Övervägande av fysioterapeuterna i denna studie använder förskrivning av FaR 1-5ggr/per år. De upple-ver att FaR är en relevant metod att använda vid vissa patientmöten. De flesta av de svaranden har ut-bildning i MI och arbetar även med levnadsvanor i samband med FaR samt tycker att FaR ofta kan vara till en hjälp som motivator. Uppföljning/utvärdering av FaR förekommer för de flesta ofta eller alltid.
Övervägande del av fysioterapeuterna upplever att utbudet av aktiviteter för FaR mottagare borde ut-ökas, de har heller ingen kontaktperson gällande FaR. Merparten av de svarande fysioterapeuterna upp-lever inte att de är i behov av mer utbildning gällande FaR.
5 Referenser
Barth, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal - MI. Studentlitteratur.
Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2014). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 115-126). Lund: Student-litteratur.
Börjesson M, O. A. (2015). Fysisk aktivitet vid hypertoni. i FYSS. Stockholm: Läkartidningens förlag AB.
Caspersen, C. J., Powell, K. E., & Christenson, G. M. (1985). Physical activity, exercise and Physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Report, 100, 126-131 Ekblom, B. & Nilsson, J. (2001). Aktivt liv, vetenskap & praktik. SISU Idrottsböcker AB. ISBN
91-88940-81-0
Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.
Eriksson, M., Hagberg, L., & Lindholm, L. (2010). Quality of Life and Cost-effectiveness of a 3-Year Trial of Lifestyle Intervention in Primary Health Care. JAMA Internal Medicine, 170(16). 1470–1479.
doi:10.1001/archinternmed.2010.301
FaR – individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut; 2011. Rapport 2011:30.
FYSS, 2017
http://www.fyss.se
FYSS 2008 – fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut;
2008. Rapport 2008:4
Garrett S. Are physical activity interventions in primary care and the community cost-effective? A sys-tematic review of the evidence. Br. J. Gen. Pract. 2011;61(584):e125–e133. published Online First:
(2011/03/08)
Gustafsson B., Hermerén G. & Petterson B. God forskningssed 2017 Vetenskapsrådets rapportserie.
ISBN: 978-91-7307-352-3. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/
(Hämtad 2018-02-27)
Kallings LV. (2009)Fysisk aktivitet på recept (FaR) en fungerande metod! Svensk idrottsforskning 4:
42-45.
https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Fysisk-aktivitet-recept.pdf (Hämtad 2018-03-06).
Kallings LV. Physical activity on prescription: studies on physical activity level, adherence, and cardio-vascular risk factors [dissertation]. Stockholm Karolinska Institutet 2008
Kallings LV, Leijon M, Hellenius ML, Ståhle A. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scand J Med Sci Sports 2007 mars;
DOI: 10.1111/j.1600-0838.2007.00678.x
Kallings LV, Leijon M, Hellenius ML, Ståhle A. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scand J Med Sci Sports. 2008;
18(2):154-161.
Kallings LV, Leijon ME, Kowalski J, et al. Self-reported adherence: a method for evaluating prescribed physical activity in primary health care patients. J Phys Act Health. 2009;6:483-92.
Kallings, L. V., & Leijon, M. (2003). Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept – FaR. 2003:53.
Kallings LV, Sierra Johnson J, Fisher RM, et al. Beneficial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: results from a randomized con-trolled trial. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2009;16(1):80-4.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Stockholm: Natur & Kultur.
Leijon ME, Bendtsen P, Nilsen P, et al. Does a physical activity referral scheme improve the physical activity among routine primary health care patients? Scand J Med Sci Sports. 2009;19(5):627-36.
Leijon ME, Bendtsen P, Nilsen P, et al. Physical activity referrals in Swedish primary health care – prescriber and patient characteristics, reasons for prescriptions, and prescribed activities. BMC Health Serv Res. 2008;8(1):201.
Leijon M, Bendtsen P, Stahle A. et al. Factors associated with patients self-reported adherence to pre-scribed physical activity in routine primary health care. BMC Fam Pract. 2010;11(1):38.
Lundqvist S, Börjesson M, Larsson MEH, Hagberg L, Cider Å (2017) Physical Activity on Prescription (PAP), in patients with metabolic risk factors. A 6-month follow-up study in primary health care.
PLoS ONE 12(4): e0175190. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0175190
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrel-sen; 2011.
Olsson, S. JG., Börjesson, M., Ekblom-Bak, E., Hemmingsson, E., Hellénius, M-L.,
& Kallings, L. V. (2015). Effects of the Swedish physical activity on prescription model on health-related quality of life in overweight older adults: a randomised controlled trial. BMC Family Practice, 687(15), 1-10. doi: 10.1186/s12889-015-2036-3.
Persson, G., Brorsson, A., Ekvall Hansson, E., Troein, M., & Strandberg, E.L. (2013). Physical activity on prescription (PAP) from the general practitioner's perspective - a qualitative study. BMC Family Practice, 128(14), 1-8. doi: 10.1186/1471-2296-14-128
Persson, G., Ovhed, I., & Ekvall-Hansson, E. (2010). Simplified routines in prescribing physical activity can increase the amount of prescriptions by doctors, more than economic incentives only: an observa-tional intervention study. BMC Research Notes, 304(3), 1-5, doi:10.1186/1756-0500-3-304.
Raustorp, A. (2013). Fysisk aktivitet och Fysisk självkänsla. Uppsala:Kunskapsföretaget AB.
Romé, E., Persson, U., Ekdahl, C., & Gard, G. (2009). Physical activity on prescription (PAP): Costs and consequences of a randomized, controlled trial in primary healthcare. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 27(4), 216-222, doi: 10.3109/02813430903438734
Rödjer, L., Jonsdottir, I. H., & Börjesson, M. (2016). Physical activity on prescription (PAP): self-reported physical activity and quality of life in a Swedish primary care population, 2-year follow- up.
Scand J Prim Health Care, 34(4), 443-452, doi: 10.1080/02813432.2016.1253820.
SBU. Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens be-redning för medicinsk utvärdering (SBU); 2007. SBU-rapport nr 181. ISBN 978-91-85413-12-6.
Sjöling, M., Lundberg, K., Englund, E., Westman, A., & Jong, M.C. (2011). Effectiveness of motiva-tional interviewing and physical activity on prescription on leisure exercise time in subjects suffering from mild to moderate hypertension. BMC research notes, 352(4), 1–7, doi: 10.1186/1756-0500-4-352.
Slutredovisning av regeringsuppdraget: Nationell utvärdering av receptförskriven fysisk aktivitet (FaR®). Statens folkhälsoinstitut; 2010. Rapport A 2010:05.
Statens folkhälsoinstitut (2011) FaR® Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. (1651–
8624). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
Trolle Lagerros Y, R. S. (2015). Fysisk aktivitet vid övervikt och fetma. i FYSS. Stockholm:
Läkartidningens förlag AB
Wendy J. Brown, Jessica H. Ford, Nicola W. Burton, MP, Alison L. Marshall, Annette J. Dobson. Pro-spective Study of Physical Activity and Depressive Symptoms in Middle-Aged Women. Am J Prev Med 2005;29(4)
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA), FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjuk-domsbehandling, Statens Folkhälsoinstitut, 2008
WHO. (2017).
http://www.who.int/features/factfiles/physical_activity/en/
(Hämtad 2018-03-06).
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2015). FYSS: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behand-ling.
http://www.yfa.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-vuxna/
(Hämtad 2018-03-06).
Figurer
Figur 1 Inom vilket område jobbar fysioterapeuten
Figur 2 Förskrivning av FaR
Figur 3 FaR ett relevant verktyg
Figur 4 Levnadsvanor i samband med FaR
Figur 5 FaR -motivator
Figur 6 Uppföljning och utvärdering
Figur 7 Utbud på aktiviteter
Figur 8 Kontaktperson gällande FaR
Figur 9 Utbildning i MI
Figur 10 Mer utbildning angående FaR
Bilaga 1
Frågeställningar
• Inom vilket område jobbar du som sjukgymnast/fysioterapeut?
• Hur ofta skriver du FaR per år?
• Anser du att FaR är ett relevant verktyg att jobba med?
• Arbetar du med levnadsvanor i samband med FaR?
• Upplever du att FaR hjälper dig att motivera din patient att öka sin fysiska aktivitet?
• Förekommer det uppföljning/utvärdering för dina FaR mottagare?
• Upplever du att det finns ett tillfredställande utbud på aktiviteter hos FaR mottagare?
• Har du som sjukgymnast/fysioterapeut någon kontaktperson gällande FaR?
• Har du genomgått utbildning i MI?
• Önskar du mer utbildning gällande förskrivning av FaR?