Syftet med undersökningen är att vi vill göra en historisk tillbakablick för att se om det finns en skillnad över tiden bland yrkesverksamma lärares kunskaper och erfarenheter om grupprocesser i skolan och vad som bidragit till att det eventuellt kan vara så. Dessutom görs en historisk återblick kring läroplanerna från 1960-talet och framåt såväl som rådande skol- och lärarkulturer inom grundskolan. Ett annat syfte till valet av vårt ämne är också för oss att arbeta med något som känns relevant och som vi vill omsätta praktiskt i vårt blivande yrke. Därför repeterar vi de inledande frågeställningarna för läsaren. Den första frågan var: Vilka
kunskaper och erfarenheter har lärare om grupprocesser?
I enkätundersökningen framgår det att 2/3 av de som svarat anser sig ha goda kunskaper om grupprocesser och en 1/3 anser sig ha en liten kunskap om ämnet. Vidare gav enkäten vid handen att drygt 2/3 av de som svarat skaffat sina erfarenheter om grupprocesser utanför skolans värld, inom föreningslivet, idrotten, värnplikten eller motsvarande. Under genomförda intervjuer framkom det att de har fått någon form av utbildning i ämnet under sin lärarutbildning. De intervjuade framhåller att de fått huvuddelen av sina kunskaper och erfarenheter i grupprocesser utanför lärarutbildningen. Detta för oss in på vår andra frågeställning: Vilka skillnader kan ses över tiden i lärares utbildningsbakgrund, kunskaper
och erfarenheter om grupprocesser?
Enkäten ger en vag tendens om att lärarna fått sina kunskaper i ämnet via lärarutbildningen. Det enkäten pekar på är att de som tagit sin lärarexamen under 1990-talet till övervägande del har fått utbildning i grupprocesser inom ramen för yrkesutbildningen, 8 av 9. De som tagit examen under 1960/70-talet samt under 2000-talet uppvisar ett blandat resultat av både att de har, ej har och inte kan minnas att de fått något från lärarutbildningen. Av de intervjuade säger lärare B, C och D att ämnet grupprocesser har förekommit i någon form men endast i ringa grad. Dessa tre har tagit sin examen 1990, 2002, 1992-93.
Vilka kulturer inom skolan påverkar lärares syn på grupprocesser?
Sett ur lärarens perspektiv finns det i skolans värld två kulturer. Dels en officiell och inofficiell som oftast ställs mot varandra. Den inofficiella kulturen kan anses grundad på Herbarts uppfostringsdoktrin där eleven ska vara passiv, underdånig och lydig. Egna initiativ och egen utveckling hos eleven premieras inte. Denna filosofi har sitt ursprung i det gamla
jordbrukarsamhället som föregick industrialismen. Den officiella kulturen är präglad av John Deweys tankar om att utveckla eleven på ett sådant sätt att samhället utvecklas. Därför anser Dewey att de kunskaper och erfarenheter som eleven har med sig in i skolan är användbara i den fortsatta processen. Då dessa kulturer ställs mot varandra påverkar detta dels det utrymme en lärare anses kunna ta i sitt yrke, om statusen och dennes roll såväl som vilken kultur som råder generellt på en skola. Särskilt intressant är att läroplanerna utgör en del av den officiella kulturen, initierad av politiker som tagit fasta på Deweys tankar och dessa återfinns i Lgr 62 och framåt.30 Framförallt lyfter Lpo 94 fram behovet av att jobba utifrån Deweys filosofi.
De teorier, som inledningsvis studerats (Lacouisiere, Schutz, Tuckman) och som beskriver den dynamik som en grupp människor upplever tillsammans och hur denna dynamik påverkar deras tillvaro, är väsentliga för en lärare att känna till. Lärare D lyfter fram att det är viktigt att i rollen som lärare ha dessa kunskaper i mötet med elever och att som student ha fått dessa i lärarutbildningen. Särskilt tar D upp att lärarstudenter har begränsade kunskaper i ämnet som rör det sociala spelet i skolan bland eleverna. Även lärare C tar upp dessa behov och gör en reflektion kring sin egen utbildning och de brister som funnits där. Detta kan anses märkligt då lärarutbildningen rimligen borde tillhandahålla studenten både teori och praktik som tydligt är kopplad till de styrande dokument som gäller i skolan. Detta för att kunna verka som lärare enligt de intentioner som funnits i de styrdokumenten ända sedan Lgr 62 och Deweys progressivism. Att detta inte fått genomslag kan bero på, som tidigare beskrivits, en tröghet inom skolan orsakad av en inofficiell skolkultur som ännu är rotad. Motsvarande kan sannolikt även gälla inom lärarutbildningen. Detta återspeglas i våra egna erfarenheter som lärarstudenter i relation till våra tidigare utbildningar och yrkeserfarenheter och där vi upplever motsvarande brister inom lärarutbildningen.
Sett i ett större perspektiv finns ambitionerna från officiellt håll att skolan ska jobba utifrån Deweys och hans efterföljares tankar om en skola som utvecklar eleven och samhället, men en tröghet finns inneboende i systemet som en inofficiell skolkultur. Denna kultur präglar mycket av vardagslivet i skolan. Frågan vi ställer oss är varför dessa progressivistiska tankar och ambitioner inte får genomslag i skolan. Svaret kan vi dels finna genom de inofficiella kontra de officiella skolkulturerna men kanske även inom lärarutbildningen. Anledningen att den inofficiella skolkulturen är djupt rotad är att lärarna är färgade av sin egen skolgång (i
grund- och gymnasieskola) och att därför lever uppfostringsdoktrinen kvar. Motsvarande kan sannolikt gälla de personer som sitter på ledande befattningar inom skola och förvaltning. Detta kan därmed utgöra en stor tröghet i systemet. På de skolor vi undersökt finns en vilja hos flera lärare att jobba utifrån nya tankar och idéer enligt den officiella inriktningen, men arbetsbelastningen och resurserna bidrar till att det inte realiseras, utan istället får den gamla inofficiella skolkulturen råda. Säkerligen är det på ett liknande sätt inom lärarutbildningen när det gäller skolkulturen där. Viktigt är att understryka att vi inte undersökt lärarutbildningen specifikt, utan snarare har enkäterna och framförallt intervjuerna blottlagt lärarutbildningen. Kan det vara så att lärarutbildningen utgör den felande länken? Kan det vara så också att det råder en stor brist på resurser, både inom den ”vanliga skolan” såväl som inom lärarutbildningen? Samtliga intervjuade ger uttryck för den resursbrist som råder och att den påverkar eleverna, särskilt de svaga och utsatta. De intervjuade lärarna framhåller de kunskaper och erfarenheter som de tillförskaffat sig utanför för skolans värld, som dem som de haft störst behållning av.
Lärare A menar att skolan idag mer än tidigare utgör en social mötesplats där eleverna möter en trygg tillvaro med vuxna människor och att de därmed utvecklas positivt som människor. För eleverna är det kanske det som gör att skolan verkar lockande, att få bli sedd och uppskattad för den människa han eller hon är.
8. Slutsats
Utifrån ovanstående diskussion om vad som formar den lärarkultur som gäller såväl som de kunskaper och erfarenheter som en lärare har kan vi dra ett antal slutsatser.
• Vi ser genom de lärare som intervjuats att ett utbildningsbehov både i teori och praktik i ämnet grupprocesser föreligger, dels inom lärarutbildningen men även genom fortbildning inom yrket. Därtill borde lärarutbildningen på ett bättre sätt ta tillvara de kunskaper och erfarenheter som redan finns hos studenterna inom det aktuella ämnet.
• Adekvata resurser bör tillföras skolan, så att en trygg och bra social situation kan skapas för eleverna, så att de därmed kan utvecklas positivt som människor. Dessa resurser kan vara personal med spetskompetens såväl som vidareutbildning av personal
• Viktigt är också att de intentioner som finns i officiella styrdokument avseende hur skolorna ska bedriva sin undervisning medför att lärarutbildningens innehåll formas på ett sådant sätt, att den inofficiella och officiella kulturen närmar sig varandra.
Detta är några punkter som vi genom vår undersökning funnit behöver förbättras. Genom de förändringar vi har föreslagit tror vi att lärarnas arbete med grupprocesser ute på skolorna skulle kunna bli bättre. Framtiden får utvisa om så blir fallet.
9. Källförteckning
9.1. Litteraturlista
Berg, Gunnar Skolkultur – nyckeln till skolans utveckling Gothia Göteborg 1999
Granström, Kjell Dynamik i arbetsgrupper – Om grupprocesser på arbetet Studentlitteratur Lund 2000
Larsson, Gerry & Kallenberg, Kjell (red) Direkt ledarskap Försvarsmakten/Försvarshögskolan Stockholm 2003
Maltén, Arne Kommunikation och konflikthantering – en introduktion, Studentlitteratur Lund 1998
Marklund, Sixten Skolan Läroplaner Arbetsplaner – Utblickar och kommentarer inför LGR 80 Liber Uddevalla 1980
Marklund, Sixten Skolan förr och nu – 50 år av utveckling, Liber Arlöv 1984
Svingby, Gunilla 1981:04 Läroplanen i skolpolitiken och skolans vardagsarbete Göteborg 1981
Persson, Anders (Red) Skolkulturer Studentlitteratur Lund 2003
Richardsson, Gunnar svensk utbildningshistoria – Skola och samhälle förr och nu Studentlitteratur Lund 1977,1999
Stensaasen, Svein & Olav Sletta Grupprocesser – Om inlärning och samarbete i grupper Natur och kultur Stockholm 2000
Svedberg, Lars Gruppsykologi – om grupper, organisationer och ledarskap, Studentlitteratur Lund 2003
Svedberg, Lars & Zaar, Monica (Red) Boken om pedagogerna Liber Stockholm 2000
Trost, Jan Enkätboken Studentlitteratur Lund 2001
Trost, Jan Kvalitativa intervjuer Studentlitteratur Lund 2005
Utbildningsdepartementet Lindberg, Carl 1996:16 Lärarutbildningen i förändring Utbildningsdepartementet Stockholm 1996
Ullström, Sten-Olof (Red) Lärarutbildningen i en föränderlig värld – Karlstad 1843-1993 Högskolan i Karlstad Karlstad 1993
Wollinger, Susanne Mannen i ledet – Takt och takt i värnpliktens skugga Carlssons bokförlag Stockholm 2000
9.2. Internetkällor
http://www.lararforbundet.se/web/papers.nsf/Documents/0040B90F 2005-12-129.3. Intervjuer
Lärare A 2005-12-02 Lärare B 2005-12-01 Lärare C 2005-11-24 Lärare D 2005-11-24Bilagor
Bilaga 1
Hej!
Vi är två lärarstudenter vid lärarutbildningen i Malmö. Under höstterminen 2005 genomför vi vår slutpraktik och kommer i samband med denna skriva vårt examensarbete.
Målet med vårt examensarbete är att undersöka yrkesverksamma lärares utbildningsbakgrund och klassrumserfarenhet inom ämnet gruppsykologi och grupprocesser. Genom erfarenheter från vår egen utbildning har vi sett behovet av att ha förståelse och kunskap om de faktorer som påverkar enskilda elever och en grupp individer (t.ex. en klass) och vad dessa beror på. Syftet med dessa kunskaper om gruppsykologi och grupprocesser är att vi som blivande yrkesverksamma lärare kan få en möjlighet att kunna påverka en klass och enskilda elever till en positiv utveckling.
Tack på förhand för er medverkan Med vänlig hälsning
Björn Svensson Lars Hedin
1. Man Kvinna
2. Vilket år är Du född?
3. Vilken lärarexamen har Du?
4. Vilket år tog Du din lärarexamen?
5. Vilka kunskaper har Du om gruppsykologi och grupprocesser?
Inga Liten Goda Mycket goda
6. Ingick gruppsykologi och grupprocesser i någon form i din lärarutbildning?
Ja Nej Vet ej
7. Har Du fått kunskaper om gruppsykologi och grupprocesser genom vidareutbildning på din arbetsplats?
8. Har Du fått kunskaper om gruppsykologi och grupprocesser genom andra erfarenheter och sammanhang än i skolan?
Ja Nej Vet ej Var i så fall?
9. Om Du har kunskaper inom gruppsykologi och grupprocesser, har Du haft användning för dessa i klassrummet?
Ja Nej Vet ej
Hur har Du i så fall använt dina kunskaper?
Vi vore tacksamma om Du lämnar denna enkät i Margaretha Tobiasson fack senast den 30/9.
Tack för att Du tog dig tid att medverka i vår enkät.