Resultaten visade att stress av olika slag i högsta grad påverkade utvecklingen av PPD hos fäder. Många fäder världen över talade om likartad problematik avseende deras upplevelse av PPD. Fäderna upplevde bemötandet av såväl samhället, sjukvården samt sin partner bristfälligt. Fäderna uppgav sig inte bli sedda eller rätt bemötta.
Följden av detta blev att många av fäderna i stället höll sin problematik inom sig.
Resultatet pekade också på bristen på lättillgänglig information om PPD hos fäder.
Det framkom önskemål om information via sociala nätverk eller andra källor på internet. Sådan mer lättillgänglig information kan ge svar på många frågor fäder bär på.
I enlighet med nationella riktlinjer screenas mödrar med EPDS detta sker 6-8 veckor efter födseln. Denna skala skulle kunna vara effektiv att använda även på fäder för att tidigt upptäcka PPD.
Studien visade att det finns flera brister vad gäller handläggning av PPD hos fäder och att ytterligare forskning bör ske för att utveckla ett bättre omhändertagande och öka fädernas delaktighet. Problematiken är förvärrad i nuläget på grund av den pågående covid-19-pandemin, eftersom fäderna i hög utsträckning inte får närvara i olika vårdsituationer. Detta bidrar till att det utanförskap som fäder redan upplever ökar, och det kan förväntas att detta kan leda till ökad psykisk ohälsa med ökad belastning på sjukvården. Kraven kommer då att öka på att sjuksköterskan till att ha rätt verktyg och resurser för att ge en god omvårdnad. Fortsatt forskning bör ske och fokusera på att utveckla sådana verktyg som fungerar väl i kliniskt omvårdnadsarbete. Det är då också väsentligt att forskningsrönen införs i den praktiska vårdverksamheten, vilket kräver att denna tillförs tillräckligt med resurser för detta.
Referenser
(*) anger resultatartiklar
Beck C. T. (2002). Postpartum depression: a metasynthesis. Qualitative health research, 12(4), 453–472. https://doi.org/10.1177/104973202129120016 Biaggi, A., Conroy, S., Pawlby, S., & Pariante, C. M. (2016). Identifying the women
at risk of antenatal anxiety and depression: A systematic review. Journal of affective disorders, 191, 62–77. https://doi.org/10.1016/j.jad.2015.11.014 Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad - studiematerial för
undervisning inom projektet “Evidensbaserad omvårdnad - ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola. (Rapport nr 2). Malmö:
Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola
*Darwin, Z., Galdas, P., Hinchliff, S., Littlewood, E., McMillan, D., McGowa, L., Gilbody, S., & McGowan, L. (2017). Fathers’ views and experiences of their own mental health during pregnancy and the first postnatal year: a qualitative interview study of men participating in the UK Born and Bred in Yorkshire (BaBY) cohort. BMC Pregnancy & Childbirth, 17, 1–15.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/s12884-017-1229-4
Dennis, C. L., & Dowswell, T. (2013). Psychosocial and psychological interventions for preventing postpartum depression. The Cochrane database of systematic reviews, (2), CD001134. https://doi.org/10.1002/14651858.CD001134.pub3 Dennis, C. L., & McQueen, K. (2009). The relationship between infant-feeding
outcomes and postpartum depression: a qualitative systematic
review. Pediatrics, 123(4), e736–e751. https://doi.org/10.1542/peds.2008-1629 Department of Health, Education, and Welfare. (1979). The
Belmont Report. Hämtad 28 januari, 2021,
från: https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/read-the-belmont-report/index.html
* Eddy, B., Poll, V., Whiting, J., & Clevesy, M. (2019). Forgotten Fathers:
Postpartum Depression in Men. Journal of Family Issues , 40 (8), 1001–
1017. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/0192513X19833111
* Edhborg, M., Carlberg, M., Simon, F., & Lindberg, L. (2016). "Waiting for Better Times": Experiences in the First Postpartum Year by Swedish Fathers With Depressive Symptoms. American journal of men's health, 10(5), 428–439.
https://doi.org/10.1177/1557988315574740
Etikprövnings myndigheten. (2020) Om vår och etikprövningens historia. Hämtad 29januari, 2021, från: https://etikprovningsmyndigheten.se/etikprovningens-historia/
Folkhälosmyndigheten, Depression – ett stort folkhälsoproblem som kan förebyggas Hämtad 22 januari, 2021, från, https://www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter- och-press/nyhetsarkiv/2017/april/depression-ett-stort-folkhalsoproblem-som-kan-forebyggas/
Forsberg, A. (2016). Omvårdnad på akademiskgrund-Att utvecklas och ta ansvar. (Upplaga 1:4). Natur & Kultur.
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.). Natur &
Kultur.
Forskningsetiska principer enligt Vetenskapsrådet, 1991: Hämtad 28 januari, 2021, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 141-151). Studentlitteratur.
Gilbert, A. L., Balio, C., & Bauer, N. S. (2017). Making the Legal and Ethical Case for Universal Screening for Postpartum Mood and Anxiety Disorders in Pediatric Primary Care. Current problems in pediatric and adolescent health care, 47(10), 267–277. https://doi.org/10.1016/j.cppeds.2017.08.001
Goodman J. H. (2004). Paternal postpartum depression, its relationship to maternal postpartum depression, and implications for family health. Journal of advanced nursing, 45(1), 26–35. https://doi.org/10.1046/j.1365-2648.2003.02857.x Hammarlund, K., Andersson, E., Tenenbaum, H., & Sundler, A. J. (2015). We are
also interested in how fathers feel: a qualitative exploration of child health center nurses' recognition of postnatal depression in fathers. BMC pregnancy and childbirth, 15, 290. https://doi.org/10.1186/s12884-015-0726-6
Helsingfors-deklarationen, 2013: Hämtad 29 januari,
2021, från https://slf.se/app/uploads/2018/07/helsingforsdeklarationen.pdf Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 411-420).
Studentlitteratur.
Holopainen, A., & Hakulinen, T. (2019). New parents' experiences of postpartum depression: a systematic review of qualitative evidence. JBI database of
systematic reviews and implementation reports, 17(9), 1731–1769.
https://doi.org/10.11124/JBISRIR-2017-003909
Hornstein, C. h., Trautmann-Villalba, P., Hohm, E., Rave, E., Wortmann-Fleischer, S., & Schwarz, M. (2006). Maternal bond and mother-child interaction in severe postpartum psychiatric disorders: is there a link?. Archives of women's mental health, 9(5), 279–284. https://doi.org/10.1007/s00737-006-0148-6
Hübner-Liebermann, B., Hausner, H., & Wittmann, M. (2012). Recognizing and treating peripartum depression. Deutsches Arzteblatt international, 109(24), 419–424. https://doi.org/10.3238/arztebl.2012.0419
Iwata, H., Mori, E., Tsuchiya, M., Sakajo, A., Maehara, K., Ozawa, H., Morita, A., Maekawa, T., Aoki, K., Makaya, M., & Tamakoshi, K. (2015). Predicting early post-partum depressive symptoms among older primiparous Japanese
mothers. Japan Journal of Nursing Science, 12(4), 297–308. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/jjns.12069
*Johansson, M., Benderix, Y., & Svensson, I. (2020). Mothers' and fathers' lived experiences of postpartum depression and parental stress after childbirth: a qualitative study. International journal of qualitative studies on health and well-being, 15(1), 1722564. https://doi.org/10.1080/17482631.2020.1722564
Kingston, D., Kehler, H., Austin, M. P., Mughal, M. K., Wajid, A., Vermeyden, L., Benzies, K., Brown, S., Stuart, S., & Giallo, R. (2018). Trajectories of maternal depressive symptoms during pregnancy and the first 12 months postpartum and child externalizing and internalizing behavior at three years. PloS one, 13(4), e0195365. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0195365
Kumar, S. V., Oliffe, J. L., & Kelly, M. T. (2018). Promoting Postpartum Mental Health in Fathers: Recommendations for Nurse Practitioners. American journal of men's health, 12(2), 221–228. https://doi.org/10.1177/1557988317744712 Lahti, M., Savolainen, K., Tuovinen, S., Pesonen, A. K., Lahti, J., Heinonen, K.,
Hämäläinen, E., Laivuori, H., Villa, P. M., Reynolds, R. M., Kajantie, E., &
Räikkönen, K. (2017). Maternal Depressive Symptoms During and After Pregnancy and Psychiatric Problems in Children. Journal of the American Academy of Child and Adolescent Psychiatry, 56(1), 30–39.e7.
https://doi.org/10.1016/j.jaac.2016.10.007
Layton, H., Bendo, D., Amani, B., Bieling, P. J., & Van Lieshout, R. J. (2020). Public health nurses’ experiences learning and delivering a group cognitive behavioral therapy intervention for postpartum depression. Public Health Nursing, 37(6), 863–870. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/phn.12807
Letourneau, N., Duffett-Leger, L., Dennis, C. L., Stewart, M., & Tryphonopoulos, P.
D. (2011). Identifying the support needs of fathers affected by post-partum depression: a pilot study. Journal of psychiatric and mental health
nursing, 18(1), 41–47. https://doi.org/10.1111/j.1365-2850.2010.01627.x
* Letourneau, N., Tryphonopoulos, P. D., Duffett-Leger, L., Stewart, M., Benzies, K., Dennis, C. L., & Joschko, J. (2012). Support intervention needs and preferences of fathers affected by postpartum depression. The Journal of perinatal &
neonatal nursing, 26(1), 69–80.
https://doi.org/10.1097/JPN.0b013e318241da87
Melville, J. L., Gavin, A., Guo, Y., Fan, M. Y., & Katon, W. J. (2010). Depressive disorders during pregnancy: prevalence and risk factors in a large urban sample. Obstetrics and gynecology, 116(5), 1064–1070.
https://doi.org/10.1097/AOG.0b013e3181f60b0a
Misri S, Kendrick K. (2008). Perinatal depression, fetal bonding, and mother-child attachment: a review of the literature. Curr Pediatr Rev, 4(2):66–
70. https://doi.org/10.2174/157339608784462043
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 421-438). Studentlitteratur.
*Ngai, F., & Lam, W. (2020). The experience of first‐time Hong Kong Chinese fatherhood: A qualitative exploratory study. Nursing & Health Sciences, 22(3), 723–731. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/nhs.12719
Park, S., Kim, J., Oh, J., & Ahn, S. (2020). Effects of psychoeducation on the mental health and relationships of pregnant couples: A systemic review and meta-analysis. International journal of nursing studies, 104, 103439.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2019.103439
*Parry, Y. K., Ankers, M. D., Abbott, S., Willis, L., Thorpe, L., O'Brien, T., &
Richards, C. (2019). Antenatal Dads and First Year Families program: a qualitative study of fathers' and program facilitators' experiences of a community-based program in Australia. Primary health care research &
development, 20, e154. https://doi.org/10.1017/S1463423619000768
Patel, M., Bailey, R. K., Jabeen, S., Ali, S., Barker, N. C., & Osiezagha, K. (2012).
Postpartum depression: a review. Journal of health care for the poor and underserved, 23(2), 534–542. https://doi.org/10.1353/hpu.2012.0037
* Psouni, E., Agebjörn, J., & Linder, H. (2017). Symptoms of depression in Swedish fathers in the postnatal period and development of a screening
tool. Scandinavian journal of psychology, 58(6), 485–496.
https://doi.org/10.1111/sjop.12396
Reilly, N., Brake, E., Kalra, H., & Austin, M. (2020). Insights into implementation of routine depression screening and psychosocial assessment in a private hospital setting: A qualitative study. Australian & New Zealand Journal of Obstetrics &
Gynaecology, 60(3), 419–424. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/ajo.13083.
Rikshanboken i barnhälsovård för professionen, Depression hos nyblivna mammor. Hämtad 22 januari, 2021, från, https://www.rikshandboken- bhv.se/livsvillkor/foraldraskap/depression-hos-nyblivna-mammor/#section-23074
Riskhandboken i barnhälsovård för professionen, Screening med EPDS för depression hos nyblivna mammor. Hämtad 5 mars, 2021, från, Screening med EPDS - Rikshandboken i barnhälsovård (rikshandboken-bhv.se)
Räisänen, S., Lehto, S. M., Nielsen, H. S., Gissler, M., Kramer, M. R., & Heinonen, S. (2013). Fear of childbirth predicts postpartum depression: a population-based analysis of 511 422 singleton births in Finland. BMJ open, 3(11), e004047.
https://doi.org/10.1136/bmjopen-2013-004047
Sandman, L. & Kjellström, S. (2013). Etikboken, Etik för vårdande yrken. (upp: 2:1) Studentlitteratur.
Segesten, K. (2017) Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (3:e uppl., s. 105-108). Studentlitteratur.
* Shorey, S., Ang, L., Goh, E., & Lopez, V. (2019). Paternal involvement of Singaporean fathers within six months postpartum: A follow-up qualitative study. Midwifery, 70, 7–14. https://doi.org/10.1016/j.midw.2018.12.003 Statens beredning för medicinskt och social utveckling, Kommenterar:
Förebyggande av postpartumdepression. 1 Psykosocial och psykologisk profylax mot depression efter förlossningen. Hämtad 21 januari,
2021, från https://www.sbu.se/sv/publikationer/sbu-kommentar/forebyggande-av-postpartum-depression
Socialstyrelsen. (2020). Agera för säker vård. Nationell handlingsplan för ökad patientsäkerhet i hälso- och sjukvården 2020-2024. Hämtad 23 januari, 2021, från,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-1-6564.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Nationell utvärdering 2013 – vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning. Hämtad 25 januari, 2021, från Nationell utvärdering 2013 - vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni - Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning (socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen. (2020) Nationella riktlinjer för vård vid depression och
ångestsyndrom. Stöd för styrning och leding. Hämtad 23 januari, 2021, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2020-9-6936.pdf Socialstyrelsen. (2017) Vård efter förlossning. Hämtad 23 januari, 2021,
från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2017-4-13.pdf
Tuovinen, S., Lahti-Pulkkinen, M., Girchenko, P., Lipsanen, J., Lahti, J., Heinonen, K., Reynolds, R. M., Hämäläinen, E., Kajantie, E., Laivuori, H., Pesonen, A. K., Villa, P. M., & Räikkönen, K. (2018). Maternal depressive symptoms during and after pregnancy and child developmental milestones. Depression and anxiety, 35(8), 732–741. https://doi.org/10.1002/da.22756
Wszołek, K., Żak, E., Żurawska, J., Olszewska, J., Pięta, B., & Bojar, I. (2018).
Influence of socio-economic factors on emotional changes during the postnatal period. Annals of agricultural and environmental medicine: AAEM, 25(1), 41–
45. https://doi.org/10.26444/aaem/74486
Zauderer C. R. (2008). A case study of postpartum depression & altered maternal-newborn attachment. MCN. The American journal of maternal child
nursing, 33(3), 173–178.
https://doi.org/10.1097/01.NMC.0000318353.93234.b8
Werner, E. A., Aloisio, C. E., Butler, A. D., D'Antonio, K. M., Kenny, J. M.,
Mitchell, A., Ona, S., & Monk, C. (2020). Addressing mental health in patients and providers during the COVID-19 pandemic. Seminars in perinatology, 44(7), 151279. https://doi.org/10.1016/j.semperi.2020.151279
Wiklund- Gustin, L. (2018). Psykologi för sjuksköterskor. (Upplaga 1:5).
Studentlitteratur AB.
World Health Organization, Depression Hämtad 22 januari,
2021 från, https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/depression Wynter, K., Francis, L. M., Fletcher, R., McBride, N., Dowse, E., Wilson, N., Di
Manno, L., Teague, S., Macdonald, J. A., & Australian Fatherhood Research Consortium (2020). Sleep, mental health and wellbeing among fathers of infants
up to one year postpartum: A scoping review. Midwifery, 88, 102738.
https://doi.org/10.1016/j.midw.2020.102738
Øye, C., & Mekki, T. E. (2016). The articulation of impressions. International Practice Development Journal, 6(1), 1–8.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.19043/ipdj.61.002.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord CINAHL PUBMED
Förlossningsdepression Postpartum depression Postpartum depression
Upplevelser Experiences Experiences
Fäder Fathers Fathers
Efter födelsen depression Postnatal depression
Stöd Support
Medverkan Involvement
Edinburgh depression efter födseln skala Edinburgh postnatal depression scale
BILAGA B
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Darwin, Z., Galdas, P., Hinchliff, S., Littlewood, E., McMillan, D., McGowa, L., Gilbody, S., &
McGowan, L. (2017). Fathers’ views and experiences of their own mental health during pregnancy and the first postnatal year: a qualitative interview study of men participating in the UK Born and Bred in Yorkshire (BaBY) cohort. BMC Pregnancy & Childbirth, 17, 1–15.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/s12884-017-1229-4 Land
Databas
Storbritannien PubMed
Syfte Att få fram fädernas åsikter och upplevelser om deras mentala hälsa.
Metod:
Design
Kvalitativ Tematisk analys
Urval Fäder mellan åldrarna 25-44 år. Majoriteten var förstagångsförälder.
Datainsamling Djupintervju med 19 fäder vid ett tillfälle, som genomfördes 5-10 månader efter födseln.
Dataanalys Man använde tematisk och tolkande (hermeneutisk) metod. Tematiskt såg man fyra separata teman.
Hermeneutisk metod innebär att man som forskare vill tolka och förstå deltagarnas upplevelser i djupintervjuer.
Bortfall Inget bortfall som kan utläsas.
Slutsats Fäderna behövde få mer lättillgängligt stöd genom ex stöd online, vilket föredras av de flesta fäderna i artikeln.
Samt få bort tabubeläggningen för mäns psykiska ohälsa efter en förlossning.
Fäderna uppvisade motvilja till att söka stöd för sin problematik, oron finns att fäderna ska ta upp resurserna för mödrarna.
Resurser och hjälp kring faderskapet behövs som är utformade för anpassning till dem.
Det kan vara riktad information eller stödgrupper för den nya rollen som far, liknande de som finns för mödrar idag.
Känslan av stressen påverkade fäderna mer negativt än vad den mentala ohälsan gör.
Vetenskaplig kvalitet
Granskning enligt Carlsson & Eiman (2003): 37 poäng = 77 % Grad II
BILAGA C
Artikel 2
Referens Eddy, B., Poll, V., Whiting, J., & Clevesy, M. (2019). Forgotten Fathers: Postpartum Depression in Men. Journal of Family Issues, 40 (8), 1001–1017.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/0192513X19833111 Land
Databas
Nevada, USA CINAHL
Syfte Att undersöka fäders upplevelser av depression efter förlossning.
Metod:
Design
Kvalitativ Innehållsanalys.
Urval Slumpmässigt urval av 27 fäders berättelser.
Datainsamling Sekundära datakällor, inklusive bloggar, chattrum, bokrecensioner och interaktiva diskussionsforum.
Dataanalys Innehållsanalys och fenomenologisk metod.
Bortfall Inget bortfall som man kan utläsa.
Slutsats Fäderna upplevde att det finns bristfällig information om hjälp att hantera psykisk ohälsa när de drabbas av depression efter att fått barn.
Det lyftes fram att fäderna hade behovet av utbildning inom föräldraskap, det nyfödda barnet och att fäder kan drabbas av PPD.
Fäderna upplevde att de blev åsidosatta av både deras partner men också hälso- sjukvården. Det togs även upp när fäder förklarar att EPDS verktyget användes till mödrarna och de kände själva igen sig i de olika frågeställningarna och tyckte det var märkligt att inte alla föräldrar får göra det formuläret.
Vetenskaplig kvalitet
Granskning enligt Carlsson & Eiman (2003): 40 poäng = 83 % Grad I
BILAGA C
Artikel 3
Referens Edhborg, M., Carlberg, M., Simon, F., & Lindberg, L. (2016). "Waiting for Better Times":
Experiences in the First Postpartum Year by Swedish Fathers With Depressive Symptoms. American journal of men's health, 10(5), 428–439. https://doi.org/10.1177/1557988315574740
Land Databas
Sverige PubMed
Syfte Beskrivning av fädernas erfarenheter vid första levnadsåret av sina barn.
Metod:
Design
Kvalitativ Innehållsanalys
Urval Semistrukturerad intervju med 19 fäder med depressiva symtom.
Datainsamling Intervjuerna samlades in från juni 2011- september 2012. Fäderna som gick med på att delta i studien ringdes av den första författaren som informerade.
Dataanalys Granskning av första och sista författaren. Slumpmässigt urval för sista författaren och den första förf attaren läste samtliga.
Bortfall Inget som kan utläsas.
Slutsats Fäder hade rätt till samma vård som mödrarna i svensksjukvård.
De kände sig exkluderande i sin roll som far.
Fäder valde att inte söka vård eller hjälp för att det inte tillhör normen att göra detta som far.
Uppoffringen i sitt sociala liv som far för att ge hela sin fokus till det nyfödda barnet.
Stressen av att inte få tillräckligt med sömn är något som tas upp vid flera tillfällen i artikeln.
Det togs även upp när två barn kommer in i bilden och det blir en stress att det äldre barnet bara får vara en begränsad tid på förskola.
Vetenskaplig kvalitet
Granskning enligt Carlsson & Eiman (2003): 43 poäng = 89 % Grad I
BILAGA C
Artikel 4
Referens Johansson, M., Benderix, Y., & Svensson, I. (2020). Mothers' and fathers' lived experiences of postpartum depression and parental stress after childbirth: a qualitative study. International journal of qualitative studies on health and well-being, 15(1), 1722564.
https://doi.org/10.1080/17482631.2020.1722564 Land
Databas
Sverige CINAHL
Syfte Utforska mödrar och fäders upplevelser till postpatum depression och stressen efter förlossningen.
Metod:
Design
Kvalitativ
Fenomenologisk och tematisk analys
Urval Intervjuer som först spelades in och sedan transkiberades. Intevjuerna var mellan 45- 90 minuter långa. I studien var det 10 mödra och fem fäder.
Datainsamling Insamlingen genomfördes genom besök via barnavårdscentralen och upplevt depressiva symtom samt känt stress över föräldraskapet.
Dataanalys Granskning av intervjuerna.
Bortfall Inget bortfall som kan utläsas.
Slutsats Fäderna uttryckte bristfälligheter när det kommer till stödet från hälso-sjukvården. Den bör vara mer riktad till fäderna och deras behov.
Upplevelsen av yttre krav från närstående, så som ekonomi, arbete och samhällets norm med att vara far.
Vetenskaplig kvalitet
Granskning enligt Carlsson & Eiman (2003): 42 poäng = 87 % Grad I
BILAGA C
Artikel 5
Referens Letourneau, N., Tryphonopoulos, P. D., Duffett-Leger, L., Stewart, M., Benzies, K., Dennis, C. L.,
& Joschko, J. (2012). Support intervention needs and preferences of fathers affected by postpartum depression. The Journal of perinatal & neonatal nursing, 26(1), 69–80.
https://doi.org/10.1097/JPN.0b013e318241da87 Land
Databas
Canada CINAHL
Syfte Se stödet man fick av hälso-sjukvården vid postpartum depression.
Metod:
Design
Kvalitativ Innehållsanalys
Urval Telefonintervjuer med 40 fäder. Som pågick mellan 2009- 2011.
Datainsamling Telefonintervjuer som utfördes av en forskarassistent vid tre tillfällen.
Dataanalys Intervjuerna transkriberades och därefter kodades av forskarna. De lästa 2-4 transkriptioner var.
Bortfall Inget bortfall kan utläsas.
Slutsats Bristen på information som är lättillgängligt så fäderna kan få det stöd som krävs.
Fäderna önskade mer information om faderskap som är direkt riktade till fadern.
Känslan av att få stöd från sin familj.
Vikten av att se individen och vilket stöd samt behandling som är bäst för den.
Fäderna föredrog att de stöd som bör ges skall ske via internet eller telefon.
Vetenskaplig kvalitet
Granskning enligt Carlsson & Eiman (2003): 39poäng = 81 % Grad I
BILAGA C
Artikel 6
Referens Ngai, F. W., & Lam, W. (2020). The experience of first-time Hong Kong Chinese fatherhood: A qualitative exploratory study. Nursing & health sciences, 22(3), 723–731.
https://doi.org/10.1111/nhs.12719
Land Databas
Hong Kong CINAHL
Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser och strategier som finns hos förstagångsfäder (Hong Kong-kineser).
Metod:
Design
Kvalitativ Tematisk analys
Urval Urval gjordes av 44 män som deltagit i en större kvalitativ studie med par som fått kognitiv beteende-baserad insats under graviditeten.
Datainsamling Semistrukturerade telefonintervjuer gjordes 1-3 månader efter födseln som spelades in.
Dataanalys Analysförfarandet bestod av sex faser: bekanta sig med data (lyssna på de inspelade intervjuerna), kodning, sökning efter teman, översikt över teman, definiera och namnge teman och slutligen skriva ner en berättelse bakom data.
Bortfall Inget bortfall som kan utläsas.
Slutsats Det lyftes fram stressfaktorer som sömnstörning och ekonomiska krav. Särskilt poängteras behovet av att öka den mycket korta pappaledigheten.
Fäderna saknade egentiden som fanns innan barnet kom. Dom upplevde att barnet styrde deras sociala aktiviteter.
Vetenskaplig kvalitet
Granskning enligt Carlsson & Eiman (2003): 41 poäng = 85 % Grad I
BILAGA C
Artikel 7
Referens Parry, Y. K., Ankers, M. D., Abbott, S., Willis, L., Thorpe, L., O'Brien, T., & Richards, C.
(2019). Antenatal Dads and First Year Families program: a qualitative study of fathers' and program facilitators' experiences of a community-based program in Australia. Primary health care research & development, 20, e154. https://doi.org/10.1017/S1463423619000768 Land
Databas
Australien PubMed
Syfte Hitta bedömningsverktyg för att hjälpa nyblivna fäder vi symtom av PPD Metod:
Design
Kvalitativ Tematisk analys
Urval 22 fäder i olika regionen i Australien
Datainsamling Intervjuer i form av en mot en intervju och intervjuer i grupp. En mot intervjuerna varade ca 45–
Datainsamling Intervjuer i form av en mot en intervju och intervjuer i grupp. En mot intervjuerna varade ca 45–