Detta avsnitt inleder med studiens slutsats. Därefter tas eventuella begränsningar för studien upp och slutligen ges förslag till vidare forskning.
5.1 Diskussion och slutsats
Syftet med denna uppsats är att undersöka svenska noterade företags val av aktuariella antaganden och om det föreligger samband mellan dessa antaganden och pensionsplanens finansiella ställning. Funna samband tolkas som indikationer på resultatmanipulation. Studien bygger på resultat av bland andra Godwin, 1999; Asthana, 1999, Billings et al., 2017, som visat att företag i USA och Storbritannien drivs av pensionsplanens finansiella ställning när de bestämmer aktuariella antaganden. Innan denna studies genomförande har ingen motsvarande undersökning gjorts på svenska företag, varför denna studie bidrar till att minska det rådande forskningsgapet.
Hypotesprövningarna i denna studie ger varierande resultat, där vi (1) inte finner stöd för hypotes H1 (lönetillväxt), (2) finner stöd för hypotes H2 (prisinflation), och (3) finner visst stöd för hypotes H3 (diskonteringsränta). Vi ser att det föreligger signifikanta samband mellan prisinflation och fonderingsnivå samt pensionsskuldsnivå, vilket indikerar att resultatmanipulation förekommer. Mellan diskonteringsräntan och pensionsskuldnivån finner vi ett positivt samband, vilket även detta ger indikation på att företagen försöker påverka pensionsskulden på ett fördelaktigt sätt och att resultatmanipulation därmed förekommer.
I enighet med tidigare forskning har vi valt att se pensionsplanens finansiella ställning som företags primära anledning till att försöka påverka dess rapporterade pensionsskuld. Dock kan resultatmanipulation inom pensionsredovisning säkerligen drivas av andra motiv än just låga fonderingsnivåer och höga nettopensionsskulder. Av den anledningen ska funna samband mellan beroende variabler och kontrollvariabler inte förbises. Medan vårt resultat inte ger stöd för hypotes H1, visar det samtidigt att företag som har en hög skuldnivå väljer en lägre lönetillväxt. Likaså mellan prisinflation och skuldnivå föreligger ett negativt samband. Även om motiven bakom denna manipulation inte är i linje med våra hypoteser indikerar detta att påverkan förekommer, och att företagens generella finansiella situation är av betydelse vid val av aktuariella antaganden.
38 Sammantaget visar studiens resultat på viss resultatmanipulation när svenska noterade företag väljer aktuariella antaganden. Resultatet är dock inte lika enhetligt som tidigare forskning av exempelvis Asthana (1999) och Billings et al. (2017). Möjligtvis är anledningen till detta att svenska företag väljer mer sanningsenliga aktuariella antaganden än sina utländska motsvarigheter, och att resultatmanipulation inte förekommer i samma utsträckning.
I och med att vissa samband ändå finns, visar detta på att det finns möjlighet till resultatmanipulation enligt rådande regelverk. En kontrollmekanism i form av ett tydligare regelverk med mindre frihet till egna antaganden skulle minska informationsasymmetrin och därmed göra det svårare för företag att manipulera sin rapporterade pensionsskuld.
5.2 Studiens begränsningar
Denna studie begränsar sig till att endast undersöka svenska företag och för att kunna göra jämförelser mellan företag så används endast de aktuariella antagandena för den svenska pensionsskulden. Det är dock viktigt att poängtera att svenska företag även ofta har en väsentlig pensionsskuld utomlands, men att det är problematiskt att försöka jämföra denna då det finns naturliga variationer mellan länder. Det innebär att det kan finnas samband, och därmed indikationer på resultatmanipulation, som denna studie inte finner.
Studiens utformning bygger på tidigare studier av bland andra Asthana (1999) och Billings et al. (2017). I och med denna utformning råder en risk för omvänd kausalitet i studiens modell.
Att vi exempelvis finner ett positivt, snarare än negativt, samband mellan diskonteringsränta och fonderingsnivå tyder på att detta problem förekommer. Om ett företags pensionsplan har en hög nivå av fondering just eftersom de valt en hög diskonteringsränta, snarare än att de väljer en hög diskonteringsränta eftersom nivån av fondering är låg, är den rapporterade pensionsskulden inte representativ för den verkliga framtida pensionskostnaden. Resultaten riskerar därmed att visa på omvänd kausalitet, och vara missvisande.
En väsentlig andel av tidigare studier har uppmärksammat detta problem, och har löst detta genom att justera den rapporterade skulden (Asthana, 1999; Billings et al., 2017, m.fl.). En justering kan ske genom att den rapporterade pensionsskulden omräknas med medelvärdet för respektive aktuariellt antagande, istället för de antaganden som företagen själv valt. Denna
39 korrigering innebär därmed att pensionsskulden inte är påverkad av resultatmanipulation.
Tidigare studier som ej justerat pensionsskulden har gett motstridiga resultat, där positiva samband (Byrne et al., 2007), negativa samband (Li och Klumpes, 2013) respektive inga samband (Sweeting, 2011) alla funnits. Billings et al. (2017) finner ett positivt samband mellan diskonteringsränta och fonderingsnivå innan justering, men ett signifikant negativt samband efter att pensionsskulden har justerats. Det är därför möjligt att vi hade nått ett annat resultat genom att justera pensionsskulden.
För att en justering ska vara möjlig är det dock nödvändigt att veta hur mycket en förändring i ett aktuariellt antagande påverkar storleken på pensionsskulden. Billings et al. (2017) justerar tillbaka skulden med hjälp av en illustration av hur en känslighetsanalys kan se ut, och robusthetstestar detta med insamlade data från känslighetsanalyser gjorda i Skottland.
Författarna antar att sambandet mellan antagandena och skulden är linjärt. Vi har undersökt de svenska företagens känslighetsanalyser för 2015 och 2016 och finner indikationer på att förändringen i ett aktuariellt antagande inte är linjärt korrelerat med förändringen i storlek på pensionsskulden. Dessutom redovisas endast hur små förändringar påverkar pensionsskulden, och det är oklart huruvida förändringen skulle vara lika utanför angivet intervall. Detta innebär att medan en justering möjligtvis hade löst ett potentiellt kausalitetsproblem i vår studie, skulle justeringen samtidigt riskera att bli mycket godtycklig. Utan tillgången till samtlig information gällande hur förändringar i aktuariella antaganden faktiskt speglar förändringar i pensionsskulden hos svenska företag anser vi det inte vara möjligt att justera undersökta företags pensionsskulder, utan att riskera att resultatet inte blir sanningsenligt.
5.3 Förslag till vidare forskning
Baserat på denna undersökning finner vi flera angelägna forskningsområden för framtida studier. Resultatet i denna studie avviker i flera avseenden från tidigare forskning. En möjlig förklaring till detta är landspecifika skillnader. Dessa kan exempelvis vara skillnader i företagskultur, olika preferenser kring skuldsättningsgrad eller inhemska regelverk som påverkar utfallet. Det finns en stark amerikansk prägel på en stor del av forskningen idag (Glaum, 2009), och det är därför av intresse med fler studier från andra länder för att få en större bredd i forskningen, vilket bland annat denna studie bidragit till. Detta är av särskild betydelse för att förstå vilka effekter internationella redovisningsregler får, då amerikanska studier tillämpar ett annat regelverk.
40 Det andra angelägna forskningsområdet för framtida studier är att utveckla en robust justeringsmetod av pensionsskuldens storlek vid förändring i de aktuariella antagandena, för att undvika eventuella kausalitetsproblem. Billings et al. (2017) använder sig av landspecifik data och antar att sambandet mellan förändring av antagande och skuld är linjär, vilket ger väsentlig påverkan på studiens resultat. Vi anser att detta bidrag är intressant, men att ytterligare forskning krävs för att kunna nyttja detta. En väl utvecklad beräkningsmetodik för justeringar hade varit ett välkommet inslag för denna studie.
Slutligen vill vi poängtera att denna studie valt att använda en kvantitativ metod för att pröva samband, och på så sätt undersöka huruvida resultatmanipulation förekommer inom pensionsredovisning. Ett intressant bidrag hade varit att istället tillämpa en kvalitativ metod, exempelvis genom intervjuer, för att undersöka företagens processer och motiv bakom valen av aktuariella antaganden. En sådan studie skulle vara ett uppskattat komplement till vår undersökning, då den skulle ge bredare förståelse för pensionsredovisning hos svenska noterade företag. Den skulle möjligen även öka förståelsen för varför företagen väljer att manipulera den rapporterade pensionsskulden, något som vi i och med vår studies utformning endast kan spekulera i.
41