Litteraturstudiens syfte var att undersöka de konsekvenser ett stigmatiserat bemötande från HSP kan innebära för den överviktiga patienten. Resultatet visar att ett
stigmatiserat bemötande påverkar patienten negativt. De konsekvenser som framkom var att patienter upplever en känsla av skuld och skam, ständigt får ta emot oönskade råd, kroppsskam och en motvilja för kontakt med hälso- och sjukvården där
kommunikationen brister. Utifrån sin överviktiga kropp fick patienten uppleva ett fördomsfullt bemötande, både från samhället och från hälso- och sjukvården vilket resulterade i en känsla av skuld och skam gentemot sin kropp. Brist på
personcentrerad vård beskrevs av deltagarna i studierna som en känsla av
objektifiering, att endast ses som en överviktig kropp samt brist på individanpassad vård. Den mest allvarsamma konsekvensen var undvikande av vård där patienterna undvek att söka vård relaterat till tidigare vårderfarenheter som präglats av viktstigma och de konsekvenser det medfört. HSP uppger att ibland övervägt att inte tala med patienten om faktorer kopplat till övervikt i rädsla över att orsaka skuld eller skam vilket kan bidra till avgörande konsekvenser för patientens välbefinnande och hälsa.
Patienter med övervikt får i dagens samhälle utstå mycket fördomar kopplat till sin livsstil. Detta är något som även präglar förhållningssättet i vården trots vetskapen om vilka problem viktstigma medför. För att främja hälsa och ge bästa möjliga vård behöver patienterna mötas med ett icke stigmatiserat förhållningssätt där
sjuksköterskan är medveten om vilka konsekvenser viktstigma medför. Därför bör
HSP få utbildning och styrdokument för hur överviktiga patienter ska bemötas för att uppnå en god vårdkvalité. Det krävs även mer utbildning om vilka de bakomliggande orsakerna till övervikt är samt om upplevelser att leva med övervikt. Vidare forskning bör undersöka hur sjuksköterskan ska kunna främja hälsa och samtidigt möta den överviktiga patienten med ett icke stigmatiserat förhållningsätt.
Referenser
Billhult, A. (2017). Mätinstrument och diagnostiska test. I M. Henricsson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 133-140). Studentlitteratur.
Borglin, G. (2017). Mixad metod – en introduktion. I M. Henricsson (Red.),
Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 233-247). Studentlitteratur.
Brewis, A., Sturtz Sreetharan, C. & Wutich, A. (2018). Obesity stigma as a globalizing health challenge. Globalization and Health, 14(20).
https://doi.org/10.1186/s12992-018-0337-x
Brown, I., Stride, C., Psarou, A., Brewnis, L.& Thompson, J. (2007). Management of obesity in primary care: nurses’ practices, beliefs and attitudes. Journal of Advanced Nursing, 59(4), 329–341.
https://doi.org/10.1111/j.1365-2648.2007.04297.x
Carlsson, S. & Eiman, M. (2003). Evidensbaserad omvårdnad – Studiematerial för undervisning inom projektet ”Evidensbaserad omvårdnad – ett samarbete mellan Universitetssjukhuset MAS och Malmö högskola” (Rapport nr 2).
Fakulteten för hälsa och samhälle, Malmö Högskola.
http://muep.mau.se/bitstream/handle/2043/660/rapport_hs_05b.pdf;jsessionid=
AD15DAE9FA90E3FCE4CB3224104FEB6E?sequence=1
*Christenson, A., Johansson, E., Reynisdottir, S., Torgerson, J. & Hemmingsson, E.
(2019). “…or else I close my ears” How women with obesity want to be
approached and treated regarding gestational weight management: A qualitative interview study. PloS One, 14(9). https://doi.org/10.1371/journal.pone.0222543 Coster, S., Watkins, M. & Norman, I-J. (2018). What is the impact of professional
nursing on patients’ outcomes globally? An overveiw of research evidence.
International Journal of Nursing Studies, 78(2018), 76-83.
https://doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2017.10.009
Dahlborg Lyckhage, E. (2015). Vårdandets normer – minskat handlingsutrymme för vårdare och patient. I E, Dahlborg Lyckhage., G, Lyckhage. & E, Tengelin (red), Jämlik vård. Normmedvetna perspektiv. (1:6 uppl., s. 61-80).
Studentlitteratur.
*Doolan-Noble, F., Pullon, S., Dowell, T., Fuller, D. & Love, T. (2019). Men living with obesity in New Zealand: What does this mean for health care in general practice? Obesity Research & Clinical Practice, 13(3), 233–239.
https://doi.org/10.1016/j.orcp.2019.02.005
Etikprövningsmyndigheten. (u.å.). Om vår etikprövnings historia. Hämtad 10 februari, 2021, från https://etikprovningsmyndigheten.se/etikprovningens-historia/
EU 2016/679. The General Data Protection Regulation. The European Parliament and the council of the European Union. Hämtad 10 februari 2021, från
https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/?uri=celex%3A32016R0679 Folkhälsomyndigheten. (2020a, 27 november). Övervikt och Fetma. Hämtad 22
januari, 2021, från https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-levnadsvanor/fysisk-aktivitet-och-matvanor/overvikt-och-fetma/
Folkhälsomyndigheten. (2020b). Stigmatisering kopplad till psykisk ohälsa (Artikelnr 20123-2). Folkhälsomyndigheten.
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/6191b7bece1e4e25b69cc29 1cfedbdf2/stigmatisering-kopplad-psykisk-ohalsa.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2021, 15 januari). Övervikt och Fetma. Hämtad 20 januari, 2021, från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering- statistik/tolkad-rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/overvikt-och-fetma/
Forsberg, C. & Wengström, Y. (2016). Att göra systematiska litteraturstudier:
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. (4:e uppl.). Natur
& Kultur.
Frank, A., de Souza Santos, R., Palmer, B. & Clegg, D. (2019). Determinants of body fat distribution in humans may provide insight about obesity-related health risks. Journal of Lipid Research, 60(10), 1710–1719.
https://doi.org/10.1194/jlr.R086975
Friberg, F. (2017a). Tankeprocessen under examensarbetet. I F, Friberg (red), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl., s. 37-48). Studentlitteratur.
Friberg, F. (2017b). Att utforma ett examensarbete. I F, Friberg (red), Dags för
uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl., s. 83-96).
Studentlitteratur.
*Gudzune, K., Bennett, L., Cooper, L. & Bleich,S. (2014). Patients who feel judged about their weight have lower trust in their primary care providers. Patient Education and Counseling, 97(1), 128–131.
https://doi.org/10.1016/j.pec.2014.06.019
Hales, C., de Vries, K. & Coombs, M. (2016). Managing social awkwardness when caring for morbidly obese patients in intensive care: A focused ethnography.
International Journal of Nursing Studies, 58, 82-89.
https://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2016.03.016
Halldórsdóttir, S. (1996). Caring and uncaring encounters in nursing and health care: Developing a theory.
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:248040/FULLTEXT01.pdf
Hemmingsson, E. (2018). Slutbantat förstå din kropp och få en vikt som håller livet ut. Bonnier Fakta.
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 411- 419).
Studentlitteratur.
International Council of Nurses. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor (Svensk sjuksköterskeförening, Övers.; Rev. utg.). Svensk sjuksköterskeförening.
https://beta.swenurse.se/download/18.9f73344170c0030623146a/15840035530 81/icns%20etiska%20kod%20f%C3%B6r%20sjuksk%C3%B6terskor%202017.
pdf (Originalarbete publicerat 1953/2012)
*Jarvie, R. (2017). Lived experiences of women with co-existing BMI≥30 and Gestational Diabetes Mellitus. Midwifery, 49, 79-86.
https://doi.org/10.1016/j.midw.2016.12.009
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 57-79).
Studentlitteratur.
Mazza, D., McCarthy, E., Carey, M., Turner, L. & Harris, M. (2019). “90% of the time, it’s not just weight”: General practitioner and practice staff perspectives regarding the barriers and enablers to obesity guideline implementation. Obesity Research & Clinical Practice, 13(4), 398–403.
https://doi.org/10.1016/j.orcp.2019.04.001
*Mensinger, J., Tylka, T. & Calamari, M. (2018). Mechanisms underlying weight status and healthcare avoidance in women: A study of weight stigma, body-related shame and guilt, and healthcare stress. Body Image, 25, 139–147.
https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2018.03.001
Mårtensson, J. & Fridlund, B. (2017). Vetenskaplig kvalitet i examensarbete. I M.
Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod- från idé till examination inom omvårdnad (2:a uppl., s. 421–436). Studentlitteratur.
Office for Human Research Protections. (1979). The Belmont Report- Ethical Principles and Guidelines for the Protection of Human Subjects of Research.
https://www.hhs.gov/ohrp/sites/default/files/the-belmont-report-508c_FINAL.pdf
Pearce, C., Rychetnik, L. & Wilson, A. (2021). The obesity paradigm and the role of health services in obesity prevention: a grounded theory approach. BMC Health Services Research, 21(111). https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1186/s12913-021-06089-w
Puhl, R. & Brownell, K-D. (2001). Bias, Discrimination, and Obesity. Obesity Society, 9(12), 788-805. https://doi.org/10.1038/oby.2001.108
Puhl, R. & Suh, Y. (2015). Health Consequences of Weight Stigma: Implications for Obesity Prevention and Treatment. Current Obesity Reports, 4(2), 182–190.
https://doi.org/10.1007/s13679-015-0153-z
Puhl, R., Andreyeva, T. & Brownell, K. D. (2008). Perceptions of weight
discrimination: prevalence and comparison to race and gender discrimination in America. International Journal of Obesity, 32(6), 992–1000.
https://doi.org/10.1038/ijo.2008.22
*Rand, K., Vallis, M., Aston, M., Price, S., Piccinini-Vallis, H., Rehman, L. & Kirk, S. (2017). “It is not the diet; it is the mental part we need help with.” A
multilevel analysis of psychological, emotional, and social well-being in
obesity, International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 12(1306421), https://doi.org/10.1080/17482631.2017.1306421
*Remmert, J., Convertino, A., Roberts, S., Godfrey, K. & Butryn, M. (2019).
Stigmatizing weight experiences in health care: Associations with BMI and eating behaviors. Obesitu Science and Practice, 5, 555-563.
https://doi.org/10.1002/osp4.379
*Russel, N. & Carryer, J. (2013). Living large: the experiences of large-bodied woman when accessing general practice services. Journal of Primary Health Care, 5(3), 199-205. https://doi.org/10.1071/HC13199
Selak, T. & Selak, V. (2017). Communicating risks of obesity before anaesthesia from the patient’s perspective: informed consent or fat-shaming? Anaesthesia, 76, 170-173.https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/anae.15126
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.
Utbildningsdepartementet. Hämtad 10 februari, 2021, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460
SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Socialdepartementet. Hämtad 25 februari, 2021, från https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/halso--och-sjukvardslag_sfs-2017-30
*Skreivoll Christiansen, W., Karlsen, T-I. & Larsen, I.B. (2017). Materiell og profesjonell stigmatisering av mennesker med sykelig overvekt. Nordisk Tidsskrift for Helseforskning, 13(2), 1-18. http://dx.doi.org/10.7557/14.4195 Socialstyrelsen. (2015). Att mötas inom hälso- och sjukvården - Ett
utbildningsmaterial för reflektion av bemötande och jämlika villkor (Artikelnr 2015-1-5)
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2015-1-5.pdf
Socialstyrelsen. (2018). Riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor (Artikelnr 2018-6-24)
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-24.pdf
Tomiyama, AJ., Carr, D., Granberg, EM., Major, B., Robinson, E., Sutin, AR. &
Brewis, A. (2018). How and why weight stigma drives the obesity ‘epidemic’
and harms health. BMC Medicine 16(1), Artikel 123.
https://doi.org/10.1186/s12916-018-1116-5
Udo, T., Ourcell, K. & Syrsa, C. (2016). Perceived weight discrimination and chronic medical conditions in adults with overweight and obesity. International Journal of Clinical Practice, 70(12),
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1111/ijcp.12902
Ueland, V., Furnes, B., Dysvik, E. & Rørtveit, K. (2019). Living with obesity - existential experiences. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-Being, 14(1), Artikel 1651171.
https://doi.org/10.1080/17482631.2019.1651171
Vartania, L. R. (2015). Development and validation of a brief version of the
Stigmatizing Situations Inventory. Obesity Sciens and practice, 1(2), 119-125.
https://doi.org/10.1002/osp4.11
Wang, Y., Ding, Y., Song, D., Zhu, D. & Wang. J. (2016). Attitudes Toward Obese Persons and Weight Locus of Control in Chinese Nurses. Nursing Research, 65(2), 126–132.
https://doi-org.ezproxy.bib.hh.se/10.1097/NNR.0000000000000145
Ward-Smith, P. & Peterson, J.A. (2016). Development of an instrument to assess nurse practitioner attitudes and beliefs about obesity. Journal of the American Association of Nurse Practitioners, 28(3), 125–129.
https://doi.org/10.1002/2327-6924.12281
Westerdahl, M. [@mywesterdahl.se]. (2020, 4 december). Kampen i vården om övervikten. [Fotot]. Instagram. https://www.instagram.com/mywesterdahl.se/
*Williams, D. (2018). “Being defined”: large-bodied women’s experiences as healthcare consumers. Health Sociology Review, 27(1), 60- 74.
https://doi.org/10.1080/14461242.2017.1375861
Williams, E.P., Mesidor, M., Winters, K., Dubbert, P.M. & Wyatt, S.B. (2015).
Overweight and Obesity: Prevalence, Consequences, and Causes of a Growing Public Health Problem. Current Obesity Reports, 4(3), 363-370.
https://doi.org/10.1007/s13679-015-0169-4
World Health Organization. (2020, 1 april). Obesity and overweigth. Hämtad 19 januari, 2021, från https://www.who.int/news-room/fact-sheets/detail/obesity-and-overweight
World Medical Association. (2013). Declaration of Helsinki - ethical principles for medical research involving human subjects.
https://www.hhs.gov/ohrp/sites/default/files/the-belmont-report-508c_FINAL.pdf
Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F, Friberg (red), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl., s. 59-82).
Studentlitteratur.
*= Resultatartiklar
BILAGA A
Tabell 1: Sökordsöversikt
Sökord Cinahl PsycInfo PubMed
Övervikt
Overweight,
Overweight or obesity or obese
Overweight Overweight
Patient Patient Patient Patient
Stigmatisering Stigma or Stigmatization or
Stigmatisation Stigma Stigma
Fetma Obesity Obesity
Bemötande - - Treatment
Hälso- och sjukvård Healthcare - Healthcare
Viktstigmatisering - - Weight stigma
Litteraturöversikt Review - Review
BILAGA B Obesity or Obese AND Stigma or Stigmatization or Stigmatisation Obesity or Obese AND Healthcare
Limits 2015-2021 113 62 3(4*) 1 Obesity or Obese AND Patient NOT Review
Limits 2011-2014 62 21 4 2
BILAGA C
Tabell 3: Artikelöversikt Artikel 1
Referens Christenson, A., Johansson, E., Reynisdottir, S., Torgerson, J. & Hemmingsson, E. (2019). “…or else I close my ears” How women with obesity want to be approached and treated regarding gestational weight management: A qualitative interview study. PloS One, 14(9).
https://doi.org/10.1371/journal.pone.0222543
Land Databas
Sverige PubMed
Syfte Syftet var att belysa de viktigaste och mest relevanta aspekterna att diskutera med kvinnor när vikthantering under graviditet diskuteras.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Tematisk analys
Urval Kvinnor i reproduktiv ålder rekryterades från en specialklinik för behandling av fetma i Stockholm. Informationsblad sattes upp på kliniken samt delades ut av personalen.
Inklusionskriterierna var BMI > 30 kg/m2. och ålder mellan 18- 39 år. Gravida kvinnor exkluderades på grund av etiska skäl. Skriftligt medgivande samlades in från 17 kvinnor som erhöll muntlig och skriftlig information angående studien.
Datainsamling Datainsamlingen bestod av intervjuer i grupp samt individuellt. Deltagarna fick själva bestämma i vilken form de ville delta. Det fanns tre fokusgrupper som bestod av två, fyra och fem deltagare.
Sex deltagare intervjuades individuellt så totalt 17 deltagare. Huvudgruppernas intervjuer varade i 90 minuter och några av deltagarna hade haft tidigare kontakt med intervjuaren, vissa var helt nya i gruppsessioner. Deltagarna började med att få information om riskerna med att vara överviktig och gravid, rekommendationer för viktökning vid graviditet samt fördelarna med en hälsosam livsstil. Deltagarna fick också information om hur barnmorskor ofta känner ett problem med att prata om det med överviktiga kvinnor i rädsla av att skapa skuld eller skam. Deltagarna fick lämna konkreta exempel på hur de vill bli bemötta. Individuella intervjuer varade mellan 29-48 minuter och hade samma frågeställningar som intervjuer i grupp. Alla intervjuer spelades in.
Dataanalys I dataanalysen användes en induktiv tematisk analys som utfördes i sex faser. I fas ett transkriberade all data ord för ord av den första författaren, även ickeverbal kommunikation noterades. Det transkriberade materialet lästes utav två författare separat och jämfördes sedan för att nå analystriangulering. I fas två och tre uppmärksammades initiala koder och kategorier. Fas fyra-fem bestod av kartläggning, definiering samt namngivning utav kategorierna. Den första författaren översatte citaten från svenska till engelska vilket sedan granskades av två personer.
Bortfall Inga bortfall angivna.
Slutsats Slutsatsen visar att överviktiga kvinnor önskar information om riskerna med graviditet och övervikt. Den visar också att kvinnor med övervikt ofta förutsätter att barnmorskor har ett
viktstigmatiserat förhållningssätt och risken för att en barnmorska skulle förolämpa patienten ökar om patienten själv tror att viktökning under graviditeten enbart är självförvållad. Det finns flera moment under graviditeten som kan upplevas som stigmatiserande och som kan leda till att den överviktiga patienten inte tar till sig råd som är givna. Om barnmorskorna är pålästa gällande orsakerna till övervikt, är intresserade av patienternas bakgrund samt har ett icke dömande förhållningssätt så kan en god relation skapas mellan patient och barnmorska.
Vetenskaplig Kvalitet
Vetenskaplig kvalitétsgrad I: 90%, 43/48 p (Carlsson & Eiman, 2003).
BILAGA C
Artikel 2
Referens Doolan-Noble, F., Pullon, S., Dowell, T., Fuller, D. & Love, T. (2019). Men living with obesity in New Zealand: What does this mean for health care in general practice? Obesity Research &
Clinical Practice, 13(3), 233–239. https://doi.org/10.1016/j.orcp.2019.02.005
Land Databas
Nya Zeeland PubMed
Syfte Syftet var att koppla samman överviktiga mäns upplevelser av hantering relaterat till deras vikt i primärvården med deras erfarenheter i dagliga livet som en överviktig person.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Tematisk analys
Urval Urvalet var ett strukturerat kvoturval. Inklusionkriterierna var BMI >30kg/m2, ålder >18 år, manligt kön samt att deltagarna hade vart i kontakt med hälso- och sjukvården eller en sjuksköterska de senaste sex månaderna. Rekryteringsstrategier som användes var genom
samhällsreklam, direktkontakt samt telefonintervjuer, deltagare som bedömdes uppfylla kriterierna skickades ett informationsblad samt samtyckesformulär. Fjorton män deltog i studien i åldrarna 18-75 år med BMI intervall 31-52.
Datainsamling Semistrukturerade intervjuer utfördes av två av forskarna, alla intervjuer spelades in digitalt. Av 14 intervjuer var 11 intervjuer ansikte mot ansikte samt tre via telefon.
Dataanalys Det inspelade materialet transkriberades utav professionella transkriberare, samt det nerskrivna materialet kontrollerades mot det inspelade. Materialet avidentifierades och laddades upp i NVivo 10. Den insamlade datan kodades utefter syftet och delteman samt underrubriker identifierades.
Forskarna var medvetna om att deras fördomar kunde påverka resultatet, därför antogs ett antal strategier för att minska påverkan av partiskhet.
Bortfall Inga bortfall angivna.
Slutsats Resultatet gav en fördjupad förståelse i överviktiga mäns upplevelser av att möta hälso- och sjukvården, resultatet är relevant eftersom det manliga perspektivet sällan diskuteras i tidigare forskning eller i hälso- och sjukvårdens litteratur. Mer forskning behövs inom ämnet.
Vetenskaplig Kvalitet
Vetenskaplig kvalitétsgrad I: 92%, 44/48 p (Carlsson & Eiman, 2003).
BILAGA C
Artikel 3
Referens Gudzune, K., Bennett, L., Cooper, L. & Bleich,S. (2014). Patients who feel judged about their weight have lower trust in their primary care providers. Patient Education and Counseling, 97(1), 128–131. https://doi.org/10.1016/j.pec.2014.06.019
Land Databas
USA CINAHL
Syfte Syftet var att undersöka om patienter som lever med övervikt och fetma kände mindre tillit till hälso- och sjukvårdspersonal samt om deltagarna kände sig dömda relaterat till deras vikt.
Metod:
Design
Kvantitativ Tvärsnittsstudie
Urval Deltagarna var webbpanelmedlemmar som rekryterades genom inbjudningar. Inklusionskriterierna var BMI >25kg/m2 samt att deltagarna vart i kontakt med vården de senaste 12 månaderna.
Sexhundra deltagare deltog vilket ansågs var nationellt representativt.
Datainsamling Datainsamlingen bestod av att deltagarna fick frågor att svara på och svarade genom att skatta svaren på en skala. Första frågan var om deltagarna kände tillit till sin läkare och fick svara på 0-10. Andra frågan var om deltagarna under de senaste 12 månaderna hade känt att läkaren agerat fördömande relaterat till sin vikt. Det var viktigt att deltagarna refererade till sin nuvarande läkare när deltagarna svarade på frågorna.
Dataanalys Dataanalysen skedde genom STATA version 11. De gjorde beskrivande analys av alla variabler med chi-square och t-test.
Bortfall Inget bortfall angivet
Slutsats Resultatet visade på att personer som uppgav en känsla av fördömande av HSP baserat på sin vikt var mindre troliga att rapporterade tillit till sin vårdgivare. Baserat på tidigare forskning bidrar ett stigmatiserat bemötande till minskad vårdkvalité och större vårdklyftor för patienter med övervikt.
Framtida insatser för att ta itu med viktstigmatisering inom vården kan bidra till ökat förtroende för den överviktiga patienten gentemot vården.
Vetenskaplig Kvalitet
Vetenskaplig kvalitétsgrad I: 96%, 45/47 p (Carlsson & Eiman, 2003).
BILAGA C
Artikel 4
Referens Jarvie, R. (2017). Lived experiences of women with co-existing BMI≥30 and Gestational Diabetes Mellitus. Midwifery, 49, 79-86. https://doi.org/10.1016/j.midw.2016.12.009
Land Databas
England CINAHL
Syfte Syftet var att undersöka gravida överviktiga kvinnors upplevelser kopplat till graviditetsdiabetes.
Metod:
Design
Kvalitativ metod Sociologisk design
Urval Hälso- och sjukvårdspersonal vid diabeteskliniker rekryterade kvinnor som passade inklusionskriterierna vilka var att deltagarna skulle vara överviktiga samt ha en risk för graviditetsdiabetes. När en patient passade för studiens syfte så frågade hälso- och sjukvårdspersonalen om patienten ville delta i studien. Samtliga fick muntlig och skriftlig information samt var informerade om möjligheten att avbryta när de själva ville. Totalt var 37 kvinnor tillfrågade men 27 deltog i studien.
Datainsamling Datainsamlingen skedde genom intervjuer mellan år 2011-2012. Alla kvinnorna blev erbjudna att delta i tre intervjuer, två under graviditeten och en efter. Totalt hölls 63 intervjuer. Tretton kvinnor var med i alla tre intervjuerna, 10 kvinnor var med i två och fyra kvinnor deltog i endast en intervju. Alla intervjuerna spelades in med deltagarnas godkännande och kompletterades med fältanteckningar.
Dataanalys Intervjuerna transkriberades av författaren så snart som det gick. Alla kvinnor fick pseudonymer och alla geografiska uppgifter raderades. Redan under datainsamlingen så formades teman. Dessa var levda upplevelser av graviditetsfetma och graviditetsdiabetes samt de sociokulturella och materiella omständigheterna. Alla intervjuer analyserades efter varje intervju för att skapa en god profil för varje deltagare.
Bortfall Inga bortfall angivna
Slutsats Kvinnor i studien som hade en låg socioekonomisk status upplevde att råd och rekommendationer från hälso- och sjukvården var svåra att ta till sig kopplat till materiella och sociala
omständigheter. Kvinnor med övervikt upplevde det som stigmatiserande att ständigt få kommentarer om vikt i alla vårdsituationer, även då vikten var oväsentlig.
Vetenskaplig Kvalitet
Vetenskaplig kvalitétsgrad I: 92%, 44/48 p (Carlsson & Eiman, 2003).
BILAGA C
Artikel 5
Referens Mensinger, J., Tylka, T. & Calamari, M. (2018). Mechanisms underlying weight status and healthcare avoidance in women: A study of weight stigma, body-related shame and guilt, and healthcare stress. Body Image, 25, 139–147. https://doi.org/10.1016/j.bodyim.2018.03.001
Land Databas
USA PubMed
Syfte Syftet var att bestämma vilka faktorer som länkade samman kvinnors viktstatus och deras undvikande av hälso- och sjukvården.
Metod:
Design
Kvantitativ tvärsnittsstudie
Urval Datan hämtades från en tvärsnittsundersökning på nätet, Qualtricsystem, en tjänst där medlemmar får mejl ifrån studier deltagarna kan vara berättigade att delta i. Inklusionskritererna var kvinnligt
Urval Datan hämtades från en tvärsnittsundersökning på nätet, Qualtricsystem, en tjänst där medlemmar får mejl ifrån studier deltagarna kan vara berättigade att delta i. Inklusionskritererna var kvinnligt