Kandidatuppsats
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Mäns upplevelser av att leva med infertilitet
Omvårdnad 15 hp
Varberg 2021-03-25
Emma Martens och Linda Norén Figueirinhas
Mäns upplevelser av att leva med infertilitet
Författare:
Emma Martens
Linda Norén Figueirinhas
Ämne Omvårdnad
Högskolepoäng 15hp
Stadochdatum Halmstad 2021-03-25
Titel Mäns upplevelser av att leva med infertilitet
Författare Emma Martens & Linda Norén Figueirinhas
Akademi Akademin för hälsa och välfärd, högskolan i Halmstad
Handledare Caroline Skantze, Doktorand i hälsa och livsstil, Fil. mag.
Examinator Barbro Boström, Universitetslektor i omvårdnad, Med. Dr
Tid Vårterminen 2021
Sidantal 17
Nyckelord Infertilitet, män, upplevelser
Sammanfattning
Bakgrund: Infertilitet är ett globalt hälsoproblem som uppstår när paret inte blivit gravida efter 12 månader eller mer efter regelbundet oskyddat samlag. Hos män kan det bero på olika saker som till exempel nedsatt spermieproduktion, hormonella störningar och medicinska behandlingar. Det har mest fokuserats på kvinnor gällande den reproduktiva hälsan. Syfte: Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av infertilitet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats där 11
vetenskapliga artiklar användes till resultatet och kodades ner till huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Resultatet visade att infertilitet var livsomfattande och hade en stor påverkan på livet. Psykiska problem som depression, suicidtankar och att känna sig odugliga var några av problemen. För att vara stöttande till sin partner under IVF behandlingen gömde männen sina känslor och präglades av skam och skuldkänslor. Även brist på kunskap, låg självkänsla och stress bland männen påvisades i resultatet. Konklusion: Män lider av infertilitet och behöver stöttning.
Mer kunskap behövs för att kunna erbjuda männen stöd och hjälp.
Title Men’s experiences of living with infertility
Author Emma Martens & Linda Norén Figueirinhas
School Academy of Health and Welfare
Supervisor Caroline Skantze, Doctoral student in nursing, MNSc
Examiner Barbro Boström Senior Lecturer in nursing, PhD
Period Spring 2021
Pages 17
Keywords Experience, infertility, men
Abstract
Background: Infertility is a global health issue and can be seen when the couple does not become pregnant after 12 months or more after having regular unprotected
intercourse. It can depend on different things for example reduced sperm production, hormonal disordes and medical treatments. It has been more focused on the women and their reproductive health. Aim: The purpose of the study was to shed light on men's experiences of infertility. Method: A systematic literature study that was based on 11 articles. The articles were used for the result and coded down to main category and subcategories. Results: The result showed that infertility had a great impact on life. Problem with mental health like depression, suicidal thoughts and the feeling of being incompetent was some of the problems. To be supportive of their partner during IVF treatment, the men hid their feelings and felt shame and guilt. Lack of
knowledge, low self-esteem and stress among men were also demonstrated in the results. Conclusion: Men suffer from infertility and need support. More knowledge is needed to be able to offer men help and support.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Infertilitet ... 1
Infertilitetsbehandling ... 2
Sociala normer om maskulinitet ... 4
Omvårdnadsteori ... 4
Problemformulering ... 6
Syfte ... 6
Metod ... 6
Datainsamling ... 6
Inklusions- och exklusionskriterier ... 7
Artikelsökning i Cinahl ... 7
Artikelsökning i PubMed ... 7
Databearbetning ... 7
Forskningsetiska överväganden ... 8
Resultat ... 9
Ofrivillig barnlöshet ... 9
Att få diagnosen infertilitet... 9
Manlighet ... 10
Påverkan på livet ... 11
Upplevelser relaterat till vård och behandling ... 12
Utanförskap ... 12
Ny kunskap ... 13
Diskussion ... 13
Metoddiskussion ... 13
Resultatdiskussion ... 14
Konklusion och implikation ... 17
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt
1
Inledning
Infertilitet är ett hälsoproblem över hela världen. Globalt drabbas ca 48 miljoner par och 186 miljoner individer i reproduktiv ålder av infertilitet. Alla par och individer har rätt att själva bestämma tidpunkten för barn samt antal. Att få hjälp med infertilitet är därför viktigt för en ökad livskvalité (World Health Organization, 2021). Statistiska centralbyrån (2020) skriver att ofrivillig barnlöshet kan bero på antingen medicinska eller fysiologiska orsaker som gör det svårare att få barn. Ungefär en tredjedel av problemen beror på kvinnans ägg eller livmoder, en tredjedel beror på
spermieproduktionen hos mannen. Den kvarvarande tredjedelen är antingen en
kombination hos både kvinnan och mannen eller att ingen orsak har hittats (Statistiska centralbyrån, 2020). Enligt Fisher & Hammarberg (2012) finns det få undersökningar om en önskan om barn bland män. De undersökningar som har gjorts visar att det är lite fler kvinnor som önskar barn än män, men i åldrarna 31–40 år var önskan lika stor mellan kvinnor och män. De upplever en otillräcklighet över att det inte kan få barn, de känner sig också tvungna att lägga sina egna känslor åt sidan för att kunna vara starka och stötta kvinnan (Fisher & Hammarberg, 2012).
Det är ofta kvinnorna som har en ledande roll när par genomgår assisterad
befruktning. Männen försöker hitta en plats i processen för sina upplevelser men får ofta ta en passiv roll, de vågar inte heller ifrågasätta kvinnans centrala roll (Herrera, 2013). Culley et al. (2013) skriver att männen upplevde att de blev marginaliserade under behandlingsprocessen, detta på grund av bemötandet från vårdpersonalen. Både män och kvinnor påverkas av infertilitet, det är både män och kvinnors kroppar som är involverade i behandlingsprocessen. Trots detta finns det lite forskning om mäns upplevelser av att leva med infertilitet. Ökad kunskap om ämnet behövs för att männen ska kunna få en bättre upplevelse inom vården (Culley et al., 2013).
Bakgrund
Statistiska centralbyrån skriver hur stor andelen barnlösa som funnits har varierat över generationer. De första undersökningarna som gjorts om barnlöshet på statistiska centralbyrån är på kvinnor födda år 1910 och på män födda år 1925. Barnlösheten har varit större hos män men annars har skillnaden av barnlöshet mellan män och kvinnor varit ungefär lika stor över generationerna (Statistiska centralbyrån, 2020).
Infertilitet
Enligt World Health Organization (2021) finns infertilitet hos både män och kvinnor, det är en sjukdom i reproduktionssystemet som definieras av att ej ha kunnat uppnå en graviditet efter 12 månader eller mer med oskyddat och regelbundet samlag.
Infertilitet kan vara både primär och sekundär. Vid en primär infertilitet har en graviditet aldrig uppstått och vid en sekundär infertilitet har minst en graviditet
2
uppstått tidigare (World Health Organization, 2021). Massey (2015) skriver att under livets gång har ett av sex par svårt att bli gravida. Infertilitet är vanligt och för par som går igenom en behandling innebär det att både känslomässiga och psykologiska aspekter påverkas, vilket kan bli påfrestande för relationen (Massey, 2015).
Enligt (World Health Organization, 2021) kan infertilitet hos män bero på olika saker.
Spermieproduktionen kan vara nedsatt, vilket kan bero på åderbråck, eller hormonella störningar som kan orsakas av cancer. Medicinska behandlingar som till exempel cytostatikabehandling kan skada celler som producerar spermier. Det kan också vara obstruktion i utlösningskanalen eller i sädesblåsor där sperman passerar.
Obstruktionen kan bero på antingen skador eller infektioner i könsorganet.
Spermierna kan också ha nedsatt rörlighet och onormal form, det i sin tur påverkar kvalité och funktion (World Health Organization, 2021). Zambrano Serrano &
Carvajal Obando (2019) skriver att manlig infertilitet många gånger beror på
funktionen av hypofysen och könsorganen. Manlig infertilitet orsakas till 40-50 % av okänd faktor och resterande beror på hormonell eller anatomiska förändringar
(Zambrano Serrano & Carvajal Obando, 2019).
Katz et al. (2017) skriver att manlig infertilitet delas upp i pre-testikulära, testikulära och post-testikulära orsaker. Pre-testikulära problem kan vara farmakologiska eller bero på endokrina sjukdomar. De post-testikulära kan orsakas av neurologiska skador eller av farmakologiska skäl. Det kan också vara på grund av retrograd ejakulation, dysfunktion i sädesblåsorna, skador eller frånvaro av vas deferens. Testikulära orsaker kan vara biverkningar av medicinska behandlingar, pungåderbråck eller att en eller båda testiklarna ej har kommit ned i pungen, kroppen kan även ha bildat anti- spermieantikroppar. Det kan också bero på infektioner, trauman eller genetiska fel som kan orsaka azoospermi eller oligospermi. Även miljöfaktorer kan påverka de testikulära problemen (Katz et al., 2017). Med miljöfaktorer menas exponering av toxiner och miljöföroreningar, detta kan vara direkt giftigt för könscellerna. Något som också kan ha betydelse för fertiliteten är livsstilsfaktorer såsom rökning och överkonsumtion av alkohol. Det kan leda till dålig kvalité samt minskat antal spermier för män (World Health Organization, 2021).
Infertilitetsbehandling
Fertilitetsvård består av utredning och behandling (World Health Organization, 2021).
Enligt Katz et al. (2017) börjar utredningen med att det tas en grundlig sjukdomshistoria. Medicinska, kirurgiska, medfödda, beteendemässiga och miljömässiga frågor tas upp, samt frågor om den reproduktiva hälsan (Katz et al., 2017). I den endokrina bedömningen mäts serumet av det follikelstimulerande hormonet samt nivåerna på testosteronet på morgonen. De patienter med lågt
3
testosteron rekommenderas att ytterligare ett morgontestosteron tas men även prov på luteiniserande hormonet (LH) och prolaktin. Oftast går det att fastställa vilket
problem patienten har när dessa prov tas (Katz et al., 2017). Undersökning av bröst och bröstkörtlar bör också göras för att utesluta gynekomasti (Zambrano Serrano &
Carvajal Obando, 2019). Gynekomasti hade kunnat visat på en hormonell obalans eller Klinefeltersyndrom som gör det svårt för män att få barn då det produceras för lite könshormoner. Det är också viktigt att undersöka om det finns en ökning på östradiol, låga nivåer av testosteron och könshormonbindande globulin som har till uppgift att transportera könshormonerna. Annat som bör undersökas är struma och neurovaskulära störningar (Zambrano Serrano & Carvajal Obando, 2019). Även undersöka om det finns infektioner som påverkar fertiliteten och om de går att behandla (Katz et al., 2017).
Spermaanalys är det viktigaste testet som utvärderas men det säger inte att män som får onormala testresultat inte kan bli fäder (Katz et al., 2017). Vid onormala
testresultat rekommenderas det att ta en ny spermaanalys efter en till tre månader om det gäller milda och måttliga störningar. Vid svår oligospermi eller azoospermi bör nytt test tas inom två till fyra veckor (Katz et al., 2017). Testet tas om för att utesluta variation i resultatet (Zambrano Serrano & Carvajal Obando, 2019). För bättre tillförlitlighet när provet tas ska mannen utesluta samlag två till fem dagar innan provet tas, ha rena händer, att hela provet samlas då 70 % av spermierna är med i den första delen av utlösningen. Provet ska förvaras i rumstemperatur och ska levereras inom en timme efter insamlingen (Zambrano Serrano & Carvajal Obando, 2019).
Sedan undersöker en specialist om utlösningen hamnar i urinblåsan eller om det finns något hinder i de utlösande kanalerna (Katz et al., 2017). För att undersöka om det finns något hinder i kanalerna används transrektalt ultraljud (TRUS) och magnetisk resonanstomografi (MR). Den typ av undersökning rekommenderas oftast för patienter med minskat antal spermier i den ejakulerade sädesvätskan, samt de patienterna med surt ejakulat med låg volym (Katz et al., 2017). Vid behandling för att få en eventuell förbättring av spermierna som rörlighet kan en selektiv
östrogenreceptormodulator användas (Zambrano Serrano & Carvajal Obando, 2019).
Män med lågt testosteron och östrogen kan ha god effekt av aromatashämmare. Den verkar genom att omvandla androgener till östrogener i testiklar, lever, hjärna och fettvävnaden vilket kan ge en förbättring på testosteronet och östrogenet (Zambrano Serrano & Carvajal Obando, 2019).
De vanligaste behandlingarna vid infertilitet är assisterad befruktning ART (assisted reproduction technologies) (Borgfeldt et al., 2019). ART omfattar intrauterin
insemination (IUI), provrörsbefruktning IVF (in vitro fertilisering). Även IVF genom att spermien injiceras in i äggcellen ICSI (intracytoplasmic sperm injection). En insemination sker med antingen partnerns spermier eller donerade spermier. Vid IVF
4
används antingen parets egna könsceller, könsceller från en partner med donerade spermier eller ägg. Uppskattningsvis blir cirka två tredjedelar av alla par gravida med behandling. När man inseminerar färsk eller tinad fryst sperma sker själva
befruktningen inne i kroppen. Vid en insemination krävs det fungerande äggledare samt god spermakvalitet och bra äggreserv. Chansen att bli gravid genom
insemination ligger ungefär på 20 %, dock är det inget som rekommenderas om kvinnan är över 36 år, då chansen att bli gravid minskar med åldern. I Sverige finns det en åldersgräns på att få genomgå den assisterade befruktningen offentligt. Det kan variera på vilket landsting man tillhör men för kvinnan ligger det på 40 år och
gällande mannen är 56 år (Borgfeldt et al., 2019).
Sociala normer om maskulinitet
Den sociala acceptansen av traditionella könsroller skiljer sig mellan kvinnor och män (Joshi, 2021). Enligt Rivera & Scholar (2020) är det många kulturer som beskriver den ultimata mannen som en hård man med ett yttre skal som är ogenomträngligt.
Män som behöver hjälp eller som misslyckas med fortplantningen anses som mindre maskulina (Rivera & Scholar, 2020).
Samhällets syn om hur en man skall vara och uppföra sig är djupt kulturellt rotat (Rivera & Scholar, 2020). Genussocialiseringen börjar redan i barndomen, männen lär sig genom att titta på hur föräldrar och andra vuxna runt omkring dem beter sig. Detta ger dem en kulturell referensram som de använder i framtiden i olika sociala
sammanhang så som arbetsplatser, familjen och i samhället. Genussocialiseringen har skapat en tydlig bild av hur männen ska kontrollera sina känslor jämfört med kvinnor, mannen skall vara artig och bara agera efter syfte (Rivera & Scholar, 2020).
Omvårdnadsteori
Att främja hälsa och att lindra lidande är två utav sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden som står i ICN:s etiska koder för sjuksköterskor (International Council of Nurses, 2021). Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson skriver om den lidande människan (Eriksson, 1994). Inom vården blir det möten med den lidande människan, genom kraft av kärlek vårdar sjuksköterskan och lindrar lidandet.
Begreppet lidande har olika betydelser. Att lida beskrivs som att pinas och att våndas.
Det är något ont eller negativt som människan utsätts för och måste leva med. Lida kan också ge uttryck för en brist, ett begär eller att lida som medlidande. Motsatsen till att lida är lust. Lidande och lust ger drivkraft till människan, en kraft till en kamp som främjar livslust och utveckling. Det onödiga lidandet bör elimineras, det lidandet som inte går att eliminera skall lindras. Lindra lidandet kan göras genom att vara där för patienten, att ge stöd och tröst. Även att ge hopp och att dela hopplösheten tillsammans med patienten kan lindra lidandet (Eriksson, 1994).
5
Kirkevold (2000) beskriver att omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbees utgångspunkt är att människan är ”en unik, oersättlig individ- en varelse som bara existerar en enda gång i denna värld; lik men också olik varje person som någon gång har levat eller kommer att leva” (Kirkevold, 2000, s.131). Joyce Travelbee menar att det är en grundläggande betydelse att det finns en mening av alla upplevelser som skiftar igenom i livet. Upplevelsen av mening kopplas också till att någon eller något behöver en. Många gånger behöver människor hjälp att hitta en mening i sina olika livserfarenheter och det gör livet värt att leva. För att kunna hjälpa sina patienter att bemästra både sjukdom och lidande men även att finna en mening i sin upplevelse har sjuksköterskan kommunikation som ett väldigt viktigt redskap enligt Travelbee. En stor del av interaktionen mellan sjuksköterska och patient handlar om kommunikation och syftet är att lära känna patienten, utforska och tillgodose patientens behov
(Kirkevold, 2000).
Sjuksköterskan har en viktig roll, för de allra flesta paren börjar
infertilitetsutredningen i primärvården (Massey, 2015). Redan där kan sjuksköterskor ge evidensbaserad information på ett sätt så paret förstår. Sjuksköterskan har en grundläggande roll att ha kunskap men även att ha en förståelse om vad paret ska gå igenom. Sjuksköterskan kan få en bättre förståelse för parets behov om det redan tidigt diskuteras vilka förväntningar de har. Dessutom att sjuksköterskan finns där för att ge emotionellt stöd under behandlingen och lyssnar till deras oro. Medvetenheten om vilka emotionella känslor och tankar som kan uppstå och för att kunna ge så bra stöd som möjligt bör de erbjuda rådgivning tidigt till paren (Massey, 2015).
Förhållningssättet från vårdens sida som förståelse och empati är två grundpelare för att det ska kunna bli en bra behandling (Sylvest et al., 2016). Med en professionell och vänlig personal som kan ge information som statistik och siffror för att ge en så bra vård som möjligt. På det sättet behöver inte patienterna som är under behandling själva söka efter information och tillit kan skapas (Sylvest et al., 2016). Dinç &
Gastmans (2013) skriver att det tar tid att forma ett förtroende mellan sjuksköterska och patient. Sjuksköterskor och patienter ska känna sig bekväma med varandra. För att kunna utveckla ett förhållande på ett förtroendefullt sätt behöver sjuksköterskan lära känna sin patient som person först och inte bara som patient. Sjuksköterskan bör ha ett holistiskt förhållningssätt till sina patienter. Gällande sättet hon tar hand om dem och möter de olika förväntningar som patienter har på vården samt vilka behov patienterna har. Sjuksköterskan ska kunna följa upp men också trivas i sitt yrke och kunna tala för patienten för att skapa ett gott förtroende (Dinç & Gastmans, 2013).
Klitzman (2018) skriver att rollen som sjuksköterskan har till sina patienter kan bli väldigt involverade både på ett professionellt och känslomässigt plan när det kommer till vårdandet. De flesta försöker att kommunicera och samspela med sina patienter.
6
Sjuksköterskan samverkar nära sina patienter när de går igenom sin behandling vilket också visar sig i det slutliga resultatet (Klitzman, 2018). Även Sylvest et al. (2016) skriver att tät kontakt och god kommunikation med paret är viktigt. Dinç & Gastmans (2013) belyser att bygga ett förtroende till sin patient är en process som sker under olika stadier. En viktig del i sjuksköterskans roll är att upprätta ett förhållande som är tillitsfull och ligger till grund för att kunna ge fortsatt vård och behandling. För att utveckla ett gott förtroende till patienter är sjuksköterskans personliga egenskaper viktiga. Egenskaper som är viktiga är ärlighet, pålitlighet, sekretess och engagemang.
Även egenskaper som känslighet, ödmjukhet och att kunna se hela situationen är viktiga förutsättningar för att kunna vara en bra sjuksköterska (Dinç & Gastmans, 2013).
Problemformulering
Inom vården kan sjuksköterskan mötamän som lider av infertilitet oavsett vilken inriktning eller avdelning som sjuksköterskan har. För att kunna ge en god omvårdnad är det därför viktigt att sjuksköterskan har god kunskap om ämnet, då det mest har fokuserats på kvinnor gällande den reproduktiva hälsan. Därför är det av intresse att undersöka männens perspektiv på vad infertilitet innebär för dem.
Syfte
Syftet med studien var att belysa mäns upplevelser av infertilitet.
Metod
Den aktuella studien är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats som står beskrivet av Forsberg & Wengström (2015).
Datainsamling
I denna litteraturstudie eftersöktes vetenskapliga artiklar i databaserna Public Medline (PubMed) och Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature (Cinahl) som båda är inriktade på omvårdnad. I sökstrategin användes ämnesord och den booleska operatorn AND för att kombinera fritextsökningen. Ämnesord beskriver artikelns innehåll (Karlsson, 2017). Forsberg & Wengström (2015) skriver att med operatorn AND hittas referenser innehållande både A och B. Kombinationen används för att sökningen ska få ett smalare resultat (Forsberg & Wengström, 2015). De ämnesord som användes i sökningen var infertility, sökorden men och experience gjordes i fritext, se sökordstabell (Bilaga A).
7 Inklusions- och exklusionskriterier
Inklusionskriterier var att artiklarna skulle ha varit publicerade mellan 2011–2021, de skulle ha engelsk text samt att de skulle vara etiskt granskade. Exklusionskriterier var de artiklar som bara innehöll information om kvinnors upplevelser samt artiklar som inte kom upp i den vetenskapliga kvaliteten enligt Carlsson & Eiman (2003). Det räckte med 11 artiklar då tillräckligt med resultat hade hittats.
Artikelsökning i Cinahl
Det gjordes en sökning i Cinahl med ämnesord och fritext med booleska operatorer.
Sökningen gjordes med MH ”infertility” AND men AND experience. Artiklarna skulle ha varit publicerade mellan 2011–2021 och ha engelsk text. Sökningen gav 97 resultat varav alla titlar och abstrakt lästes. 15 artiklar granskades varav nio artiklar svarade på syftet och valdes ut som resultatartiklar, se sökhistorik (Bilaga B). Totalt valdes nio artiklar ut från Cinahl.
Artikelsökning i PubMed
Det gjordes en sökning i PubMed med ämnesord och fritext med booleska operatorer.
Sökningen gjordes med [MeSH major topic] infertility AND men AND experience.
Artiklarna skulle ha varit publicerade mellan 2011–2021 och ha engelsk text.
Sökningen gav 125 resultat varav alla titlar och abstrakt lästes. 12 artiklar granskades varav sju artiklar svarade på syftet och valdes ut som resultatartiklar. Fem artiklar var dubbletter, därför valdes det ut två resultatartiklar från PubMed, se sökhistorik (Bilaga B).
För att granska artiklarna användes en bedömningsmall för studier med kvalitativ metod och kvantitativ metod skriven av Carlsson & Eiman (2003).
Bedömningsmallen ger poäng på olika delar i artiklarna. Poängen ger sedan en procentsats, procenten visar sedan vilken grad den vetenskapliga artikeln har. Grad I har högst kvalité och grad III har lägst. Grad III används ej då den har för låg kvalité för att användas som resultat i vetenskapliga arbeten (Carlsson & Eiman, 2003).
Artiklarna som används i arbetet har grad I eller grad II, se artikelöversikter (Bilaga C).
Databearbetning
Åtta av de vetenskapliga artiklarna var kvalitativa. Tre av dem var av tematisk analys, tre innehållsanalys, en grounded theory och en fenomenologisk analys. Två av
artiklarna var kvantitativa, en prospektiv kohort analys och en tvärsnittsstudie. Den sista artikeln var blandad metod. Databearbetningen gjordes enligt Forsberg &
Wengström (2015), en innehållsanalys som på ett systematiskt sätt tar fram data i olika steg. Först lästes alla artiklar som var med i resultatet flera gånger, först enskilt
8
och sedan gemensamt för att se så att det svarade på studiens syfte. Efter det så analyserades artiklarnas resultat och sedan sammanfattades det. Efter resultatet skrevs artikelöversikterna (Bilaga C). Av resultatet skapades sedan olika huvudkategorier och underkategorier som kom fram genom gemensamma diskussioner (Forsberg &
Wengström, 2015).
Databearbetningen resulterade i två huvudkategorier och fem underkategorier som var kopplat till syftet i studien. De huvudkategorier som skapades var ofrivillig barnlöshet och upplevelser relaterat till vård och behandling. Underkategorier som sedan
skapades var att få diagnosen infertilitet, manlighet, påverkan på livet, utanförskap och ny kunskap. Till slut gick resultatet igenom gemensamt och diskuterades (Forsberg & Wengström, 2015).
Forskningsetiska överväganden
Det har inte alltid funnits etiska aspekter inom forskning. Kjellström (2017) skriver att den första etiska kod som skrevs var Nürnbergskodexen år 1947. Den kom fram efter andra världskriget då det hade skett övergrepp på människor i forskningens namn. I koden står det bland annat om att deltagarna skall ge ett informerat samtycke och att ingen får komma till skada under experiment. En annan forskningsetisk riktlinje är Helsingforsdeklarationen. Helsingforsdeklarationen antogs första gången år 1964 av World Medical Association, den har uppdaterats löpande flera gånger, senast var i oktober 2013. I World Medical Association (2013) står det bland annat om att man alltid ska se till patientens bästa, forskningen får aldrig gå före individen. Man ska kontinuerligt övervaka riskerna och bedöma om studien kan fortsätta eller inte.
Belmontrapporten sammanfattar de grundläggande etiska principerna. Dessa kom fram genom 4 dagars intensiva diskussioner i februari 1976, som hölls vid
Smithsonian Institutionens Belmont Conference Center. Efter de kompletterades rapporten av Commission for the Protection of Human Subjects of Biomedical and Behavioral Research, det tog nästan 4 år innan den var klar. De tre grundläggande principerna, respekt för personer, göra- gott- principen och rättviseprincipen ligger till grund för Belmontrapporten och de här principerna formar ett analytiskt ramverk som kan ge vägledning när det uppstår olika etiska problem. Principerna är preciserade i Belmontrapporten och där framkommer det att respekt för personen ska tillämpas på ett informerat samtycke men även rättvisa på val av deltagare och göra- gott på riskanalys (The Belmont Report, 1979).
Etikprövningslagen SFS 2003:460 innehåller bestämmelser om samtycke och om etikprövning av forskning som avser människor. Lagen syftar till att skydda individen samt att respektera människovärdet vid forskning. Det är enbart om forskningen kan utföras med respekt för människovärdet som det är accepterat. Lagen SFS 2003:460
9
belyser också att hänsyn ska visas till de mänskliga rättigheterna, grundläggande friheter, hälsa, säkerhet och personlig integritet (SFS 2003:460). Vidare står det i etikprövningslagen SFS 2003:460 att mänskliga rättigheter och grundläggande friheter alltid ska beaktas vid etikprövningen och forskningspersonen ska få
information om den övergripande planen för forskningen. Vilka metoder som kommer att användas, vilka följder och risker som kan medföras av forskningen, vem som är forskningshuvudman, att deltagandet är frivilligt och att man när som helst har rätt att avbryta sin medverkan.
Vetenskapliga arbeten innebär att få en ökad kunskap om någonting som kan leda till en förbättring av samhället eller till den enskilda individen. För att kunna få kunskap krävs det ofta att människor deltar i olika studier. Forskningsetiken finns till för att skydda de personer som deltar i studier, genom att värna om deras integritet,
självbestämmande och allas lika värde (Kjellström, 2017). Artiklarna som valdes ut har blivit godkända av en etisk kommitté. Artiklarna har granskats kritiskt av
uppsatsförfattarna så att ingen har kommit till skada. För att kunna återge resultatet på ett så rättvist sätt som möjligt har ett självkritiskt förhållningssätt använts under analysen, så att kategorier och underkategorier speglar innehållet i de valda artiklarna.
Resultat
Resultatet av mäns upplevelser av infertilitet presenteras i två huvudkategorier och fem underkategorier.
Ofrivillig barnlöshet Att få diagnosen infertilitet
”…then my life plan is destroyed” (Sylvest et al., 2018a, s. 730).
Männen uttryckte sin starka önskan om barn genom att säga att det är kärnan i mänskligheten och ett mål för deras existens (Arya & Dibb, 2016). Männen hade en önskan eller ett slags behov av att kunna få ett biologiskt barn (Dolan et al., 2017). Att de inte kunde få ett biologiskt barn var väldigt smärtsamt och en stor sorg för männen (Hanna & Gough, 2020). När männen fick sin diagnos infertilitet gömde det sina egna
Huvudkategorier Ofrivillig barnlöshet Upplevelser relaterat till vård och behandling
Underkategorier Att få diagnosen infertilitet Utanförskap
Manlighet Ny kunskap
Påverkan på livet
10
känslor för att stötta sin partner (Dolan et al., 2017). Att kvinnan var tvungen att gå igenom infertilitetsbehandling och allt vad det innebär både fysiskt och psykiskt ledde till att männen fick skuldkänslor. Männen ville inte belasta sina kvinnor mer och tryckte därför bort sina egna känslor. Skamkänslor gjorde det också svårare för männen att prata om sin infertilitet. De var även rädda för att bli lämnade av sin partner för någon annan fertil man. Männen hade en önskan om att kvinnorna skulle få information om svårigheterna för män när de fick diagnosen infertilitet (Dolan et al., 2017).
Enligt Hadley & Hanley (2011) gav många av männen intryck av att det var en kamp mellan fantasi och verklighet kring faderskap. Lusten efter att få barn var en känsla för männen att ha en känsla från ingenting till en fysisk längtan. Den fysiska längtan kunde ses som en drivkraft men de andra reaktionerna på barnlösheten var känslor som skada, förlust och ånger. För vissa var livsstadiet det starkaste motivet till att försöka få barn (Hadley & Hanley, 2011). Upplevelsen av att tiden var rätt och att de hade hittat rätt partner men att spermakvaliteten var låg gjorde att männen kände att det var orättvist och att deras planer blev hindrade (Sylvest et al., 2018a).
Manlighet
“Obviously that’s part of being a man is being able to produce children ...When they tell you that you can’t, that your semen’s no good, it’s like ... taking a bit of
masculinity away from you. A bit of being a man” (Dolan et al., 2017, s. 884).
Männen såg att en bit av deras manlighet försvann när de fick reda på att de inte kunde få barn eller att kvalitén på deras sperma inte var bra (Dolan et al., 2017). Det kändes som ett misslyckande för männen att de hade låg spermakvalitet och det störde dem mycket då deras önskan var att få ett barn (Sylvest et al., 2018a). De upplevde att de var mindre manliga då de inte kunde uppnå de två sakerna som en man ska kunna, göra sin partner gravid och att kunna bli biologisk pappa. Den känslan fick dem att känna sig misslyckade som män samt att deras manlighet blev hotad (Sylvest et al., 2018a). Männens normer och sociala tro om maskulinitet påverkade deras uppfattning negativt om deras egen maskulina identitet (Arya & Dibb, 2016). Något som kunde få männen att känna sig manliga var när de gav stöd och tog hand om sin partner under behandlingen. De kunde vara den starka och på så sätt känna sig mer maskulina (Sylvest et al., 2018a).
Något som männen upplevde som jobbigt var att prata om orsaken till
fertilitetsproblemen eller hur illa det egentligen var (Sylvest et al., 2018a). Det fanns olika anledningar till varför männen inte ville prata om sin infertilitet med andra. Ett exempel var att de inte ville ha uppmärksamhet eller att någon skulle tycka synd om dem. Ett annat exempel var att de var rädda för att bli förödmjukade eller att de skulle
11
ses som impotenta och oförmögna män (Dolan et al., 2017). Enligt Arya & Dibb (2016) uttryckte männen oro för att bli en måltavla med alla skämt som rörde
manlighet. Att skada deras manliga ego med sådana skämt skulle kunna upplevas som traumatiskt och ge männen känslomässiga ärr. Många av männen ville inte berätta för andra om deras kamp för att få ett barn. De såg det som en smutsig hemlighet att de inte kunde göra sin partner gravid (Arya & Dibb, 2016).
Påverkan på livet
“You are worthless, you have no purpose of living. I was on the verge of suicide for a while” (Arya & Dibb, 2016, s. 246).
Infertiliteten påverkade männen i vardagen, när de såg barn på lekplatser eller när de såg något på tv som handlade om barn eller graviditet (Arya & Dibb, 2016). Många av männen rapporterade en känsla av depression, de kände sig värdelösa och att det inte fanns någon mening med livet, även suicidtankar förekom (Arya & Dibb, 2016).
Det fanns något högre nivåer av depressiva symtom bland de män som var infertila.
De männen som valde att inte dela med sig till andra om sin infertilitetsbehandling visade sig ha högre poäng på depressiva symtom (Babore et al., 2017). IVF hade tagit över männens liv. Ångest och stress var vanligt, de präglades av skam och
skuldkänslor gentemot sin fru som behövde gå igenom IVF på grund av deras infertilitet (Hanna & Gough, 2020).
Det påverkade männens hälsa både fysiskt och psykiskt att uppleva en önskan att få bli pappa. På grund av barnlösheten drabbades de av olika grader av depression (Hadley & Hanley, 2011). Männen använde sig av negativa copingstrategier för att känslomässigt kunna hantera sin infertilitet (Hanna & Gough 2020). Många av männen hade dragit på sig olika beteenden som bland annat alkoholmissbruk, spelberoende, att de drog sig tillbaka för att vara intima och att bilda relation med någon var svårt (Hadley & Hanley, 2011). Aggressionsproblem var också något som förekom vilket ledde vidare till bråk med sin partner (Hanna & Gough, 2020).
En del män blev besatta av sex och gick till prostituerade för att känna sig bättre.
Detta på grund av att de prostituerade inte visste något om männens infertilitet (Hanna
& Gough, 2020). Sexuella problem som impotens, brist på lust och svårt att ejakulera var något som männen beskrev uppstod vid den ofrivilliga barnlösheten (Lundin &
Elmerstig, 2017). Frågor som tidigare inte hade varit så viktiga var nu det. Frågor som till exempel hur många spermier som behövs för att ens partner skulle bli gravid, hur mycket utlösning som behövdes samt hur ofta det är bra att ejakulera för att få så livskraftiga spermier som möjligt. Av frågorna hade männen hoppats att få svar på varför de var barnlösa. En del av männen beskrev sig själva som att de var
spermadonatorer. Att kunna vara sexuell beskrev männen var starkt kopplat till deras
12
identitet, att de kunde prestera var viktigt för deras maskulinitet (Lundin & Elmerstig, 2017).
För några innebar barnlösheten dock att de kunde vara mer flexibla i sin karriär, att ekonomin inte drabbades på samma sätt och att det fanns mer tid för fritidsaktiviteter (Hadley & Hanley, 2011). För några av deltagarna kunde det kännas att de blev negativt behandlade i både arbete och inom familjen. Social skillnad gjorde att deras barnlöshet blev förstorad och de var tvungna att anpassa sin sociala värld (Hadley &
Hanley, 2011). Hanna & Gough (2020) fann att männen kände att de inte kunde prata med familj och vänner då de upplevde att de saknade kunskap om hur det var att vara ofrivilligt barnlös. Att de skulle behöva berätta vad det innebar skulle ta mycket energi upplevde männen. Något som istället hjälpte dem var att prata med andra män som hade upplevt samma sak (Hanna & Gough, 2020).
Bhaskar et al. (2014) fann att de män som hade upplevt ofrivillig barnlöshet och hade genomgått en adoption hade bättre livskvalité än de männen som fortfarande var ofrivilligt barnlösa. Skillnad kunde ses på att män som hade adopterat var mer känslomässigt påverkade än de ofrivilligt barnlösa männen. Påverkan på äktenskapet kunde också ses där de kände mer skuld och att de tillsammans med sin partner skyllde barnlösheten på varandra (Bhaskar et al., 2014).
Upplevelser relaterat till vård och behandling Utanförskap
“...You turn up, someone gives you a pot, looks at you in a strange way, you disappear under the stairs and that’s it” (Hudson & Culley, 2013, s. 257).
Enligt Hinton & Miller (2013) kunde männen uppleva att de blev ignorerade under infertilitetsbehandlingen. De var en åskådare och en reservdel vars primära roll var att stötta sin partner. Vårdpersonalen fokuserade främst på kvinnorna. Männen fick en passiv roll, som gjorde att de kände sig utanför och som ledde vidare till oro. Även om de flesta testerna var på kvinnorna så tyckte många män att lämna spermier på kliniken var jobbigt. Att de på begäran skulle producera fram spermier var känsligt och förödmjukande för en del män (Hinton & Miller, 2013). Även Hudson & Culley (2013) fann att det var inlämnandet av spermier som framkallade mest ångest hos männen. Männen upplevde också att kvinnorna marginaliserade denna bit av
behandlingen. Trots att det var en tekniskt liten handling så var den betydelsefull och viktig för männen. Ibland kunde det bli en traumatisk upplevelse för männen. Ett skäl var på grund av trycket, att de var tvungna att kunna prestera. Andra skäl var att det skulle ses som något snuskigt eller sexuellt avvikande att onanera (Hudson & Culley, 2013).
13
Enligt Arya & Dibb (2016) hade männen upplevt att läkarna vände sig till kvinnorna för att prata, de ignorerade männens frågor och valde att svara på kvinnornas frågor. Även vid ett möte när mannen skulle lämna sitt prov blev det kvinnans möte med läkaren. Detta tolkade männen som att de hade en väldigt liten roll i behandlingsprocessen (Arya & Dibb, 2016). Männen upplevde att möten med vårdpersonalen var negativa under både utredning och behandlingsprocessen.
Vårdpersonalen var mindre känsliga och berättade att de nu skulle glömma mannen för att fokusera på kvinnan (Hanna & Gough, 2020). Männen efterfrågade enskilda samtal med läkaren och önskade också att de hade blivit mer emotionellt förberedda för infertilitetsbehandlingen, då männen beskrev det som en känslomässig berg-och- dalbana (Arya & Dibb, 2016).
Ny kunskap
”My thoughts about fertility have gone from nothing to suddenly beckoming very relevant” (Sylvest et al., 2018b, s. 730).
De förväntningar männen hade var att de skulle få konkret information om deras status på fertiliteten. Då de var vana vid att skydda sig vid samlag hade de inte funderat på att de inte skulle kunna bli gravida på egen hand och hade ingen oro för sin fertilitet (Sylvest et al., 2018b). Männen tog det för givet att de skulle kunna få barn och de saknade kunskap om sina kroppar och om infertilitet (Dolan et al., (2017).
Upplevelsen för dem var som att få ett slag i magen då de inte kunde förstå att de kunde ha fertilitetsproblem. Att få reda på infertiliteten gjorde att de började tänka på sina möjligheter om att kunna bli pappa (Sylvest et al., 2018b).
Diskussion
Metoddiskussion
Studiens syfte var att undersöka mäns upplevelser av infertilitet. Studien var en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Till en början gjordes det sökningar i olika databaser. Det visade sig sedan att PubMed och Cinahl skulle räcka. Både Cinahl och Pubmed innehåller material inom omvårdnad (Karlsson, 2017). Att sökningarna gjordes i flera databaser med fokus på omvårdnad stärker arbetets trovärdighet då det ökar chanserna att hitta relevanta artiklar (Henricson, 2017).
Det gjordes en sökning i Cinahl och en i PubMed. Flera dubbletter förekom i de två sökningarna som gjordes. Detta ökar resultatets sensitivitet och stärker därmed trovärdigheten (Henricson, 2017). Sökorden som användes var ämnesord och
fritextord. Sökorden var infertility, men och experience. Att använda sig av ämnesord kan ses som en styrka och öka trovärdigheten (Henricson, 2017). Inklusionskriterier för studien var att artiklarna skulle ha varit publicerade mellan 2011–2021, ha engelsk
14
text samt vara etiskt granskade. Exklusionskriterier var de artiklar som bara innehöll kvinnors upplevelser, ej uppfyllde vetenskaplig kvalité eller om det ej innehöll information som kunde svara på studiens syfte. Artiklarna som användes i resultatet kvalitégranskades med hjälp av (Eiman & Carlsson, 2003) bedömningsmall. Samtliga artiklar granskades först enskilt och sedan gemensamt. Det är något som stärker trovärdigheten enligt Henricson (2017). I de flesta av resultatartiklarna har bortfall ej redovisats, något som kan påverka pålitligheten (Henricson, 2017). Detta anses ej påverka pålitligheten då de flesta har varit kvalitativa artiklar med intervjuer som gjordes vid ett tillfälle. Studien har granskats genomgående av handledare och studiekamrater, nya huvudkategorier och underkategorier växte fram genom
diskussion med handledaren och varandra. Att få fler synvinklar på resultatet stärker studiens kvalité, trovärdighet och bekräftelsebarhet (Mårtensson & Fridlund, 2017).
Av de 11 artiklar som valdes ut som resultatartiklar var åtta kvalitativa, två var kvantitativa och en hade blandad metod. Kvalitativa artiklar var bra då de gå mer på djupet och förklarar erfarenheter och upplevelser av något. Fördelen med att ha med några kvantitativa artiklar är att resultaten presenteras i tabeller eller i procent, det ger en allmän objektiv bild av verkligheten (Forsberg & Wengström, 2015).
Resultatartiklarnas ursprung var Danmark (2), Indien (1), Italien (1), Storbritannien (6) och Sverige (1). Alla artiklar utom en var från Europa, sjukvården inom Europa och Sverige är förhållandevis likvärdig vilket betyder att överförbarheten är möjlig (Henricson, 2017). Infertilitetsbehandling inom Europa kan dock skilja sig en hel del enligt Calhaz-Jorge et al. (2020).
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa mäns upplevelser av infertilitet. Två huvudkategorier och fem underkategorier togs fram. De huvudkategorier som valdes var ofrivillig barnlöshet och upplevelser relaterat till vård och behandling. De underkategorier som togs fram var att få diagnosen infertilitet, manlighet, påverkan på livet, utanförskap och ny kunskap.
Studiens resultat visade att infertilitet hade en stor påverkan på livet. Att leva med infertilitet var livsavgörande. Inte bara allt det vardagliga där man kunde möta barn utan också känslomässigt. Många av männen upplevde psykiska problem som depression, de kände sig odugliga, suicidtankar och att det inte fanns någon mening med livet (Arya & Dibb, 2016).
Hadley & Hanley (2011) belyste att de drabbades av olika grader av depression.
Hälsan påverkades både fysiskt och psykiskt för männen och många hade dragit på sig olika beroenden, även svårigheter att vara intim med sin partner upplevdes som svårt (Hadley & Hanley, 2011). När männen fick sin diagnos infertilitet gömde de
15
sina känslor för att kunna vara stöttande för sin partner, skamkänslor gjorde det svårare för männen att prata om sin infertilitet (Dolat et al., 2017). Vissa av männen blev beroende av sex och för att må bättre gick de till prostituerade, eftersom de prostituerade inte hade en aning om att männen var infertila (Hanna & Gough, 2020).
Resultatet visade att männen präglades av skam och skuldkänslor på grund av att deras partner behövde gå igenom IVF för deras infertilitet (Dolan et al., 2017). I resultatet kom det fram att olika reaktioner som skada, förlust och ånger uppkom i samband med barnlösheten (Hadley & Hanley, 2011). Vidare framkom att männens livskvalitet kunde bli bättre med adoption. De män som adopterade kände en bättre livskvalitet än de som var ofrivilligt barnlösa (Bhaskar et al., 2014). Tidigare studier som gjorts visar att en betydande andel infertila män upplever psykisk ohälsa, då infertiliteten påverkar deras självkänsla och sina tankar om manlighet (Bechoua et al., 2015). I tidigare studier visar det att genussocialiseringen börjar i barndomen (Rivera
& Scholar, 2020). Det ger dem en referensram som de använder i framtiden i olika sociala sammanhang. Genussocialiseringen har skapat en tydlig bild av hur männen ska kontrollera sina känslor jämfört med kvinnor. Att trycka undan känslorna ger istället konsekvenser och det kan vara en anledning till att det är fler män som suiciderar (Rivera & Scholar, 2020).
Omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson som skriver om den lidande människan tar upp att det inom vården blir möten med den lidande personen och det är genom kraft av kärlek som sjuksköterskan vårdar och lindrar lidandet (Eriksson, 1994). Begreppet har flera olika betydelser och det kan beskrivas som att det är något ont som
människan utsätts för och måste leva med (Eriksson, 1994). Det kan finnas flera olika aspekter hos män som ligger till grund för deras lidande. En av dem kan vara att det utmanar deras manlighet (Jaoul et al., 2014). Likheter kunde ses i resultatet där många av männen upplevde sig vara värdelösa och att de hade en känsla av depression, livet kändes meningslöst och det förekom suicidtankar (Arya & Dibb, 2016).
I resultatet framkom det att männen kände att en del av deras manlighet försvann när de fick reda på att de inte kunde få barn eller om spermakvaliteten inte var bra (Dolan et al., 2017). I resultatet framkom att de kände sig mindre manliga när de inte kunde göra sin partner gravid och det kändes som ett misslyckande på grund av det och att deras manlighet blev hotad (Sylvest et al., 2018a). Männen kände prestationskrav på att de skulle leverera spermier vid speciella tidpunkter. Att på begäran producera fram spermier var både känsligt och förödmjukande för dem (Hinton & Miller, 2013). Det visades i resultatet att vissa av männen beskrev att de kände sig som spermadonatorer (Lundin & Elmerstig, 2017). Det framkom i resultatet att man kunde se att det var förödmjukande och känsligt för männen att de skulle producera fram spermier på uppmaning (Hinton & Miller, 2013). Det som framkallade mycket ångest hos männen var själva inlämnandet av spermierna (Hudson & Culley, 2013). Resultatet visade att den ofrivilliga barnlösheten gjorde att det uppstod problem som impotens, minskad
16
lust samt svårigheter att ejakulera (Lundin & Elmerstig, 2017). Även tidigare studie (Sylvest et al. 2016) visar att när beskedet om låg spermiekvalitet nådde männen gjorde det att de blev osäkra på vad som skulle hända. De hade inte all information de behövde och något de saknade var fysiska möten när de skulle få informationen (Sylvest et al., 2016). Katie Eriksson (1994) skriver också att lida kan ge uttryck för en brist, ett begär eller att lida som medlidande. Samtidigt kan lidande och lust ge en drivkraft till människan, där en kraft blir till en kamp som främjar livslust och utveckling (Eriksson, 1994).
Det kunde ses i resultatet att känslor som att känna sig utanför var något männen upplevde när de började med infertilitetsbehandlingen. Deras frågor blev ignorerade och deras roll i behandlingsprocessen var liten, både under utredning och under behandlingsprocessen. Fokus skulle ligga på kvinnan och männen upplevde att vårdpersonalen var negativa under mötena. De önskade att de blivit mer emotionellt förberedda för infertilitetsbehandlingen (Arya & Dibb, 2016; Hanna & Gough, 2020).
I en tidigare studie (Sylvest et al. 2016) framkommer att männen önskade att personalen visade dem förståelse och empati istället för att känna sig bortglömda (Sylvest et al., 2016). ICN.s etiska kod för sjuksköterskor (International Council of Nures, 2021) framgår det att två av sjuksköterskans grundläggande ansvarsområden är att främja hälsa och lindra lidande. Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee som beskrivs i Kirkevold (2000) menar att för att kunna hjälpa sina patienter att bemästra både sjukdom och lidande och samtidigt finna en mening i sin upplevelse så är kommunikation ett redskap. Det är väldigt viktigt för sjuksköterskan då en stor del av interaktionen mellan sjuksköterska och patient handlar just om kommunikation med ett syfte, att lära känna patienten och kunna tillgodose patientens behov (Kirkevold, 2000). Tidigare forskning har visat att den medicinska befruktningen kan förbättras med kommunikation, att männen får prata om sin personliga historia (Jaoul et al., 2014).
Resultatet visade också att männen hade en brist på kunskap, vilket kunde vara ett hinder för dem att söka hjälp. De upplevde det som att de fick ett slag i magen då de inte kunde förstå att de hade infertilitetsproblem. Även känslan att vänner och familj saknade kunskap och hade bristande förståelse om vad de gick igenom gjorde att de inte hade förtroende för att prata med dem (Hanna & Gough, 2020; Sylvest et al.
2018b). Vilket kan jämföras med Richard et al. (2017) som beskriver att
känslomässigt stöd ofta används för att visa empati och förståelse för upplevelserna männen gick igenom som misslyckade behandlingar eller deras förhållande till sin familj (Richard et al., 2017). Resultatet stämmer med vad Jaoul et al. (2014) skriver att män i större utsträckning känner att de har skuldkänslor för allt deras partner måste gå igenom och att deras självkänsla är låg på grund av att det inte pratas om manlig infertilitet lika ofta (Jaoul et al., 2014). Därför är det viktigt att se till vilka
17
konsekvenser, utmaningar eller hot mot maskuliniteten som finns för de som söker och får hjälp.
I tidigare forskning av Patel et al. (2016) framkommer att det finns likheter med att män upplever mer ångest när paret diagnostiseras med ofrivillig infertilitet. Stress hos män som har svår oligospermi, azoospermi och aspermi är sex gånger större än de som lider av mild till måttlig. Patel et al. (2016) skriver också i sitt resultat att
infertilitetspecifik stress är hög bland män och mer än hälften av de infertila män som besöker kliniken har rapporterat hög stress redan vid första mötet. Vissa faktorer gör att stressen blir högre som bland annat diagnos, svårighetsgraden av det urologiska tillståndet, hur sperman är samt erfarenheter av att genomgå urologiska operationer (Patel et al., 2016). Vilket kan jämföras med resultat där Arya & Dibb, (2016) beskrev att männen upplevde situationen som en känslomässig berg-och-dalbana och hade önskat att de blivit mer emotionellt förberedda för infertilitetsbehandlingen med genom t.ex. enskilda samtal med läkaren (Arya & Dibb, 2016).
Omvårdnadsteoretikern Joyce Travelbee belyser att alla upplevelser som kommer genom livet har en mening (Kirkevold, 2000). En mening som kan kopplas till att någon eller något behöver en. Det menas med att människor behöver ofta hjälp till att hitta sin mening och vad som gör att livet kan vara värt att leva (Kirkevold, 2000).
Resultatet av denna studie syftar till att öka förståelsen för hur de drabbade männen upplever sin infertilitet men den är också riktad till sjuksköterskan som har en viktig roll i omvårdnaden av de utsatta männen. I ICN:S etiska kod för sjuksköterskor står det att sjuksköterskor ska uppvisa professionella värden som respektfullhet, lyhördhet, trovärdighet, integritet och medkänsla (Council of Nurses, 2012). Sjuksköterskan har en grundläggande roll både gällande kunskap och att ha förståelse för vad paret ska gå igenom, samt att kunna ge paret rätt stöd (Massey, 2015). Sjuksköterskan bör ha ett holistiskt förhållningssätt gällande hur hon tar hand om och möter patienternas förväntningar som de har på vården (Dinç & Gastmans, 2013).
Redan när paret kommer till primärvården har sjuksköterskan möjlighet att ge
evidensbaserad information på ett sätt som paret kan förstå (Massey, 2015). När man granskar resultatet så blir det väldigt tydligt att män i det stora hela glöms bort. De behöver få vara delaktiga och få möjlighet att uttrycka sina tankar och känslor då det är något de går igenom tillsammans som par.
Konklusion och implikation
Resultatet visade att det hade en stor påverkan på livet för männen som levde med infertilitet. Dels så påverkade det deras psykiska mående, ångest och depression var vanligt och det förekom även suicidtankar. Det psykiska måendet ledde vidare till utvecklande av olika typer av missbruk såsom spel- och alkoholproblem. Männen kände sig inte manliga när de inte kunde få barn och när de fick reda på att de hade dålig kvalité på sperman. Männen upplevde att det var en smutsig hemlighet att inte
18
kunna få barn. De fylldes med skam och skuldkänslor, något som påverkade deras sociala liv. De ville inte berätta för familj och vänner då de upplevde att de hade bristande förståelse. De var också rädda för att bli förödmjukade med skämt som rörde deras manlighet. Det påverkade även deras sexliv och äktenskap negativt att vara infertila. En annan del av resultatet var männens upplevelser av sjukvården, de kände sig utanför då fokuset alltid var på kvinnan. Deras frågor blev ignorerade, personalen var mindre känsliga mot dem och att deras del av utredning och
behandling marginaliserades. Studien visar att män behöver stöttning. Forskningen visar att det är mest fokus på kvinnan och att bemötandet från sjukvården inte alltid är bra.
Samhällets normer om manlighet behöver förändras då det påverkar männen negativt.
Inom vården behövs det också mer kunskap om mäns erfarenheter av infertilitet. Med en ökad kunskap om ämnet är förutsättningarna bättre för att kunna ge en god
omvårdnad. Kunskapen kan också göra att sjuksköterskan lyckas fånga upp männen på ett tidigt plan innan de eventuellt utvecklar djupa depressioner med olika
riskbeteenden. Detta kan bara gynna samhället till det positiva, samt att det även kan öka livskvalitén hos männen som lider av infertilitet.
Referenser
Resultatartiklar är markerade med (*).
(*) Arya ST, Dibb B. (2016). The experience of infertility treatment: the male perspective. Human Fertility (Cambridge England). 19(4), 242-248.
https://doi.org/10.1080/14647273.2016.1222083
(*) Babore, Alessandra; Stuppia, Liborio; Trumello, Carmen; Candelori, Carla;
Antonucci, Ivana. (2017). Male factor infertility and lack of openness about infertility as risk factors for depressive symptoms in males undergoing assisted reproductive technology treatment in Italy. Fertility & Sterility, 107(4), 1041- 1047. https://doi.org/10.1016/j.fertnstert.2016.12.031
(*) Bhaskar, S., Hoksbergen, R., van Baar, A., Tipandjan, A., & ter Laak, J. (2014).
Life experiences and quality of life of involuntarily childless men in treatment and adoptive fathers. Journal of Reproductive & Infant Psychology, 32(5), 497–
507. https://doi.org/10.1080/02646838.2014.956302
Bechoua, S., Hamamah, S. & Scalici, E. (2016). Male infertility: an obstacle to sexuality. American Society of Andrology and European Academy of Andrology, 4(3), 395–403. https://doi.org/10.1111/andr.12160
Borgfeldt, C., Sjöblom, I., Strevens, H., Wangel, A-M. (2019) Obstetrik och gynekologi för sjuksköterskor. (4.uppl.). Studentlitteratur.
Calhaz-Jorge C, De Geyter CH, Kupka MS, Wyns C, Mocanu E, Motrenko T,
Scaravelli G, Smeenk J, Vidakovic S, Goossens V. (2020). Survey on ART and IUI: legislation, regulation, funding and registries in European countries: The European IVF-monitoring Consortium (EIM) for the European Society of Human Reproduction and Embryology (ESHRE). Human Reproduction Open, 1-15. https://doi.org/10.1093/hropen/hoz044
Culley L, Hudson N, Lohan M. (2013). Where are all the men? The marginalization of men in social scientific research on infertility. Reproductive Biomedicine Online, 27(3), 225-235. http://dx.doi.org/10.1016/j.rbmo.2013.06.009 Dancet, E. A., Van Empel, I. W., Rober, P., Nelen, W. L., Kremer, J. A., &
D'Hooghe, T. M. (2011). Patient-centred infertility care: a qualitative study to listen to the patient's voice. Human reproduction (Oxford, England), 26(4), 827–833. https://doi.org/10.1093/humrep/der022
Dinç, L., & Gastmans, C. (2013). Trust in nurse-patient relationships: a literature review. Nursing ethics, 20, 501–516.
https://doi.org/10.1177/0969733012468463
(*) Dolan A, Lomas T, Ghobara T, Hartshorne G. (2017). 'It's like taking a bit of masculinity away from you': towards a theoretical understanding of men's experiences of infertility. Sociology of Health & Illness, 39(6), 878-892 https://doi.org/10.1111/1467-9566.12548
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. Liber utbildning.
Fisher JR, Hammarberg K. (2012). Psychological and social aspects of infertility in men: an overview of the evidence and implications for psychologically
informed clinical care and future research. Asian Journal of Andrology, 14(1), 121-129. https://doi:10.1038/aja.2011.72
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.). Natur &
Kultur.
(*) Hadley, R., Hanley, T (2011). Involuntarily childless men and the desire for fatherhood. Journal of reproductive & infant psychology, 29(1), 56-68.
http://doi.org/10.1080/02646838.2010.544294
(*) Hanna, E., & Gough, B. (2020). The social construction of male infertility: a qualitative questionnaire study of men with a male factor infertility diagnosis.
Sociology of Health & Illness, 42(3), 465–480.
https://doi.org/10.1111/1467-9566.13038
Henricson, M. (2017) Diskussion. I M. Henricson (red.) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (2:a uppl., s. 411-419) Studentlitteratur.
Herrera, F. (2013). “Men Always Adopt”: Infertility and Reproduction From a Male Perspective. Journal of Family Issues, 34(8), 1059–1080.
https://doi.org/10.1177/0192513X13484278
(*) Hinton, L & Miller, T. (2013). Mapping men’s anticipations and experiences in the reproductive realm: (in)fertility journeys. Reproductive Biomedicine Online, 27, 244-252. http://dx.doi.org/10.1016/j.rbmo.2013.06.008
(*) Hudson N, Culley L. (2013). 'The bloke can be a bit hazy about what's going on':
men and cross-border reproductive treatment. Reproductive Biomedicine Online, 27(3), 253-260 http://dx.doi.org/10.1016/j.rbmo.2013.06.007
International Council of Nurses. 2012. The ICN code of ethics for nurses. Hämtad den 25 januari 2021, från: https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-
files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Jaoul, M., Bailly, M., Albert, M., Wainer, R., Selva, J & Boitrelle, F. (2014). Identity suffering in infertile men. Basic and Clinical Andrology, 24:1
https://doi.org/10.1186/2051-4190-24-1
Joshi, M. (2021). “I Do Not Want to be a Weekend Papa”: The Demographic
“Crisis,” Active Fatherhood, and Emergent Caring Masculinities in Berlin. Journal of Family Issues, 42(5), 883–907. https://doi- org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/0192513X21994154
Karlsson, E. K. (2017) Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 81-97).
Studentlitteratur.
Katz DJ, Teloken P, Shoshany O. (2017). Male infertility - The other side of the equation. Australian Family Physician, 46(9), 641-646
https://www.racgp.org.au/afp/2017/september/male-infertility/
Klitzman, R (2018). Impediments to communication and relationship between infertility care providers and patients. BMC Women’s Health, 18:84, https://doi.org/10.1186/s12905-018-0572-6
(*) Lundin, U., & Elmerstig, E. (2015). “Desire? Who needs desire? Let’s just do it!”– a qualitative study concerning sexuality and infertility at an internet support group. Sexual & Relationship Therapy, 30(4), 433–447.
https://doi.org/10.1080/14681994.2015.1031100
Massey, M. T. (2015). Managing infertility in primary care. Practice Nurse, 45(3), 32–37.
http://search.ebscohost.com.ezproxy.bib.hh.se/login.aspx?direct=true&db=cin2 0&AN=101673934&site=ehost-live
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 421-437). Studentlitteratur.
Patel, A., Sharma, P. S. V. N., Naravan, P., Nair, B. V. S., Naravanakurup, D., & Pai, P. J. (2016). Distress in Infertile Males in Manipal-India: A Clinic Based Study.
Journal of Reproduction & Infertility, 17(4), 213–220, https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27921000/
Richard, J., Badillo-Amberg, I., & Zelkowitz, P. (2017). ”So Much of This Story Could Be Me": Men's Use of Support in Online Infertility Discussion Boards.
American journal of men's health, 11(3), 663–673.
https://doi.org/10.1177/1557988316671460
Rivera, A., & Scholar, J. (2020). Traditional Masculinity: A Review of Toxicity Rooted in Social Norms and Gender Socialization. Advances in Nursing Sience, 43(1), 1-10. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/31299692/
Statistiska centralbyrån. (2020) Utan barn – skillnader i barnlöshet mellan kvinnor och män i olika grupper. Hämtad den 26 januari 2021, från:
https://www.scb.se/contentassets/bfc0f68c6559485d89b77b071e12fe91/be0701 _1970i2018_br_be51br2001.pdf
Sylvest, R., Krogh Fürbringer, J., Schmidt, L., & Pinborg, A (2016). Infertile men's needs and assessment of fertility care. Upsala journal medical sciences, 121(4), 276-282. http://doi.org/10.1080/03009734.2016.1204393
(*) Sylvest, R., Fürbringer, J. K., Pinborg, A., Koert, E., Bogstad, J., Loessl, K., Praetorius, L., & Schmidt, L. (2018a). Low semen quality and experiences of masculinity and family building. Acta Obstetricia et Gynecologica
Scandinavica, 97(6), 727–733.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/aogs.13298
(*) Sylvest, R., Koert, E., Vittrup, I., Birch Petersen, K., Hvidman, H. W., Hald, F., &
Schmidt, L. (2018b). Men’s expectations and experiences of fertility awareness assessment and counseling. Acta Obstetricia et Gynecologica Scandinavica, 97(12), 1471–1477. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/aogs.13449 World Health Organization. Infertility. Hämtad den 23 januari 2021, från:
https://www.who.int/health-topics/infertility#tab=tab_1
Zambrano Serrano, C. A., & Carvajal Obando, A. (2019). Diagnosis and hormonal treatment of male infertility. Diagnóstico y tratamiento hormonal de la infertilidad masculina. Actas urologicas espanolas, 44(5), 321–327.
https://doi.org/10.1016/j.acuro.2019.10.013
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord Cinahl PubMed
Infertilitet Infertility (MH) Infertility (Mesh)
Män Men (fritext) Men (fritext)
Upplevelse Experience (fritext) Experience (fritext)
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
Dubbletter är markerade med (5).
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
2021-03-11 Cinahl
MH ”Infertility” AND men AND experience
Limits: Published date 2011–2021
English 97 97 15 9
2021-03-11 PubMed
[MeSH major topic] Infertility AND men AND experience Limits: Published date 2011–2021
English 125 125 12 2 (5)
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Arya ST, Dibb B. (2016). The experience of infertility treatment: the male perspective. Human Fertility (Cambridge England). 19(4), 242-248. https://doi.org/10.1080/14647273.2016.1222083
Land Databas
PubMed Storbritannien
Syfte Att utforska upplevelser av infertilitet från ett manligt perspektiv.
Metod: Kvalitativ
Fenomenologisk analys
Urval 15 män som antingen hade genomgått behandling själva eller som hade stöttat sin partner.
Deltagarna rekryterades genom internationella och nationella forum. Snöbollsteknik användes också.
Datainsamling Intervjuerna hade 24 ämnen som skulle tas upp, intervjuerna hade öppen struktur för att få en djupare inblick. Intervjuerna varade i ca en timme.
Dataanalys Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. De kodades och delades upp i olika teman.
Bortfall Ej redovisat.
Resultat/Slutsats • Männens normer och sociala tro om maskulinitet påverkade deras uppfattning negativt om deras egen maskulina identitet.
• Männen upplevde infertilitet som mentalt, fysiskt och socialt krävande tillstånd.
• Ångest, depression och suicidtankar förekom.
• De kände skamkänslor på grund av de tyckte det var en smutsig hemlighet att vara infertil.
• De kände sig utanför under behandlingen. De hade önskat att de blev mer förberedda före behandlingen då de upplevde det som en känslomässig berg-och-dalbana. Även enskilda läkarsamtal önskades.
Vetenskaplig kvalitet
77%. Grad II enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 2
Referens Babore, Alessandra; Stuppia, Liborio; Trumello, Carmen; Candelori, Carla; Antonucci, Ivana.
(2017). Male factor infertility and lack of openness about infertility as risk factors for depressive symptoms in males undergoing assisted reproductive technology treatment in Italy. Fertility &
Sterility, 107(4), 1041-1047. https://doi.org/10.1016/j.fertnstert.2016.12.031
Land Databas
Italien PubMed
Syfte Att undersöka sambandet mellan manlig infertilitetfaktor, öppenhet att diskutera det och nivåer av depression
Metod: Kvantitativ Tvärsnittsstudie
Urval 170 män och deras partner som deltog från två olika center som erbjöd assisterad befruktning. Medelåldern för männen var 39 år och bland kvinnorna 36 år.
Datainsamling Mellan oktober 2014 och mars 2015 ombads alla som sökte vård på de två olika centrerna att svara på ett frågeformulär om vilka de berättade för om behandlingen samt fylla i Zung depression självskattningsskala.
Dataanalys Datan analyserades med hjälp av SPSS version 19.0. För att testa könsskillnader användes c2- testet. En tvåvägs variansanalys (ANOVA) användes för att testa effekten av orsakerna bakom infertilitet (kvinnlig eller manlig faktor). Till sist jämfördes poängen med depressiva poäng och öppenhet med andra i en linjär regressionsanalys.
Bortfall Ej redovisat.
Resultat/Slutsats • Det fanns högre nivåer av depressiva symtom bland män som hade manlig infertilitetsfaktor.
• De män som valde att inte dela med sig om sin infertilitetsbehandling hade mer depressiva symtom.
Vetenskaplig kvalitet
77%. Grad II enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall.
