Kandidatuppsats
Sjuksköterskeprogrammet 180 hp
Unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad bröstcancer
Examensarbete i omvårdnad 15 hp
Varberg 2021-03-25
Natalie Nordqvist och Nathalie Dufva
Unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad bröstcancer
Författare:
Natalie Nordqvist
Nathalie Dufva
Ämne Examensarbete i omvårdnad
Högskolepoäng 15hp
Stadochdatum Varberg 2021–03–25
Sammanfattning
Bakgrund: Bröstcancer är den mest förekommande cancerformen hos kvinnor i hela världen. Det är framförallt äldre kvinnor som drabbas, men en liten del av de
drabbade är yngre kvinnor. Att vara en ung kvinna som är mitt uppe i familje- och karriärlivet innebär detta en stor tvärvändning i livet, då allt ifrån behandlingar till följd av biverkningar och många sjukhusbesök sätter hälsan i prövning. Upplevelsen av en förändrad kropp, stöd, att komma in i klimakteriet för tidigt och att drabbas av infertilitet bidrar med ett hav av blandade känslor. Denna sjukdom utmanar kvinnans identitet, självkänsla, kroppsbild och relationer.
Syfte: Unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad bröstcancer.
Metod: En systematisk litteraturstudie där systematiska sökningar med omvårdnadsfokus i relevanta databaser resulterade i tio vetenskapliga artiklar.
Artiklarna innehöll både kvalitativ och kvantitativ ansats för att få en bättre överblick över forskningsområdet.
Resultat: Olika koder bearbetades fram till fyra kategorier kring kvinnornas upplevda hälsa: En förändrad kroppsuppfattning, fertilitetsproblem, behov av stöd från
professioner och närstående samt att leva med ständig rädsla och oro.
Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att vårdpersonal bör ha mer kunskap om unga kvinnors upplevda hälsa med bröstcancer. Mer kvalitativ forskning
Titel Unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad bröstcancer
Författare Natalie Nordqvist och Nathalie Dufva
Akademi Akademin för Hälsa och Välfärd
Handledare Stefanie Obmüller, Universitetslektor i omvårdnad, Med.dr
Examinator Britt-Mari Gilljam, Adjungerad lektor i omvårdnad, Fil.dr
Tid Vårterminen 2021
Sidantal 23
Nyckelord Bröstcancer, ung kvinna, upplevelser
rekommenderas kring ämnet, då det behövs för att vårdpersonalen ska kunna förbättra vården och kunna främja de unga kvinnornas hälsa på bästa sätt.
Title Young women´s perceived health with a diagnosed breast cancer
Author Natalie Nordqvist and Nathalie Dufva
Department School of Health and Welfare
Supervisor Stefanie Obmüller, Senior Lecturer in nursing, PhD
Examiner Britt-Mari Gilljam, Adjunct lecturer in nursing, PhD
Period Spring 2021
Pages 23
Keywords Breast cancer, experience, young women
Abstract
Background: Breastcancer is the most common form of cancer for women all around the world. It is mainly older women who are affected, but a small proportion of those affected are young women. Being a young women who is in the middle of family- and career life means a big turnaround in life, since everything from treatments due to side effects and many hospital visits puts health to the test. The experience of a changed body, support, getting into menopause prematurely and suffering from infertility contributes to a sea of mixed emotions. This disease challenges the woman’s identity, self-esteem, body image and relationships.
Aim: Young women´s perceived health with a diagnosed breast cancer.
Method: A literature study where systematic searches with a focus on nursing in relevant databases resulted in ten scientific articles. The articles contained both a qualitative and quantitative approach to get a better overview of the research area.
Results: Different codes were processed into four categories around women’s perceived health: A changed body perception, fertility problems, need for support from professionals and relatives and to live with constant fear and anxiety.
Conclusion: The resultats of the literature study show that healthcare professionals should have more knowledge about young women’s perceived health with breast cancer. More qualitative research is recommended on the subject, as it is needed for the nurse to be able to improve care and to promote the health of young women in the best way.
Innehållsförteckning
Unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad
bröstcancer ... i
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Bröstcancer ... 1
Riskfaktorer ... 2
Att få en bröstcancerdiagnos ... 2
Behandling vid bröstcancer ... 3
Cytostatikabehandling ... 3
Strålbehandling ... 3
Kirurgi ... 3
Antikroppsbehandling och hormonell behandling ... 4
Vanliga biverkningar ... 4
Begreppet hälsa utifrån omvårdnadsperspektiv ... 4
Problemformulering ... 5
Syfte ... 5
Metod ... 5
Datainsamling ... 5
Databassökning i Cinahl ... 6
Databassökning i PubMed ... 7
Databassökning i Psycinfo ... 7
Databearbetning ... 8
Forskningsetiska övervägande ... 10
Resultat ... 10
En förändrad kroppsuppfattning ... 10
Fertilitetsproblem ... 12
Att leva med ständig rädsla och oro ... 13
Behov av stöd från professioner och närstående ... 15
Diskussion ... 16
Metoddiskussion ... 16
Resultatdiskussion ... 18
Konklusion och implikation ... 22
Referenser
Bilagor
Bilaga A: Sökordsöversikt Bilaga B: Sökhistorik Bilaga C: Artikelöversikt
Tabell 1: Rubrik- och temaöversikt
1
Inledning
Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i hela världen. Cancerformen är störst i åldrarna 65–74 år men den förekommer även hos unga kvinnor. Samtidigt som bröstcancern har ökat bland kvinnor har dödligheten långsamt minskat
(Socialstyrelsen, 2020). Det är även stor skillnad beroende på i vilket land som kvinnorna lever i. I höginkomstländer kan livslängden med denna diagnos förlängas med förebyggande åtgärder samt tidiga upptäckter, medan i låginkomstländer upptäcks oftast bröstcancer försent (World Health Organization, 2021).
Som kvinnor och sjuksköterskestudenter har vi velat lyfta unga kvinnors upplevelse med bröstcancer, då detta inte belyses lika mycket som hos äldre kvinnor med samma diagnos. De yngre kvinnorna som drabbas av bröstcancer står inför en större utmaning då de oftast är mitt uppe i familjelivet eller karriären, vilket leder till en större risk att utveckla exempelvis posttraumatiskt stressyndrom såsom depression eller ångest (Martino, et al., 2019). Den psykiska ohälsan ger en sämre prognos vid en
bröstcancerdiagnos och de unga kvinnorna anses även vara mer emotionellt sårbara (Lundquist, et al., 2019).
Bröstcancerbehandlingen påverkar unga kvinnors liv med en rad olika negativa komplikationer såsom dålig självkänsla, depression, förändrad kroppsuppfattning och minskad fertilitet. Idag finns det stora brister kring erfarenheter inom sjukvården där unga kvinnor som lider av bröstcancer blir drabbade. För att sjuksköterskan ska få en bättre förståelse och bredare kunskap kring detta ämne lyfter denna studie upp viktiga aspekter om fysiska och psykologiska upplevelserna hos unga kvinnor med
bröstcancer för att möjliggöra en förbättring inom sjukvården (Iddrisu, et al., 2020).
Bakgrund
Bröstcancer
Bröstcancer, cancer mammae, är en elakartad tumör som drabbar främst kvinnor över 60 år där cirka var fjärde kvinna dör av sjukdomen (Sörensen & Almås, 2011).
Eftersom bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland äldre kvinnor finns mycket forskning kring detta ämne. Däremot finns stora kunskapsluckor kring yngre kvinnors perspektiv (Campbell & Woodgate, 2017). År 2019 diagnostiserades 8288 kvinnor i Sverige med bröstcancer, varav 1353 kvinnor avled. Av dessa kvinnor som diagnostiserats med bröstcancer var det cirka 45 kvinnor som var under 49 år. De kvinnor som var under 49 år definieras som unga kvinnor. Denna cancerform är alltså inte vanlig bland yngre kvinnor (Socialstyrelsen, 2020). Ett kvinnobröst är
huvudsakligen uppbyggt med fett- och bindvävnad, men omfattar även många
bröstkörtlar. Från varje bröstkörtel finns en mjölkgång som leder fram till bröstvårtan, vilket behövs för att en kvinna ska kunna amma. Bröstcancer uppstår oftast i
2
mjölkgångarnas (duktalcancer) eller i bröstkörtlarnas (lobulär cancer) celler och kan sprida sig vidare till lymfkörtlar i armhålan (Bäcklund et al., 2016). Cancercellerna kan också spridas runt nyckelbenet, bakom bröstbenet eller vidare via lymfbanor och ökar risken för fjärrspridning till bland annat lungor, levern och skelettet (Sörensen och Almås, 2011). Den mest förekommande cancertypen hos unga kvinnor är duktalcancer (Azim & Partridge, 2014).
Riskfaktorer
Livsstilsfaktorer, arvsanlag och hormonell påverkan av bröstkörtlarna kan vara orsaker till utveckling av bröstcancer. Med det menas bland annat hög
alkoholkonsumtion, övervikt, mycket bröstvävnad eller en tidig pubertet (Sörensen &
Almås, 2011). En annan riskfaktor som är viktig att lyfta är kvinnor som haft många graviditeter innan de fyllt 25 år (Socialstyrelsen, 2018). I Azim & Partridges (2014) studie framgår att den största orsaken till att unga kvinnor blir drabbade är på grund av arvsanlag, i form av specifika bröstcancergener. Den mest förekommande genen är BRCA1. Denna gen leder oftast till en aggressiv tumör eftersom den upptäcks för sent (Azim & Partridge, 2014). Enligt Socialstyrelsen (2018) beror 2,5–5 procent av alla bröstcancerfall på ärftlighet. Det finns fler riskfaktorer bland de yngre kvinnorna till exempel rökning av e-cigaretter, fysisk inaktivitet, daglig konsumtion av sockersötare drycker och dålig sömn (White et al., 2017).
Att få en bröstcancerdiagnos
När en kvinna får diagnosen bröstcancer, kan hon oftast känna en knuta i bröstet eller till och med i armhålan. Det kan också uppstå andra symtom som indragningar i huden/ bröstvårta, utslag samt genomskinlig eller blodig vätska från bröstvårtan (Bäcklund et al., 2016). Bröstcancerdiagnosen hos de yngre kvinnorna beror oftast på en aggressiv sjukdom med metastaser vilket har en sämre utgångspunkt (Lundquist, et al., 2019). För att säkerställa kvinnans misstankar om bröstcancer görs en
trippeldiagnostik med hjälp av tre olika steg. Först görs en klinisk undersökning, där läkaren granskar och känner igenom bröst, nyckelben, hals och i armhålorna. Nästa steg röntgas brösten för att små tumörer inte ska missas, vilket sker med hjälp av mammografi (Bäcklund et al., 2016). Enligt Socialstyrelsen (2018) erbjuds kvinnor mellan 40–74 år regelbunden mammografi i Sverige. Det kan vara svårt med mammografi på unga kvinnor, då de har tätare bröstvävnad vilket gör det svårt att upptäcka tumörer vid en vanlig mammografi och ge ett falskt resultat av
undersökningen (Kåresen och Wist, 2009). Därför kan en komplettering med hjälp av magnetisk resonanstomografi (MR) användas om mammografin inte stämmer överens med den kliniska undersökningen (Sörensen & Almås, 2011). Sista undersökningen består av en biopsi, då läkaren med hjälp av instrument tar ett vävnadsprov från förändringen i bröstet som sedan analyseras (Bäcklund et al., 2016).
3 Behandling vid bröstcancer
Det finns olika typer av behandlingar mot bröstcancer med syfte att bota, minska sjukdomens omfattning eller minska risken för återfall. Behandlingar som cytostatika, strålbehandling, kirurgi, antikropps- och hormonell behandling kan kombineras eller behandlas enskilt, beroende på vilken form av bröstcancer och i vilket stadium den upptäcks (Sörensen & Almås, 2011).
Cytostatikabehandling
Sedan 1960-talet används cytostatika eller cellgifter (kemoterapi) i cancerbehandling för att bekämpa cancern. Eftersom endast 10 procent av fallen botas med enbart cytostatika, kombineras denna behandling med strålbehandling och/eller kirurgi. Det finns många olika varianter av cytostatika med olika effekter och olika biverkningar.
De olika variationerna av cytostatika brukar kombineras med varandra, som en cytostatikakur, de vill sägaatt behandlingen delas upp under olika
behandlingstillfällen. Cytostatika administreras vanligtvis intravenöst eller i
tablettform (Lorentsen & Grov, 2011). Innan operation kan cytostatikabehandlingen ges, då är syftet att krympa tumören för att lättare kunna genomföra operationen (Socialstyrelsen, 2018). Cytostatika ges enligt vårdprogram utifrån bestämda
kriterium. Kvinnor under 60 år med en aggressiv tumör över en viss storlek eller har en spridning till en eller flera lymfkörtlar i armhålan får cytostatika. Jämfört med kvinnor under 35 år som nästan alltid får cytostatika, oberoende av tumörens storlek (Sörensen & Almås, 2011).
Strålbehandling
Strålbehandling också kallad radioterapi är en annan typ av behandling som ges vid de flesta typer av bröstcancer, både vid ytliga tumörer och djupliggande (Lorentsen &
Grov, 2011). Strålbehandlingens syfte är att förhindra recidiv, det vill säga återfall. I de flesta fall genomgår kvinnor en strålbehandling mot bröstet ifall spridning i lymfkörtlar har påvisats. Denna behandling påbörjas 6–8 veckor efter operationen (Sörensen & Almås, 2011).
Kirurgi
En viktig behandlingsmetod är kirurgi/operation vid bröstcancer som antigen är den enda behandlingen eller i kombination med annan behandling. För att minimera risken för spridning avlägsnas tumören tillsammans med så mycket av
omkringliggande bröstkörtelvävnad som krävs (Sörensen & Almås, 2011). Under den primära operationen tas tumören bort genom mastektomi (ta bort hela bröstet) eller bröstbevarande kirurgi, lumpektomi (enbart tumören tas bort). Eftersom det finns en risk för recidiv av cancersjukdomen ska kvinnan efter några veckor gå på ett
återbesök. Detta görs på grund av att en diskussion om adjuvant behandling kommer
4
att behövas, en tilläggsbehandling i form av cytostatikabehandling, strålbehandling och/eller hormonell behandling (Bäcklund et al., 2016). I vissa fall avlägsnas också lymfkörtlarna i armhålan (axillen) om dessa innehåller några cancerceller (Sörensen
& Almås, 2011).
Antikroppsbehandling och hormonell behandling
Om bröstcancern är HER2-positiv vilket menas med att cancern är aggressiv, kan antikroppsbehandling vara ett alternativ. Enligt Sörensen & Almås (2011) kan kvinnor med denna typ av cancerform genomgå en efterbehandling med ett specifikt läkemedel. Denna ges via injektion var tredje vecka under ett års tid. Ett annat alternativ som förekommer är en hormonell behandling, det vill säga en antiöstrogen behandling som kan behövas i flera år. Detta kan minska risken för recidiv.
Nackdelen är att de yngre kvinnorna kommer in i klimakteriet vilket orsakar infertilitet (Sörensen & Almås, 2011).
Vanliga biverkningar
Vid en aggressiv tumör behandlas oftast kvinnorna med cytostatika, vilket kan ge påfrestande biverkningar som vallningar, stelhet, ledvärk och sköra slemhinnor (Bäcklund et al., 2016). Trots de svåra biverkningarna anses cytostatikabehandling vara den mest effektiva behandlingen av bröstcancer. Några andra vanliga
förekommande biverkningar kan vara illamående, dålig aptit, håravfall,
smakförändringar, samt värk i skelett och leder (FASS, 2020). Bland kvinnorna kan förekomsten av ångest, depression och psykiskt trauma vara hög. Dessa biverkningar utlöser samma stressfaktorer som förekommer efter olyckor och katastrofer.
Kvinnorna kan även drabbas av kronisk trötthet, viktförändringar, förändrad hudkänsel, koncentrationssvårigheter och nedsatt rörlighet som påverkar deras livskvalité under flera år efter en avslutad behandling (Sörensen & Ålmås, 2011).
Begreppet hälsa utifrån omvårdnadsperspektiv
Antonovsky (1996) studerade medicinsk sociologi för att förstå hälsans ursprung och utvecklade även den salutogena modellen. I denna modell söker Antonovsky svar på vad som kännetecknar en person som kan hantera svåra livssituationer och varför man över huvud taget upplever och har hälsa. Salutogena modellen fokuserar på
människors olika försättningar och hälsans ursprung, att möta olika påfrestningar, såsom att drabbas av exempelvis bröstcancer. Salutogena perspektiv är viktigt att belysa för sjuksköterskor i omvårdnaden. Begreppet KASAM som betyder känsla av sammanhang, även i nutid kallad SOC, är kärnpunkten i den salutogena modellen och förklarar i vilken stor utsträckning individer upplever att deras liv är begriplig,
hanterbart och meningsfullt. Vad ger en känsla av meningsfullhet, vilken typ av resurs är lämplig att tillämpa i ett problem för att bli hanterbart och hur mycket information
5
måste ges för att bli begriplig (Antonovsky, 1996). Generellt kan SOC beskrivas som, ju mer begripligt, hanterbart och meningsfullt en person uppfattar sitt liv, desto högre SOC har den personen. Teorin bakom begreppet SOC är viktigt för en sjuksköterska att förstå då alla patienter hanterar svåra situationer annorlunda.
Begriplighet kan en sjuksköterska förmedla genom att ha en öppen och ärlig
kommunikation till patienten. Sjuksköterskan kan även ge en tydlig och upprepande information för att förmedla kunskap. Genom att erbjuda resurser som stöd till patienten kan sjuksköterskan åstadkomma hanterbarhet. Andra resurser kan vara att ge stöd så att en känsla av trygghet uppnås, ge återkopplingar och förmedla en känsla av delaktighet. När patient och närstående uppmuntras och motiveras kan en
meningsfullhet åstadkomma (Langius-Eklöf & Sundberg, 2015). Willman (2014) beskriver begreppet hälsa ur olika perspektiv. Det kan beskrivas som ett resultat, ett tillstånd, en process eller som mål. Hälsa kan även beskrivas som livskvalité, välbefinnande och lycka. Därmed beskrivs det olika till vad som ska göras i
hälsofrämjande syfte (Willman, 2014). Mycket förenklat kan man sammanfatta att det är viktigt att sjuksköterskan visar en vilja att vårda, uppmuntra och främja patientens hälsa (SFS 2017:30).
Problemformulering
Att drabbas av bröstcancer som ung kvinna kan ge komplexa följder såsom
fertilitetsproblem och psykisk ohälsa. Problemen skiljs från de äldre kvinnorna med bröstcancer då kunskap kring de unga kvinnorna saknas. Unga kvinnor är mitt i livet när de drabbas av bröstcancer när deras drömmar om att bilda familj eller karriären tar stopp. En ökad förståelse för unga kvinnors situation kan hjälpa sjuksköterskor att anpassa omvården.
Syfte
Syftet var att belysa unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad bröstcancer.
Metod
Metoden som valdes ut för studien var en litteraturstudie, där publicerade artiklar som svarade på syftet granskades och sammanställdes. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar valdes ut för att få en överblick över forskningsproblemet (Forsberg &
Wengström, 2017).
Datainsamling
Den föreliggande litteraturstudien fokuserar på kvinnors upplevelse i samband med en bröstcancerdiagnos. Inledningsvis införskaffades en grov överblick över det aktuella forskningsläget kring ämnet. Forskningen fokuserar mycket på äldre kvinnor med en
6
bröstcancerdiagnos. Vilket väckte författarnas nyfikenhet och intresse för en mindre beforskad patientgrupp med bröstcancerdiagnos. Eftersom litteraturstudiens författare själva är unga kvinnor bestämdes att fokusera på unga kvinnor med en
bröstcancerdiagnos. En osystematisk pilotsökning genomfördes för att få en översikt över aktuell forskning kring ämnet. Databaser som användes var Cumulative Index to nursing and Allied Health Literature (CINAHL), PubMed Central (PubMed) samt Psycological Information database (Psykinfo). I dessa tre databaser finns relevant forskning kring området omvårdnad. Databasen Psykinfo innehåller också forskning med psykologisk fokus, vilket var relevant för litteraturstudien syfte som ställer kvinnornas upplevelse i centrum (Forsberg & Wengström, 2016). Som hjälp vid informationssökning kan boolesk sökteknik användas (AND, OR eller NOT) för att få ett mer specifikt resultat (Östlundh, 2017). Den boolesk sökteknik som användes i studien var AND för att få ett smalare resultat. Pilotsökningen genomfördes för att formulera sökorden inför den systematiska sökningen vilket resulterade i fritextsökord (Östlundh, 2017). Utifrån Rosén (2017) ska en välskriven studie använda sig av exklusions- och inklusionskriterier som gör att sökningen begränsar urvalet av
vetenskapliga artiklar, för att sökningen ska få ett bra resultat. Inklusionskriterier som användes var artiklar skrivna på engelska och artiklar som var publicerade inom en tidsram på 2011–2021. Exklustionskriterier för sökningen var artiklar som var skrivna på andra språk än engelska samt review artiklar. Den finala kombinationen av sökord löd: ”Breast cancer” AND “Young Women” AND ”Experience”. Alla artiklar
värderades utifrån Carlssons och Eimans (2003) bedömningsmall. Bedömningsmallen innehåller sju olika kategorier: Abstrakt, Introduktion, Syfte, Metod, Resultat,
Diskussion och Slutsatser för att gradera artiklarnas vetenskapliga kvalité där artiklarna poängsätts utifrån 0–3 poäng. En vetenskaplig artikel kan maximalt få 48 poäng vid en kvalitativ studie och 47 poäng vid en kvantitativ studie där poängen sedan omvandlas till procent. Artiklarna graderades från I – III utifrån den
sammansatta poängen från artikelgranskningen. Grad I =80%, grad II = 70 % och grad III = 60%. Artiklarna som ansågs vara av hög vetenskaplig kvalité graderas till grad I eller II, vilket är en inklusionskriterie i studien. De artiklar som graderas till grad III, exkluderades bort från resultatet (Carlssons och Eimans 2003). Efter inledningen av vår pilotsökning påbörjades den riktiga sökningen i de tre valda databaserna:
Databassökning i Cinahl
Första sökningen genomfördes i databasen Cinahl som innehåller relevant forskning kring ämnet omvårdnad. Databasen Cinahl omfattar även forskning inom
sjukgymnastik och arbetsterapi. En systematisk sökning gjordes med hjälp av de framtagna sökorden i följande kombination: ”Breast cancer” AND ”Young Women”
AND ”Experience”. För att förbinda sökorden användes den booleska operatorn AND (Östlundh, 2017). Sökning resulterade i 83 artiklar. Utifrån artiklarnas titlar
7
bedömdes att 21 artiklar var relevanta för den föreliggande litteraturstudien. Efter att ha läst artiklarnas abstrakt exkluderades 15 artiklar då de inte var relevanta för litteraturstudiens syfte. De sex relevanta artiklar som valdes ut genomgick en ingående analys av innehållet. Analysen resulterade i tre artiklar där innehållet bedömdes som relevant utifrån litteraturstudiens syfte. Därefter startades en granskning med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall och bedömning av de fyra kvalitetsindikatorerna trovärdighet, pålitlighet,
bekräftelsebarhet och överförbarhet (Månsson & Frilund, 2017) för samtliga tre artiklar. Alla tre vetenskapliga artiklar samlade ihop poäng som resulterade över 80%, vilket motsvarar grad ett. Därmed ingick alla tre artiklarna i litteraturstudiens resultat.
Databassökning i PubMed
Andra sökningen genomfördes i databasen Pubmed som innehåller forskning om medicin, omvårdnad samt odontologi som är relevant kring ämnet. Pubmed är även en version av Medline. Vetenskapliga tidskriftsartiklar är det mest förekommande i Pubmed och sträcker sig från år 1966 till nutid. Det föreligger olika språk i Pubmed varav 75% av befintliga artiklar är på engelska (Forsberg och Wengström, 2016). En systematisk sökning gjordes med hjälp av de framtagna sökorden i följande
kombination: ”Breast cancer” AND ”Young Women” AND ”Experience”. För att förbinda sökorden användes den booleska operatorn AND (Östlundh, 2017). Sökning resulterade i 89 artiklar. Utifrån artiklarnas titel bedömdes att 29 artiklar var relevanta för den föreliggande litteraturstudien... Efter att ha läst artiklarnas abstrakt
exkluderades 22 artiklar då de inte var relevanta för litteraturstudiens syfte. De sju relevanta artiklar som valdes ut genomgick en ingående analys av innehållet.
Analysen resulterade i sju artiklar där innehållet bedömdes som relevant utifrån litteraturstudiens syfte varav fyra artiklar var dubbletter. Därefter startades en granskning med hjälp av Carlsson och Eimans (2003) granskningsmall och bedömning av de fyra kvalitetsindikatorerna trovärdighet, pålitlighet,
bekräftelsebarhet och överförbarhet (Månsson & Frilund, 2017) för samtliga sju artiklar. Alla sju vetenskapliga artiklar samlade ihop poäng som resulterade över 80%, vilket motsvarar grad ett. Därmed ingick alla sju artiklarna i litteraturstudiens resultat.
Databassökning i Psycinfo
Den tredje sökningen genomfördes i databasen Psycinfo, som är en större databas som kretsar runt psykologisk internationell forskning bland annat inom medicin och
omvårdnadsområden. Här förekommer tidskrifter och böcker på olika språk, samt forskningsrapporter från år 1872 till nutid (Forsberg & Wengström, 2017).
En systematisk sökning gjordes med hjälp av de framtagna sökorden i följande kombination: ”Breast cancer” AND ”Young Women” AND ”Experience”. För att förbinda sökorden användes den booleska operatorn AND (Östlundh, 2017). Antal träffar med denna sökning resulterade i 319 artiklar. Inläsning av titlar och abstrakt
8
påbörjades. Inläsningen avslutades efter 79 artiklar då dubbletter hittats samt att tillräckligt med artiklar från andra databaser hittats för granskning.
Databearbetning
För att förstå en helhet av valda artiklar har en finfördelning av artiklarnas resultat gjorts för att kunna bygga upp en ny helhet. Detta görs för att kunna sammanföra de aspekter som vill lyftas i betydelse till det valda syftet (Friberg, 2017). Analysen påbörjades med att läsa artiklarnas resultat upprepade gånger för att få en bättre överblick. Därefter fortsatte databearbetningen som syftar till att arbeta fram olika koder, enheter, mönster och kategorier som studien genomgått för att ge en
systematiskt och stegvis beskrivning av det slutliga resultatet, vilket karakteriserar kvalitativ analys (Forsberg & Wengström 2017). För att kartlägga och koppla samman artiklarnas resultat valdes citat och relevanta siffor som svarade på studiens syfte. Efter en djupnade kunskap skapades en översiktstabell över de vetenskapliga artiklarna (se Tabell 1) för att sedan kunna genomföra individuella koder som jämfördes med varandra. Efter denna jämförelse skapades sedan olika kategorier för de varierande koderna för att få en ökad tydlighet i litteraturstudiens resultat. Den första kategorin berör de resultat som framkommit på den negativa effekten behandling av bröstcancer har på kvinnans upplevelse av sin kropp och hennes sexuella hälsa. Kategorin beskriver kvinnornas kroppsuppfattning, kvinnlighet och hur sjukdomen påverkar hennes sexuella hälsa. Den andra kategorin uppvisar de specifikt fynd från de unga kvinnornas upplevda biverkningar och dess inverkningar, vilket innefattar fertilitetsproblem samt drömmen om att bli mamma. Den nästsista och tredje kategorin uppvisar de fynd som berör de ungas kvinnornas känslor och upplevda svårigheter vid behandling av bröstcancer. Slutligen i den sista kategorin framkommer vikten av behov av stöd från professionellt och närstående som har en stor betydelse.
9
Tabell 1. Kategorier kopplade till vilka vetenskapliga resultatartiklar de kodats fram från:
Vetenskaplig artikel
En förändrad kroppsuppfattning
Fertilitetsproblem
Behov av stöd från professioner
och närstående
Att leva med ständig rädsla
och oro
Antonie &
Vanlemmens
med flera (2013) X X X X
Christophe &
Duprez med flera
(2015) X X X
Duprez &
Vanlemmens
med flera (2017) X X
Kedde & Wiel
med flera (2013) X
Milosevic &
Brunet med flera
(2020) X X X
Park & Gelber
med flera (2018) X X
Rees (2018)
X X X X
Rosenberg &
Greaney med
flera (2018) X X X X
Vazques &
Rosenberg med
flera (2020) X X
Vriens & Welle- Butalid med flera (2020)
X
10
Forskningsetiska övervägande
Etiska krav och principer i en studie måste respekteras och följas genom hela arbetet.
Att värna om individers rättigheter, riktlinjer, existerande lagar och värde är enormt viktigt. Detta krävs för att upprätthålla forskningens etiska övervägande och det förtroende som finns från allmänheten (Kjellström, 2017). Enligt lagen om
etikprövning ska all forskning om etikprövning följas för att skydda individen samt att ett samtycke ska finnas (SFS 2003:460). En annan lag som måste följas för att skydda och respektera individernas personuppgifter är dataskyddsförordning (The General Data Protection Regulation, GDPR), då obehöriga inte har rätt till dessa uppgifter (SFS:2020:152). För att följa forskningsetiska riktlinjer krävs det också att
forskningen tar hänsyn till de fyra huvudkraven: samtyckekrav, informationskrav, nyttjandekrav och konfidentialitetskrav som tillämpas för att skydda individen. Dessa riktlinjer är viktiga att utgå efter då deltagarna har rättigheter att vara medvetna om hur forskningen ska bedrivas (Vetenskapsrådet, 2017). För att bedriva forskning på rätt sätt ska även riktlinjer från Helsingforsdeklarationen följas då de läggs större vikt på individens skydd och rättigheter än förr. Genom Helsingforsdeklarationen kan deltagarna få tillgång till behandlingar efter avslutad studie. Dessutom ska misslyckade resultat skrivas ned i studieresultatet samt vilka som finansierat forskningen (Riksdagen, 2001). Respekt för människor, göra gott och
rättviseprincipen är tre viktiga aspekter som Kjellström (2017) uppmärksammar vid en studie som styrks i Belmontrapporten. För att öka förståelsen inom vården för unga kvinnors upplevelser som lever med bröstcancer, kan forskning skapa en bättre
förutsättning för hälso- och sjukvårdspersonalen samt för kvinnorna vilket överensstämmer med nyttoetiken (Öresland & Lützén, 2014). Den genomförda litteraturstudien där datainsamling har skett via databaser utgör en minimal risk att skada människor. Etiska principer och lagar har följts i de valda artiklar som
inkluderats, vilket tyder på att ingen skada för deltagarna har skett. Vilket betyder att litteraturstudien har bidragit med mer nytta än skada.
Resultat
Ur databearbetningen av de tio vetenskapliga resultatartiklarna framkom fyra kategorier: En förändrad kroppsuppfattning, fertilitetsproblem, behov av stöd från professioner och näststående och att leva med en ständig rädsla och oro. Kategorierna berör kroppsuppfattning och sexualitet, fertilitetsproblem och drömmen om att bli mamma, stöd från professioner och närstående och kvinnors upplevda känslor inom begreppet hälsa.
En förändrad kroppsuppfattning
Att drabbas av bröstcancer beskrevs av unga kvinnor som en vändpunkt i livet.
Vändpunkten kännetecknades av omvälvande förändringar av kvinnornas fysiska och
11
psykiska hälsa (Rees, 2018; Rosenberg, 2018). Många kvinnor upplevde att cancern tog all plats och de kunde därför inte längre vara fysiskt närvarande i sina kroppar.
Det var viktigt att så fort som möjligt kunna genomföra cancerkirurgi för att kunna få sin kropp tillbaka. Det var psykiskt påfrestande och svåra beslut för de unga
kvinnorna att fatta. Efter ett kirurgiskt ingrepp som förändrat kvinnornas kropp upplevdes en osäkerhet kring hur deras bröst skulle kännas. Eftersom kvinnorna inte kände om en klump i bröstet var ärrvävnad eller en ny cancer, upplevde kvinnorna en annorlunda känsla än vad de var vana vid (Rees, 2018; Rosenberg et al., 2018).
Kvinnorna beskrev att en bilateral mastektomi skulle kunna ge en känsla av välbefinnande vilket resulterade i förbättrad hälsa. Däremot att förlora ett bröst innebar för många kvinnor att de förlorat en del av sin kvinnlighet och kände sig mindre attraktiva. Den negativa självbilden resulterade i nedsatt självförtroende hos kvinnorna och deras hälsa blev sämre. Trots en bra behandling och en lyckad
operation fortsatte oron över att cancern kvarstod i deras kropp, vilket var påfrestande och ledde till psykisk ohälsa. Kvinnorna förklarade att de inte passade in i någon av kategorierna om att vara ”frisk” eller ”sjuk”, ”cancerfri” eller ”cancerpatient”
(Milosevic et. al., 2020; Rees, 2018; Rosenberg et al., 2018).
De flesta kvinnorna valde oftast att ta bort hela bröstet då det inte skulle se bra ut om enbart en del av bröstet togs bort. Vissa kvinnor gjorde hellre en lumpektomi, då de kände att bröstet tillhörde kroppen och att en lumpektomi skulle främja deras
välbefinnande och hälsa. Efter kirurgin upplevde kvinnorna en stor begränsning med bland annat smärta och domningar, vilket försvårade kvinnornas vardag. Svårigheter såsom orkeslöshet påverkade vardagen (Milosevic et. al., 2020; Rees, 2018;
Rosenberg et al., 2018). Ett annan problem bland de unga kvinnorna och deras hälsa var både viktminskning och viktökning i samband med sin behandling. Ett missnöje kring sin självbild utvecklades tillsammans med en försämrad hälsa då kvinnorna mådde psykiskt dåligt av sin spegelbild. Därav tittade kvinnorna enbart på sitt ansikte i spegeln och den enda gången de tittade på sin kropp var när de tog en dusch.
Kvinnorna kände att de inte följde det kvinnliga idealet då ett eller båda brösten hade opererats bort, vilket gjorde att kvinnorna kände sig vilsna i sin kropp. De unga kvinnorna kände sig inte längre vackra av den orsaken att deras kropp inte såg ut som förut (Antonie et al., 2018; Rees, 2018). Det var svårt att acceptera den förändrade kroppen, då de såg sig som förminskade i sin egen kropp när cancern tog över.
Kvinnorna upplevde mindre självkänsla och att sjukdomen var en kroppsskada. Detta resulterade i att kvinnorna ifrågasatte sin status, som kan beskrivas som en svårighet att acceptera sitt ”nya jag” vid förändring av både kropp och självbild. Många såg detta som en utmaning att försöka återvända till de vanliga rutinerna före diagnosen.
En bättre hälsa upplevdes genom fysisk aktivitet för att öka deras välbefinnandet och få en mer positiv kroppsuppfattning (Antonie et al., 2013; Milosevic et. al., 2020;
Rosenberg et al., 2018). Däremot upplevde kvinnorna motgångar vid fysisk aktivitet så som fatigue, smärta, begränsad rörligt och kondition. Ett annat problem som
12
förekom var lymfödem i armen. Detta inträffade dagen efter fysisk aktivitet, vilket resulterade i att de slutade upp med träningen (Antoine et al, 2013; Milosevic et. al., 2020).
Många kvinnor med bröstcancer kämpade med sin kroppsuppfattning då deras
förtroende för sin egen kroppsliga autonomi fått lämnas över till läkares händer. Detta på grund av att kvinnornas okunskap kring läkemedel och behandling som hade ändrat synen på deras kropp. Bristen på information gällande biverkningar från behandlingarna och läkemedel framkallade osäkerhet, ångest och sårbarhet (Kedde et al., 2013). Kvinnorna upplevde ett missnöje med sitt utseende och kände inte sig längre attraktiva. Den orsaken resulterade i ett minskat intresse för sex och sämre hälsa (Antonie et al., 2013; Rees, 2018). Flera kvinnor beskriv att de upplevde
skuldkänslor och inre stress, då minskad sexlust påverkade den intima relationen med deras partner negativt. Vidare framkom att de kvinnor som hade ett stadigt och bra förhållande med ömsesidighet från sin partner har bättre sexuell kontakt. Det sexuella umgänget minskades drastiskt bland de flesta kvinnorna vid diagnostiseringen.
Sammantaget upplevde kvinnorna en psykisk ohälsa kring sin kroppsuppfattning och sin sexualitet, detta gjorde att kvinnorna hade svårt att hitta en begriplighet och hanterbarhet genom sin sjukdom (Antonie et al., 2013; Kedde et al., 2013; Milosevic et al., 2020; Rees, 2018).
Fertilitetsproblem
I Rees (2018) studie framkom att många kvinnor uttryckte en oro över de
fertilitetsproblem som behandlingarna kan ge. Kvinnorna upplevde en ständig kamp och maktlöshet mot sjukdomen där de kände sig nedtryckta, då de var tvungna att komma in i klimakteriet för tidigt för att inaktivera hormonerna. Stor stress över fertilitetsproblemet ledde till att de ville påbörja hormonbehandlingen snarast för att minimera risken för recidiv. Däremot upplevde kvinnorna en trygghet av att bli
hänvisade till en fertilitetsbevarande rådgivning och klinik innan påbörjad behandling.
Det resulterade i att hoppet om genetiska barn ökade och bidrog till en begriplighet och en bättre hälsa (Rees, 2018; Vriens et al., 2020).
Rosenberg et al., (2018) skriver i sitt forskningsresultat att kvinnor som skulle genomgå kirurgi hade svårigheter att fatta sitt beslut mellan en mastektomi och lumpektomi, då de inte visste hur de ville göra inför deras framtida moderskap. Det vill säga om de ville bevara förmågan att kunna amma eller inte, vilket de flesta av kvinnorna ville. De kvinnor som gjorde en lumpektomi ville ha kvar båda brösten för att kunna amma från båda i framtiden (Rosenberg et al., 2018). Andra valde ensidig mastektomi på grund av rädslan för återfall av cancern och en psykisk ohälsa.
Upplevelsen av att vara cancerfri och att uppnå en god hälsa var mer betydelsefull än att kunna amma från båda brösten. Drömmen om moderskap pausades, samt en rädsla
13
för ofrivillig barnlöshet uppstod hos en del kvinnor. Medan andra kvinnor beskrev att beslut om moderskap fick göras när kroppen var redo för en graviditet. Kvinnorna menar att familjelivet inte var lika lätt att påverka som att till exempel byta arbete, det vill säga att byta arbete gick att bestämma över medan att kunna bli gravid var
oförutsägbart. Kvinnorna hade blivit införstådda kring situationen och skapat en begriplighet, samt att de var målmedvetna att kämpa för att uppnå en god hälsa och sin dröm om moderskap (Antoine et al., 2013; Rees, 2018; Rosenberg et al., 2018).
I en studie av Rees (2018) framkom det att under behandlingsprocessen tog kvinnorna en dag i taget. Däremot hade kvinnorna svårigheter att se sig själva som en- eller flerbarnsmamma. Detta berodde på att behandlingen motarbetade de visualiserade långsiktiga drömmar och perspektiv i livet. Eftersom en behandling med hög
sannolikhet orsaka fosterskada, var det nödvändigt att använda kondom under samlag för att minimera graviditetsrelaterade komplikationer. Kondomanvändandet
upplevdes dock som ett straff för kvinnorna. Drömmen om att bli mamma pausades men återupptogs efter avslutad behandling och friskförklaringen. Läkarens
rekommendation var att vänta med planering av graviditeten i upp till fem år efter avslutat cancerbehandling. Den långa väntetiden upplevdes av kvinnorna som en stor påfrestning och tärde på den psykiska hälsan. Detta resulterade i sin tur i en känsla av hopplöshet (Antoine et al., 2013; Rees, 2018). Tanken att ge upp drömmen om genetiskt moderskap kunde leda till ökad ohälsa. Kvinnorna var medvetna om att adoption var möjligt, men deras dröm var att kunna få genetiska barn (Rees, 2018).
När planering av graviditet var möjlig var de flesta kvinnorna runt 40-års åldern, vilket upplevdes negativt då drömmen om att vara en ung mamma inte var
genomförbar. Däremot upplevde kvinnorna ändå en stor lättnad när drömmen gick i uppfyllelse. En god hälsa kunde upplevas och kännas meningsfull den dagen
drömmen gick i uppfyllelse (Antoine et al., 2013; Rees, 2018).
Att leva med ständig rädsla och oro
Vid diagnostiseringen av bröstcancern upplevde kvinnorna att de var i livets bästa dagar, vilket gjorde att de levde i en förnekelse. Kvinnorna hade svårigheter att ta in och acceptera informationen om cancerutvecklingen i deras bröst. Kvinnorna förnekade diagnosen och försökte att leva sitt normala liv (Rees, 2018). Kvinnorna beskrev hur en god hälsa rasade och utvecklades till en svag hälsa. Kvinnor med bröstcancer upplevde oftast en djup ångest för den okontrollerade situationen av sjukdomen och behandlingen som förändrade deras kropp. Biverkningar efter behandlingar förändrade inte enbart kroppen och utseende utan kvinnorna upplevde också bland annat trötthet, smärta, illamående, andnöd och håravfall. Rullstolsbundna kvinnor kunde också uppleva en rädsla kring att bli ytterligare funktionshindrade, exempelvis att inte kunna röra sina armar efter kirurgi på grund av smärtan.
Kvinnorna kämpade hårt för att uppnå en positiv kroppsuppfattning, för att uppnå en
14
bättre hälsa. För att uppnå en bättre hälsa behöver kvinnorna leva ett hälsosamt liv, vilket de flesta kvinnorna prioriterade. Nackdelen till den hälsosamma livsstilen kunde gå över till tvångstankar när ständiga förbud präglade kvinnornas vardag. Att minska risken för återfall med en sund livsstil var aldrig garanterat. En sund livsstil räckte inte för att uppnå en god hälsa, utan det kretsade även mycket ångestladdade känslor kring karriär, familjelivet, ekonomi, självkänsla och sexualitet (Christophe et al., 2015; Milosevic et al., 2020; Rees, 2018).
Rädsla och oro för att cancern skulle gömma sig i kvinnornas kropp eller risk för att återkomma efter behandlingarna var stor. Maniskt kände kvinnorna igenom sina bröst flera gånger om dagen på grund av sin oro och rädsla. Det fanns också kvinnor som upplevde att cancern inte skulle komma tillbaka om de vid en lumpektomi tog bort lite vävnad av det friska bröstet också. Situationen kunde upplevas mer hanterbar och kvinnornas upplevda hälsa förbättras då oron inte var densamma. Det fanns också många kvinnor som levde med en ständig oro, för att de inte kunde få en
hundraprocentig bekräftelse på att deras kropp var botad från cancern efter en behandling. Att leva med oro kunde orsaka en psykisk ohälsa i denna situation. Den varaktiga oron för att få recidiv och över deras livssituation gjorde att många kvinnor utvecklade ångest och/eller depression (Park et al., 2018; Rees, 2018). Park et al.
(2018) förklarade i sin studie att kvinnorna visades sårbara för allmänheten vid förekommande psykisk ohälsa. Det vill säga att kvinnorna var utanför sin
hanterbarhet för denna situation, vilket kom att kräva mer resurser för att få dem på rätt riktning till en god uppnådd hälsa. När ångest och depression framträdde fick dessa kvinnor antidepressiva eller ångestdämpande läkemedel för att kunna hantera sin situation. Av denna orsak förbättrades många kvinnors subjektiva upplevelse och hälsa (Christophe et al., 2015; Rees, 2018; Rosenberg et al., 2018).
Det gick oftast bra för de friskförklarade kvinnornas hälsa, men några kvinnor utvecklade posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Ångest och depression kunde kvarstå efter avslutad behandling, vilket bidrog till ytterligare försämrad hälsa. Denna utveckling grundade sig på en ständig rädsla av att cancern skulle återkomma.
Däremot upplevde kvinnor med högre utbildning, god ekonomi och med större socialt stöd mindre ångest och depression som bidrog till bättre hälsa (Rees, 2018; Rosenberg et al., 2018; Vazques et al., 2020). Vazques et al. (2020) upptäckte i sin studie att i stort sett alla kvinnor med bröstcancer upplever någon grad av ångest och/eller depression efter kännedom av sin diagnos.
Upplevelsen av att hitta balansen till god hälsa och hälsosam livsstil var som bäst om kvinnorna levde sunt men också fick unna sig vid vissa tillfällen. Det vill säga att kvinnan fick lov att äta mat av mindre bra kvalité och dricka något glas alkohol. Att hitta den rätta balansen var betydande för att uppnå god hälsa samt en hanterbarhet.
15
För att uppnå välbefinnande och god hälsa upplevde kvinnorna att faktorer som fysisk aktivitet och yoga var nödvändigt. Promenad, träna styrketräning eller att simma kunde ses som exempel på fysisk aktivitet. Yoga och andra meditations moment lindrade deras oro och stress vid påfrestande situationer, medan fysisk aktivitet ökade deras välbefinnande. Vissa kvinnor som var vana vid att träna hårt innan diagnos kunde inte längre genomföra detta. Detta på grund av att kroppsdelar svullande upp.
Sammanfattningsvis resulterade det i att kvinnorna istället blev deprimerade och kunde ligga kvar i sängen en hel dag. Många kvinnor ansåg att det var för mycket hets från sina vänner kring träning, vilket gjorde att kvinnorna kunde få
panikångestattacker. Kvinnorna förklarade att allt underlättade om deras närstående också levde ett hälsosamt liv. Då det var lättare att följa en hälsosam livsstil
tillsammans med sin familj och partner. Däremot valde kvinnorna att minimera de situationer som kunde medföra ångest, rädsla och oro för att uppleva bättre hälsa. De kunde vara situationer som exempelvis att titta sig själv i spegeln eller de situationer när kvinnan var i centrum (Antoine et al., 2013; Milosevic et al., 2020). Kvinnorna visade ett intresse för en stödgrupp med bröstcancerdrabbade kvinnor för att
tillgodose en bättre hälsa och minska återfall. I stödgruppen kunde kvinnorna bland annat dela med sig av kost och träning efter olika behandlingar som brutit ner dem (Antoine et al., 2013; Milosevic et. al., 2020).
Behov av stöd från professioner och närstående
Relationer med kvinnans närstående förändrades, då sjukdomen gjorde att de närstående och kvinnan fördes närmre varandra. Vilket medförde att kvinnans närstående också blev involverade av hennes sjukdom, då de närstående fick hjälpa och stötta kvinnan genom hela sjukdomsprocessen. Kvinnorna och deras närstående skapade en starkare relation till varandra, då kvinnorna delade med sig av sina upplevelser och känslor. Det framkom att kvinnorna i första hand delade med sig till sin partner då detta kändes bättre än att oroa sin familj. Det fanns en negativ effekt av detta då ohälsa kunde utvecklas hos kvinnorna, och kvinnor som led av ångest och/
eller depression fick ofta sin partner att lida med henne (Duprez et al., 2017; Rees, 2018). Duprez et al. (2017) upptäckte i sitt forskningsresultat att kvinnornas partner oftast fick sämre relationer till familj och släkt eftersom hen också påverkades så hårt av kvinnans upplevelse. Det var oftast kvinnans partner som fick ta ansvar för
ekonomi, hemmet och deras livssituation. Med all plötsliga ansvar kunde partnern utveckla depression som påverkade hela parets livssituation negativt. Av denna orsak upplevde kvinnorna en negativ effekt då kvinnorna var i stort behov av partners stöttning. Ohälsa började sakta växa fram hos de båda parterna och situationen var inte längre hanterbar. En positiv affekt som förekom i studierna var att kvinnornas relation till sin partner blev mer meningsfull när partnern tog ansvar i hemmet, då kvinnan kunde slappna av och fokusera på sig själv. Kvinnorna upplevde sin partner som mer fysiskt närvarande än innan diagnosen (Duprez et al., 2017; Rees, 2018). I
16
Rosenberg et al. (2018) studie beskrevs att vissa kvinnor upplevde en känsla av övergivenhet från sina vänner, då de inte kunde förstå sig på kvinnornas situation och tog avstånd. Situationen kändes mindre meningsfull från sina vänner då det bidrog till sämre hälsa.
Upplevelsen av stöd hade både med- och motgångar. När några läkare skulle stötta kvinnorna kunde det upplevas som en motgång. Kvinnorna kunde bli ifrågasatta om bland annat fertilitetsbevarande var nödvändigt, trots den stora önskan om genetiska barn. Däremot upplevde många kvinnor en stor hjälp och tröst om de fick råd och stöd från andra kvinnor som genomgått samma sak. Råd och stöd kunde bidra till bättre hälsa och situationen blev lättare att ta sig igenom. Vårdpersonalens stöd kretsade kring att få kvinnorna att må bra, att leva ett hälsosamt liv för att minimera risken för återfall samt att ha en öppen och ärlig kommunikation (Milosevic et al., 2020; Rees, 2018; Rosenberg et al., 2018).
Diskussion
Metoddiskussion
Metoddiskussionen belyser litteraturstudiens vetenskapliga kvalité. För att en studie ska uppnå en bra vetenskaplig kvalité, kan olika kvalitetsindikationer användas till exempel: trovärdighet, bekräftelsebarhet, pålitlighet och överförbarhet. Trovärdighet tydliggör om litteraturstudiens metod är rimlig och giltig för litteraturstudiens studerade ämne. Bekräftelsebarhet ökar om analysprocessen är tydligt formulerad samt om författaren visar sina ställningstaganden noggrant genom hela
forskningsprocessen. Genom att låta någon främmande granska arbetet stärker också bekräftelsebarheten. Pålitlighet kan avläsas genom bland annat hur välgjord
litteratursökningen och resultatbearbetningen är gjord, samt om det går att
återupprepa litteraturstudiens metod. Överförbarhet styrks om alla tre faktorer ovan är styrkta samt om resultatet från litteraturstudien kan överföras till andra grupper, situationer eller kontexter (Henricson, 2017). Metoden som valdes för att besvara studiens syfte var en litteraturstudie med systematisk ansats. Metoden valdes för att få ett bredare perspektiv och djupare kunskap kring det valda forskningsområdet
(Forsberg & Wengström, 2017; Henricson, 2017). De vetenskapliga artiklarna som ingick i litteraturstudien skulle vara publicerade i vetenskapliga tidskrifter som publicerade relevant forskning kring det valda ämnet. Tre relevanta databaser som innefattar forskning med hög kvalité användes vid den systematiska
sökningsprocessen vilket ökar trovärdigheten (Henricson, 2017).
Litteraturstudien inleddes med en osystematisk pilotsökning för att få en överblick över publicerad forskning kring det valda forskningsområdet. Att genomföra en pilotsökning innebär att litteraturstudiens författare läser sig in i forskningsområdet vilket resulterar i ökad kompetens och kan därmed höja litteraturstudiens kvalité
17
(Forsberg & Wengström, 2017). Det kan även leda till förutfattande meningar som kan påverka litteraturstudiens resultatbearbetning och minska trovärdigheten (Henricson, 2017). Inför den egentliga systematiska litteratursökningen fick
författarna rådgivning från en högskolebibliotekarie. Genom att få en bättre förståelse och göra databassökningarna på ett korrekt sett ökar trovärdigheten. Efter rådgivning kunde en avancerad sökning tillämpas och även en sökning efter korrekta MeSH- termer för utvalda sökord. MeSH-termsökningen gjordes via Karolinska institutets hemsida vilket gav resultat för sökordet ”bröstcancer” som blev ”breast neoplasms”.
Det boolestiska sökordet OR användes för att göra en bredare sökning (Östlundh, 2017). Nackdelen med ämnesspecifika sökord var att sökningen blev för snäv och att relevanta artiklar kan missas (Henricson, 2017). Därför valde författarna att enbart söka i fritext vilket också gjorde att trovärdigheten och pålitligheten ökade eftersom sökningen gav fler antal träffar. Sökningarna i alla tre databaser gjordes på ett likvärdigt sätt för att genomföra en så systematisk litteraturstudie som möjligt vilket ökade litteraturstudiens pålitlighet. Författarna valde att utesluta Psycinfo efter 79 artiklar, då tillräckligt med relevanta artiklar från de andra databaserna fanns.
Författarna hittade även dubbletter i Psycinfo som tidigare hittats i Pubmed och Cinahl. Att sökningarna genomfördes systematisk bekräftades via dubbletter som framkom i alla sökningar (Rosén, 2017).
Eftersom studiens fokus var riktad på att undersöka unga kvinnor upplevda hälsa gjordes avgränsningar på ålder för att öka pålitligheten och hitta artiklar som svarade på syftet. Pilotsökningen gav många orelevanta artiklar som inte besvarade studiens syfte. Därefter valde författarna att inkludera “Young women” som ett sökord i fritext i den finala sökningen istället för att avgränsa åldern, vilket gav fler relevanta artiklar.
Författarna diskuterade sökordet ”Nursing”, men valde att exkludera sökordet då resultatet kan bli felaktigt på grund av för få träffar vid sökningsprocessen (Östlundh, 2017). Detta gjordes för att sökordet inte var relevant till litteraturstudiens syfte.
Exklusionskriterier som var med i sökningsprocessens finala sökning var artiklar skrivna på andra språk än engelska samt reviewartiklar. Både kvalitativa och kvantitativa artiklar ingick i litteraturstudien. Kvalitativ forskning grundar sig på individuella upplevelser och erfarenheter kring sin hälsa, medan den kvantitativa forskningen grundar sig på analyser där forskarna har jämfört olika samband. De kvalitativa artiklar som ingick i studien bidrog med en djup förståelse för kvinnans individuella upplevelse och ökar därmed litteraturstudiens trovärdighet och pålitlighet (Henricson, 2017; Friberg, 2017). De kvantitativa artiklarna presenterade resultat som baserades på statistiska utvärderingar som hjälpte att dra generella slutsatser kring det valda ämnet. Dessa artiklar ökar litteraturstudiens överförbarhet (Henricson, 2017).
Resultatet är grundat på studier som utförts i både nutid och tio år tillbaka, vilket kan minska överförbarheten då det finns en risk att äldre forskning inte längre är aktuell.
Däremot kan resultatets överförbarhet styrkas då alla utvalda artiklar är relevanta för
18
syftet, vilket kan förklaras att äldre artiklarna återspeglade problemområdet på ett sätt som gick i linje med de mer aktuella artiklarna. Det vill säga att resultatet bevisar att åren inte har gjort någon skillnad mellan kvinnors upplevda hälsa. Vid inledande granskning tog författarna hjälp av en granskningsmall från Carlsson & Eiman (2003). Totalt granskades 18 vetenskapliga artiklar. Syftet med granskningen var att säkerställa att litteraturstudiens resultat baserades på artiklar med hög vetenskaplig kvalité vilket ökade litteraturstudiens trovärdhet och pålitlighet. En nackdel för studien är att författarna saknar förförståelse som kan anses vara en svaghet för studiens trovärdighet, däremot kan inte deras tidigare kunskaper forma och påverka studiens resultat vilket författarna värdesätter som en styrka i enlighet med Henricson (2017). Litteraturstudiens författare har diskuterat och läst igenom materialet
upprepande gånger vilket stärker resultatets trovärdighet ytterligare. Avslutningsvist har författarnas studiekamrater och handledare kritiskt granskat materialet genom studiens gång vilket gör att studien har en god bekräftelsebarhet. Studien har en stärkt trovärdighet, pålitlighet och bekräftelsebarhet vilket gör att studien har en god
överförbarhet. Internationellt perspektiv tar även författarna hänsyn till då flera artiklar har kulturella aspekter. Artiklarna som använts till studiens resultat kan också styrka överförbarheten då artiklarna innefattar kulturella skillnader, vilket gör att litteraturstudiens resultat är överförbart till Sverige och internationella länder (Henricson, 2017).
Resultatdiskussion
Syftet med litteraturstudien var att belysa unga kvinnors upplevda hälsa med en diagnostiserad bröstcancer. Litteraturstudiens resultat utgörs av de fyra kategorierna:
upplevelsen över en förändrad kropp (kroppsuppfattning och sexualitet),
fertilitetsproblem (fertilitetsproblem och drömmen om att bli mamma), behov av stöd från professioner och närstående samt att ständigt leva med rädsla och oro. I
resultatdiskussionen belyses litteraturstudiens kategorier utifrån Antonovskys hälsoteori (Antonovsky, 1998). Att vara en ung kvinna med diagnostiserad
bröstcancer innebär en stor förändring för sin hälsa, nära relationer- och karriärlivet.
Kvinnorna befinner sig mitt i livet när de insjuknar i bröstcancer då planering av moderskap och den ideala kvinnokroppen brister (Rees, 2018). Litteraturstudiens författare poängterar att detta är viktiga punkter att lyfta då alla ska ha rätt till att vara bekväm i sin egen kropp samt att kunna sträva efter att uppnå sina drömmar.
Wiklund-Gustin (2015) betonar att drömmar inte har någon garanti att bli verkliga, däremot är det viktigt att ha drömmar och visioner för att kunna se möjligheter och kunna vidareutvecklas. I resultatet framgår hur många kvinnors drömmar blir krossade om deras framtid och drömmen om att bli mamma (Antoine et al., 2013).
Antoine et al., (2013) och Rees (2018) beskriver i sina studier att kvinnorna kämpar sig igenom sjukdomsprocessen för att kunna uppnå sina drömmar. För att skapa en trygghet kring kvinnornas drömmar och visioner skriver Wiklund-Gustin (2015) att
19
det är viktigt som sjuksköterska att finnas där som stöttning. I litteraturstudiens resultat framgår det att kvinnorna upplevde att behovet av ett ordentligt stöd från vårdpersonalen saknades (Vazques, 2020). Författarna anser att stöttning med hjälp av till exempel motiverande samtal ses som ett positivt redskap för sjuksköterskan.
Wiklund-Gustin (2015) hävdar att motiverande samtal syftar först och främst till en positiv förändring för att uppnå sina visioner. Författarna diskuterar vidare att
förändringen är svår men samtidigt nödvändigt för de unga kvinnorna som vill uppnå sina drömmar. Värt att ha med sig som sjuksköterska är att samtalsformen motiverar och visar respekt till kvinnorna (Wiklund-Gustin, 2015). Att kunna våga hoppas samt att bli motiverad till att uppnå sina mål bidrar också till en känsla av sammanhang och livet blir meningsfullt för kvinnorna. Likheten med Antonovskys (Langius-Eklöf &
Sundberg, 2015) teori är att sjuksköterskan kan hjälpa kvinnorna genom att bidra med motivation och uppmuntran för att kunna fortsätta leva utan rädsla och uppnå en god hälsa. I litteraturstudiens resultat framgår det att kvinnorna upplevde ett sämre stöd från vårdteamet jämfört med de skapade stödgrupperna. Eftersom många kvinnor känner en gemenskap genom att träffa kvinnor i samma situation, bidrar gruppstöd till förbättrad hälsa. De drabbade kvinnorna kunde motivera varandra kring de
svårigheter som uppstod under sjukdomsförloppets gång. Kvinnorna upplevde en trygghet genom att få dela med sig av sina egna upplevelser och kunskap om sin sjukdom i gruppen (Milosevic et al., 2020; Rees, 2018).
Det framkom i resultatet att den förändrade kroppen har en stor inverkan på de unga kvinnorna med bröstcancer. Cancerkirurgi med mastektomi upplever kvinnorna med bröstcancer som ett hot mot deras kvinnlighet, att om kvinnan förlorar delar eller hela bröstet blir hennes syn på sin kvinnlighet förändrad (Antoine et al., 2013; Rees, 2018). I Sverige och i många andra länder symboliserar brösten en viktig del av kvinnans identitet särskilt hos de yngre kvinnorna (Socialstyrelsen, 2020). Detta kan styrkas då Kocan & Gürsoys (2016) studie beskriver att brösten inte bara är ett organ för dem utan det symboliserade även deras skönhet, moderskap, attraktion och kvinnlighet. Brösten får dem att känna sig vackra. Utan deras bröst upplevde kvinnorna att de kände sig förminskade som kvinna (Kocan & Gürsoy, 2016). En studie gjord av Iddrisu et al. (2020) styrker litteraturstudiens resultat och beskriver hur kvinnor upplever sin förändrade kropp. Kvinnorna var förtvivlade kring sitt förlorade bröst efter mastektomi. Till exempel att vara iklädd en klänning där brösten framhävs var en stor påfrestning för kvinnorna samt att kvinnorna kunde använda sig av
näsdukar som protes för att öka bröststorleken och känslan av kvinnligheten.
Kvinnorna som genomgått kemoterapi och hade håravfall använde olika typer av peruker för att täcka deras skalle. Detta bedrog till en mer bekvämlighet och en ökad självkänsla Däremot upplevde kvinnorna att de inte kunde följa dagens ideal (Iddrisu et al., 2020). Det dagliga idealet innefattar hur den perfekta kvinnokroppen ska se ut.
Exempel på den perfekta kvinnokroppen är fina bröst, långt hår och varken för stor eller för smal midja. Sammanfattningsvis ska den ideala kvinnokroppen inte ha
20
genomgått någon typ av kirurgi, utan vara naturligt vacker skriver forskare i en studie vid University of Texas (Lundberg, 2016). För sjuksköterskan kan det bli påfrestande att följa alla ansvarsområden i den etiska koden. Då upplevelsen av uppgivenhet i den ständiga kampen mot kvinnans strävan efter kroppsidealen. Från de yngre kvinnornas perspektiv handlar det inte bara om att de tappar hår och förlorar ett bröst. På en djupare nivå handlar det också om en kamp för att kunna acceptera och hantera sjukdomsförloppet. Trots den ständiga kampen behöver sjuksköterskan kunna främja de unga kvinnornas hälsa och lindra deras lidande, då utseendet är viktigt för
majoriteten av alla kvinnor (Iddrisu, 2020; Swenurse, 2020). Det kan vara en förklaring till varför vissa kvinnor i denna litteraturstudie upplevde sig mindre attraktiva och feminina (Antoine et al., 2013; Rees, 2018). Genom sitt handlande i omvårdnaden kan sjuksköterskan bekräfta patientens värde trots den förändrade kroppen (SFS 2017:30). Att sjuksköterskan är ärlig om det faktum att kroppen inte längre ser ut som tidigare, har en stor betydelse för kvinnan (Almås & Sörensen, 2002). Många patienter undviker att se och känna på sitt ärr efter en kirurgi då de upplever sorg och skamkänslor (Everaars, et al., 2020). En liknelse från
litteraturstudiens resultat är att de unga kvinnorna upplevde skamkänslor och en dålig självkänsla när de tittade sig själva i spegeln. Därför valde kvinnorna att frångå att titta på kroppen i spegeln (Milosevic et. al., 2020; Rees, 2018; Rosenberg et al., 2018). En jämförelse med kvinnornas känslor från Iddrisu et al. (2020) studie där kvinnorna kände skam mot sina familjer eftersom bröstcancer upplevdes som en skamlig sjukdom (Iddrisu et al., 2020).
Enligt swenurse (2017) är det viktigt att sjuksköterskan är närvarande och lyssna aktivt för att kunna bekräfta kvinnornas upplevelse och förmedla trygghet. Andra professioner i vården kan kopplas in såsom psykolog eller sjukgymnast då alla i vårdteamet samarbetar. Det är viktigt att bekräfta patientens värde genom att vara lyhörd, ha ett empatiskt förhållningssätt och visa patienten respekt. Dessutom är det viktigt att försäkra sig om att patienten förstår den givna informationen (swenurse, 2017). Det framkommer i samma riktlinjer att kvinnornas anhöriga också påverkas av sjukdomen som framkommer i litteraturstudiens resultat (Duprez et al., 2017). Det är då viktigt att sjuksköterskan inkluderar dem i omvårdnaden av patienten genom att lyssna aktivt på deras oro och visar hänsyn till den nya situationen (swenurse, 2017).
Att kvinnornas familj också påverkas av bröstcancern kan styrkas då resultatet i Holst-Hansson et al.,s studie (2017) bekräftar att familjerna är oroliga över den ovetande situationen, vilket leder till utmaningar för familjen. Oron över den okända situationen gör att familjerna får ett starkare band till varandra, men däremot oroar många familjer sig över bristande stöd och förståelse från vårdpersonal. Det framgår att korta familjesamtal med en erfaren person är värdefullt i den svåra situationen, som bland annat gör att situationen blir mer hanterbar. Hanterbarheten byggs upp då familjen får mer kunskap, information och vägledning som gör att förståelse och
21
medvetenhet blir bättre kring omständigheterna. Korta familjesamtal gör också att familjer upplever ett bättre stöd under sjukdomsförloppet. Ett bra stöd kan resultera i förhindrad ensamhet samt förebyggde isolering och psykisk ohälsa (Holst-Hansson et al., 2017). Ett samband kan hittas från litteraturstudiens resultat, då partner och familjer ofta utvecklade depression på grund av den ohållbara situationen med kvinnans sjukdomsförlopp. Med det menas att ha det stora ansvaret över hemmet, ekonomin och hela deras livssituation (Duprez et al., 2017). Rädslan finns ofta kvar länge efter att kvinnorna genomgått någon slags behandling, då de är rädda för att cancern ska komma tillbaka. Samtidigt framgår det i resultatet att kvinnorna också utvecklat en känsla av otrygghet över deras förändrade kropp. Kvinnorna sörjer över att ha förlorat ett bröst eller över håret som har fallit av under farmakologisk
behandling (Rees, 2018). I denna bearbetningsprocess behöver sjuksköterskan finnas som stöd då ohälsa kan utvecklas. Detta beror på att människor hanterar motgångar på olika sätt, vilket också resulterar i att vissa människor inte alls kommer att utveckla ohälsa på grund av motgångar betonar Antonovsky (1998). Det beror på kvinnans tidigare självkänsla innan diagnosen, stöd från närstående och hur meningsfullt deras liv är enligt dem själva. Detta ökar begripligheten, vilket också ökar hanterbarheten för att kunna ta sig igenom processen (Wiklund-Gustin, 2015). Däremot behövs stödet av sjuksköterskan för att kvinnorna ska kunna hantera begripligheten samtidigt som livet ska bli meningsfullt igen. Kvinnor upplever att stöd från sjuksköterskan har en stor betydelse på deras hantering av emotionella, kulturella och andliga behov (Halkett et al., 2006).
Det finns enligt Campbell & Woodgate (2016) för lite forskning kring skillnaden mellan äldre och yngre kvinnors emotionella upplevelser när de drabbas av
bröstcancer. Dock finns en teori om att de yngre kvinnorna är mer villiga att kämpa sig igenom sjukdomsprocessen än de äldre. Med andra ord är de yngre kvinnorna mer benägna att hantera situationen på ett bättre sätt. Kunna kämpa hårdare för sin
framtid, kroppsbild och andra utmaningar som exempelvis fertilitetsproblem och förlorad sexlust som beskrivs i Rees (2018) studie. Artikelns resultat kan belysas utifrån Antonovskys teori (1998) om begreppet meningsfullhet, då bröstcancer kan upplevas på olika sätt på grund av åldersskillnaden. Som exempel är att de yngre kvinnorna kämpar för att försöka uppnå sin dröm om genetiska barn, medan de äldre kvinnorna ser en annan mening med livet då de redan kommit förbi den delen av livet.
De yngre kvinnornas drömmar om genetiska barn skrivs även i litteraturstudiens resultat, vilket påvisas att de är villiga att genomgå fertilitetsbevarande för att en dag kunna uppnå sina drömmar (Rees, 2018; Vriens et al., 2020; Rosenberg et al., 2018).
Kvinnor som är i fertil ålder och har en dröm om genetiskt moderskap, måste genomgå någon typ av behandling för att kunna uppfylla drömmen. Eftersom huvudandelen av kvinnor med bröstcancer redan har kommit in i klimakteriet, och fertilitetsproblematiken inte är relevant för dem uppmärksammas detta inte i större utsträckning (Socialstyrelsen, 2020; Campbell & Woodgate, 2016). Samtidigt är det
