Litteraturstudien belyser kvinnors upplevelser av att leva med äggstockscancer.
Fysiska, psykiska och sociala påfrestningar bidrog till en lägre livskvalitet samt ett lidande. Dålig information och brist på kunskap bidrog till en rädsla och oro, för att leva med en allvarlig sjukdom som kunde innebära döden. Det fanns ett hopp om att sjukdomen skulle gå att bota, men rädslan för återfall fanns ständigt närvarande. Den förändrade livssituationen medförde att kvinnorna upplevde att leva varje dag i nuet och som det vore den sista. Vid allvarlig sjukdom är det möjligt att befinna sig i ett lidande. Sjuksköterskan har en betydelsefull roll för kvinnorna, och kan med stöd och tröst skapa en trygg relation som kan öka välbefinnandet trots lidandet.
Resultatet visar att det behövs mer information och kunskap kring äggstockscancer.
Tidig upptäckt är avgörande för att öka överlevnadschansen och att minska kvinnors rädsla och oro av den dystra prognosen som kvinnorna ställs inför. Ett liv med äggstockscancer innebär i dagsläget att leva inför en oviss framtid med en osäker utgång. Om sjuksköterskan värnar om och uppmärksammar kvinnors upplevelser går det att öka kunskapen kring sjukdomen för att förebygga så att symtom upptäcks tidigare. Det kan samtidigt bidra till en bättre framtid med större förutsättningar för längre överlevnad. Livsvärlden är inte likadan för alla varav sjuksköterskan behöver anpassa sitt bemötande för varje unik person och kunna tillgodose behoven utifrån kvinnans perspektiv. Ytterligare forskning är av stor vikt för att synliggöra kvinnornas upplevelser och öka livskvaliteten hos kvinnor som diagnostiserats med
äggstockscancer. Bemötandet från sjukvården behöver förändras för att se personen bakom sjukdomen. Fokuset behöver utvecklas från ett kliniskt synsätt till att
kvinnornas upplevelser av äggstockscancer tillgodoses.
Referenser
*= Resultatartiklar
Beesley, V. L., Price, M. A. & Webb, P. M. (2010). Loss of lifestyle: health
behaviour and weight changes after becoming a caregiver of a family member diagnosed with ovarian cancer. Supportive Care in Cancer, 19, 1949-1956.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s00520-010-1035-2
Bohnenkamp, S., McClung, E. & Bohnenkamp, Z. (2019). What Medical-Surgical Nurses Need to Know About Caring for Patients with Epithelial Ovarian Cancer: Part II. MEDSURG Nursing, 28(6), 393–399.
http://search.ebscohost.com.ezproxy.bib.hh.se/login.aspx?direct=true&db=cin2 0&AN=140364660&site=ehost-live
Boussios, S., Karathanasi, A., Zakynthinakis-Kyriakou, N., Tsiouris, A. K., Chatziantoniou, A. A., Kanellos, F. S. & Tatsi, K. (2019). Ovarian carcinosarcoma: Current developments and future perspectives. Critical Rewiews in Oncology/Hematology, 134, 46-55.
https://doi.org/10.1016/j.critrevonc.2018.12.006
Breistig, S. & Huser, B. (2019). Healthcare personnel as a source of comfort in recurrent ovarian cancer. Sykepleien Forskning.
https://sykepleien.no/forskning/2019/08/helsepersonell-som-kjelde-til-troyst-ved-tilbakevendande-eggstokkreft
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola”. Rapport nr 2.
Malmö: Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
Carter, J., Raviv, L., Applegarth, L., Ford, S. J., Joephs, L., Grill, E., Sklar, C., Sonoda, Y., Baser, E. R. & Barakat, R. R. (2010). A Cross-Sectional Study of the Psychosexual Impact of Cancer-Related Infertility in Women: Third-Party Reproductive Assistance. Journal of cancer survivorship, 4(3), 236-246.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/20373042/
Cesario, S. (2010). Advances in the Early Detection of Ovarian Cancer - How to Hear the Whispers Early. Nursing for Women’s Health, 14(3), 222–234.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/j.1751-486X.2010.01543.x
*Cox, A. & Faithfull, S. (2015) Aiding a reassertion of self: a qualitative study of the views and experiences of woman with ovarian cancer receiving long-term nurse-led telephone follow-up. Supportive Care in Cancer, 23, 2357–2364.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s00520-014-2578-4
DellaRipa, J., Conlon, A., Lyon, D. E., Ameringer, S. A., Kelly, D. L. & Menzies, V.
(2015). Perceptions of Distress in Women with Ovarian Cancer. Oncology Nursing Forum, 42(3), 292-300.
http://search.ebscohost.com.ezproxy.bib.hh.se/login.aspx?direct=true&db=afh&
AN=102263091&site=ehost-live
Eriksson, K. (1994). Den lidande människan. (1:a uppl.). Liber Utbildning Forsberg, C. & Wengström, Y. (2015). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4.uppl.). Natur &
Kultur.
Funston, G., Hamilton, W., Abel, G., Crosbie, E. J., Rous, B. & Walter, F. M. (2020).
The diagnostic performance of CA125 for the detection of ovarian and non-ovarian cancer in primary care: A population-based cohort study. PLOS Medicine. https://doi.org/10.1371/journal.pmed.1003295
Griffiths, M. J., Winship, A. L. & Hutt, K. J. (2019). Do cancer therapies damage the uterus and compromise fertility?. Human Reproduction Update, 26(2), 161–
173. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1093/humupd/dmz041
*Guenther, J., Stiles, A. & Champion, J. D. (2012). The lived experience of ovarian cancer: A phenomenological approach. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners, 24(10), 595–603.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/j.1745-7599.2012.00732.x Hancke, K., Isachenko, V., Isachenko, E., & Weiss, M, J. (2011). Prevention of
ovarian damage and infertility in young female cancer patients awaiting chemotherapy—clinical approach and unsolved issues. Supportive Care in Cancer, 19, 1909–1919.
https://link-springer-com.ezproxy.bib.hh.se/article/10.1007/s00520-011-1261-2 Harper, E. I., Sheedy, E. E. & Stack, M. S. (2018). With Great Age Comes Great
Metastatic Ability: Ovarian Cancer and the Appeal of the Aging Peritoneal Microenvironment. Cancers, 10(7). https://doi.org/10.3390/cancers10070230
Harris, A. L. (2015). Salpingectomy and Ovarian Cancer Prevention. Nursing for Woman’s Health, 19(6), 543–549.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/1751-486X.12250
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad (2: a uppl., s. 411–420).
Studentlitteratur AB
Hill, E. M. (2015). Quality of life and mental health among women with ovarian cancer: examining the role of emotional and instrumental social support seeking. Psychology, Health & Medicine, 21(5), 551–561.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1080/13548506.2015.1109674 Hill, E. M. & Hamm, A. (2018). Intolerance of uncertainty, social support, and
loneliness in relation to anxiety and depressive symptoms among women diagnosed with ovarian cancer. Psycho-Oncology, 28(3), 553–560.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1002/pon.4975
*Holliday, C. M., Morte, M., Byrne, J. M. & Holliday, A. T. (2018). Experience and Expectations of Ovarian Cancer Patients in Australia. Journal of Oncology, 2018. https://doi.org/10.1155/2018/7863520
Idahl, A., Hermansson, A. & Lalos, A. (2018). Social support and ovarian cancer incidence – A Swedish prospective population-based study. Gynecologic Oncology, 149(2), 324–328. https://doi.org/10.1016/j.ygyno.2018.03.042 Jelicic, L., Brooker, J., Shand, L., Knight, T., Ricciardelli, L., Denham, G. & Burney,
S. (2019). Experiences and health care preferences of women with ovarian cancer during the diagnosis phase. Psycho-Oncology, 28, 379-385.
https://onlinelibrary-wiley-com.ezproxy.bib.hh.se/doi/epdf/10.1002/pon.4952 Kaban, A., Topuz, S., Saip, P., Sözen, H., & Salihoglu, Y. (2018). In patients with
advanced ovarian cancer, primary suboptimal surgery has better survival outcome than interval suboptimal surgery. Journal of the Turkish-German Gynecological Association, 20, 31–36.
https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC6501870/pdf/JTGGA-20-31.pdf
Karlsson, E. K. (2012). Informationssökning. I M. Henricson (Red.). Vetenskaplig teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad. (1: a uppl., s. 95–
112). Studentlitteratur AB
Kessous, R., Wissing, M. D., Piedimonte, S., Abitbol, J., Kogan, L., Laskov, I., Yasmeen, A., Salvador, S., Lau, S. & Gotlieb, W. H. (2020). CA‐125 reduction during neoadjuvant chemotherapy is associated with success of cytoreductive surgery and outcome of patients with advanced high‐grade ovarian cancer. Acta Obstet Gynecol Scand, 99(7), 933–940.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/aogs.13814
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (red.), Vetenskaplig teori och metod (2: a uppl., s. 57–80). Studentlitteratur AB
Kyriacou, J., Black, A., Drummond, N., Power, J. & Maheu, C. (2017). Fear of cancer recurrence: A study of the experience of survivors of ovarian cancer. Canadian Oncology Nursing Journal, 27(3), 236–242.
http://canadianoncologynursingjournal.com/index.php/conj/article/view/807 Li, X. & Wang, X. (2017). The emerging roles and therapeutic potential of exosomes
in epithelial ovarian cancer. Molecular cancer 16.
https://doi.org/10.1186/s12943-017-0659-y
Liu, H. & Yang, L. (2019). Dynamic change of depression and anxiety after chemotherapy among patients with ovarian cancer. Medicine.
https://journals.lww.com/md-journal/Fulltext/2019/08020/Dynamic_change_of_depression_and_anxiety_afte r.26.aspx
Mannix, J., Jackson, D. & Raftos, M. (2002). Ovarian Cancer: An update for nursing practise. International Journal of Nursing Practise, 5(1), 47-50.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1046/j.1440-172x.1999.00146.x
*Martin, M. L., Halling, K., Eek, D. & Reaney, M. (2019). “Lower abdominal pains, as if I was being squeezed...in a clamp”: A Qualitative Analysis of Symptoms, Patient-perceived Side Effects and Impact of Ovarian Cancer. The Patient – Patient-Centered Outcomes Research, 13, 189-200.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s40271-019-00393-8
Martin, V. R. (2002). Ovarian Cancer. Seminars in Oncology Nursing, 18(3), 174–
183. https://doi.org/10.1053/sonu.2002.34078
Moore, R. C., Martin, A. S., Kaup, A. R., Thompson, W. K., Peters, M. E., Jeste, D.
V., Golshan, S., & Eyler, L. T. (2014). From suffering to caring: a model of differences among older adults in levels of compassion. International Journal of Geriatric Psychiatry, 30(2), 185–191.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1002/gps.4123
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson. (Red.), Vetenskaplig teori och metod-från idé till examination inom omvårdnad. (2: a uppl., s. 421–438). Studentlitteratur AB
Nezhat, F. R., Apostol R., Nezhat, C. & Pejovic, T. (2015). New insights in the pathophysiology of ovarian cancer and implications for screening and
prevention. American Journal of Obstetrics and Gynecology, 213(3), 262–267.
https://doi.org/10.1016/j.ajog.2015.03.044
Ngu, S. F., Wei, N., Li, J., Chu, M. M. Y., Tse, K. Y., Ngan, H. Y. S. & Chan, K. K.
L. (2020). Nurse-led follow-up in survivorship care of gynaecological malignancies – A randomised controlled trial. European Journal of Cancer Care, 29(6). https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/ecc.13325
Pisu, M., Kenzik, K. M., Rim, S. H., Funkhouser, E. M., Bevis, K. S., Alvarez, R. D., Cantuaria, G., Rocconi, R. P. & Martin, M. Y. (2017). Values and worries of ovarian cancer patients. Gynecologic Oncology, 147(2), 433–438.
https://doi.org/10.1016/j.ygyno.2017.08.028
Poole, E. M., Kubzansky, L. D., Sood, A. K., Okereke, O. I. & Tworoger, S. S.
(2016). A prospective study of phobic anxiety, risk of ovarian cancer, and survival among patients. Cancer Causes and Control, 27, 661–668.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s10552-016-0739-0
Powell, C. B., Alabaster, A., Le, A., Stoller, N., Armstrong, M. A. & Raine-Bennett, T. (2019). Sexual function, menopausal symptoms, depression and cancer worry in women with BRCA mutations. Psycho-Oncology, 29(2), 331–338.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1002/pon.5253
Puppo, C., Dentand, L., Tredan, O., Ahmed-Lecheheb, D., Joly, F. & Préau, M.
(2020). The quality of life of long-term remission patients in the Vivrovaire study: The impact of ovarian cancer on patient trajectory. Journal of
Psychosocial Oncology, 38(4), 481-500.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1080/07347332.2019.1710656
*Seibaek, L., Delmar, C. & Hounsgaard, L. (2016). Sustaining hope and life courage in patients undergoing ovarian cancer surgery – the impact of care. European Journal of Cancer Care, 27(1).
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/ecc.12562
*Seibaek, L., Petersen, L. K., & Hounsgaard, L. (2011). Hoping for the best, preparing for the worst: the lived experiences of woman undergoing ovarian
cancer surgery. European Journal of Cancer Care, 21(3), 360–371.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/j.1365-2354.2011.01313.x SFS 2018:218. Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s
dataskyddsförordning. Justitiedepartementet. Hämtad 6 januari, 2021, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2018218-med-kompletterande-bestammelser_sfs-2018-218
SFS 2014:821. Patientlag. Socialdepartementet. Hämtad 10 mars, 2021, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/patientlag-2014821_sfs-2014-821
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Utbildningsdepartementet. Hämtad 11 Februari, 2021, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
Shinn, E. H., Carmack Taylor, C. L., Kilgore, K., Valentine, A., Bodurka, D. C., Kavanagh, J., Sood, A., Li, Y. & Basen-Engquist, B. (2009). Associations with worry about dying and hopelessness in ambulatory ovarian cancer patients.
Palliat Support Care, 7(3), 299-306.
https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/19788771/
*Simacek, K., Raja. P., Chiauzzi, E., Eek, D. & Halling, K. (2017). What Do Ovarian Cancer Patients Expect From Treatments? Perspectives from an Online Patient Community. Cancer Nursing, 40(5), 17–27.
https://journals.lww.com/cancernursingonline/Fulltext/2017/09000/What_Do_O varian_Cancer_Patients_Expect_From.15.aspx
Sjoquist, K. M., Friedlander, M. L., O’conell, R. L., Voysey, M., King, M. T., Stockler, M. R., Oza, A. M., Gillies, K., Martyn, J. K. & Butow, P. N. (2013).
Hope, Quality of Life, and Benefit From Treatment in Woman Having Chemotherapy for Platinum-Resistant/Refractory Recurrent Ovarian Cancer:
The Gynecologic Cancer Intergroup Symptom Benefit Study. The Oncologist, 18(11), 1221-1228.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1634/theoncologist.2013-0175 Socialstyrelsen. (2020). Statistikdatabas för cancer. Hämtad 1 april, 2021, från
https://sdb.socialstyrelsen.se/if_can/val.aspx
Socialstyrelsen. (2020). Statistikdatabas för dödsorsaker. Hämtad 1 april, 2021, från https://sdb.socialstyrelsen.se/if_dor/val.aspx
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 21 januari, 2021, från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/1584003553 081/icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%20201 7.pdf
Svensk sjuksköterskeförening. (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Hämtad 26 januari, 2020, från
https://www.swenurse.se/download/18.9f73344170c003062317be/1584025404 390/kompetensbeskrivning%20legitimerad%20sjuksk%C3%B6terska%202017.
Svensk sjuksköterskeförening. (2010). Personcentrerad vård. Hämtad 20 januari, 2021, från
https://swenurse.se/download/18.21c1e38d1759774592615393/1605100833382 /Personcentrerad%20v%C3%A5rd.pdf
The Belmont Rapport. (1979). Ethical principles and Guidlines for the Protection of Human Subjects of Research. Departement of Health, Education, and Welfare.
Hämtad 19 februari, 2021, från
https://www.hhs.gov/ohrp/regulations-and-policy/belmont-report/index.html
*Tsai, L.Y., Tsai, J. M. & Tsay, S. L. (2020). Life experience and disease trajectories in women coexisting with ovarian cancer. Taiwanese Journal of Obstetrics and Gynecology, 59(1), 115–119. https://doi.org/10.1016/j.tjog.2019.11.032
Watts, S., Prescott, P., Mason, J., McLeod, N. & Lewith, G. (2015). Depression and anxiety in ovarian cancer: a systematic review and meta-analysis of prevalence rates. BMJ Open, 5(11). https://bmjopen.bmj.com/content/5/11/e007618 Webb, P. M. & Jordan, S. J. (2017). Epidemiology of epithelial ovarian cancer. Best
Practice & Research Clinical Obstetrics and Gynaecology, 41, 3–14.
https://doi.org/10.1016/j.bpobgyn.2016.08.006
*Wilmoth, M. C., Hatmaker-Flanigan, E. & LaLoggia, V. (2011). Ovarian Cancer Survivors: Qualitative Analysis of the Symptom of Sexuality. Oncology Nursing Forum, 38(6), 699–708.
https://onf.ons.org/onf/38/6/ovarian-cancer-survivors-qualitative-analysis-symptom-sexuality
World Medical Association. (2013). WMA Declaration of Helsinki – ethical principles for medical research involving human subjects. (DoH-Oct2013.).
Hämtad 19 februari, 2021, från
https://www.wma.net/policies-post/wma-declaration-of-helsinki-ethical-principles-for-medical-research-involving-human-subjects/
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F, Friberg (Red.), Dags för uppsats - vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3:e uppl., s. 59-82).
Studentlitteratur AB
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord CINAHL PubMed
Dagliga livet Daily living (fritext)
Levda upplevelser MH ”life experience”
Kvinna Women (fritext)
Kvinnors upplevelser Women experience (fritext) Women experience (fritext)
Kvinnors liv Women living (fritext),
womens life (fritext)
Upplevelser Experience (fritext) Experience (fritext) Lived experience (fritext)
Äggstockscancer MH ovarian neoplasms, ovarian cancer (fritext)
”Ovarian neoplasms”
[MeSH]
BILAGA B
CINAHL Fritextsökning Ovarian cancer AND daily living
CINAHL Fritextsökning Ovarian cancer AND women experience
CINAHL MH ovarian neoplasms AND MH life experience
PubMed (“Ovarian neoplasms” [MeSH]) AND (lived experience)
PubMed (“Ovarian neoplasms” [MeSH]) AND (womens life) AND
PubMed (“Ovarian neoplasms” [MeSH]) AND (women living) AND
CINAHL Fritextsökning Ovarian cancer AND women AND experience
CINAHL MH ovarian neoplasms AND womens experience
Limits: 2010-2021, Peer-reviewed
64 11 6 2
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Cox, A. & Faithfull, S. (2015). Aiding a reassertion of self: a qualitative study of the views and experiences of woman with ovarian cancer receiving long-term nurse-led telephone follow-up.
Supportive Care Cancer. Vol 23, 2357-2364.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1007/s00520-014-2578-4
Land Databas
England CINAHL
Syfte Syftet var att undersöka åsikter och erfarenheter från kvinnor efter behandling för äggstockscancer som fått en långvarig sjuksköterskeledd telefonuppföljning.
Metod: Kvalitativ metod
Urval Det var 11 kvinnor som deltog i studien.
Datainsamling Studien utfördes år 2009. Deltagarna blev först informerade om studien av en klinisk sjuksköterskespecialist. Vidare kontaktade forskaren kvinnorna skriftligt och upptog en
telefonkontakt för att diskutera deltagande i studien. Samtliga kvinnor deltog i intervjuer som hölls av forskaren. Åtta intervjuer utfördes i kvinnornas hem och tre intervjuer utfördes över telefon. En halvstrukturerad intervjuguide användes. Varje intervju pågick mellan 16–56 minuter.
Dataanalys En tolkningsfenomenologisk metod utfördes för att utforska händelser och upplevelser som utgick från kvinnans perspektiv. Forskaren som utförde intervjuerna granskade och tolkade innehållet först. Därefter granskade den andra forskaren analysen som framkommit för att säkerställa att det var systematiskt och transparent. Under analysen upprättades koder, som jämfördes med
transkriptionerna för att utveckla teman.
Bortfall Framgår inte.
Resultat/Slutsats Det var tre kärnteman med tillhörande underteman som framkom. Det som kunde identifieras beskriver hur telefonuppföljning anpassades och möjliggjorde att den canceröverlevande kvinnan kunde återfå sin självkänsla och uppleva normalitet med bortseende från äggstockscancern.
Kvinnorna upplevde trygghet vid en fast vårdkontakt, som alltid kunde vara tillgängliga för att vara ett stöd och lindra oron. Kvinnorna såg vård genom telefonuppföljning som ett bra alternativ, istället för att behöva uppsöka en klinik. Genom en telefonkontakt kunde kvinnorna behålla sin patientidentitet.
Vetenskaplig kvalitet
Grad 1 (87,5%) enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 2
Referens Guenther, J., Stiles, A. & Champion, J. D. (2012). The lived experience of ovarian cancer: A phenomenological approach. Journal of the American Academy of Nurse Practitioners. Vol 24, 595–603. https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/j.1745-7599.2012.00732.x
Land Databas
USA PubMed
Syfte Syftet var att beskriva den levande upplevelsen för kvinnor som diagnostiserats med äggstockscancer.
Metod: Kvalitativ metod
Urval Ett nyhetsbrev om en stödgrupp för personer med äggstockscancer skickades ut där kvinnor fick möjlighet att ge sitt tillkännagivande. För att delta i studien skulle kvinnan vara diagnostiserad med äggstockscancer, vara över 20 år och kunna kommunicera på engelska. Sammanlagt deltog 11 kvinnor i studien. Sex kvinnor hörde av sig självmant. Ytterligare fem kvinnor inkluderades utifrån de sex kvinnornas kontakter med andra kvinnor som uppfyllde kriterierna.
Datainsamling Intervjuer utfördes av en av forskarna med en kvinna i taget. Varje intervju varade cirka 60 minuter. Kvinnorna talade och antecknade sina upplevelser. Intervjuerna spelades in och transkriberades ordagrant. Forskaren som utförde intervjuerna förde en journal för att
dokumentera personliga intryck, tankar, idéer och uppfattningar. Journalen samlade in en total upplevelse men inkluderades inte i analysen.
Dataanalys Analysen följde Heideggerian’s hermeneutik och är ett fenomenologiskt tillvägagångssätt som används för att tolka och förstå innebörden av kvinnornas levda upplevelser. Dataanalysen följde de sju stegen som ingår i den valda metoden. Intervjuerna analyserade en efter en, av forskaren som genomfört intervjuerna samt av två forskare med erfarenhet av kvalitativa undersökningar.
För att tolkningen av intervjuerna skulle bli grundlig och fokuserad granskades texterna flera gånger om av forskarna.
Bortfall Framgår inte.
Resultat/Slutsats Analysen resulterade i fem teman som kunde relatera till varandra: “uppenbarelsen”, “att vara i fara”, “utforskandet”, “bli normal” och “leva varje ögonblick”. Diagnosen äggstockscancer hade en betydande inverkan på flera aspekter i kvinnans liv och blev omedelbart en fråga för hur framtiden skulle bli. Kvinnornas upplevelser speglades av att söka efter kunskap, dela sina erfarenheter och uthärda de utmaningar som kvinnan stod inför. Modet från kvinnan var
avgörande för att omstrukturera sina livsmål och finna en mening med livet. Genom att utgå från kvinnornas perspektiv kunde resultatet leda till att få en bättre förståelse av hur det är att leva med äggstockscancer.
Vetenskaplig kvalitet
Grad 1 (81,25%) enligt Carlsson & Eimans (2003) bedömningsmall.
BILAGA C
Artikel 3
Referens Holliday, C. M., Morte, M., Byrne, J. M. & Holliday, A. T. (2018). Experience and Expectations of Ovarian Cancer Patients in Australia. Journal of Oncology.
https://doi.org/10.1155/2018/7863520
Land Databas
Australien CINAHL
Syfte Syftet var att förstå erfarenheter och förväntningar hos kvinnor med äggstockscancer i Australien i förhållande till livskvalitet och behandlingsalternativ.
Metod: Kvalitativ metod
Urval Det var 40 kvinnor som slutförde en online undersökning mellan juli – augusti 2015. Fem kvinnor avbröt deltagandet innan vidare intervjuer utfördes. Därav deltog 35 kvinnor i strukturerade intervjuer. Inklusionskriterier för att deltaga i studien var att vara diagnosticeras med äggstockscancer, kvinnor över 18år, kunna tala engelska och kunna ge sitt samtycke.
Datainsamling Deltagarna kontaktades genom e-post och Facebook. Kvinnorna rekryterades via nätverken Centrum för samhällsstyrd forskning samt äggstockscancer i Australien, vilka är två ideella patientorganisationer i Australien. En online undersökning utfördes genom programmet Survey Monkey, för att inhämta demografiska data. Från online-undersökningen utformade utredarna 13 intervjufrågor. Intervjuerna utfördes via telefon, och spelades in och transkriberades ordagrant.
Dataanalys En konventionell innehållsanalys utfördes för att identifiera teman av kvinnors upplevelser genom strukturerade intervjufrågor. Innehållet från intervjuerna lades in i datorprogrammet N Vivo 8 och analyserades rad för rad för att utveckla initiala teman och definitioner. Ett tema utvecklades genom en beskrivning av kvinnans händelse, upplevelse eller förväntning. För att utveckla ett tema krävdes att det hade uppfunnits minst tre gånger av samtliga intervjuer. En andra forskare bekräftade initiala teman och definitioner. Båda två forskarna diskuterade därefter i samförstånd med varandra tills överenskommelse av koder uppstod.
Bortfall 5
Resultat/Slutsats Resultatet beskriver upplevelser och förväntningar av sin sjukdom och behandling. Olika termer som framkom var milda biverkningar, måttliga biverkningar, allvarliga biverkningar, låg livskvalitet, bra livskvalitet, utmärkt livskvalitet, vara under behandling, efterlevnad och progressionsfri överlevnad. Kvinnorna jämförde kemoterapi som gavs med att vara i en kronisk sjukdom. Livskvaliteten upplevdes under tiden vara bra till utmärkt. Skillnaden mellan
behandlingsbeslut och behandlingstid var låg mellan kvinnorna, men det fanns stora skillnader
behandlingsbeslut och behandlingstid var låg mellan kvinnorna, men det fanns stora skillnader