådet, 1990, s. 7, 9, 12 och 14).

7. Delstudie 1: Enkätundersökning

I den här delen kommer resultat och analys av delstudie 1 att presenteras under två separata rubriker.

7.1.

Resultat

22

respondenter. Av dessa var 97,5 % kvinnor och 1,8 % män, resterande 0,7 % var personer som inte ville ange eller såg sig tillhöra en annan könstillhörighet; 81,4 % arbetade på en kommunal förskola och 18,6 % arbetade på en fristående förskola; 79 % var förskollärare och 21 % var barnskötare.

7.1.1. Pedagogisk inriktning

Tabell 1 visar att en klar majoritet av respondenterna inte arbetade på en förskola med uttalad pedagogisk inriktning. Av de som ändå hade en pedagogisk inriktning var Reggio Emilia den mest förekommande följt av Montessori och Ur och skur.

Tabell 1. Svarsfördelning mellan de olika pedagogiska inriktningarna Pedagogisk inriktning Fördelning Antal Ingen uttalad profil eller inriktning 66,81% 793

Reggio Emilia-pedagogik 18,96% 225

Montessoripedagogik 4,13% 49

I Ur och Skur / Utomhuspedagogik 3,45% 41

Språk och litteratur 1,94% 23

Religiös inriktning 1,43% 17

Waldorfpedagogik 0,84% 10

Idrott och rörelse 0,59% 7

Natur och teknik 0,59% 7

Estetik 0,51% 6

Drömmen om det goda 0,25% 3

Grön flagg 0,25% 3

HBTQ 0,25% 3

Totalt 100% 1 187

I enkäten ställdes det frågor om antal barn per personal i barngruppen samt uppskattat medelvärde av barnens ålder i barngruppen. Som framgår i Tabell 2 var det i populationen i genomsnitt 6,63 barn per personal. Språk och litteratur-inriktning, religiös inriktning samt utomhuspedagogik hade högst antal barn per personal. Montessori och Waldorf hade lägst antal barn per personal. Bortsett från språk och litteratur-inriktning var medelåldern i barngruppen lägst i förskolor utan pedagogisk inriktning medan den var högst i Waldorf.

23

Tabell 2. Medelvärden av olika stressområden utifrån pedagogisk inriktning

Pedagogisk inriktning Barn per _{personal barngrupp} Ålder _ljudnivåBuller/ _belastningArbets- _{från chefer*}Lyhördhet _stressnivåUpplevd Ingen uttalad profil eller inriktning 6.62 3,01 4,81 4,86 3,73 4,47

Reggio Emilia-pedagogik 6,59 3,12 4,92 4,97 3,71 4,70

Montessoripedagogik 6,02 3,07 4,20 4,37 4,20 3,94

I Ur och Skur / Utomhuspedagogik 6,76 3,16 4,20 4,49 4,05 4,29

Språk och litteratur 8,30 2,80 4,61 4,39 4,61 4,04

Religiös inriktning 6,82 3,44 4,53 4,18 4,76 4,00

Waldorfpedagogik 6,10 3,50 4,20 3,80 4,10 3,40

Sammanlagt 6,63 3,04 4,77 4,82 3,79 4,46

*Mäts från låg lyhördhet till hög lyhördhet (1–6)

7.1.2. Förskolans regi och kommun

Om jämförelsen istället görs mellan kommunala och fristående förskolor (Tabell 3) är det tydligt att kommunala förskolor genomgående har högre nivåer av upplevt buller, arbetsbelastning och stress jämfört med fristående. Även lyhördhet från chefer får sämre resultat på kommunala förskolor. Kommunala förskolor hade även fler barn per personal och en lägre ålder i barngruppen.

Tabell 3. Medelvärden av olika stressområden utifrån kommunal och fristående förskola Regi Barn per _{personal barngrupp} Ålder _ljudnivå Buller/ _belastning Arbets- _{från chefer*} Lyhördhet _stressnivå Upplevd

Kommunal förskola 6.72 3,00 4,85 4,90 3,65 4,55

Fristående förskola 6,10 3,23 4,37 4,43 4,42 4,10

Sammanlagt 6,63 3,04 4,77 4,82 3,79 4,46

*Mäts från låg lyhördhet till hög lyhördhet (1-6)

24

Tabell 4. Medelvärden av olika stressområden utifrån kommun Kommun Buller/ ljudnivå Arbets-belastning Lyhördhet från chefer* Upplevd stressnivå Kommun Buller/ ljudnivå Arbets-belastning Lyhördhet från chefer* Upplevd stressnivå 1 Eskilstuna3,50 3,79 4,36 3,00 19Botkyrka 4,92 4,42 4,08 4,50 2 Falköping4,78 4,33 4,11 3,56 20Halmstad 4,89 5,00 3,50 4,50 3 Täby 3,77 3,92 4,23 3,77 21Hässleholm 4,91 5,27 3,55 4,55 4 Norrtälje 4,21 4,89 4,47 3,95 22Sundbyberg5,22 5,11 3,78 4,56 5 Sundsvall4,57 4,14 4,14 4,00 23Umeå 5,33 5,14 3,19 4,67 6 Borlänge 4,36 4,45 4,55 4,00 24Helsingborg 5,04 4,75 3,75 4,68 7 Lidingö 4,79 4,96 3,42 4,04 25Haninge 4,40 5,12 3,96 4,68 8 Malmö 4,73 4,80 3,93 4,13 26Göteborg 4,61 4,98 3,83 4,70 9 Huddinge4,27 4,87 3,87 4,20 27Norrköping 4,40 5,12 3,96 4,72 10Mölndal 5,10 4,90 5,00 4,20 28Oskarshamn5,33 5,47 3,68 4,73 11Växjö 4,31 4,45 4,31 4,21 29Stockholm 4,59 4,84 3,88 4,78 12Gotland 4,67 4,67 3,71 4,21 30Gävle 4,93 5,36 3,43 4,86 13Borås 4,52 4,45 4,26 4,23 31Örebro 4,70 4,90 3,90 4,90 14Västerås 5,02 4,39 3,73 4,37 32Kungsbacka4,65 5,10 4,00 4,90 15Karlstad 4,73 4,64 3,45 4,45 33Lund 5,00 4,92 3,67 5,00 16Uppsala 5,03 4,74 3,61 4,45 34Uddevalla 5,33 5,11 3,33 5,00 17Jönköping4,54 4,62 3,85 4,46 35Kristianstad 5,36 5,27 3,18 5,09 18Södertälje4,77 4,77 4,23 4,46 36Trollhättan 5,42 5,58 2,42 5,26

*Mäts från låg lyhördhet till hög lyhördhet (1-6)

7.1.3. Arbetslivserfarenhet och arbetsroll

Utifrån respondenternas erfarenhet av arbete med barn på förskola märktes inga stora skillnader på hur de upplevde olika stressområden. Trenden är dock att man upplever en högre nivå av lyhördhet från sina chefer ju mer erfarenhet man har av yrket. Det går också att se hur den upplevda stressnivån är som allra högst hos de respondenter som arbetat mindre än ett år på förskola och lägst hos de som arbetat i mer än 20 år. Mindre tydliga samband går att se på områdena upplevd buller- och ljudnivå samt arbetsbelastning där dock arbetsbelastningen ser ut att bli högre ju mer erfarenhet man har (Tabell 5).

Tabell 5. Medelvärden av olika stressområden utifrån respondenternas arbetslivserfarenhet Erfarenhet av arbete med barn i förskola _ljudnivå Buller/ _belastning Arbets- _{från chefer*} Lyhördhet _stressnivå Upplevd

Mindre än ett år 5,00 4,68 3,59 4,62 1–3 år 5,05 4,80 3,63 4,51 3–5 år 4,89 4,80 3,72 4,41 5–10 år 4,74 4,79 3,89 4,50 10–20 år 4,78 4,87 3,80 4,53 Mer än 20 år 4,60 4,82 3,85 4,38 Sammanlagt 4,77 4,82 3,79 4,46

*Mäts från låg lyhördhet till hög lyhördhet (1-6)

25

Tabell 6. Medelvärden av olika stressområden utifrån respondenternas arbetsroll Arbetsroll Andel _ljudnivå Buller/ _belastning Arbets- _{från chefer*} Lyhördhet _stressnivå Upplevd

Barnskötare 20,89 % 4,85 4,91 3,72 4,54

Förskollärare 79,11 % 4,74 4,79 3,80 4,43

Sammanlagt 100 % 4,77 4,82 3,79 4,46

*Mäts från låg lyhördhet till hög lyhördhet (1-6)

7.1.4. Stressfaktorer i arbetet

I Figur 1 listas de faktorer som respondenterna menar bidrar mest till att stressnivån ökar på arbetsplatsen. Där respondenterna kunde välja maximalt fyra faktorer var den klart mest förekommande faktorn bortfall av ordinarie personal följt av för stora barngrupper och

bristande tid för planering och förberedelser. Även administrativa uppgifter och hög ljudnivå var klart mer förekommande än resterande valbara faktorer.

Figur 1. Fördelning av svar per stressfaktor på arbetsplatsen

I Tabell 7 presenteras hur svaren skiljer sig åt mellan kommunala och fristående förskolor. Störst skillnad syntes på faktorerna för stora barngrupper och bristande tid för planering

och förberedelser där dessa faktorer ansågs vara klart mer bidragande till en ökad stressnivå

på kommunala förskolor. Enbart bråk och konflikter i barngruppen och övergångar mellan

26

Tabell 7. Skillnad i svarsfördelning mellan kommunala och fristående förskolor avseende stressfaktorer

Kommunal Fristående

Stressfaktorer Antal svar _population % av Antal svar _population % av _{procentenheter} Skillnad

Bortfall av ordinarie personal 713 73,7% 148 67,6% 6,1

För stora barngrupper 561 58,0% 86 39,3% 18,7

Bristande tid för planering och förberedelser 540 55,8% 95 43,4% 12,4

Administrativa uppgifter 426 44,0% 84 38,4% 5,7

Hög ljudnivå 375 38,7% 79 36,1% 2,7

Bristande ledarskap (av chefer) 194 20,0% 34 15,5% 4,5

Dålig kommunikation i arbetslaget 185 19,1% 40 18,3% 0,8

Bråk och konflikter i barngruppen 158 16,3% 43 19,6% -3,3

Bristande tid för rast och återhämtning 133 13,7% 26 11,9% 1,9

Övergångar mellan dagliga rutiner 93 9,6% 26 11,9% -2,3

Hög personalomsättning 72 7,4% 10 4,6% 2,9

Otydliga arbetsuppgifter 49 5,1% 5 2,3% 2,8

7.1.5. Sambandet mellan olika stressvariabler

Vid en jämförelse mellan de olika områdena där respondenterna fick göra egna uppskattningar på sin arbetsmiljö framkommer det i Tabell 8 ett tydligt statistiskt signifikant samband mellan alla dessa områden. Korrelationskoefficienten kan som mest ha ett värde på 1 vilket i så fall visar på att det finns ett fullständigt positivt samband, alltså om värdet av en variabel ökar (exempelvis upplevd buller- och ljudnivå) så ökar värdet lika mycket på den andra variabel som sambandet jämförs med (exempelvis i vilken utsträckning man upplever sin arbetsbelastning). Om värdet på korrelationskoefficienten istället har ett negativt värde, som lägst -1, betyder det att värdet på en variabel minska när värdet på den andra ökar. Om korrelationskoefficienten har värdet 0 så visar det på att det inte finns något samband. Tillsammans med korrelationskoefficienten har också ett p-värde räknats ut som visar på hur tillförlitligt sambandet är, alltså hur stor risken är att det är slumpen som har gjort att det går att se ett samband. Om p-värdet har en stjärna (*) betyder det att risken för att det är slumpen är mindre än 5 % (<0,05). Två stjärnor (**) betyder att risken är mindre än 1 % (<0,01) och tre stjärnor (***) visar att risken är mindre än 0,1 % (<0,001). Ju fler stjärnor innebär alltså en högre sannolikhet att sambandet finns. Om korrelationskoefficienten saknar en stjärna är risken hög (mer än 5 %) att det är slumpen som gör att det går att se ett samband. Högst samband är det mellan respondenternas upplevelse av stress och arbetsbelastning med en korrelationskoefficient på 0,675.

Tabell 8. Korrelationskoefficienten mellan olika stressområden

Områden Upplevd

arbetsbelastning

Upplevd buller- och ljudnivå

Upplevd lyhördhet från chefer

Upplevd buller- och

ljudnivå 0,514***

Upplevd lyhördhet

från chefer -0,381*** -0,319***

Upplevd stressnivå 0,675*** 0,508*** -0,408***

27

I Tabell 9 presenteras korrelationen mellan de olika stressområdena och övriga variabler från enkäten. Sambanden blir här inte lika stort som det var mellan de enskilda stressområdena och den statistiska signifikansen blir också lägre på de flesta sambanden. Det går dock att se vissa tydliga samband här. Störst samband är det mellan de olika stressområdena och huruvida förskolan har en uttalad åtgärdsplan för att motverka stress hos personalen. I de förskolor där det finns en uttalad åtgärdsplan är upplevelsen av samtliga olika stressområden bättre. Även om förskolan är kommunal eller fristående har ett tydligt samband med dessa områden. För att mäta det sambandet kodades svaren om från text till siffror. Om respondenten svarade kommunal förskola ersattes det av värdet 0 medan svaret fristående förskola fick värdet 1. Det går alltså att se att när värdet minskar (kommunal förskola istället för fristående) så ökar upplevelsen av de olika stressområdena, precis som presenterades i Tabell 3 tidigare. Även på förskolans pedagogiska inriktning finns det samband med de olika stressområdena. På frågan om pedagogernas erfarenhet av arbete med barn går det att se samband med framför allt den upplevda ljud- och bullernivån som blir lägre ju fler år pedagogen har i yrket. Övriga stressområden visar dock mindre tydliga samband på denna fråga. Barnens ålder visar också på ett samband med just ljud- och bullernivån som blir högre när medelåldern i barngruppen ökar. Ett tydligt samband finns också mellan de olika stressområdena och frågan om man under de två senaste åren har varit sjukskriven av stressrelaterade orsaker. Där är det dock sannolikt inte sjukskrivningen som orsakar upplevelsen av stress utan snarare tvärt om. Om man upplever höga nivåer av stress ökar risken för att bli sjukskriven.

Tabell 9. Korrelationskoefficienten mellan olika stressområden och övriga variabler

28 7.1.7. Åtgärdsplan

Tabell 10 presenterar om pedagogerna vet om det finns en uttalad åtgärdsplan för att minska stress för personalen på förskolan. Resultatet indikerar att de som svarat att det finns en åtgärdsplan upplever samtliga mätta stressområdena som bättre jämfört med de som svarat nej på frågan. De som svarat att de inte vet lägger sig mitt emellan på samtliga områden.

Tabell 10. Medelvärden av olika stressområden utifrån huruvida det finns en åtgärdsplan för att motverka stress på respondenternas arbetsplats Finns det en åtgärdsplan? Andel _ljudnivå Buller/ _belastning Arbets- _{från chefer*} Lyhördhet _stressnivå Upplevd

Ja 29,8 % 4,35 4,45 4,55 4,00

Vet ej 34,2 % 4,79 4,81 3,78 4,44

Nej 36 % 5,08 5,13 3,18 4,88

Sammanlagt 100 % 4,77 4,82 3,79 4,46

*Mäts från låg lyhördhet till hög lyhördhet (1-6)

7.1.8. Statligt bidrag för mindre barngrupper

Som framgår i Figur 2 var det av enkätundersökningens respondenter enbart ca 36 % som var medvetna om att den arbetsplats de arbetar på hade sökt det statliga bidraget som sedan 2015 finns för att minska storleken på barngrupperna i förskolan. Av de som svarade ja på frågan hade de allra flesta dessutom fått ansökningen beviljad, antingen helt eller till delvis. Drygt 6 % av alla respondenter arbetade på en förskola som hade sökt men fått sin ansökan avslagen. De allra flesta var antingen inte medvetna om bidraget hade sökts eller så visste de om att det inte hade sökts.

29

7.2.

Analys

Studien tar sin teoretiska utgång från Karaseks krav-kontroll-modell som beskriver arbetssituationer utifrån kombinationen mellan olika nivåer av krav och kontroll i arbetet samt ramfaktorteorin som ser till hur de olika ramfaktorerna i arbetet påverkar processen och resultatet (Karasek & Theorell, 1990; Lindblad, Linde & Naeslund, 1999). I den här delen kommer studiens resultat att analyseras utifrån teorierna samt tidigare forskning på ämnet.

7.2.1. Förskolans kommun

Ramfaktorteorin beskriver hur faktorer som kan ligga utanför pedagogens egen makt kan påverka arbetet. Politiska beslut är en sådan faktor och det mäts tydligast genom en jämförelse av de olika kommunerna som studiens respondenter arbetar i. Vid en kategorisering av Sveriges kommuner utifrån antal invånare framkommer inget tydligt samband med de olika stressområdena. Däremot går det att se stora skillnader i hur de olika stressområdena upplevs när man går ner på varje enskild kommun och jämför där skillnaderna mellan de kommuner som är i toppen och de som är i botten är väldigt stora. När resultatet mellan kommunerna analyseras syns även ett tydligt samband mellan de olika stressområdena. De kommuner som har en hög nivå på ett stressområde har det oftast även på de andra områdena, och de kommuner som har lågt på ett område mäter lågt på de andra också.

7.2.2. Kommunal eller fristående förskola

Resultatet visar även att det finns ett signifikant samband mellan de olika stressområdena och huruvida man arbetar på en kommunal eller fristående förskola. Kommunala förskolor visar sämre resultat på samtliga stressområden samt att de har lägre personaltäthet och lägre medelålder i barngruppen. Höga ljudnivåer och låg personaltäthet är exempel på faktorer som bidrar till en högre stressnivå bland förskolepersonal (Persson & Tallberg Broman, 2019; Fredriksson m.fl., 2019; Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan, 2015). Förutom de olika stressområdena syns det också en skillnad på hur de olika stressfaktorerna upplevs mellan kommunala och fristående förskolor. Tydligast skillnad är det på hur stort problem man anser att stora barngrupper är samt hur mycket tid personalen får för planering och förberedelser. Detta ses som ett mycket större problem på kommunala förskolor. Även detta kan kopplas till ramfaktorteorin som en strukturell ram som påverkar stressnivån för förskolepersonalen.

7.2.3. Pedagogisk inriktning

30

som tydligast skiljer den här studien från Sjödins är vid mätning av stressnivåer hos pedagogerna. Trots de stora skillnaderna i ljudnivåer och personaltäthet är Waldorf den inriktning i Sjödins rapport som har högst andel pedagoger med den högsta nivån av stress medan förskolor utan pedagogisk inriktning hade högst andel som ansågs vara friska. Den här studien visar däremot hur den upplevda stressnivån följer de övriga resultaten där Waldorf och Montessori mäter lägst och Reggio Emilia och förskolor utan pedagogisk inriktning mäter högst. Övriga inriktningar som undersöktes i den här studien, som däremot ej jämfördes i Sjödins rapport, hamnar alla mellan de två olika blocken som nämnts här. Att ta hänsyn till de olika pedagogiska inriktningarna är att den här studien saknade ett jämnt antal respondenter mellan de olika inriktningarna. I resultatet framgår det att det finns ett signifikant samband mellan pedagogisk inriktning och stress, men vidare forskning behövs för att kunna dra fler slutsatser om skillnaden mellan de olika inriktningarna och stress mer specifikt.

7.2.4. Stressfaktorer i arbetet

När respondenterna får ange vilka faktorer som mest bidrar till en ökad stressnivå på arbetsplatsen är det tydligt att alla de faktorer som kommer i topp är sådant som de själva inte kan vara med och direkt påverka, alternativt har en låg möjlighet att påverka. Detta kan kopplas till krav-kontroll-modellen och kategorin high-strain jobs där kraven på arbetet är höga samtidigt som kontrollen över det som påverkar är låg, något som bidrar till ökad stress och psykisk ohälsa (Karasek & Theorell, 1990, s. 31–32). Även forskning på ämnet stress i förskolan som arbetsplats visar på hur dessa faktorer starkt påverkar upplevelsen av stress bland personalen (Pramling Samuelsson, Williams & Sheridan, 2015; Persson & Tallberg Broman, 2019; Kelly & Berthelsen, 1995; Jeon, Buettner & Grant, 2018; Sjödin, 2017). Trots bristande kontroll och lågt handlingsutrymme försöker personalen lösa problem som finns på arbetsplatsen vilket även i sin tur bidrar till en ökad stress (Persson & Tallberg Broman, 2019).

7.2.5. Åtgärdsplan

Enligt Arbetsmiljölagen ska arbetsgivaren regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för ohälsa bland personalen. Bland annat ska arbetsgivaren ha en handlingsplan för att hantera de riskerna som kan finnas. Studiens resultat visar att det enbart är 29,8 % som är medvetna om att de finns en uttalad åtgärdsplan för att motverka stress på arbetsplatsen. På de förskolor där respondenterna har angett att det finns en uttalad åtgärdsplan ser man att upplevelsen av stressområden i arbetsmiljön minskar. Huruvida det finns en åtgärdsplan är en variabel som visar på störst statistisk signifikant samband med de olika stressområdena. Även om stressnivån minskar när det finns en åtgärdsplan så upplever även dessa respondenter höga nivåer på de olika stressområdena.

7.2.6. Arbetslivserfarenhet

31

mäts direkt i denna studie, men ett visst samband bör kunna finnas mellan rolltydlighet och hur man upplever sina chefers lyhördhet för personalens åsikter och förslag. Den här studiens resultat visar att personal som arbetat längre tid med barn på förskola upplevde en högre nivå av lyhördhet från chefer samt en lägre stressnivå. Tvärtemot upplevd stressnivå så ökade den upplevda arbetsbelastningen ju längre tid man hade arbetat med barn. Jeon, Buettner och Grant har i sin studie också visat på hur arbetsbelastningen ökar vid längre erfarenhet. De drar även slutsatsen att detta bidrar till ökad risk för stress hos mer erfaren personal (2018, s. 60), något som alltså den här studien inte kan bekräfta då personal som arbetar mindre än ett år med barn på förskola har de högsta nivåerna av upplevd stress och personal som arbetat i mer än 20 år med barn har de lägsta nivåerna av upplevd stress.

8. Delstudie 2: Kvalitativa intervjuer

I den här delen kommer resultat och analys av delstudie 2 att presenteras under en gemensam rubrik.

8.1.

Resultat och analys

I delstudie 2 intervjuades fem pedagoger som alla är utbildade förskollärare. Vissa av förskollärarna hade också utökat ansvar som samordnare eller avdelningsansvarig. Intervjuerna genomfördes via telefon. De fem förskollärarna arbetar på förskolor med fem olika pedagogiska inriktningar: Waldorf, Reggio Emilia, Ur och skur, Montessori och förskola utan pedagogisk inriktning. I både Waldorf och Ur och skur fanns det fem barn per personal i barngruppen. I förskolan utan pedagogisk inriktning var det fem och ett halvt barn per personal och i Reggio Emilia och Montessori var det sju barn per personal.

För att analysera resultatet utgår delstudien från Karaseks krav-kontroll-modell som beskriver arbetssituationer utifrån låga och höga nivåer av krav och kontroll, samt ramfaktorteorin som förklarar olika omständigheter som begränsar pedagogens handlingsutrymme.

I den löpande texten kommer de olika pedagogerna att benämnas utifrån den pedagogiska inriktningen de har på sin förskola, exempelvis Montessori istället för Montessoripedagog.

8.1.1. Stressfaktorer i förskolan