Fysisk aktivitet på recept

(1)

Fysisk aktivitet på recept

Fysioterapeuters arbete med FaR.

Susanne Kjellqvist

Självständigt arbete/idrottsvetenskaplig magister- uppsats,

15 högskolepoäng

Datum: 2018-05-24

Handledare: Marie Alricsson Examinator: Jesper Augustsson

(2)

Abstrakt

Bakgrund: Fysisk aktivitet på recept (FaR) är en patientcentrerad metod för fysioterapeuter att använda i sitt kliniska arbete. Förskrivning av FaR kan användas som både behandlande och preventiv åtgärd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters erfarenhe- ter och upplevelser av att använda FaR som behandlingsmetod samt om det fanns en efterfrå- gan av mer utbildning kring FaR. Metod: En enkät har använts till en kvantitativ tvärsnitts- studie med deskriptiv ansats. Det gjordes utskick av en länk till enkäten till 294 e-postadresser ur författarens eget kontaktnät av fysioterapeuter. Även officiellt spridit länken via fysioterapeuternas sektion fysisk aktivitet och idrottsmedicin. Totalt svarade 252 fysioterapeuter på enkäten. Resultat: Denna studie visade att fysioterapeuter ofta upplever att förskrivning av FaR är en relevant metod att använda, det sker dock få förskrivningar per fysioterapeut och år.

De flesta jobbar med levnadsvanor i samband med FaR och tycker att utbudet av aktiviteter för FaR mottagaren är för få. Konklusion: Övervägande del av fysioterapeuterna i denna stu- die använder sig av FaR upp till 5ggr/år och upplever att det ofta är en relevant metod att an- vända.

Nyckelord: främja hälsa, kvantitativ studie, sjukgymnast

(3)

Abstract

Background: PaP is a patient centered method for physiotherapists to use in the clinic. The prescription of PaP can be used as a treatment action as well as in prevention purpose. Aim:

The aim of the study where to examine physiotherapists observation and experience of PaP as a treatment method and if there is an request of more education about PaP. Method: A ques- tionnaire where used to a quantitative cross-sectional study with a descriptive approach. A web survey was sent to 294 physiotherapists from the authors own circle of contacts. The web survey was also uploaded on the physiotherapist’s section ”physical activity and sports medi- cine” official facebook site. Overall did 252 physiotherapists answer the questionnaire Re- sults: The answer in this study shows that physiotherapists experience that it is often of rele- vance to use PaP. There are though few prescriptions by physiotherapists and year. Most of the physiotherapists work with the patients living habits in relation with PaP. The experience is that the supply of activity outside the healthcare is deficient. Conclusion: There is a pre- dominant majority of the physiotherapists that uses PaP 1-5 times a year and they experience that it often is a method that is of relevance to use.

Keywords: encourage health, physiotherapist, quantitative study

(4)

Innehållsförteckning

1 Bakgrund... 7

1.1 Fysisk aktivitet och hälsa ... 7

1.2 FYSS ... 7

1.3 Fysisk aktivitet på recept (FaR) ... 7

1.4 Icke smittbara sjukdomar ... 9

1.5 Effekter av fysisk aktivitet... 10

1.6 Teoretiskt ramverk ... 10

1.7 Rekommendationer för fysisk aktivitet... 10

1.8 Syfte ... 11

2 Metod ... 11

2.1 Design ... 11

2.2 Procedur ... 11

2.3 Urval ... 11

2.4 Statistiska analyser... 12

2.5 Etiska överväganden ... 12

3 Resultat... 12

4 Diskussion... 13

4.1 Resultatdiskussion ... 13

4.2 Metoddiskussion ... 15

4.3 Konklusion ... 16

5 Referenser ... 17

Figur 1 Inom vilket område jobbar fysioterapeuten ... 21

Figur 2 Förskrivning av FaR ... 21

Figur 3 FaR ett relevant verktyg... 22

Figur 4 Levnadsvanor i samband med FaR... 22

Figur 5 FaR -motivator... 23

Figur 6 Uppföljning och utvärdering... 23

Figur 7 Utbud på aktiviteter ... 24

Figur 8 Kontaktperson gällande FaR... 24

Figur 9 Utbildning i MI ... 25

Figur 10 Mer utbildning angående FaR... 25 Bilaga 1- Frågor till enkäten

(5)

Förord

Jag vill rikta ett stort tack till min handledare Marie Alricsson för att jag fått tagit del av hennes kunskaper och värdefulla kommentarer. Jag vill även tacka min fina familj som stöttat mig i arbetet med denna uppsats.

Sundsvall, den 13 april 2018

(6)

1 Bakgrund

1.1 Fysisk aktivitet och hälsa

Ett väl känt citat av doktor Edward Stanley (1826-1893) ”De som tror att de inte har tid med fy- sisk aktivitet måste förr eller senare avsätta tid för sjukdom” (Ekblom & Nilsson, 2001).

Fysisk aktivitet definieras enligt följande: ” Med fysisk aktivitet avses all kroppsrörelse som är en följd av skelettmuskulaturens sammandragning och som resulterar i ökad energiförbrukning. Begreppet fysisk aktivitet innefattar således kroppsrörelse under såväl arbetstid som fritid och alla olika former av

kroppsövningar, gymnastik, motion och friluftsliv” (Caspersen, Powell, & Christenson, 1985).

Fysisk inaktivitet beräknas kosta samhället 25 miljarder kronor per år, enligt Folkhälsopolitiskrapport (2010). Där har man delat in kostnaderna till att sjukdomar som är relaterade till fysisk inaktivitet är 7 miljarder per år och kostnader relaterade till BMI är 18 miljarder per år. Icke smittbara sjukdomar be- räknas stå för majoriteten av förtida dödsfall. Enligt WHO (2017) & FaR (Rapport 2011:30) kan dessa sjukdomar delas in i fyra olika kategorier; hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes och kroniska lungsjuk- domar. Fyra huvudsakliga riskfaktorer är fysisk inaktivitet, rökning, alkohol och ohälsosamma matva- nor. Fysisk inaktivitet klassas som den fjärde största orsaken till förtida död. Ändrade levnadsvanor och ökad fysisk aktivitet är därmed viktigt att informera om samt att hitta sätt att införa åtgärder för att minska på dessa siffror (WHO, 2018).

1.2 FYSS

Kunskapsbanken FYSS står för ”fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling”. På hemsidan www.fyss.se eller i boken FYSS (2017) finns en samlad information om hur fysisk aktivitet kan användas för att behandla/förebygga olika sjukdomstillstånd. Där kan man även få information kring risker med fysisk aktivitet vid olika sjukdomstillstånd. FYSS uppdateras kontinuerligt vad gäller fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling (FYSS, 2017). Denna informationskälla vänder sig bland annat till den som är förskrivare av Fysisk aktivitet på recept (FaR, 2011).

1.3 Fysisk aktivitet på recept (FaR)

FaR, var ett av projekten inom hälso- och sjukvården i samband med ” Sätt Sverige i rörelse 2001 ”.

FaR framtogs då som ett verktyg för att påverka samhällets inställning till fysisk aktivitet, för att lång- siktigt kunna åstadkomma en beteendeförändring i befolkningen. Ett pilotprojekt av statens folkhälsoin- stitut som utvecklade beskrivning för hur man i behandlande och förebyggande syfte kunde använda sig av FaR som ett komplement eller istället för medicinering. FaR används av vårdpersonal, ett verktyg för

(7)

att informera och motivera sin patient till att göra en förändring i sin livsstil. Ordinationen anpassas efter vad som är lämpligt utifrån diagnos, livsstil, intressen och möjligheter, den bygger på ett patientcentrerat samtal (FYSS, 2017 & Folkhälsomyndigheten, 2018). Uppföljningen av FaR är av stor vikt då det är där man ser om det haft effekt och eventuella nödvändiga justeringar kan göras (Kallings, 2014). Själva arbetet med FaR sker genom en samverkan mellan förskrivare och lokala idrottsanläggningar. En del har speciella FaR mottagningar och många olika grupper att välja mellan medan det för andra är ett mindre utbud. Inom vården finns det ibland speciella FaR grupper och mottagningar, detta varierar i de olika landstingen. Som FaR förskrivare kan man välja att rekommendera något av det alternativ som finns genom samverkan med de lokala idrottsanläggningarna, sin egen arbetsplats eller ger ett recept med fysisk aktivitet som utförs i egen regi (FYSS, 2017).

Rådgivning har setts ge en ökning av fysisk aktivitet med 12-50 procent. Komplement såsom FaR, steg- räknare eller informationsbroschyr har setts höja den fysiska aktiviteten ytterligare 15-50 procent. Det är ännu oklart om något komplement är bättre än det andra (SBU, 2007). Det är inte mängden utskrivna recept i sig som är en framgångsfaktor för att öka den fysiska aktiviteten. Kvalitet på besöket, att patienten får ett bra stöd samt en ordentlig uppföljning av receptet är minst lika viktigt (Statens folkhälsoinsti- tut, 2011). Även den fysiska självkänslan är av stor vikt för vår motivation att vara fysisk aktiv (Raus- torp, 2013). För en ökad chans till en livsstilförändring har man sett att motiverande samtal har gett goda resultat (Barth & Näsholm, 2006).

Förskrivning av FaR har setts vara en kostnadseffektiv metod, framförallt när aktivitet kunde utföras i egen regim utan övervakning. Exempel på aktiviteter som inkluderats i detta är promenader, gruppträ- ning och råd om träning, dessa åtgärder har sett vara mer kostnadseffektiva än övervakad gymträning, eller promenadgrupper (Garret, 2011). Även Hagberg et al. har sett att FaR varit kostnadseffektiv metod för primärvård och samhället i stort, utöver detta har man även här sett flertalet positiva hälsoeffekter (Eriksson, Hagberg & Lindholm, 2010; Romé, Persson, Ekdahl & Gard, 2009).

Vårdtagaren har setts öka sin fysiska aktivitet samt ha en ökad följsamhet efter förskrivning av FaR (Kallings et al., 2007). Det har visats att förskrivning av FaR har gett en signifikant ökning av fysisk aktivitet hos överviktiga män och kvinnor (Kallings, 2008). Den fysiska aktiviteten har visats ökat från otillräcklig till tillräcklig efter att ha fått FaR. Man såg även en signifikant minskning av riskfaktorer tillhörande metabola syndromet samt en förbättring av livskvalitet. FaR bedöms vara en enkel och kostnadseffektiv behandling och att ha potential att förbättra människors liv (Lundkvist et al., 2017). Kal- lings et al., (2008) såg i en annan studie en signifikant ökning av självrapporterad fysisk aktivitet och

(8)

underhållande av denna, likväl som en ökad livskvalitet. Vilket kan indikera till att FaR kan vara pas- sande som formell metod i primärvård för att jobba mot en mer fysiskt aktiv livsstil.

FaR har setts vara effektiv att använda för att motivera till att öka den fysiska aktiviteten. Detta då den ökade fysiska aktiviteten var tre gånger större än i kontrollgrupp, oberoende vilken metod som hade använts. Även här sågs FaR minska riskfaktorerna som tillhör metabola syndromet samt öka livskvalitet (Kallings, 2008). Även upp till 12 månader efter förskrivning av FaR har man sett att den självskattande nivån av fysisk aktivitet kan öka markant (Rödjer, Jonsdottir & Börjesson, 2016). Hos äldre överviktiga har livskvaliteten skattats högre sex månader efter att de fått FaR (Olsson et al., 2015).

Det har setts skillnader mellan de olika professionsgrupperna när det kommit till vilken mängd FaR som förskrivits. Fysioterapeuter har setts skriva en större mängd än sjuksköterskor (Kallings, et al., 2007;

Kallings & Leijon, 2003). Det har även framkommit att läkare ansett att FaR är överflödigt och därmed överlåtit uppgiften till annan sjukvårdspersonal. Läkare har även hänvisat till att de själva ofta saknar utbildning i icke farmaceutiska behandlingsmetoder såsom FaR och därmed inte jobbar aktivt med detta (Persson, Brorsson, Hansson, Troein & Strandberg, 2013). Då man försökt öka antalet förskrivna recept bland vårdpersonal har det visats sig varit lyckat då man fördelat arbetet mellan professionerna och att det finns ett utarbetat system för hur FaR skall hanteras. Detta har visats öka mängden förskrivna FaR mer än enbart ett bonussystem för antal förskrivna recept (Persson, Ovhed, & Ekvall-Hansson, 2010).

Generellt sett är rutiner kring arbete med FaR/FYSS britsfälligt utvecklat inom hälso- och sjukvården.

(SBU, 2007).

1.4 Icke smittbara sjukdomar

Sett ur ett hälsoperspektiv är högst 20 procent av Sveriges befolkning över 30 år tillräckligt fysiskt aktiva (SBU, 2007). Det finns evidens för att fysisk aktivitet kan användas både i förebyggande och behandlande syfte för över 30 fysiska och psykiska sjukdomstillstånd (FaR, rapport 2008:4). Exempelvis är hjärt- och kärlsjukdom är förknippat med vår livsstil, det är en ökad risk om vi äter för mycket, stressar och rör oss för lite. Detta innebär ökad risk för diabetes, hjärtinfarkt, höga blodfetter och bukfetma (FYSS, 2017). Man har sett att fysisk aktiva med viss övervikt löper mindre risk för hjärt-kärlsjukdom jämfört med fysiskt inaktiva utan övervikt (Raustorp, 2013). Vid lättare depression kan positiva effekter av fysisk aktivitet jämföras med medicinering eller kognitiv beteende terapi (KBT) (FYSS, 2015) och ökad fysisk aktivitet kan ge minskade symtom från depression (Wendy J. Brown et al, 2005).

(9)

1.5 Effekter av fysisk aktivitet

Vinster av ökad fysisk aktivitet är lägre blodtryck, viktminskning, mindre bukomfång och förbättrad aptitreglering. Det ger en minskad risk att utveckla andra delar av det metabola syndromet såsom höga blodfetter, nedsatt glukostolerans/diabetes typ 2 (Lagerros, 2015 & Börjesson, 2015) . Även en ökad fysisk aktivitetsnivå utan viktminskning är värdefullt ur ett hälsoperspektiv (Lagerros, 2015). Unga överviktiga har en ökad risk för att som vuxna lida av obesitas med dess följdsjukdomar (Raustorp, 2013). Fysisk aktivitet minskar risk för olika cancerformer såsom tjocktarmscancer och bröstcancer. Det minskar även risken för höft och kotfrakturer (YFA, 2015). En liten ökning av den fysiska aktiviteten är bättre än ingen alls och kan bidra med hälsovinster (WHO, 2017).

1.6 Teoretiskt ramverk

FaR som metod har inspirerats av flera olika teoribaserade beteendeförändringsmodeller som modifie- rats utifrån kliniska erfarenheter. Social kognitiv teori, Transteoretisk model, “Theory of Planned Beha- vior” och “Health Belief model” är de fyra främsta beetendeförändrings modeller som använts inom forskning om fysisk aktivitet och hälsa. FaR bygger främst på den transteoretiska och sociala kognitiva teorin. Tre viktiga faktorer som man tar hänsyn till inom social kognitiv teori är:

• tilltron till den egna förmågan (self-efficacy)

• den egna målsättningen att öka sin fysiska aktivitet

• registrering av den egna fysiska aktiviteten och reflektion över den.

Inom den transteoretiska modellen utgår man utifrån det förändringsstadium individen befinner sig i.

Man delar upp förändringsbenägenheten i fem olika stadier vilka är ej beredd, begrundande/osäker, för- beredelse, handling och vidmakthållande. Behandlaren anpassar sina åtgärder till vilket stadium individen befinner sig i (Folkhälsomyndigheten, 2018).

1.7 Rekommendationer för fysisk aktivitet

De generella rekommendationerna för vuxna, 18 år och uppåt är fysisk aktivitet av aerob karaktär, minst 150min i veckan och minst måttlig intensitet. Fysisk aktivitet med hög intensitet rekommenderas minst 75min/vecka. Vuxna över 65år rekommenderas även balansträning då man sett att balansen blir nedsatt med åldern. När det gäller barn från 0-5 år skall fysisk aktivitet uppmuntras dagligen. Man ska stimulera en intressant och lekfull miljö där barnen motiveras att utmana såväl grovmotorik som finmotoriken.

Barn och ungdomar från 6-17 år rekommenderas minst 60minuters fysisk aktivitet dagligen med minst måttlig intensitet (FYSS, 2017).

(10)

Fysioterapeuter jobbar med evidensbaserad vård och besitter en stor kunskap kring hur fysisk aktivitet påverkar hälsan vid olika smärttillstånd (LSR, 2017). Många sjukdomstillstånd kopplade till inaktivitet är vanligt förekommande som orsak till besök hos fysioterapeut och som många jobbar med dagligen.

Som en del av många fysioterapeuters arbete ingår FaR som en metod för att främja ökad fysisk aktivitet och även som behandlingsform vid många sjukdomstillstånd.

1.8 Syfte

Syftet med denna studie var att undersöka fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av att använda FaR som behandlingsmetod samt om det fanns en efterfrågan av mer utbildning kring FaR.

2 Metod

2.1 Design

En kvantitativ tvärsnittsstudie med deskriptiv ansats där en enkät använts.

2.2 Procedur

Information har samlats in via en enkät som utformades via webbverktyget survio.com. Där skrevs egenformulerade frågor med fasta svarsalternativ men för den som ville fanns även möjlighet att lämna kommentarer. Fokus lades på att inte skriva ledande frågor och att formulera så tydligt som möjligt för att undvika missuppfattning. Fasta svarsalternativ och att sprida enkäten via en länk valdes för att nå en så hög svarsfrekvens som möjligt. En anledning till att göra en enkätstudie var att deltagarna kan vara helt anonyma vilket kan vara avgörande för att få uppriktiga svar. Även risken för bias minskar då inget möte behöver ske vilket innebär att svaren behöver påverkas av något fysiskt möte. Resultaten redovisas genom beskrivande statistik för att kunna ge en lätt överskådlig sammanställning. Frågorna utformades med mål att besvara studiens syfte.

2.3 Urval

Länken med enkäten skickades ut till 294 e-postadresser runtom i Sverige. Urval av e-postadresser gjordes utifrån eget kontaktnät. Samtliga uppmuntrades sprida länken vidare. Den laddades även upp på en facebook sida tillhörande fysioterapeuternas sektion, ”Fysisk aktivitet och Idrottsmedicin”. Länken till enkäten lades även upp på ”Fysionords” lista och som därmed gick ut till dess medlemmar. Fysionord är ett forum för fysioterapeuter som finns till för ”yrkesdebatt”. Den finns till för fysioterapeuternas fack- förbunds medlemmar där man frivilligt kan delta i diskussionsforum. Här kan olika vetenskapliga artik- lar diskuteras eller expertis från fysioterapeuter runt om i landet kan efterfrågas. Inklusionskriterier i studien var att man skulle vara legitimerad fysioterapeut/sjukgymnast och arbeta kliniskt.

(11)

2.4 Statistiska analyser

Totalt har 375 personer besökt länken och 123 personer av dessa har ej fullföljt och avslutat enkäten.

Sammanlagt 252 svar kunde samlas in. Deskriptiv statistik i form av antal och procent har använts för att sammanställa enkätsvaren utifrån statistikprogram från survio.se

2.5 Etiska överväganden

I denna studie togs hänsyn till Vetenskapsrådets (2017) fyra forskningsprinciper. Enligt informations- kravet fick de medverkande skriftlig information om studien och dess syfte. De medverkande i studien fick själva avgöra sin medverkan vilket uppfyller samtyckeskravet. Den information som samlades in används endast i denna studie, vilket följer nyttjandekravet. Enkätsvaren var konfidentiella och endast författaren hade tillgång till dessa vilket uppfyller konfidentialkravet.

3 Resultat

Totalt samlades 252 enkäter in vilket utgör resultatet i denna studie. De som angett att de jobbar inom

”annan” har angett specialistvård, företagshälsovård, barnhabilitering, hemrehabilitering, psykiatri, habi- litering, smärtmottagning och öppenvård på sjukhus. Gruppen ”annan” står för 14% av svaren. Den övervägande gruppen som svarat är från primärvården där 132st medverkat vilket motsvarar 53%. Inom slutenvård har 43st svarat vilket motsvarar 17%. Kommunalt har 16st svarat vilket står för 6% av svaren och egen etablering 26st vilket motsvarar 10% av svaren (figur 1).

Av dessa 252 fysioterapeuter har 14% (35st) svarat att de aldrig förskriver FaR. Den största andelen har svarat att de förskriver FaR 1-5ggr/år vilket är 33% (82st). Därefter har 29% (73st) svarat att de förskri- ver FaR 5-10ggr/år. En relativt stor grupp, 25% (62st), förskriver FaR 15ggr eller mer per år (figur 2).

Av fysioterapeuterna som svarat har 23% (57st) angett att det alltid är relevant att förskriva FaR. De som använder sig av FaR ibland är 155st vilket motsvarar 62% av de svaranden. De som änvänder FaR sällan är 14% (36st) och 2% (4st) använder sig aldrig av FaR. Se figur 3. Av de som svarat att de sällan eller aldrig förskrivit FaR har de lämnat kommentarer enligt följande: “tröskelprincipen”, “patienten får sin träning hemma” samt “finns inga incitament att skriva på landsbygd!” (figur 3).

Av de fysioterapeuter som svarat att de förskriver FaR jobbar 34% (86st) alltid med levnadsvanor i samband med detta. Den största gruppen, 46% (115st), har svarat att de oftast jobbar med levnadsvanor i samband med FaR, 16% (37st) jobbar sällan med levnadsvanor och 5% (12st) har angett att de aldrig jobbar med levnadsvanor. Av dessa 12 har 4st angett att de inte heller förskriver FaR (figur 4).

(12)

För 66% (165st) av fysioterapeuterna hjälper FaR ofta att motivera patienten att öka sin fysiska aktivitet och 3% (8st) har svarat att de alltid upplever att FaR hjälper till att motivera patienten. En del, 23%

(58st) har angett att det sällan har en motiverande effekt och 8% (21st) att det aldrig har motiverande effekt (figur 5).

När det kommer till uppföljningar av FaR har 37% (92st) svarat att det ofta förekommer uppfölj-

ning/utvärdering av FaR, 36% (91st) har svarat att FaR alltid uppföljs/utvärderas. Medan 14% (35st) har sällan någon utvärdering eller uppföljning och 14% (34st) har aldrig någon uppföljning eller utvärdering (figur 6).

Enligt 48% (120st) är uppfattningen att det inte finns tillräckligt utbud av aktiviteter för FaR mottagaren, 33% (84st) har svarat att det finns många olika alternativ att välja mellan och 19% (48st) har svarat att de inte han någon kännedom om var man kan hänvisa FaR mottagaren (figur 7).

När det gäller en egen kontaktperson gällande FaR har 61% (153st) svarat att de inte har någon sådan och 39% (99st) har svarat att de har en kontaktperson de kan vända sig till för information angående FaR (figur 8).

När det kommer till utbildning i motiverande samtal har 64% (160st) genomgått denna och 35% (89st) har inte gått någon utbildning. Ett fåtal, 1% (3st) är under pågående utbildning (figur 9).

Merparten, 65% (165st), av de svarande önskar ingen vidare utbildning gällande förskrivning av FaR och 35% (87st) önskar mer utbildning (figur 10).

4 Diskussion

4.1 Resultatdiskussion

Syftet med studien var att undersöka fysioterapeuters erfarenheter och upplevelser av att använda FaR som behandlingsmetod samt om det fanns en efterfrågan av mer utbildning kring FaR. De flesta ansåg att FaR var ett bra verktyg att använda och att det ibland kan fungera som motivator till patienten. Trots detta har de flesta svarat att de endast förskriver FaR 1-5ggr/år. Om man tänker sig att en fysioterapeut jobbar 226 dagar på ett år och snittar 8 patienter per dag, blir det 1808 besök per år. Räknar man då på att det förskrivs 5 FaR per år av dessa besök innebär det att det förskrivs FaR på 0,3% av dessa 1808 besök. Trots den låga förskrivningen har 22,6% angett att det alltid är relevant att använda sig av FaR.

Om man ser till den vetenskapliga evidens som finns angående FaR, hälsovinster och ökad aktivitetsni-

(13)

vå (Kallings, Sierra-Johnson, et al., 2009; Lundqvist et al., 2017; Sjöling et al., 2011) kan man tycka att siffran på antal förskrivna FaR/år borde vara högre. Rådgivande samtal om fysisk aktivitet med tillägg av FaR är enligt socialstyrelsen (2011) den första åtgärd som bör användas när en person inte uppfyller rekommendationerna. Enligt SBU (2007) kan rådgivning i samband med FaR eller annat komplement såsom stegräknande, motionsdagbok etc ge en ökning av den fysiska aktiviteten mellan 15-50% Med detta i åtanke kan det vara av vikt att även jobba med levnadsvanor i samband med FaR vilket endast 34% svarat att man alltid gör.

Man har även sett att FaR kan öka följsamheten och det finns indikationer på att det är ett bra verktyg att använda inom primärvården (Kallings, Leijon, Hellenius & Ståhle, 2007). Enligt svaren från enkäten i denna studie anser merparten att FaR kan vara till hjälp för att motivera sina patienter att öka den fysiska aktiviteten vilket kan överensstämma med ovanstående studie. 183 fysioterapeuter har angett att de alltid eller ofta använder sig av uppföljning/utvärdering efter förskrivning av FaR. Uppföljning anses enligt Kallings (2010) som en viktig del för följsamhet och resultatet av FaR. Där kan man se effekt samt utvärdera om ändrad dos eller aktivitet behövs.

Enligt enkäten i denna studie ansåg många att det finns tillfredställande utbud av aktiviteter för FaR mottagare men desto fler anser att det borde utökas. En mindre del har svarat att de inte har kännedom om var man kan hänvisa gällande fysisk aktivitet i friskvården. Enligt Statens folkhälsoinstitut (2010) varierar aktivitetsutbudet i de olika kommunerna, vilket kan påverka följsamheten hos FaR mottagaren.

Utifrån svaren på enkäten kan det tolkas antingen som att de fysioterapeuter som är nöjd med aktivitetsutbudet har ett bättre utbud och vice versa. Eller så kan man tolka svaret som att det finns okunskap kring vilka friskvårdsaktörer det finns samarbete med gällande FaR. Merparten av de svarande i enkäten har svarat att de inte har någon kontaktperson gällande FaR vilket kan tyda på en okunskap om vad som finns att tillgå. MI i samband med FaR har setts ge ökad fysisk aktivitet (SBU, 2007; Sjöling et al., 2011). Av de svarande har 64% angett i enkäten att de genomgått utbildning i MI, det framgår dock inte av frågan eller svaren om detta är något som används i samband med FaR. Denna fråga ger därmed inte helt säkert det svar som eftersöks.

Enligt fysioterapeuternas professionsbeskrivning (www.fysioteraputerna.se) syftar fysioterapi till att

”främja hälsa, minska lidande och till att bibehålla eller återvinna optimal rörelseförmåga och rörelsebeteende”. I studien är det inte alla som anger att de jobbar med FaR eller med levnadsvanor.

Detta behöver i sig inte betyda att de inte jobbar med att främja fysisk aktivitet. Det framgår inte i studien huruvida dessa använder sig av andra metoder som de finner väl fungerande. Merparten av de sva-

(14)

rande jobbar inom primärvården, inom denna sektor har man sett att FaR är kostnadseffektivt, ger ökad följsamhet och ökad fysisk aktivitet (Lundqvist et al., 2017; Sjöling et al., 2011; SBU 2007; Kallings et al., 2007). Det går inte utifrån svaren i denna studie att särskilja om de som jobbar inom primärvården är de som förskriver mest FaR. Vilket kan härledas till bristande frågeställningar då det är en intressant punkt att se hur olika/lika det ser ut med förskrivning av FaR inom de olika sektorerna.

Statens folkhälsoinstitut (2010) har sett att det behövs utökad utbildning hos legitimerad personal, mer informativa aktivitetskataloger och listor till förskrivarna samt stimulera uppföljning av FaR. Samman- taget tyder enkäten på att det finns mer att ta del av gällande förskrivning av FaR och dess utbud, trots detta önskade merparten i studien inte mer utbildning kring detta.

Det som skulle vara intressant att beforska i framtiden är hur effektiv FaR är jämfört med andra metoder, motionsdagbok, stegräknare, MI etc. En metod som både patient och fysioterapeut känner sig mest bekväm i bör vara den bästa i slutändan, oavsett vilken. Ett förslag kan vara att implementera fysioterapeuterna i skolan för att vara med så tidigt som möjligt i preventivt syfte. Utbilda såväl lärare som elever och föräldrar kring fysisk aktivitet, levnadsvanor och dess effekter. Detta skulle eventuellt ge lägre siffror på sjukdomar kopplade till inaktivitet och fetma längre fram.

4.2 Metoddiskussion

Då syftet med studien var att se över fysioterapeuters arbete med FaR, användes en kvantitativ ansats då det enligt Billhult och Gunnarsson (2014) är att föredra när kartläggningar och jämförelser skall göras.

Enkäten som användes i studien var konstruerad av författaren på egen hand. Såhär i efterhand hade det varit bra med en redan konstruerad enkät (validitets- och reliabilitetstestad) eller en ytterligare person att gå igenom frågorna med för ”second opinion”, dessa frågor kunde ha formulerats bättre och mer riktat.

Inget pilottest gjordes av enkäten vilket kunde ha visats på bristande frågor därefter korrigeras och stärkt dess validitet och reliabilitet. Fördel med en egenkonstruerad enkät är en större frihet att fråga riktat vad som skall studeras, nackdelen är att den inte är testad tidigare (Billhult & Gunnarsson, 2014). Enligt Ejlertsson (1996) skall en enkät inte ha för många frågor då risken att minska i svarsfrekvens ökar, men inte heller för kort så viktig information missas. I denna studie kan enkäten tillskrivas det sistnämnda alternativet. Fokus lades på att enkäten skulle vara riktad och svara på det som skulle undersökas, vilket enligt Kristensson (2014) är en av nyckelfaktorerna i en enkät detta i kombination med att den är valid och reliabel.

För att sprida enkäten valde författaren en webbenkät, detta då det ansågs vara ett smidigt sätt att nå ut till många och kunna samla in data. Författaren tror att det hade blivit en betydligt lägre svarsfrekvens

(15)

om enkäten hade skickats ut via post. Billhult och Gunnarsson (2014) menar att det är en nackdel med webbenkät då det krävs viss datorvana och att det är svårt att avgöra bortfall. Fördelar med webbenkät är att det är enkelt för deltagare att svara samt tidseffektivt. Författaren till denna studie anser att den målgrupp enkäten är riktad till har tillräcklig datorvana för att svara på en webbenkät.

Enkäten skickades ut till fysioterapeuter via mail samt lades upp offentligt på ”Fysisk aktivitet och Id- rottsmedicins” facebook sida. Man kan därmed säga att urvalet varit slumpmässigt vilket enligt Kris- tensson (2014) kan ses som en styrka i studien. Detta då det rekommenderas att deltagare bör vara från olika enheter för att undvika risken att urvalet inte är representativt. Via webbverktyget som användes kunde man urskilja antal besök och antal som valt att svara. Det går dock inte att utläsa varför de icke svarande valt att lämna länken utan att svara. Enkäten fanns endast på svenska vilket möjligtvis kan ha varit en svaghet.

Då det är författarens första enkätstudie finns mycket att förbättra. Frågorna skulle formuleras och ut- ökas så att kopplingar/jämförelser mellan län, sektor, kön, år i yrket kunde göras. Man skall exempelvis kunna utläsa om den medverkande använde MI i samband med FaR eller bara är utbildad MI. Om en ny studie skulle göras skulle fokus läggas på enkätens frågor och att dessa både validitet och reliabilitet testades innan användandet.

4.3 Konklusion

Övervägande av fysioterapeuterna i denna studie använder förskrivning av FaR 1-5ggr/per år. De upplever att FaR är en relevant metod att använda vid vissa patientmöten. De flesta av de svaranden har utbildning i MI och arbetar även med levnadsvanor i samband med FaR samt tycker att FaR ofta kan vara till en hjälp som motivator. Uppföljning/utvärdering av FaR förekommer för de flesta ofta eller alltid.

Övervägande del av fysioterapeuterna upplever att utbudet av aktiviteter för FaR mottagare borde ut- ökas, de har heller ingen kontaktperson gällande FaR. Merparten av de svarande fysioterapeuterna upplever inte att de är i behov av mer utbildning gällande FaR.

(16)

5 Referenser

Barth, T., & Näsholm, C. (2006). Motiverande samtal - MI. Studentlitteratur.

Billhult, A. & Gunnarsson, R. (2014). Kvantitativ studiedesign och stickprov. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: Från idé till examination inom omvårdnad (s. 115-126). Lund: Student- litteratur.

Börjesson M, O. A. (2015). Fysisk aktivitet vid hypertoni. i FYSS. Stockholm: Läkartidningens förlag AB.

Caspersen, C. J., Powell, K. E., & Christenson, G. M. (1985). Physical activity, exercise and Physical fitness: definitions and distinctions for health-related research. Public Health Report, 100, 126-131 Ekblom, B. & Nilsson, J. (2001). Aktivt liv, vetenskap & praktik. SISU Idrottsböcker AB. ISBN 91-

88940-81-0

Ejlertsson, G. (1996). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur AB.

Eriksson, M., Hagberg, L., & Lindholm, L. (2010). Quality of Life and Cost-effectiveness of a 3-Year Trial of Lifestyle Intervention in Primary Health Care. JAMA Internal Medicine, 170(16). 1470–1479.

doi:10.1001/archinternmed.2010.301

FaR – individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. Statens folkhälsoinstitut; 2011. Rapport 2011:30.

FYSS, 2017

http://www.fyss.se

FYSS 2008 – fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Statens folkhälsoinstitut;

2008. Rapport 2008:4

Folkhälsomyndigheten. (2018). Hämtad 2018-03-27.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/inledning/fysisk-inaktivitet-ett-skadligt-beteende/

Folkhälsomyndigheten. (2018). Hämtad 2018-03-27.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/far/teori-och-vetenskap/

Fysioterapeuterna (LSR) Hämtar 2018-04-13

https://www.fysioterapeuterna.se/globalassets/professionsutveckling/om-professionen/webb-fysioterapi- vetenskap-och-profession-20160329.pdf

Garrett S. Are physical activity interventions in primary care and the community cost-effective? A sys- tematic review of the evidence. Br. J. Gen. Pract. 2011;61(584):e125–e133. published Online First:

(2011/03/08)

(17)

Gustafsson B., Hermerén G. & Petterson B. God forskningssed 2017 Vetenskapsrådets rapportserie.

ISBN: 978-91-7307-352-3. https://publikationer.vr.se/produkt/god-forskningssed/

(Hämtad 2018-02-27)

Kallings LV. (2009)Fysisk aktivitet på recept (FaR) en fungerande metod! Svensk idrottsforskning 4:

42-45.

https://centrumforidrottsforskning.se/wp-content/uploads/2014/04/Fysisk-aktivitet-recept.pdf (Hämtad 2018-03-06).

Kallings LV. Physical activity on prescription: studies on physical activity level, adherence, and cardio- vascular risk factors [dissertation]. Stockholm Karolinska Institutet 2008

Kallings LV, Leijon M, Hellenius ML, Ståhle A. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scand J Med Sci Sports 2007 mars;

DOI: 10.1111/j.1600-0838.2007.00678.x

Kallings LV, Leijon M, Hellenius ML, Ståhle A. Physical activity on prescription in primary health care: a follow-up of physical activity level and quality of life. Scand J Med Sci Sports. 2008;

18(2):154-161.

Kallings LV, Leijon ME, Kowalski J, et al. Self-reported adherence: a method for evaluating prescribed physical activity in primary health care patients. J Phys Act Health. 2009;6:483-92.

Kallings, L. V., & Leijon, M. (2003). Erfarenheter av Fysisk aktivitet på recept – FaR. 2003:53.

Kallings LV, Sierra Johnson J, Fisher RM, et al. Beneficial effects of individualized physical activity on prescription on body composition and cardiometabolic risk factors: results from a randomized controlled trial. Eur J Cardiovasc Prev Rehabil. 2009;16(1):80-4.

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Stockholm: Natur & Kultur.

Leijon ME, Bendtsen P, Nilsen P, et al. Does a physical activity referral scheme improve the physical activity among routine primary health care patients? Scand J Med Sci Sports. 2009;19(5):627-36.

Leijon ME, Bendtsen P, Nilsen P, et al. Physical activity referrals in Swedish primary health care – prescriber and patient characteristics, reasons for prescriptions, and prescribed activities. BMC Health Serv Res. 2008;8(1):201.

Leijon M, Bendtsen P, Stahle A. et al. Factors associated with patients self-reported adherence to prescribed physical activity in routine primary health care. BMC Fam Pract. 2010;11(1):38.

Lundqvist S, Börjesson M, Larsson MEH, Hagberg L, Cider Å (2017) Physical Activity on Prescription (PAP), in patients with metabolic risk factors. A 6-month follow-up study in primary health care.

PLoS ONE 12(4): e0175190. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0175190

Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrel- sen; 2011.

(18)

Olsson, S. JG., Börjesson, M., Ekblom-Bak, E., Hemmingsson, E., Hellénius, M-L.,

& Kallings, L. V. (2015). Effects of the Swedish physical activity on prescription model on health- related quality of life in overweight older adults: a randomised controlled trial. BMC Family Practice, 687(15), 1-10. doi: 10.1186/s12889-015-2036-3.

Persson, G., Brorsson, A., Ekvall Hansson, E., Troein, M., & Strandberg, E.L. (2013). Physical activity on prescription (PAP) from the general practitioner's perspective - a qualitative study. BMC Family Practice, 128(14), 1-8. doi: 10.1186/1471-2296-14-128

Persson, G., Ovhed, I., & Ekvall-Hansson, E. (2010). Simplified routines in prescribing physical activity can increase the amount of prescriptions by doctors, more than economic incentives only: an observa- tional intervention study. BMC Research Notes, 304(3), 1-5, doi:10.1186/1756-0500-3-304.

Raustorp, A. (2013). Fysisk aktivitet och Fysisk självkänsla. Uppsala:Kunskapsföretaget AB.

Romé, E., Persson, U., Ekdahl, C., & Gard, G. (2009). Physical activity on prescription (PAP): Costs and consequences of a randomized, controlled trial in primary healthcare. Scandinavian Journal of Primary Health Care, 27(4), 216-222, doi: 10.3109/02813430903438734

Rödjer, L., Jonsdottir, I. H., & Börjesson, M. (2016). Physical activity on prescription (PAP): self- reported physical activity and quality of life in a Swedish primary care population, 2-year follow- up.

Scand J Prim Health Care, 34(4), 443-452, doi: 10.1080/02813432.2016.1253820.

SBU. Metoder för att främja fysisk aktivitet. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens be- redning för medicinsk utvärdering (SBU); 2007. SBU-rapport nr 181. ISBN 978-91-85413-12-6.

Sjöling, M., Lundberg, K., Englund, E., Westman, A., & Jong, M.C. (2011). Effectiveness of motiva- tional interviewing and physical activity on prescription on leisure exercise time in subjects suffering from mild to moderate hypertension. BMC research notes, 352(4), 1–7, doi: 10.1186/1756-0500-4- 352.

Slutredovisning av regeringsuppdraget: Nationell utvärdering av receptförskriven fysisk aktivitet (FaR®). Statens folkhälsoinstitut; 2010. Rapport A 2010:05.

Statens folkhälsoinstitut (2011) FaR® Individanpassad skriftlig ordination av fysisk aktivitet. (1651–

8624). Östersund: Statens folkhälsoinstitut.

Trolle Lagerros Y, R. S. (2015). Fysisk aktivitet vid övervikt och fetma. i FYSS. Stockholm:

Läkartidningens förlag AB

Wendy J. Brown, Jessica H. Ford, Nicola W. Burton, MP, Alison L. Marshall, Annette J. Dobson. Pro- spective Study of Physical Activity and Depressive Symptoms in Middle-Aged Women. Am J Prev Med 2005;29(4)

Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (YFA), FYSS 2008. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling, Statens Folkhälsoinstitut, 2008

WHO. (2017).

http://www.who.int/features/factfiles/physical_activity/en/

(Hämtad 2018-03-06).

(19)

Yrkesföreningar för fysisk aktivitet. (2015). FYSS: fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och behandling.

http://www.yfa.se/rekommendationer-for-fysisk-aktivitet/for-vuxna/

(Hämtad 2018-03-06).

(20)

Figurer

Figur 1 Inom vilket område jobbar fysioterapeuten

Figur 2 Förskrivning av FaR

(21)

Figur 3 FaR ett relevant verktyg

Figur 4 Levnadsvanor i samband med FaR

(22)

Figur 5 FaR -motivator

Figur 6 Uppföljning och utvärdering

(23)

Figur 7 Utbud på aktiviteter

Figur 8 Kontaktperson gällande FaR

(24)

Figur 9 Utbildning i MI

Figur 10 Mer utbildning angående FaR

(25)

Bilaga 1

Frågeställningar

• Inom vilket område jobbar du som sjukgymnast/fysioterapeut?

• Hur ofta skriver du FaR per år?

• Anser du att FaR är ett relevant verktyg att jobba med?

• Arbetar du med levnadsvanor i samband med FaR?

• Upplever du att FaR hjälper dig att motivera din patient att öka sin fysiska aktivitet?

• Förekommer det uppföljning/utvärdering för dina FaR mottagare?

• Upplever du att det finns ett tillfredställande utbud på aktiviteter hos FaR mottagare?

• Har du som sjukgymnast/fysioterapeut någon kontaktperson gällande FaR?

• Har du genomgått utbildning i MI?

• Önskar du mer utbildning gällande förskrivning av FaR?