6 Diskussion och slutsats
6.2 Konklusion och diskussion
Ett av våra syften var att ta reda på hur lärare går tillväga då de väljer högläsningsböcker. Vi kunde vid analys urskilja två kategorier, lärare som inspireras av andra och lärare som söker böcker på egen hand. Samtliga informanter inspireras av andra. För oss skribenter är det självklart att man både får och delar med sig av tips till sina kollegor. Då lärare ofta arbetar i arbetslag sker dessa utbyten troligtvis naturligt men vi menar även att influenser bör komma från andra håll så som kollegor ur andra arbetslag, bibliotekarier, recensioner och liknande. I denna undersökning är det endast en informant som aktivt söker böcker på bibliotek och genom recensioner. Denna lärare saknar skolbibliotek där hon arbetar. Vi finner det möjligt att på en skola där det saknas bibliotek behöver lärarna mer aktivt söka efter böcker på andra sätt än på de skolor där det finns bibliotek. Vi finner även att det kan ha motsatt effekt. Vi menar då att lärarna på en skola utan bibliotek endast tar böcker som de tidigare har läst och som de själva äger då de inte förmår att söka efter nya.
I den teoretiska tolkningen nämndes Johansson (2004:10) som skriver att skolbibliotekarien är en lärares bästa vän och att det är bara att fråga denne om råd så är alla problem med val av böcker ut världen. Vi ställer oss frågande till detta resonemang då skolbibliotekarien inte känner eleverna på samma sätt som läraren i sin tur gör. Givetvis ska man ta tillvara på varandras kompetenser i skolan och samhället i övrigt men vi funderar på om det verkligen är rätt att lägga största delen av ansvaret på någon utifrån. Istället hävdar vi att läraren alltid har det slutgiltiga ansvaret vid val av högläsningsböcker. Genom att läraren själv har läst igenom boken innan högläsningen, vilket vi menar att läraren alltid bör göra, kan det undvikas att högläsningen går fel och därmed riskera att eleverna tappar intresse och engagemang. En av de intervjuade lärarna väljer att inte läsa hela boken då hon själv vill ha lite spänning. Vi har förståelse för att det kan upplevas tråkigt att läsa en bok som man redan vet handlingen i, men samtidigt är det riskabelt att inte läsa igenom den innan eftersom man då inte är förberedd på vad som händer i boken och eventuellt inte kan hantera dramatiska
situationer. Dessutom anser vi att högläsningen primärt bör ske för elevernas skull och att lärarens upplevelser av högläsningsboken därmed får sättas i andra hand.
En av informanterna uppger att hon har ett eget klassrumsbibliotek som hon plockar högläsningsböcker från. Hon berättar att när arbetslaget har pengar över samlas lärarna och beslutar vilka nya böcker som ska köpas in. Trots att detta bibliotek, enligt läraren, fylls på är en av hennes senast lästa högläsningsböcker Ettans kristendomskunskap från 1963. Vi menar inte att en bok behöver vara sämre för att den är gammal men vi funderar kring hur modern den är och hur mycket den knyter an till elevernas erfarenheter och vardag då det är det som läraren uppger att hon strävar efter i sina val av högläsningsböcker. I biblioteket ingick, vid intervjutillfället, även ”Palle-böcker”. För er som tidigare inte stiftat bekantskap med böckerna ingår dessa i en serie småböcker och innehåller mestadels bilder och några få rader text på varje sida. Vår mening är att dessa inte är lämpliga som högläsningsböcker då eleverna klarar av att läsa dem på egen hand. Vi anser precis som Johansson (2004:7) att elever som genom högläsning får ta del av en mer avancerad text än vad den hade klarat av själv ges möjlighet att vidga sina språkliga referensramar, speciellt om man samtalar kring texten. För oss är det en självklarhet att allt som sker under skoltid har ett syfte. Vi menar att det är av stor vikt att högläsning inte blir en aktivitet som används då läraren behöver ”slå ihjäl” en kvart. Därför var vårt andra syfte att ta reda på vad lärarnas syften med högläsning. Även här kunde vi utröna två kategorier, högläsning som källa till kunskap och högläsning som upplevelse. Vi anser att en högläsningsbok är en passande kunskapskälla att utgå från i tematiska arbeten. Genom att utgå från en gemensam bok finner vi att kommande arbeten kan individualiseras efter den enskilde elevens förutsättningar och förmåga. Vid tematisk litteraturläsning kan intressanta och aktuella ämnen som läraren vet intresserar eleverna diskuteras och arbetas vidare med. Detta arbetssätt kräver heller inga kostsamma läromedel.
I kategorin högläsningen som upplevelse fann vi de lärare som läser högt för att det är mysigt. Vi är överens med dessa lärare, samt flera av de författare vi refererat till i den teoretiska tolkningen, om att lust och mys är viktigt vid högläsning. Vi påstår dock att man även medvetet bör använda högläsningen i ett pedagogiskt syfte, men för att det ska var givande är det av stor betydelse att eleverna upplever högläsningsstunderna positivt.
inre bildskapande men det finns även andra vägar att gå som kan ge samma effekt så som t ex teater, musik, läsning på egen hand, bild- och formskapande.
Vårt sista syfte var att ta reda på vad eleverna tycker om lärarnas bokval. Samtliga elever var nöjda med lärarnas bokval. Vid elevintervjuerna frågade vi även hur eleverna upplever högläsningsstunderna, detta gav varierade svar. Majoriteten är positiv till högläsning, men eleverna från en klass tycker inte om högläsning. Dessa elever tycker att det är tråkigt att bara sitta stilla och lyssna men de tycker ändå om sin lärares bokval. Vi tolkar elevernas svar som att det utöver bokvalet även är andra faktorer som påverkar upplevelsen av högläsning. En god idé för alla högläsare är att ta del av böcker skrivna om metodik för högläsning.
I en klass berättar elevinformanterna att de tycker om att läraren visar bilder i högläsningsböckerna. Både Fox (2003:57) och Dominković m fl (2006:45 ff) menar att bilderna är viktiga för speciellt små barn då bilder säger mer än tusen ord och ökar deras fantasi. Fox (2003:57) skriver att ju yngre barnen är desto viktigare är bilder. Vi funderar kring om det möjligen kan vara så att eleverna i denna klass för tillfället är yngre i sinnet i jämförelse med de andra intervjuade eleverna och att de därför uppskattar bilder i böcker mer.
En viktig åsikt som framkom vid samtliga elevintervjuer är att de vill att böcker ska vara spännande. Detta finner vi viktigt att ha i åtanke då vi i framtiden väljer högläsningsböcker. Som nämndes i den teoretiska tolkningen hade eleverna svårt att förklara vad de menade med spännande. Olika uppfattningar om vad en spännande bok innebär kan försvåra lärarens bokval därför är det viktigt att läraren lär känna sina elever i ett tidigt skede.
Vi frågade även lärarna vad de anser var en bra bok, vi var nyfikna på om det fanns några likheter och skillnader mellan lärarnas och elevernas tyckande. Lärarna på Y- skolan tycker att bra böcker är de som knyter an till elevernas egna erfarenheter och elevernas värld och lärarna på X-skolan vill att böckerna ska fängsla eleverna. Lärarna på Y-skolan arbetar på en etnisk mångkulturell skola och lärarna på X-skolan arbetar på en skola där de flesta elever har svenska som modersmål. När lärarna svarat på frågan vad som är en bra bok har de satt svaret i relation till sina elever. Vi finner det möjligt att då lärarna från samma skola är eniga om vad som är en bra bok kan det ha att göra med vilka elever de undervisar.