Resultatet visade att det hade en stor påverkan på livet för männen som levde med infertilitet. Dels så påverkade det deras psykiska mående, ångest och depression var vanligt och det förekom även suicidtankar. Det psykiska måendet ledde vidare till utvecklande av olika typer av missbruk såsom spel- och alkoholproblem. Männen kände sig inte manliga när de inte kunde få barn och när de fick reda på att de hade dålig kvalité på sperman. Männen upplevde att det var en smutsig hemlighet att inte
18
kunna få barn. De fylldes med skam och skuldkänslor, något som påverkade deras sociala liv. De ville inte berätta för familj och vänner då de upplevde att de hade bristande förståelse. De var också rädda för att bli förödmjukade med skämt som rörde deras manlighet. Det påverkade även deras sexliv och äktenskap negativt att vara infertila. En annan del av resultatet var männens upplevelser av sjukvården, de kände sig utanför då fokuset alltid var på kvinnan. Deras frågor blev ignorerade, personalen var mindre känsliga mot dem och att deras del av utredning och
behandling marginaliserades. Studien visar att män behöver stöttning. Forskningen visar att det är mest fokus på kvinnan och att bemötandet från sjukvården inte alltid är bra.
Samhällets normer om manlighet behöver förändras då det påverkar männen negativt.
Inom vården behövs det också mer kunskap om mäns erfarenheter av infertilitet. Med en ökad kunskap om ämnet är förutsättningarna bättre för att kunna ge en god
omvårdnad. Kunskapen kan också göra att sjuksköterskan lyckas fånga upp männen på ett tidigt plan innan de eventuellt utvecklar djupa depressioner med olika
riskbeteenden. Detta kan bara gynna samhället till det positiva, samt att det även kan öka livskvalitén hos männen som lider av infertilitet.
Referenser
Resultatartiklar är markerade med (*).
(*) Arya ST, Dibb B. (2016). The experience of infertility treatment: the male perspective. Human Fertility (Cambridge England). 19(4), 242-248.
https://doi.org/10.1080/14647273.2016.1222083
(*) Babore, Alessandra; Stuppia, Liborio; Trumello, Carmen; Candelori, Carla;
Antonucci, Ivana. (2017). Male factor infertility and lack of openness about infertility as risk factors for depressive symptoms in males undergoing assisted reproductive technology treatment in Italy. Fertility & Sterility, 107(4), 1041-1047. https://doi.org/10.1016/j.fertnstert.2016.12.031
(*) Bhaskar, S., Hoksbergen, R., van Baar, A., Tipandjan, A., & ter Laak, J. (2014).
Life experiences and quality of life of involuntarily childless men in treatment and adoptive fathers. Journal of Reproductive & Infant Psychology, 32(5), 497–
507. https://doi.org/10.1080/02646838.2014.956302
Bechoua, S., Hamamah, S. & Scalici, E. (2016). Male infertility: an obstacle to sexuality. American Society of Andrology and European Academy of Andrology, 4(3), 395–403. https://doi.org/10.1111/andr.12160
Borgfeldt, C., Sjöblom, I., Strevens, H., Wangel, A-M. (2019) Obstetrik och gynekologi för sjuksköterskor. (4.uppl.). Studentlitteratur.
Calhaz-Jorge C, De Geyter CH, Kupka MS, Wyns C, Mocanu E, Motrenko T,
Scaravelli G, Smeenk J, Vidakovic S, Goossens V. (2020). Survey on ART and IUI: legislation, regulation, funding and registries in European countries: The European IVF-monitoring Consortium (EIM) for the European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE). Human Reproduction Open, 1-15. https://doi.org/10.1093/hropen/hoz044
Culley L, Hudson N, Lohan M. (2013). Where are all the men? The marginalization of men in social scientific research on infertility. Reproductive Biomedicine Online, 27(3), 225-235. http://dx.doi.org/10.1016/j.rbmo.2013.06.009 Dancet, E. A., Van Empel, I. W., Rober, P., Nelen, W. L., Kremer, J. A., &
D'Hooghe, T. M. (2011). Patient-centred infertility care: a qualitative study to listen to the patient's voice. Human reproduction (Oxford, England), 26(4), 827–833. https://doi.org/10.1093/humrep/der022
Dinç, L., & Gastmans, C. (2013). Trust in nurse-patient relationships: a literature review. Nursing ethics, 20, 501–516.
https://doi.org/10.1177/0969733012468463
(*) Dolan A, Lomas T, Ghobara T, Hartshorne G. (2017). 'It's like taking a bit of masculinity away from you': towards a theoretical understanding of men's experiences of infertility. Sociology of Health & Illness, 39(6), 878-892 https://doi.org/10.1111/1467-9566.12548
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber utbildning.
Fisher JR, Hammarberg K. (2012). Psychological and social aspects of infertility in men: an overview of the evidence and implications for psychologically
informed clinical care and future research. Asian Journal of Andrology, 14(1), 121-129. https://doi:10.1038/aja.2011.72
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.). Natur &
Kultur.
(*) Hadley, R., Hanley, T (2011). Involuntarily childless men and the desire for fatherhood. Journal of reproductive & infant psychology, 29(1), 56-68.
http://doi.org/10.1080/02646838.2010.544294
(*) Hanna, E., & Gough, B. (2020). The social construction of male infertility: a qualitative questionnaire study of men with a male factor infertility diagnosis.
Sociology of Health & Illness, 42(3), 465–480.
https://doi.org/10.1111/1467-9566.13038
Henricson, M. (2017) Diskussion. I M. Henricson (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s. 411-419) Studentlitteratur.
Herrera, F. (2013). “Men Always Adopt”: Infertility and Reproduction From a Male Perspective. Journal of Family Issues, 34(8), 1059–1080.
https://doi.org/10.1177/0192513X13484278
(*) Hinton, L & Miller, T. (2013). Mapping men’s anticipations and experiences in the reproductive realm: (in)fertility journeys. Reproductive Biomedicine Online, 27, 244-252. http://dx.doi.org/10.1016/j.rbmo.2013.06.008
(*) Hudson N, Culley L. (2013). 'The bloke can be a bit hazy about what's going on':
men and cross-border reproductive treatment. Reproductive Biomedicine Online, 27(3), 253-260 http://dx.doi.org/10.1016/j.rbmo.2013.06.007
International Council of Nurses. 2012. The ICN code of ethics for nurses. Hämtad den 25 januari 2021, från:
https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Jaoul, M., Bailly, M., Albert, M., Wainer, R., Selva, J & Boitrelle, F. (2014). Identity suffering in infertile men. Basic and Clinical Andrology, 24:1
https://doi.org/10.1186/2051-4190-24-1
Joshi, M. (2021). “I Do Not Want to be a Weekend Papa”: The Demographic
“Crisis,” Active Fatherhood, and Emergent Caring Masculinities in Berlin. Journal of Family Issues, 42(5), 883–907. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/0192513X21994154
Karlsson, E. K. (2017) Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 81-97).
Studentlitteratur.
Katz DJ, Teloken P, Shoshany O. (2017). Male infertility - The other side of the equation. Australian Family Physician, 46(9), 641-646
https://www.racgp.org.au/afp/2017/september/male-infertility/
Klitzman, R (2018). Impediments to communication and relationship between infertility care providers and patients. BMC Women’s Health, 18:84, https://doi.org/10.1186/s12905-018-0572-6
(*) Lundin, U., & Elmerstig, E. (2015). “Desire? Who needs desire? Let’s just do it!”– a qualitative study concerning sexuality and infertility at an internet support group. Sexual & Relationship Therapy, 30(4), 433–447.
https://doi.org/10.1080/14681994.2015.1031100
Massey, M. T. (2015). Managing infertility in primary care. Practice Nurse, 45(3), 32–37.
http://search.ebscohost.com.ezproxy.bib.hh.se/login.aspx?direct=true&db=cin2 0&AN=101673934&site=ehost-live
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 421-437). Studentlitteratur.
Patel, A., Sharma, P. S. V. N., Naravan, P., Nair, B. V. S., Naravanakurup, D., & Pai, P. J. (2016). Distress in Infertile Males in Manipal-India: A Clinic Based Study.
Journal of Reproduction & Infertility, 17(4), 213–220, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27921000/
Richard, J., Badillo-Amberg, I., & Zelkowitz, P. (2017). ”So Much of This Story Could Be Me": Men's Use of Support in Online Infertility Discussion Boards.
American journal of men's health, 11(3), 663–673.
https://doi.org/10.1177/1557988316671460
Rivera, A., & Scholar, J. (2020). Traditional Masculinity: A Review of Toxicity Rooted in Social Norms and Gender Socialization. Advances in Nursing Sience, 43(1), 1-10. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31299692/
Statistiska centralbyrån. (2020) Utan barn – skillnader i barnlöshet mellan kvinnor och män i olika grupper. Hämtad den 26 januari 2021, från:
https://www.scb.se/contentassets/bfc0f68c6559485d89b77b071e12fe91/be0701 _1970i2018_br_be51br2001.pdf
Sylvest, R., Krogh Fürbringer, J., Schmidt, L., & Pinborg, A (2016). Infertile men's needs and assessment of fertility care. Upsala journal medical sciences, 121(4), 276-282. http://doi.org/10.1080/03009734.2016.1204393
(*) Sylvest, R., Fürbringer, J. K., Pinborg, A., Koert, E., Bogstad, J., Loessl, K., Praetorius, L., & Schmidt, L. (2018a). Low semen quality and experiences of masculinity and family building. Acta Obstetricia et Gynecologica
Scandinavica, 97(6), 727–733.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/aogs.13298
(*) Sylvest, R., Koert, E., Vittrup, I., Birch Petersen, K., Hvidman, H. W., Hald, F., &
Schmidt, L. (2018b). Men’s expectations and experiences of fertility awareness assessment and counseling. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 97(12), 1471–1477. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/aogs.13449 World Health Organization. Infertility. Hämtad den 23 januari 2021, från:
https://www.who.int/health-topics/infertility#tab=tab_1
Zambrano Serrano, C. A., & Carvajal Obando, A. (2019). Diagnosis and hormonal treatment of male infertility. Diagnóstico y tratamiento hormonal de la infertilidad masculina. Actas urologicas espanolas, 44(5), 321–327.
https://doi.org/10.1016/j.acuro.2019.10.013
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord Cinahl PubMed
Infertilitet Infertility (MH) Infertility (Mesh)
Män Men (fritext) Men (fritext)
Upplevelse Experience (fritext) Experience (fritext)
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
Dubbletter är markerade med (5).
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
2021-03-11 Cinahl
MH ”Infertility” AND men AND experience
Limits: Published date 2011–2021
English 97 97 15 9
2021-03-11 PubMed
[MeSH major topic] Infertility AND men AND experience Limits: Published date 2011–2021
English 125 125 12 2 (5)
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Arya ST, Dibb B. (2016). The experience of infertility treatment: the male perspective. Human Fertility (Cambridge England). 19(4), 242-248. https://doi.org/10.1080/14647273.2016.1222083
Land Databas
PubMed Storbritannien
Syfte Att utforska upplevelser av infertilitet från ett manligt perspektiv.
Metod: Kvalitativ
Fenomenologisk analys
Urval 15 män som antingen hade genomgått behandling själva eller som hade stöttat sin partner.
Deltagarna rekryterades genom internationella och nationella forum. Snöbollsteknik användes också.
Datainsamling Intervjuerna hade 24 ämnen som skulle tas upp, intervjuerna hade öppen struktur för att få en djupare inblick. Intervjuerna varade i ca en timme.
Dataanalys Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. De kodades och delades upp i olika teman.
Bortfall Ej redovisat.
Resultat/Slutsats • Männens normer och sociala tro om maskulinitet påverkade deras uppfattning negativt om deras egen maskulina identitet.
• Männen upplevde infertilitet som mentalt, fysiskt och socialt krävande tillstånd.
• Ångest, depression och suicidtankar förekom.
• De kände skamkänslor på grund av de tyckte det var en smutsig hemlighet att vara infertil.
• De kände sig utanför under behandlingen. De hade önskat att de blev mer förberedda före behandlingen då de upplevde det som en känslomässig berg-och-dalbana. Även enskilda läkarsamtal önskades.
Vetenskaplig kvalitet
77%. Grad II enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 2
Referens Babore, Alessandra; Stuppia, Liborio; Trumello, Carmen; Candelori, Carla; Antonucci, Ivana.
(2017). Male factor infertility and lack of openness about infertility as risk factors for depressive symptoms in males undergoing assisted reproductive technology treatment in Italy. Fertility &
Sterility, 107(4), 1041-1047. https://doi.org/10.1016/j.fertnstert.2016.12.031
Land Databas
Italien PubMed
Syfte Att undersöka sambandet mellan manlig infertilitetfaktor, öppenhet att diskutera det och nivåer av depression
Metod: Kvantitativ Tvärsnittsstudie
Urval 170 män och deras partner som deltog från två olika center som erbjöd assisterad befruktning. Medelåldern för männen var 39 år och bland kvinnorna 36 år.
Datainsamling Mellan oktober 2014 och mars 2015 ombads alla som sökte vård på de två olika centrerna att svara på ett frågeformulär om vilka de berättade för om behandlingen samt fylla i Zung depression självskattningsskala.
Dataanalys Datan analyserades med hjälp av SPSS version 19.0. För att testa könsskillnader användes c2-testet. En tvåvägs variansanalys (ANOVA) användes för att testa effekten av orsakerna bakom infertilitet (kvinnlig eller manlig faktor). Till sist jämfördes poängen med depressiva poäng och öppenhet med andra i en linjär regressionsanalys.
Bortfall Ej redovisat.
Resultat/Slutsats • Det fanns högre nivåer av depressiva symtom bland män som hade manlig infertilitetsfaktor.
• De män som valde att inte dela med sig om sin infertilitetsbehandling hade mer depressiva symtom.
Vetenskaplig kvalitet
77%. Grad II enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 3
Referens Bhaskar, S., Hoksbergen, R., van Baar, A., Tipandjan, A., & ter Laak, J. (2014). Life experiences and quality of life of involuntarily childless men in treatment and adoptive fathers. Journal of Reproductive & Infant Psychology, 32(5), 497–507.
https://doi.org/10.1080/02646838.2014.956302 Land
Databas
Indien Cinahl
Syfte Att utforska ofrivilliga livserfarenheter och livskvaliteter hos barnlösa män för att avgöra om adoption skulle förbättra deras livskvalitet.
Metod: Kvantitativ
Prospektiv kohort studie
Urval Totalt 200 män från Indien. 100 ofrivilligt barnlösa män rekryterades som genomgick fertilitetsbehandling och 100 adoptivfäder valdes ut genom snöbollsprovtagning.
Datainsamling Grupperna fick fylla i frågeformulär. De använde ett demografiskt profilblad för att få information om männens ålder, utbildningsnationella nivå, socioekonomisk status, religös tillhörighet, den ofrivilliga barnlöshetens varaktighet och antal år i fertilitetsbehandling. Ett frågeformulär för att mäta livskvalitet använder och datainsamlingen tog cirka sju månader.
Dataanalys • Bättre livskvalitet kunde uppnås med adoption
• Män som hade adopterat var mer känslomässigt påverkade än de ofrivilligt barnlösa männen
• Påverkan på äktenskapet då de kände mer skuld
Bortfall 157 ofrivilligt barnlösa män kontaktades. 123 stycken gick med på att vara med i studien, 23 stycken gick inte att inkludera i analysen då de var ofullständiga.
Resultat/Slutsats Det framgår i studien att de som valt att adoptera upplever att livskvaliteten ökar.
Vetenskaplig kvalitet
85 %, Grad I enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 4
Referens Dolan A, Lomas T, Ghobara T, Hartshorne G. (2017). 'It's like taking a bit of masculinity away from you': towards a theoretical understanding of men's experiences of infertility. Sociology of Health & Illness, 39(6), 878-892 https://doi.org/10.1111/1467-9566.12548
Land Databas
Storbritannien PubMed
Syfte Undersöka mäns upplevelser av infertilitet Metod: Kvalitativ
Tematisk analys
Urval 22 män deltog i studien. 13 män hade manlig faktor. Tre män hade kvinnlig och manlig faktor.
Två män som hade genomgått en vasektomi och två män där det var kvinnlig faktor. 12 av männen hade genomgått tester inför IVF och tio av männen hade gjort ett IVF försök. Männen var mellan 25 och 50 år. 18 av männen var vita engelsmän, tre män var från sydasien och en man var från sydostasien.
Datainsamling Intervjuerna varade mellan 45-75 minuter. 21 av intervjuerna gjordes via telefon och en intervju genomfördes i mannens hem.
Dataanalys Majoriteten spelades in och transkriberades. De intervjuer som inte spelades in togs det en omfattande anteckning som sedan dikterades och bandades sedan direkt in. Det gjordes en tematisk granskning, de delades upp i teman som sedan kodades till termer av bredare kategorier.
Bortfall Ej redovisat
Resultat/Slutsats • Skam och skuldkänslor var vanligt, även att de tryckte undan och gömde sina känslor.
• Männen var rädda att deras partner skulle lämna dem för en annan man som är bördig.
• De hade en önskan om att kvinnorna skulle få mer information om manlig infertilitet.
• De kände sig mindre manliga, de var rädda för att bli förödmjukade
• De hade tagit det för givet att kunna få barn, de saknade kunskap om sina kroppar.
Vetenskaplig kvalitet
71%. Grad II enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 5
Referens Hadley, R., Hanley, T (2011). Involuntarily childless men and the desire for fatherhood. Journal of reproductive & infant psychology, 29(1), 56-68. http://doi.org/10.1080/02646838.2010.544294
Land Databas
Storbritannien Cinahl
Syfte Att utforska upplevelsen och önskan om att bli pappa hos barnlösa män.
Metod: Kvalitativ Grounded theory
Urval Via snöbollsmetoden där 30 flygblad publicerades i rådgivning, på universitet, butiker samt via e-post där det skickades ut till 300 adresser. En annons publicerades i en tidskrift för rådgivare och psykoterapeuter. Tio stycken barnlösa män kontaktades individuellt. Deltagarna i studien var vita, hade anställning och var mellan 33 och 60+. Sex av dem var i relationer och fyra var inte det. Två av männen identifierade sig som styvfäder.
Datainsamling För att skydda identiteten hos deltagare användes pseudonymer och detaljer som har med personerna att göra togs bort eller blev täckta. Alla erhöll ett informerat samtycke och studien följde den etiska vägledningen och hade fått etiskt godkännande från universitetet. Alla erbjöds en kopia av sitt transkript och hade lov att göra ändringar eller återkalla delar eller hela av det. Nio av tio tog emot sitt exemplar. Då det var en känslig studie genomfördes intervjuerna ansikte mot ansikte halvstrukturerat. Intervjuerna hölls på platser som var lämpliga för deltagarna. Öppna intervjufrågor, de spelades in och varade mellan 34 och 74 minuter.
Dataanalys Direkt efter varje intervju transkiberades och analyserades dem. I analysen kodades texten gradvis till meningsenheter och blev sedan tilldelade en kategori. Nya betydelser passade antingen in i befintliga kategorier annars bildades nya kategorier som blev granskade och utsattes sedan för axiell kodning. Axiell kodning utforskar samhörigheten mellan koder, kategorier och
huvudkategorier för att försöka hitta en kärnkategori som hör till teorin.
Bortfall Ej redovisat.
Resultat/Slutsats • Männen gav intryck att det var en kamp mellan fantasi och verklighet kring faderskap
• Fysiska längtan efter ett barn kunde ses som en drivkraft men också som känslor som skada, förlust och ånger.
• Hälsan påverkades både fysiskt och psykiskt på grund av barnlösheten vilket gjorde att de drabbades av depression.
• Drog på sig olika beteenden som alkoholmissbruk, spelberoende samt att de drog sig undan från intimitet.
• Social skillnad, barnlösheten blev förstorad och de fick anpassa sin sociala värld.
Vetenskaplig kvalitet
81 %. Grad I enligt (Carlsson & Eiman, 2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 6
Referens Hanna, E., & Gough, B. (2020). The social construction of male infertility: a qualitative
questionnaire study of men with a male factor infertility diagnosis. Sociology of Health & Illness, 42(3), 465–480. https://doi.org/10.1111/1467-9566.13038
Land Databas
Storbritannien PubMed
Syfte Undersöka mäns upplevelser av infertilitet som diagnos och dess sociala konstruktion.
Metod: Kvalitativ Tematisk analys
Urval Män med infertilitet som diagnos fick möjlighet att svara på ett frågeformulär via sociala medier.
Krav på att vara över 18 år.
Datainsamling Under 3 månader på våren 2017 delades det ett frågeformulär på sociala medier med hjälp av Fertility Network UK, det delades sedan vidare i stödgrupper för män med infertilitet.
Frågeformuläret bestod av 15 öppna frågor. 30% valde att vara anonyma.
Dataanalys Uppgifterna kodades av huvudförfattaren. Tematisk analys av datan genomfördes. Efter diskussion mellan författarna kom det fram till tre olika huvudteman.
Bortfall Ej redovisat.
Resultat/Slutsats • Det var en traumatisk upplevelse för männen att drabbas av infertilitet, de kände sig osynliga, att de hade förlorat sin manlighet samt att det var en stor sorg att inte kunna få ett biologiskt barn.
• Ångest, stress och skam var vanligt. Skuldkänslor till partnern som var tvungen att gå igenom IVF.
• Männen använde sig utav negativa copingstrategier så som alkohol och sexuella möten med prostituerade.
• Männens upplevelser av bemötandet från sjukvården var att de var okänsliga och inte bemötte dem med värdighet.
• De behövde stöttning från sjukvården för att deras välbefinnande skulle kunna öka.
• Männen upplevde att kunskap och förståelse brast hos deras familjer. De pratade hellre med andra män som hade gått igenom samma sak som dem.
Vetenskaplig kvalitet
83 % Grad I enligt (Carlsson & Eiman, 2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 7
Referens Hinton, L & Miller, T. (2013). Mapping men’s anticipations and experiences in the reproductive realm: (in)fertility journeys. Reproductive Biomedicine Online, 27(3), 244-252.
http://dx.doi.org/10.1016/j.rbmo.2013.06.008 Land
Databas
Storbritannien PubMed
Syfte Att undersöka mäns erfarenheter av infertilitet och få en förståelse för mannens roll i samhället och medicinska möjlighet.
Metod: Kvalitativ Blandad metod
Urval Första studien: 11 män i åldrarna 34-64 år. Olika variationer vad gällande orsak till infertilitet, misslyckad eller lyckad infertilitetsbehandling, de som lever med eller utan barn. Deltagarna rekryterades genom läkarmottagningar, special konsulter, supportgrupper och via nyheter online.
Männen var från England och Skottland, vita män från medelklassen.
Andra studien: 17 män deltog i åldrarna 24-39 år (vid första intervjun).
Datainsamling Första studien: Två intervjuer, en ostrukturerad och en halvstrukturerad. Intervjuerna ägde rum mellan 2007 och 2009.
Andra studien: Flera intervjuer som pågick under ca två år där de väntades bli fäder. Före graviditet, under graviditet, sex till 12 veckor efter födsel, när barnet var nio till tio månader och sista intervjun när barnet var två år gammalt. Intervjuerna gjordes hemma hos deltagarna, på deras arbete eller vid Oxford Brookes University. Intervjuerna bestod av öppna frågor inom samma område.
Dataanalys Första studien: Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. De analyserades tematiskt med hjälp av NVIVO 7-programvara.
Andra studien: Intervjuerna spelades in och transkriberades. Mönster identifierades av de olika intervjuerna.
Bortfall Ej redovisat.
Resultat/Slutsats • Under infertilitetsbehandlingen kände männen sig utanför och ignorerade som ledde vidare till oro.
• Männen upplevde att det var jobbigt, känsligt och förödmjukande att lämna spermier på klinken.
Vetenskaplig kvalitet
73%. Grad II enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 8
Referens Hudson N, Culley L. (2013). 'The bloke can be a bit hazy about what's going on': men and cross-border reproductive treatment. Reproductive Biomedicine Online, 27(3), 253-260
http://dx.doi.org/10.1016/j.rbmo.2013.06.007 Land
Databas
Storbritannien PubMed
Syfte Att undersöka mäns engagemang under infertilitetsbehandlingar utomlands.
Metod: Kvalitativ Tematisk analys
Urval Totalt 41 kvinnor och 10 män. Det var 10 heterosexuella par, sex ensamstående kvinnor, 24 heterosexuella kvinnor, ett lesbiskt par där en utav kvinnorna bara ville delta. Denna studien fokuserade bara på de intervjuerna där männen var med och de kvinnor som var från ett heterosexuellt par, 34 kvinnor och 10 män. Alla män var vita brittiska män och majoriteten var
Urval Totalt 41 kvinnor och 10 män. Det var 10 heterosexuella par, sex ensamstående kvinnor, 24 heterosexuella kvinnor, ett lesbiskt par där en utav kvinnorna bara ville delta. Denna studien fokuserade bara på de intervjuerna där männen var med och de kvinnor som var från ett heterosexuellt par, 34 kvinnor och 10 män. Alla män var vita brittiska män och majoriteten var