Syftet med den föreliggande litteraturstudien var att belysa unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad bröstcancer, relaterat till omvårdnad. Studiens resultat omfattar variation av kvinnans fysiska och psykiska hälsa från diagnosens start till att behandlingen avslutades. Bröstcancerdiagnosen förändrade kvinnornas syn på livet och levnadssätt. I resultatet framgick kvinnornas upplevelse av hur det kändes att komma in i klimakteriet för tidigt och utmanades av fertilitetsproblem.
Fertilitetsproblemet orsakade en kamp och maktlöshet för kvinnornas drömmar om
23
moderskap. Att förlora sin autonomi och kvinnlighet var en svår upplevelse för kvinnorna, men med rätt stöd från närstående kunde de kämpa sig igenom
sjukdomsförloppet. Lika så med den förändrade kroppen utvecklades depression och psykisk ohälsa, på grund av negativ självbild och mindre sexuellt välbefinnande. Stor rädsla och ångest kring recidiv växte fram och oroligheter för framtiden var vanligt förekommande. Sjukdomen var något som väckte starka känslor och kvinnorna upplevde att de behövde mer stöd från sjukvården gällande fertilitet, kirurgin och den emotionella bearbetningen. Det är av stor vikt att sjuksköterskan är mer införstådd om vilket stöd dessa kvinnor med bröstcancer behöver. Sjuksköterskan kan med hjälp av studiens resultat få en bättre kännedom och medvetenhet i sitt arbete för att hjälpa unga kvinnor som drabbats av bröstcancer. Författarna anser att det behövs mer kvalitativ forskning om hur vårdens arbete kan förbättras för de unga kvinnorna med bröstcancers välbefinnande och för att öka deras trygghet i omvårdanden. En viktig aspekt som författarna vill lyfta fram är att vara medveten om de olika behoven som skiljer mellan de yngre och äldre kvinnor med bröstcancer. Slutligen vill författarna påminna vårdpersonalen om den etiska koden. Personcentrerad vård och respekt bör vägas in tillsammans med Antonovskys teori för att lindra kvinnornas lindande och bidra till god hälsa.
Referenser
* = Resultatartiklar
Almås, H., & Sörensen, E. (2002). Omvårdnad vid bröstcancer. Ingår I H. Almås, (red.), Klinisk omvårdnad del 1 (s. 271–283). Stockholm: Liber.
* Antoine, P., Vanlemmens, L., Fournier, E., Trocmé, M. & Christophe, V. (2013).
Young Couples’ Experiences of Breast Cancer During Hormone Therapy – An Interpretative Phenomenological Dyadic Analysis. Cancer Nursing 36(3) 213–220 DOI: 10.1097/NCC.0b013e31826429a5
Antonovsky, A. (1996). The salutogenic model as a theory to guide health promotion.
Health Promotion International, 11(1), 11-18 DOI: 10.1093/heapro/11.1.11
Azim, H. & Partridge, A. (2014). Biology of breast cancer in young women. Breast Cancer Rest, 16(427). DOI: 10.1186/s13058-014-0427-5
Bäcklund, J. Sandberg, M. & Åhsberg K. (2016). Bröst- och plastikkirurgi J. Rydstedt (Red.), Omvårdnad & Kirurgi (s. 348–354). Studentlitteratur.
Campbell, H. & Woodgate, R. (2017). The psychosocial experiences of women with breast cancer across the lifesplan: a systematic review. Wiley: psycho-oncology 26(11) 1099–1611 DOI: 10.1002/pon.4281
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2. Malmö: Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
Carneiro, M., Cota, A., Amaral, M., Pedrosa, M., Martins, B., Furtado, M., Lamaita, R. & Ferreira, M. (2018). Motherhood after breast cancer: can we balance fertility preservation and cancer treatment? A narrative review of the literature. JBRA Assis Reprod 22(3) 244–252 DOI: 10.5935/1518-0557.20180032
* Christophe, V., Duprez, C., Congard, A., Antonie, P., Lesur, A., Fournier, E. &
Vanlemmens, L. (2015). The subjective experience of young women with non-metastatic breast cancer: the Young Women with Breast Cancer Inventory. Health Qual Life Outcomes 3(13) 73 DOI: 10.1186/s12955-015-0273-x
* Duprez, C., Vanlemmens, L., Untas, A., Antoine, P., Lesur, A., Loustalot, C., Guillemet, C., Leclercq, M., Segura, C., Carlier, D., Ledeuvre-Plesse, C., Simon, H., Frenel, J. & Christophe, V., (2017). Emotional distress and subjective impact of the
disease in young women with breast cancer and their spouses. Multicenter Study 13(29) 2667–2680 DOI: 10.2217/fon-2017-0264
Everaars, K., Welbie, M., Hummelink, S., Tjin, E., Laat, E. & Ulrich D. (2020). The impact of scars on health-related quality of life after breast surgery: a qualitative exploration. Journal of Cancer Survivorship 15, 224-233 DOI: 10.1007/s1764-020-00926-3
FASS. (2020, juli). Xeloda. Hämtad 31 januari, 2021,
https://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=20010202000047#caution-and-warnings
Friberg, F. (2017). Att bidra med evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för
litteraturbaserade examensarbete (s. 135). Studentlitteratur
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (3.uppl.). Natur &
Kultur.
Halkett, G., Arbon, P., Scutter, S. & Borg, M. (2006). The role of breast care nurse during treatment for early breast cancer: The patient’s perspective. Contemporary Nurse 23, 46–57 DOI: 10.5172/conu.2006.23.46
Henricson, M., & Mårtensson, J. (2017). Publicering av examensarbete. I M.
Henricson (Red). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 572–573). Studentlitteratur AB.
Holst-Hansson, A., Idvall, E., Bolmsjö, I. & Wennick, A. (2017). Hoping to reach a safe haven – Swedish families’ lived experience when a family member is diagnosed with breast cancer. Europen Journal of Oncology Nursing 31, 52–58 DOI:
10.1016/j.ejon.2017.10.003
Iddrisu, M., Aziato, L. & Dedey, F. (2020). Psyhological and physical effects of breast cancer diagnosis and treatment on young Ghanaian woman: a qualitative study.
BMC Psychiatry, 20, 353. DOI: 10.1186/s12888-020-02760-4
Karolinska institutet (2021). Svensk MeSH. Hämtad 5 mars, 2021, från https://mesh.kib.ki.se/Mesh/search/?searchterm=br%C3%B6stcancer
* Kedde, H., Wiel, HBM., Schultz, W. & Wijsen, C. (2013). Subjective sexual well-being and sexual behavior in young women with breast cancer. Supportive Care in Cancer 21(7) 1993–2005 DOI: 10.1007/s00520-013-1750-6
Kocan, S. & Gürsoy, A. (2016). Body Image of Women with Breast Cancer After Mastectomy: A Qualitative Research. J Breast Health 12(4) 145–150 DOI: 10.5152 / tjbh.2016.2913
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 58–60) Studentlitteratur.
Langius-Eklöf, A. & Sundberg, K. (2015). Känslan av sammanhang A K. Edberg &
H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder - hälsa och ohälsa. (s. 54–67).
Studentlitteratur.
Lorentsen, V. & Grov, E.K. (2011). Allmän omvårdnad vid cancersjukdomar. I Almås, H., Stubberud, D-G. & Grönseth, R. (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (401–437).
Liber AB.
Lundberg, S. (2016, 23 juni). Forskning: Den här kvinnan har världens mest
”perfekta” kropp. Hämtad 16 mars, 2021, från
https://nyheter24.se/nyheter/forskning/850986-forskning-den-har-kvinnan-har-varldens-mest-perfekta-kropp
Lundquist, M., Berry, L., Boltz, M., DeSanto-Madeya, S. & Grace, P. (2019).
Wearing the Mask of Wellness: The Experience of Young Women Living With Advanced Breast Cancer. Oncology nursing forum, 46(3), 329–337. DOI:
10.1188/19.ONF.329–337
Martino, M., Lemmo, D., Gargiulo, A., Barbeiro, D., Abate, V., Avino, F. &
Tortoriello, R. (2019). Underfifty Women and Breast Cancer: Narrative Markers of Meaning-Making in Traumatic Experience. Front Psychol, 10(618). DOI:
10.3389/fpsyg.2019.00618
* Milosevic, E., Brunet, J. & Campbell, K. (2020). Exploring tensions within young breast cancer survivors’ physical activity, nutrition and weight management beliefs and practices. Disability and Rehabilitation 42(5) 685–691 DOI:
10.1080/09638288.2018.1506512
Månsson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 431–433) Studentlitteratur.
*Park, E., Gelber, S., Rosenberg, S., Seah, D., Schapira, L., Come, S. & Partidge, A.
(2018). Anxiety and Depression in Young Women With Metastatic Breast Cancer: A Cross-Sectional Study. Psychosomatics 59(3), 251–258.
DOI: 10.1016/j.psym.2018.01.007
Rajagopal, L., Liamputtong, P. & Mcbride, K. (2019). The Lived Experience of Australian Women Living with Breast Cancer: A Meta-Synthesis. Asian Pac J Cancer Prev, 20(11), 3233–3249. DOI: 10.31557/APJCP.2019.20.11.3233
* Rees, S. (2018). No one scans you and say ’you’re alright now’: the experience of embodied risk for young women living with a history of breast cancer. Health, Risk &
Society, 7(8), 312–324 DOI: 10.1080/13698575.2018.1539468
Riksdagen. (2001, 19 mars). Helsingforsdeklarationens etiska riktlinjer. Hämtad 12 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/skriftlig-fraga/helsingforsdeklarationens-etiska-regler_GO11931
Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – från idé till examination inom omvårdnad (s. 382) Studentlitteratur.
* Rosenberg, S., Greaney, M., Patenaude, A., Sepucha, K., Meyer, M. & Partridge, A.
(2018). ”I dont want to take chances”: a qualitative exploration of surgical decision making in your breast cancer survivors. Psychooncology 27(6) 1524–1529 DOI:
10.1002/pon.4683
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Hämtad 4 mars, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 12 februari, 2021, från Lag (2003:460) om etikprövning av forskning som avser människor Svensk författningssamling 2003:2003:460 t.o.m. SFS 2019:1144 - Riksdagen
SFS 020:152. Lag (2018:218) med kompletterade bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Hämtad 12 februari, 2021, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande-bestammelser_sfs-2018-218
Socialstyrelsen. (2018, 10 juni). Cancer i siffror 2018. Hämtad 25 januari, 2021,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2018-6-10.pdf
Socialstyrelsen. (2020, 16 december). Statistik om nyupptäckta cancerfall 2019.
Hämtad 22 januari, 2021, https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-
dokument/artikelkatalog/statistik/2020-12-7132.pdf?fbclid=IwAR2794TV6TAQaRsSvJx3iUcyDwDymuVjd3Je0zHFRcfFElZh DUreGtoMX98
Swenurse. (2020, 11 september). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 3 mars, 2021, https://www.swenurse.se/publikationer/icns-etiska-kod-for-sjukskoterskor
Svensk sjuksköterskeförening. (2017, 2 oktober). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 10 mars, 2021,
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404390/ko mpetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.pdf
Sörensen, E. & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. Almås, H., Stubberud, D-G. & Grönseth, R. (red.) Klinisk omvårdnad 2. (s. 439–454) Liber.
* Vazques, D., Rosenberg, S., Gelber, S., Ruddy, K., Morgan, E., Recklitis, C., Come, S., Schapira, L. & Partridge, A. (2020). Posttraumatic stress in breast cancer survivors diagnosed at a young age. Psykoonkologi 29(8) 1312–1320 DOI: 10.1002/pon.5438.
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad 12 februari, 2021, från
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf
Wiklund-Gustin, L. (2015). Psykologi för sjuksköterskor. Studentlitteratur
* Vriens, I., Welle-Butalid, E., Boer, M., Die-Smulders, C., Deerhag, J., Geurts, S., Hellemond, I., Luiten, E., Dercksen, M., Lemaire B., Haaren, E., Vriens, B., Wouw, A., Riel, A M., Janssen-Engelen, S., Poel, M., Schepers-van der Sterren, E., Golde, R.
& Tjan-Heijnen, V. (2020). Preservin fertility in young women undergoing
chemotherapy for early breast cancer; the Maastricht experience. Breast Cancer Res Treat 181(1), 77–86 DOI: 10.1007/s10549-020-05598-2
Willman, A. (2014). Hälsa & välbefinnande A-K. Edberg & H. Wijk (Red.), Omvårdnadens grunder – hälsa och ohälsa (s. 38) Studentlitteratur.
White, M., Shoemaker, M., Park, S., Neff, L., Carlson, S., Brown, D. & Kanny, D.
(2017). Prevalence of Modifiable Cancer Risk Factors Among U.S. Adults Ages 18-44 Years. Am J Prev Med 53(3), S14-S20. DOI: 10.1016/j.amepre.2017.04.022
World Health Organization. (2021). Bröstcancer: förebyggande och kontroll. Hämtad 22 januari, 2021, från https://www.who.int/cancer/detection/breastcancer/en/
Öresland, S. & Lützén, K. (2014) Etiska stigar och moraliska vägar F. Friberg & J.
Öhlén (Red.), Omvårdnadens grunder – perspektiv och förhållningssätt (s. 429) Studentlitteratur.
Östlundh, L. (2017). Informationssökning F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. 72–73) Studentlitteratur.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord Cinahl Pubmed PsycINFO
Bröstcancer Breast cancer, fritext Breast cancer, fritext Breast cancer, fritext Unga kvinnor Young women, fritext Young women, fritext Young women, fritext Upplevelse Experience, fritext Experience, fritext Experience, fritext
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
2021-02-11 CINAHL
“Breast cancer” AND “young women” AND “experience”
Limits: English language and
published year 2011–2021. 83 21 6 3
2021-02-11 Pubmed
“Breast cancer” AND “young women” AND “experience”
Limits: English language and
published year 2011–2021. 89 29 11 11(4*)
2021-02-11 Psycinfo
“Breast cancer” AND “young women” AND “experience”
Limits: English language and
published year 2011–2021. 319 16 4 4(4*)
Totalt: 491 66 21 10
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Antoine, P., Vanlemmens, L., Fournier, E., Trocmé, M. & Christophe, V. (2013). Young Couples’
Experiences of Breast Cancer During Hormone Therapy – An Interpretative Phenomenological Dyadic Analysis. Cancer Nursing 36(3) 213–220 DOI: 10.1097/NCC.0b013e31826429a5 Land
Databas
Frankrike
Cinahl, PubMed och PsykINFO
Syfte Syftet med denna studie var att identifiera olika beteenden hos unga par som förändras med hormonbehandling.
Metod: Baseras på kvalitativ och fenomenologisk, som har tillvägagångssätt som kallas för
tolkningsfenomenologisk analys. Där forskarna använder sig av ett originellt dyadiskt perspektiv.
Urval Kvinnor under 45 år ålder vid sin bröstcancerdiagnos, som behandlades för en icke-metastatisk bröstcancer. De skulle även ha fått kemoterapi samt vara i ett förhållande som varat i mer än 6 månader. Partnern i förhållandet exkluderades om hen inte pratade flytande franska. Partnern var även tvungen att godkänna deltagande av studien. Detta resulterade i 11 heterosexuella par, patienter med en medelålder på 39 år och partner 40 år som medverkade i studien.
Datainsamling Datainsamlingen började med att deltagarna blev kontaktad av en psykolog för en intervju. Innan intervjuerna påbörjades fick paren information angående samtycke, att de var anonyma och en skriftlig information om studien. Intervjuerna blev inspelade och skedde enskilt med kvinnorna och deras partner. En medicinsk blankett fylldes i efter intervjun av psykologen som ett komplement till studien av kvinnorna. Därefter transkriberades intervjuande och analyserades noggrant.
Dataanalys De viktigaste teman byggdes fram med hjälp av varje deltagare, vilket medförde utveckling av ett individuellt schema. Den fenomenologiska tolkningen och den dyadiska funktionen utvidgades för parets analysram, konvergenser samt avvikelser i parets intervjuer. Vilket också gjorde att
processerna anpassades utefter varje situation. Dataanalysen gjordes av två psykologer som i slutet av varje analys kombinerade stegen med varandra för att skapa ett globalt schema. Från
intervjuerna valde även psykologerna att ta med citat till de olika teman.
Bortfall Inga kända bortfall framgår i studien.
Resultat/Slutsa ts
I resultatet av studien framgår att paren önskade kunna återuppta deras normala liv, att det fick mycket stöd från sina familjer men även att återfall för cancern immobiliserade patienten som inte kunde se livet på ett långsiktigt perspektiv. Diagnosen förde många par närmre varandra, även dem par som planerade separationer. Sjukdomen kunde upplevas som en tredje part i förhållandet, vilket även kunde sätta detta i fara. De flesta par upplevde en positiv förändring i förhållandet samt en förstärkt kärlek. Slutsatsen i studien var att männen ville bekämpa sjukdomen tillsammans med kvinnan.
Vetenskaplig kvalitet
Efter graderingen antas artikelns som en grad 1. Detta med ett resultat av 41 poäng av 48 möjliga som ger en procentsats på 85,42 %. Detta innebär att den vetenskapliga kvalitén på artikeln är god.
Trovärdighet:
Författarna tydliggör för läsaren att skapad kunskap är rimlig och att resultaten äger giltighet. Då författarna har en utbildning kring ämnet. Kodning som är en central del av trovärdigheten har
BILAGA C
Carlsson & Eiman (2003).
också gjorts. Studien är godkänd av regional etikkommittén.
Pålitlighet:
Intervjuerna har transkriberats och analyserats noggrant av författarna. Deltagarna får även en skriftlig information om studien som ökar pålitligheten. Författarna beskriver dessutom deras tillvägagångsätt och använda metoder i artikeln.
Bekräftelsebarhet:
Bekräftelsebarheten är av god kvalité då analysprocessen där metod, datainsamlingen och urvalet är välskriven.
Överförbarhet: Ovanstående punkter är stärkta, vilket gör överförbarheten möjligt till andra grupper.
BILAGA C
Artikel 2
Referens Christophe, V., Duprez, C., Congard, A., Antonie, P., Lesur, A., Fournier, E. & Vanlemmens, L.
(2015). The subjective experience of young women with non-metastatic breast cancer: the Young Women with Breast Cancer Inventory. Health Qual Life Outcomes 3(13) 73 DOI:
10.1186/s12955-015-0273-x Land
Databas
Frankrike PubMed, Cinahl
Syfte Studiens syfte var att utvärdera unga kvinnors subjektiva upplevelse vilka lever med en bröstcancer utan metastaser och mäta deras livskvalité
Metod: Studien använde sig av frågeformulär med en kvalitativ ansats.
Urval 722unga kvinnor<45 årmed diagnosen av icke-metastaserade bröstcancer mellan åren 2010–
2012 i 27 franska cancerbehandlings- och forskningscentra tillfrågades om att delta i studien.
Varav 546 kvinnor ville delta och skickade tillbaka frågeformuläret ifyllt.
Datainsamling Efter att kvinnorna undertecknat samtyckeformuläret fick deltagarna fylla i ett frågeformulär och ett sociodemografiskt infomationsformulär. De ombads att fylla i dessa dokument på ett lugnt ställe och skicka dessa vidare till forskningscentrumet. All datainsamling anonymiserades.
Data samlades in av patienten från medicinska filer av utredare.
111 kvinnor ombads dessutom att fylla i ett standardfrågeformulär för livskvalitet.
Dataanalys Analyser utfördes slumpmässigt på 250 patienter från ett initialt prov. Därefter genomfördes databearbetningen med hjälp av olika beskrivande och statistiska metoder för att analysera resultatet och eliminera opassande information till studien.
Bortfall 472 planerade bortfall framgår i studien.
Resultat/Slutsats Artikelns resultat var att nästan alla kvinnor upplevde bland annat biverkningar såsom trötthet, smärta, illamående, andnöd och håravfall. Kvinnorna upplevde även karriärssvårigheter, dålig kroppkänsla, minskad sexualitet och dålig ekonomi.
148 patienter som deltog i studien hade dessutom fått antidepressiva medel eller ångestdämpande läkemedel.
Slutsatsen resulterade att unga kvinnor behöver erbjudas vägledning och lämpligt stöd hos olika kliniker för att förbättra kvinnornas subjektiva upplevelse. Därför framtogs ett instrument för att vårdare lättare ska kunna förstå de yngre kvinnornas upplevelse.
Vetenskaplig kvalitet
Efter graderingen antas artikelns som en grad 1. Detta med ett resultat av 42 poäng av 48 möjliga som ger en procentsats på 87,5 %. Detta innebär att den vetenskapliga kvalitén på artikeln är god.
Trovärdighet:
Studien genomfördes i enlighet med Helsingforsdeklarationen och godkändes av Etikkommittén för skydd av deltagarna, Rådgivande kommittén för databehandling inom forskning och hälsoområdet och National Commission for Data Protection.
Pålitlighet:
De flesta av författarna har en förståelse över kvinnornas livskvalité samt att alla författarna har någon typ av psykologisk eller onkologisk utbildning sedan tidigare.
Bekräftelsebarhet:
Analysen är noggrant gjord med olika etapper av eliminationer av deltagarna samt att analysen är
BILAGA C
Carlsson & Eiman (2003).
detaljerad.
Överförbarhet: Trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarheten stärker överförbarheten.
BILAGA C
Artikel 3
Carlsson & Eiman (2003).
Referens Duprez, C., Vanlemmens, L., Untas, A., Antoine, P., Lesur, A., Loustalot, C., Guillemet, C., Leclercq, M., Segura, C., Carlier, D., Ledeuvre-Plesse, C., Simon, H., Frenel, J. & Christophe, V., (2017). Emotional distress and subjective impact of the disease in young women with breast cancer and their spouses. Multicenter Study 13(29) 2667–2680 DOI: 10.2217/fon-2017-0264 Land
Databas
Frankrike Pubmed
Syfte Syftet var att utvärdera påverkan på känslomässigt lidande hos unga kvinnor med bröstcancer och deras makar under deras dagliga subjektiva upplevelse av sjukdomen.
Metod: Studien är kvantitativ med en Actor-partner interdependence model.
Urval 112 kvinnor under 45 år och diagnostiserade med en icke-metastatisk bröstcancer. Kvinnorna skulle även ha ett förhållande med någon i minst 6 månader och deras partner inte skulle inte lida av en psykisk ohälsa. Tala flytande franska var också en kriterier.
Datainsamling Genomfördes i 27 franska cancerbehandlings kliniker med 112 heterosexuella par, där de aktuella deltagarna samlades till ett möte för att få all information om studien. Kvinnorna fick ett kuvert med ett frågeformulär till sig själv och ett till partnern, om sociodemografiska och uppgifter som kretsade kring studien samt ett samtycke. Medicinska uppgifter samlades också in.
Frågorna skulle besvaras med några skalor. Frågorna handlade om: känsla av sammanhållning mellan paren, negativ affektivitet och oro över framtiden, hantering av barn och barn i vardagen, om relationen med nära släktingar är samma, kroppsbild och sexualitet, ekonomiska svårigheter, försämring av relationer samt om karriär.
Dataanalys Analysen började med att jämföra svaren mellan kvinna och partner med hjälp av ett t-test. Där efter använder en rad olika statistiska analysmetoder för att fortsätta jämföra
Bortfall Det framgår inga bortfall.
Resultat/Slutsats Patienternas känslomässiga lidande påverkade mer deras makes subjektiva upplevelse än makens emotionella lidande påverkade patientens. Majoriteten av paren uppvisade liten till medelhög ångestnivå. Desto mer ångest och rädsla kvinnorna hade, ju mer effekt hade det på männen. Det vill säga att kvinnors lidande har stor inverkan på männen, vilket gör att männen också lider. Dock behövs mer forskning kring ämnet för att få till en bra metod för att dämpa lidandet och ge dem en bättre livskvalité.
Vetenskaplig kvalitet
Efter graderingen antas artikelns som en grad 1. Detta med ett resultat av 39 poäng av 47 möjliga som ger en procentsats på 83 %. Detta innebär att den vetenskapliga kvalitén på artikeln är god.
Trovärdighet:
Studien genomfördes med godkännande från etiska kommittén. Anonymisering gjordes. Samtycke fanns med.
Pålitlighet:
Författarna stärker pålitligheten genom att visa hur studien är tillvägagången Bekräftelsebarhet:
Analysprocessen är väl gjord, då olika metoder har använts för jämförelser.
Överförbarhet:
Ovanstående punkter är säkrade, vilket gör överförbarheten möjlig till andra grupper.
BILAGA C
Artikel 4
Referens Kedde, H., Wiel, HBM., Schultz, W. & Wijsen, C. (2013). Subjective sexual well-being and sexual behavior in young women with breast cancer. Supportive Care in Cancer 21(7) 1993–2005 DOI: 10.1007/s00520-013-1750-6
Land Databas
Nederländerna Cinahl och PubMed
Syfte Syftet med denna studie var att identifiera subjektiva upplevelse för sexuellt välbefinnande och beteende hos unga kvinnor med bröstcancer, samt i vilken sträckning sexlivet förändrades efter att de har diagnostiserats med sjukdomen.
Metod: Studien är en kvantitativ studie, men framgår inte vilken specifik metod som författarna har använt sig av.
Urval Kvinnor som inkluderades i studien skulle var 45 år eller yngre, samt att de skulle ha fått en bröstcancerdiagnos under de senaste 6 åren. Denna rekrytering skedde från juni-oktober 2007 och innefattade totalt 332.
Datainsamling Datainsamlingen samlades in via olika källor (Holländska Breast Cancer Association nyhetsbrev, holländska bröstcancerföreningens webbplats, Diagnostic Cancer Foundation webbplats, via medlemslistan över Stichting Amazones, via aktiviteter och möten, via peer-kontakt mellan bröstcancerföreningen och sjuksköterskor på sjukhus samt via e-postmeddelande) där en länk var tillgänglig med ett frågeformulär. Frågeformuläret innehöll frågor om bland annat ålder, boende, civiltillstånd och utbildning.
Datainsamling Datainsamlingen samlades in via olika källor (Holländska Breast Cancer Association nyhetsbrev, holländska bröstcancerföreningens webbplats, Diagnostic Cancer Foundation webbplats, via medlemslistan över Stichting Amazones, via aktiviteter och möten, via peer-kontakt mellan bröstcancerföreningen och sjuksköterskor på sjukhus samt via e-postmeddelande) där en länk var tillgänglig med ett frågeformulär. Frågeformuläret innehöll frågor om bland annat ålder, boende, civiltillstånd och utbildning.