Resultatet visade att det fanns olika faktorer som påverkade sjuksköterskans
medverkan i beslutsprocessen. En av dessa faktorer var sjuksköterskans relation till den ansvarige läkaren. Vid en god relation upplevdes sjuksköterskan mer delaktig och jämlik med läkaren. När hierarki rådde och sjuksköterskan uteslöts uppkom känslor av oro och ilska eftersom sjuksköterskan inte förstod resonemanget bakom det tagna beslutet eller tyckte det stämde överens med synen på god omvårdnad. En annan faktor som påverkade beslutsprocessen var den erfarenhet och kunskap som
sjuksköterskan besatt. De sjuksköterskor som var specialiserade inom terminalt sjuka och som dagligen var involverade i beslutsprocessen ansåg sig medverka i större utsträckning och kände en trygghet i det. De sjuksköterskor med liten erfarenhet och bristfällig utbildning inom ämnet kände en osäkerhet i att delta och vågade inte delge sina åsikter och tankar. En sista del i resultatet beskriver sjuksköterskans medverkan genom hela beslutsprocessen där behovet identifieras och processen initieras av sjuksköterskan som sedan medverkar genom att vara informatör och medlare mellan samtliga.
Litteraturstudien kan ha betydelse för alla involverade i beslutsprocessen. Mer forskning behövs då vårdpersonalen behöver tydligare riktlinjer på arbetsplatsen relaterat till ANH i det terminala skedet för att kunna ge en evidensbaserad vård.
Sjuksköterskan kommer i sitt arbetsliv troligen stöta på ANH-beslutet och
litteraturstudien kan då vara betydande och förberedande för de etiska dilemman och känslor som kan uppkomma. Att tidigt i sitt yrke ha förståelse för teamets olika relationer och dess påverkan är hjälpsamt för en nyexaminerad sjuksköterska. Då sjuksköterskan är den i teamet som står närmast patienten är det av stor vikt att
sjuksköterskan är delaktig i beslutsprocessen. Detta genom att sjuksköterskan utbildas
21
inom ANH och därmed känner en ökad trygghet i beslutsprocessen. En patientsäker och personcentrerad vård kommer indirekt bli en samhällsvinst.
Referenser
Resultatartiklar är markerade med (*).
Abate, A. T., Amdie, F. Z., Bayu, N. H., Gebeyehu, D. & G/Mariam, T. (2019).
Knowledge, attitude and associated factors towards end of life care among nurses’ working in Amhara Referral Hospitals, Northwest Ethiopia: a cross-sectional study. BMC Research Notes, 12(1), 521.
https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1186/s13104-019-4567-7
Ahlstedt, C., Lindvall, C., Holmström, I. & Athlin, Å. (2019). What makes registered nurses remain in work? An ethnographic study. International Journal of Nursing Studies, 89, 32-38. doi:10.1016/j.ijnurstu.2018.09.008
(*) Albanesi, B., Piredda, M., Marchetti, A., Mastroianni, C., Magnani, C., Artico, M., D'Angelo, D., Lusignani, M., Ianni, A. & De Marinis, M. G. (2020).
Oncology and Palliative Care Nurses' Knowledge and Attitudes Toward Artificial Nutrition and Hydration for Patients at End of Life in Italy: A Cross-sectional Survey. Cancer nursing, 10.1097/NCC.0000000000000803. Advance online publication.
https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1097/NCC.0000000000000803
Auerbach, A. D., Sehgal, N. L., Blegen, M. A., Maselli, J., Alldredge, B. K.,
Vittinghoff, E. & Wachter, R. M. (2012). Effects of a multicentre teamwork and communication programme on patient outcomes: results from the Triad for Optimal Patient Safety (TOPS) project. BMJ Quality & Safety, 21(2), 118–126.
Baillie, J., Anagnostou, D., Sivell, S., Van Godwin, J., Byrne, A. & Nelson, A.
(2018). Symptom management, nutrition and hydration at end-of-life: a qualitative exploration of patients’, carers’ and health professionals’
experiences and further research questions. BMC Palliative Care, 17(1), 60.
https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1186/s12904-018-0314-4
Bruera, E., Hui, D., Dalal, S., Torres-Vigil, I., Trumble, J., Roosth, J., Krauter, S., Strickland, C., Unger, K., Palmer, J. L., Allo, J., Frisbee-Hume, S. & Tarleton, K. (2013). Parenteral hydration in patients with advanced cancer: a multicenter, double-blind, placebo-controlled randomized trial. Journal of Clinical
Oncology, 31(1), 111–118.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1200/JCO.2012.44.6518
(*) Bryon, E., Dierckx de Casterlé, B. & Gastmans, C. (2012a). “Because We See Them Naked” - Nurses’ Experiences in Caring for Hospitalized Patients with Dementia: Considering Artificial Nutrition or Hydration (Anh). Bioethics, 26(6), 285–295.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/j.1467-8519.2010.01875.x
(*) Bryon, E., Gastmans, C. & Dierckx de Casterlé, B. (2010). Involvement of hospital nurses in care decisions related to administration of artificial nutrition or hydration (ANH) in patients with dementia: A qualitative study.
International Journal of Nursing Studies, 47(9), 1105–1116. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.ijnurstu.2010.01.011
(*) Bryon, E., Gastmans, C. & Dierckx de Casterlé, B. (2012b). Nurse-physician communication concerning artificial nutrition or hydration (ANH) in patients with dementia: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 21(19–20), 2975–2984.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/j.1365-2702.2011.04029.x
(*) Cabañero-Martínez, M. J., Velasco-Álvarez, M. L., Ramos-Pichardo, J. D., Ruiz Miralles, M. L., Priego Valladares, M. & Cabrero-García, J. (2016). Perceptions of health professionals on subcutaneous hydration in palliative care: A
qualitative study. Palliative Medicine, 30(6), 549–557. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1177/0269216315616763
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2. Malmö:
Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
Coyle, N. (2015) Introduction to palliative nursing care. I B. R. Ferrell, N. Coyle & J.
A. Paice (Eds.) Oxford Textbook of Palliative Nursing (4rd ed., s. 3-10). Oxford University Press.
Department of Health, Education and Welfare (1979, 18 april). The Belmont Report:
Ethical Principles and Guidelines for the Protection of Human Subjects of Research. The National Commission for the Protection of Human Subjects of Biomedical and Behavioral Research. Hämtad 14 september, 2020, från
https://www.hhs.gov/ohrp/sites/default/files/the-belmont-report-508c_FINAL.pdf
Dillworth, J., Dickson, V. V., Mueller, A., Shuluk, J., Yoon, H. W. & Capezuti, E.
(2016). Nurses' perspectives: hospitalized older patients and end-of-life decision-making. Nursing in critical care, 21(2), e1–e11.
Druml, C., Ballmer, P. E., Druml, W. Oechmichen, F., Shenkin, A., Singer, P.,
Soeters, P., Weimann, A. & Bischoff, S. C. (2016). ESPEN guideline on ethical aspects of artificial nutrition and hydration. Clinical Nutrition, 35(3),545–556.
doi:10.1016/j.clnu.2016.02.006
(*) Firnhaber, G. C., Roberson, D. W. & Kolasa, K. M. (2020). Nursing staff
participation in end-of-life nutrition and hydration decision-making in a nursing
home: A qualitative study. Journal of Advanced Nursing. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/jan.14491
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.).
Stockholm: Natur & Kultur.
Friberg, F. (2017). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 141-151). Studentlitteratur.
Friedrichsen, M. (2012) Sjuksköterskans roll vid symtomkontroll. I P. Strang & B.
Beck-Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (s. 260- 266) Liber AB.
Gabriel, M. S. & Tschanz, J. A. (2015) Artificial nutrition and hydration. I B. R.
Ferrell, N. Coyle & J. A. Paice (Eds.) Oxford Textbook of Palliative Nursing (4rd ed., s. 237-246).
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 411-420).
Studentlitteratur
Herbst, L. A. & deSante-Bertkau, J. (2020). Ethical Dilemmas at the Beginning and End of Life: A Needs-Based, Experience-Informed, Small-Group, Case-Based Curriculum for Pediatric Residents. MedEdPORTAL : The Journal of Teaching and Learning Resources, 16, 10895.
https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.15766/mep_2374-8265.10895 .
(*) Higgins, I., Riet, P., Sneesby, L. & Good, P. (2014). Nutrition and hydration in dying patients: the perceptions of acute care nurses. Journal of Clinical Nursing, 23(17–18), 2609–2617.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/jocn.12478
International council of nurses. (2012). The ICN code of ethics for nurses.
https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf
Ke, L-S., Chiu, T-Y., Lo, S-S. & Hu, W-Y. (2008). Knowledge, Attitudes, and Behavioral Intentions of Nurses Toward Providing Artificial Nutrition and Hydration for Terminal Cancer Patients in Taiwan. Cancer nursing, 31(1), 67-76.
(*) Ke, L-S., Lou, W-C. & Hu, W-Y. (2015). Factors Influencing Intensive Care Unit Nurses’ Behavioral Intentions Regarding Providing Artificial Nutrition and Hydration. Journal of Hospice & Palliative Nursing, 17(5), 397–403.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1097/NJH.0000000000000177
Karlsson, M., Milberg, A. & Strang, P. (2006). Dying with dignity according to Swedish medical students. Supportive Care in Cancer : Official Journal of the Multinational Association of Supportive Care in Cancer, 14(4), 334–339 Kim, S. & Seo, M. (2016). Description of good patient care at the end of life. Applied
nursing research : ANR, 32, 245–246.
https://doi.org/10.1016/j.apnr.2016.04.008
Kirkevold, M. (2000). Omvårdnadsteorier – analys och utvärdering (uppl. 2). Lund:
Studentlitteratur.
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 57-80).
Studentlitteratur.
Krishna, L. K. R., Poulose, J. V. & Goh, C. (2010). Artificial Hydration at the end of Life in an Oncology Ward in Singapore. Indian Journal of Palliative Care, 16(3), 168–173. https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.4103/0973-1075.73668
Lancaster, G., Kolakowsky-Hayner, S., Kovacich, J. & Greer-Williams, N. (2015).
Interdisciplinary communication and collaboration among physicians, nurses, and unlicensed assistive personnel. Journal of nursing scholarship : an official publication of Sigma Theta Tau International Honor Society of Nursing, 47(3), 275–284. https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1111/jnu.12130
Lanuke, K., Fainsinger, R. L. & DeMoissac, D. (2004). Hydration management at the end of life. Journal of Palliative Medicine, 7(2), 257-63. doi:
10.1089/109662104773709378
Lavoie, M., Blondeau, D. & Martineau, I. (2013). The integration of a person-centered approach in palliative care. Palliative & supportive care, 11(6), 453–
464. https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1017/S1478951512000855 Leheup, B. F., Piot, E., Goetz, C., Quilliot, D., Niemier, J. Y., Wary, B. & Ducrocq,
X. (2015). Withdrawal of artificial nutrition: Influence of prior experience on the perception of caregivers. American Journal of Hospice and Palliative Medicine, 32, 401-406. doi:10.1177/1049909114522688
Lopez, R. P., Amella, E. J., Mitchell, S. L. & Strumpf, N. E. (2010). Nurses’
perspectives on feeding decisions for nursing home residents with advanced dementia. Journal of Clinical Nursing, 19(5–6), 632–638.
https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1111/j.1365-2702.2009.03108.x
Louise Cooper, K., Luck, L., Chang, E. & Dixon, K. (2020). What is the practice of spiritual care? A critical discourse analysis of registered nurses’ understanding
of spirituality. Nursing Inquiry, e12385. https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1111/nin.12385
Morita, T., Shima, Y. & Adachi, I. (2002). Attitudes of Japanese physicians toward terminal dehydration: a nationwide survey. Journal of Clinical Oncology : Official Journal of the American Society of Clinical Oncology, 20(24), 4699–
4704.
Morita, T., Shima, Y,. Miyashita, M., Kimura, R. & Adachi, I. (2004). Physician‐ and nurse‐reported effects of intravenous hydration therapy on symptoms of
terminally ill patients with cancer. Journal of Palliative Medicine, 7(5), 683–
693.
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 421-438). Studentlitteratur.
Pasman, H. R. W., The, B. A. M., Onwuteaka‐Philipsen, B. D., Ribbe, M. W. & van der Wal, G. (2004) Participants in the decision making on artificial nutrition and hydration to demented nursing home patients: a qualitative study. Journal of Aging Studies, 18(3): 321–335. https://doi.org/10.1016/j.jaging.2004.03.003
(*) Pengo, V., Zurlo, A., Voci, A., Valentini, E., De Zaiacomo, F., Catarini, M., Iasevoli, M., Maggi, S., Pegoraro, R., Manzato, E. & Giantin, V. (2017).
Advanced dementia: opinions of physicians and nurses about antibiotic therapy, artificial hydration and nutrition in patients with different life expectancies.
Geriatrics & gerontology international, 17(3), 487–493.
https://doi.org/10.1111/ggi.12746
Rawlings, D., Devery, K. & Poole, N. (2019). Improving quality in hospital end-of-life care: honest communication, compassion and empathy. BMJ open quality, 8(2), e000669. https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1136/bmjoq-2019-000669
Salva, A., Coll-Planas, L., Bruce, S., De Groot, L., Andrieu, S., Abellan, G., Vellas, B. & The Task Force on Nutrition and Ageing of the IAGG and the IANA.
(2009). Nutritional assessment of residents in Long-Term Care Facilities (LTCFS): Recommendations of the task force on nutrition and ageing of the IAGG European Region and the IANA. Journal of Nutrition Health and Aging, 13(6), 475–483. https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1007/s12603-009-0097-7
Saunders, C. (2000). The evolution of palliative care. Patient Education and Counseling, 41(1), 7-13. https://doi.org/10.1016/S0738-3991(00)00110-5
(*) Seol, E.-M., Koh, C. K. & Kim, E. K. (2020). Critical Care Nurses’ Perceptions of Parenteral and Enteral Nutrition at the End-of-Life in South Korea. Journal of Palliative Care, 35(2), 110–115.
https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1177/0825859719863811
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Utbildningsdepartementet. Hämtad 21 september, 2020, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2014:821. Patientlag. Socialdepartementet. Hämtad 16 september, 2020, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet. Hämtad 16 september, 2020, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
Socialstyrelsen. (2013). Nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets
slutskede: vägledning, rekommendationer och indikatorer, stöd för styrning och ledning (Artikelnr 2013-6-4).
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/kunskapsstod/2013-6-4.pdf
Socialstyrelsen. (2017, 17 januari). Utvärdering palliativ vård i livets slutskede.
Hämtad 9 september 2020, från
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2016-12-3-utvardering-palliativvard-presentationsmaterial.pdf
Strang, P. (2012) Aptitlöshet, ofrivillig viktminskning och kakexi. I P. Strang & B.
Beck-Friis (Red.), Palliativ medicin och vård (s. 260- 266) Liber AB.
Strang, P., & Bergqvist, J. (2017). Does palliative chemotherapy provide a palliative effect on symptoms in late palliative stages? An interview study with
oncologists. Acta Oncologica (Stockholm, Sweden), 56(10), 1258–1264.
https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1080/0284186X.2017.1332426 Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad
sjuksköterska. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar- publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf
Thompson, G. N., McClement, S. E. & Daeninck, P. J. (2006). "Changing lanes":
facilitating the transition from curative to palliative care. Journal of palliative care, 22(2), 91–98.
(*) Valentini, E., Giantin, V., Voci, A., Iasevoli, M., Zurlo, A., Pengo, V., Maggi, S., Pegoraro, R., Catarini, M., Andrigo, M., Storti, M. & Manzato, E. (2014).
Artificial nutrition and hydration in terminally ill patients with advanced
dementia: opinions and correlates among Italian physicians and nurses. Journal of palliative medicine, 17(10), 1143–1149.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/ggi.12746
Van der Riet, P., Brooks, D. & Ashby, M. (2006). Nutrition and hydration at the end of life: pilot study of a palliative care experience. Journal of Law and Medicine, 14(2), 182–198.
World Health Organization. (2020). Palliative Care. Hämtad 9 september 2020, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/palliative-care
World Medical Association. (2008). Declaration of Helsinki 2008. Hämtad 29 September, 2020 från
https://www.wma.net/what-we-do/medical-ethics/declaration-of- helsinki/doh-oct2008/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats:
Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 59-82).
Studentlitteratur.
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord CINAHL PubMed
Konstgjord Artificial Artificial
Nutrition Nutrition Nutrition
Hydrering Hydration Hydration
Sjukskötersk* Nurs* Nurs*
Beslut Decision Decision
Livets slutskede End of life End of life
Palliativ Palliative Palliative
(*) = trunkering
BILAGA B
Tabell 2: Sökhistorik
Datum Databas Sökord/Limits/
Boolska operatorer
Antal träffar
Lästa abstrakt
Granskade artiklar
Resultat artiklar
2020-09-03 Cinahl
artificial nutrition AND hydration AND nurs* AND decision Limits:
Abstract available, Peer-reviewed, Published Date: 2010-2020,
English. 25 *(3) 25 5 3
2020-09-03 PubMed
(artificial nutrition AND hydration) AND nurs* AND decision Limits:
Abstract available, Published Date:
2010-2020, English. 35 (*2) 35 8 4
2020-09-07 Cinahl
Artificial nutrition OR hydration AND nurs* AND end of life OR palliative Limits: Abstract available, Peer-reviewed, Published Date: 2010-2020,
English. 68 (*2) 61 16 1
2020-09-07 PubMed
(artificial nutrition OR hydration) AND nurs* AND (end of life OR palliative) Limits: Abstract available, Published Date: 2010-2020, English.
130
(*1) 126 21 3
(*) = dubbletter som framkommit från tidigare sökningar
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Albanesi, B., Piredda, M., Marchetti, A., Mastroianni, C., Magnani, C., Artico, M., D'Angelo, D., Lusignani, M., Ianni, A. & De Marinis, M. G. (2020). Oncology and Palliative Care Nurses' Knowledge and Attitudes Toward Artificial Nutrition and Hydration for Patients at End of Life in Italy: A Cross-sectional Survey. Cancer nursing, 10.1097/NCC.0000000000000803. Advance online publication. https://doi-org.proxybibl.vgregion.se/10.1097/NCC.0000000000000803 Land
Databas
Italien PubMed
Syfte Syftet med studien var att undersöka kunskaper och attityder hos sjuksköterskor som jobbar inom onkologi och palliativ vård angående artificiell nutrition och hydrering (ANH) i livets slut.
Metod:
Design
Kvantitativ Tvärsnittsstudie
Urval 454 sjuksköterskor från 11 onkologiska avdelningar och 15 palliativa avdelningar.
Inklusionskriterierna var (1) sjuksköterskor som arbetade inom onkologi eller palliativ vård och (2) Sjuksköterskor som hade erfarenhet av att ta hand om patienter i livets slut som erhållit ANH.
Datainsamling Insamlingen pågick från maj till november 2018. Datainsamlingen gjordes med hjälp av ett frågeformulär med 57 punkter om kunskap och attityder i att tillhandahålla ANH för patienter med cancer som befinner sig i de terminala skedet.
Dataanalys Frekvenser och procent från frågeformulären användes för att beskriva kunskapsnivåerna och attityderna mot de fördelar och nackdelar som fanns vid ANH-behandling. Datan analyserades med hjälp av SPSS, version 22.0.
Bortfall Ej angivet
Slutsats Resultatet visade att det fanns goda kunskaper inom ANH hos sjuksköterskor inom både
onkologisk- och palliativ vård. Det visade också att evidensbaserade riktlinjer bör utvidgas och att det bör utföras mer utbildning inom området för att uppmana sjuksköterskor att vara en större roll i beslutsprocessen kring ANH-behandling.
Vetenskaplig kvalitet
83%, Grad I enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 2
Referens Bryon, E., Dierckx De CasterlÉ, B. & Gastmans, C. (2012). “Because We See Them Naked” - Nurses’ Experiences in Caring for Hospitalized Patients with Dementia: Considering Artificial Nutrition or Hydration (Anh). Bioethics, 26(6), 285–295.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/j.1467-8519.2010.01875.x Land
Databas
Belgien PubMed
Syfte Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskorna upplevde sin involvering i ANH-beslutsprocessen för demenssjuka patienter inlagda på sjukhus.
Metod:
Design
Kvalitativ Grounded theory
Urval 21 sjuksköterskor deltog i studien. Totalt nio sjukhus valdes medvetet ut för att öka variationen på deltagarna. Inklusionskriterierna var att sjuksköterskorna skulle (1) ha varit involverade i ett ANH-beslut (< 1 år sedan). (2) Tala holländska. (3) Vara villiga att bli intervjuade. De
sjuksköterskor som nådde kriterierna fick ett frågeformulär där de skulle svara på frågor om sig själv och deras erfarenheter av ANH-beslutsprocessen. Av 74 frågeformulär valdes medvetet 21 sjuksköterskor ut.
Datainsamling Semi-strukturerade intervjuer tog plats april 2008- juni 2009. Alla intervjuer utfördes av samma författare, spelades in och transkriberades med deltagarens samtycke. Datainsamlingen utfördes av tidigare utförda intervjuer genom att författarna granskade intervjuerna och diskuterade innehållet med varandra.
Dataanalys Datainsamlingen och dataanalysen skedde samtidigt. En reflektion av varje enskild intervju gjordes där de utmärkande svaren delades in i underkategorier och kategorier. När alla kategorier var skapade gick författarna igenom allt material en sista gång för att verifiera sitt arbete. Sist fick ett multidisciplinärt team av oberoende experter sammanställa datan. Dataanalysen genomfördes med hjälp av QRS NVivo 8.
Bortfall Ej angivet
Slutsats Studiens resultat delades in i tre kategorier. (1) Initial konfrontering med den sköra patienten. (2) Att genomgå en intensiv beslutsprocess. (3) Att försöka hantera. Studien visade att orsaken till sjuksköterskornas ständiga strävan mot att uppnå god omvårdnad motiverades av att patienten var i en sårbar position. Strävan mot att uppnå god omvårdnad styrde sjuksköterskornas känslor, tankar och agerande i ANH-beslutsprocessen.
Vetenskaplig kvalitet
71%, Grad II enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 3
Referens Bryon, E., Gastmans, C. & Dierckx de Casterlé, B. (2010). Involvement of hospital nurses in care decisions related to administration of artificial nutrition or hydration (ANH) in patients with dementia: A qualitative study. International Journal of Nursing Studies, 47(9), 1105–1116.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1016/j.ijnurstu.2010.01.011
Land Databas
Belgien PubMed
Syfte Syftet med studien var att utforska och beskriva sjuksköterskors involvering i ANH-beslutsprocessen hos demenssjuka patienter inlagda på sjukhus.
Metod:
Design
Kvalitativ Grounded theory
Urval 21 sjuksköterskor valdes ut. 20 kvinnor och 1 man i åldrarna 23-60 år. Inklusionskriterierna var att sjuksköterskorna skulle (1) ha varit involverade i ett ANH-beslut (< 1 år sedan) relaterat till en patient med demens. (2) Tala holländska. (3) Vara villiga att bli intervjuade.
Datainsamling Mellan april 2008 och juni 2009 intervjuades 21 sjuksköterskor. Intervjuerna varade 74 minuter i genomsnitt. Intervjuerna utfördes av en och samma forskare i enrum med sjuksköterskan. Under intervjun frågade intervjuaren om sjuksköterskan kunde berätta om något nyligen (inom 1 år) upplevt patientfall där han eller hon kom i kontakt med en vårdprocess som handlade om ett ANH-beslut kopplat till en demenssjuk patient. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant.
Dataanalys Texterna som ansågs användbara markerades i transkriberingen och huvudtankarna fångades in i termer genom ‘in vivo’ koder. Dessa formulerades sedan till koncept. Koncepten grupperades och blev kategoriserade. Underkategorier skapades. Det sista steget involverade formuleringen av en reflektion över alla intervjuer vilket verifierades mot intervjuerna. Intervjuerna och analyserna fortsatte tills mättnad uppnåddes och då ingen ny information identifierades. Dataanalysen genomfördes med hjälp av QRS NVivo 8.
Bortfall Ej angivet
Slutsats Studiens resultat delades upp i tre kategorier. (1) Skapandet av en bild. (2) Beslutstagande. (3) Eftervård. Studien visar att sjuksköterskans patientnära arbete bidrog till att sjuksköterskan tog en mer synlig roll vilket användes för att skapa riktlinjer. Dessa riktlinjer användes som en praktisk guide och är en startpunkt för god kommunikation, samarbete och stöd mellan alla inblandade. En stimulerande arbetsmiljö uppmuntrade sjuksköterskorna att utnyttja deras unika patientkunskap för att bidra till en mer effektiv beslutsprocess inom AHN-behandling.
Vetenskaplig kvalitet
84%, Grad I enligt Carlsson och Eiman (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 4
Referens Bryon, E., Gastmans, C. & De Casterlé, B. D. (2012). Nurse-physician communication concerning artificial nutrition or hydration (ANH) in patients with dementia: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 21(19–20), 2975–2984. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/j.1365-2702.2011.04029.x
Land Databas
Belgien CINAHL
Syfte Syftet med studien var att utforska sjuksköterskors erfarenheter av hur de upplever
kommunikationen mellan sjuksköterska och läkare under ANH-beslutsprocessen hos demenssjuka patienter inlagda på sjukhus.
Metod:
Design
Kvalitativ Grounded theory
Urval 21 sjuksköterskor. Frågeformulär skickades ut till samtliga sjukhus i Flanders och 22 av dom svarade. Av dessa valdes till sist 9 sjukhus ut. Från dessa 9 sjukhus mottogs 74 ifyllda frågeformulär.
Inklusionskriterierna var att sjuksköterskorna skulle (1) ha varit involverade i ett ANH-beslut (< 1 år sedan) relaterat till en patient med demens. (2) Tala holländska. (3) Vara villiga att bli
intervjuade.
Datainsamling Data samlades in genom intervjuer mellan april 2008 och juni 2009. En av författarna utförde
Datainsamling Data samlades in genom intervjuer mellan april 2008 och juni 2009. En av författarna utförde