Svaren på frågorna i enkäten har sammanställts av Mikael Johansson, praktikant på GR och studerande vid förvaltningshögskolan (bilaga1).
FoG-gruppen har gemensamt analyserat det insamlade materialet.
4.1 Svarsfrekvens
Svar har inkommit från 11 av de 13 medlemskommunerna vilket innebär en svarsfrekvens på 84,6%. Från Göteborg har det inkommit svar från 4 stadsdelar.
5 Resultatredovisning
Nedan visas det sammanfattande resultatet av frågorna i enkäten.
5.1 Ange fyra goda exempel på barn- och elevinflytande inom din verksamhet
5.1.1 A1-formell-kollektiv
Några kommuner ger exempel från förskolor såsom barnråd och matråd Alla grundskolor har olika formella råd bl.a. klassråd, elevråd, miljöråd. .
Ett projekt som beskrivs är då en rektor i Kungsbacka använt elevernas kunskaper om sin skola för att fånga var de kände sig trygga/otrygga på skolan och därefter gjorde förbättringar i elevernas arbetsmiljö. Bl. a flyttade rektor sitt kontor till korridoren samt byggde om skolans entré, toaletter mm. Detta formella projekt sporrade och förenklade för eleverna att därefter komma med synpunkter och påverka sin skola både formellt och informellt. I Lerum har elevrådet tagit initiativ till föreläsning om skolanda och hur alla elever kan bidra till en bra skolanda.
5.1.2 A2-formell-individuell
Inom förskolan beskrivs bl.a. aktivitetsval i vardagen. Inom grundskolan fokuserar de flesta kommuner på elevens val. Bl.a. förekommer det profilering av sin skola och olika former av elevtid. När det gäller språk ger vissa skolor möjligheten för eleverna att pröva på flera olika språk i någon vecka innan de bestämmer sig.
Någon kommun redovisar också arbete med IUP, utvecklingssamtal, barnintervjuer. En skola i Lerum beskriver att elevens val läggs upp utifrån frågan " Det här vill jag lära mer om eller bli bättre på!" Utifrån en sammanställning av samtliga elevers önskemål/förslag görs ett försök att tillgodose utifrån den kompetens som finns i och utanför kollegiet. Därefter presenteras de färdiga alternativen och ett nytt val görs. Eleverna arbetar sedan med elevens val i två dagar och utvärderar såväl lärande som metod.
5.1.3 B1-informell-kollektiv
Exempel som redovisas för förskola är barnens bidrag till val av tema samt gruppaktiviteter.
På en förskola i Ale arbetar man efter modell Solen: Avdelningen väljer tema efter intresse hos barnen och börjar med "solen"-tematiteln i mitten. Solstrålarna blir det
som barnen kan eller vill veta mer om. Under hela tematiden påminner personalen barnen om vilken/vilka solstrålar man arbetar utifrån. Personalen ansvarar för att alla barnens strålar är med.
Från många skolor beskriver man att eleverna har gott inflytande i uppstarten av arbetsområdena.
Alingsås beskriver ett exempel där en skola involverar klasserna i arbetet med målen i läroplan och kursplaner. Eleverna motiveras till ett lustfyllt lärande tillsammans och nya utmaningar i grupp och får känna sig delaktiga i sin egen och klassens
lärandeprocess. Läraren ansvarar för att läroplan och kursplan följs. Innehållet
diskuteras med eleverna inför ett nytt arbetsområde. Klassen inventerar vilka resurser som finns i elevgruppen. Det aktuella kursplanemålet läses och tolkas tillsammans i klassen. Arbetsområdet inleds med reflektion och avslutas med utvärdering.
På Båtmansskolan i Härryda utbildas elevlärledare. Eleverna lär sig en form för att hålla i ett samtal där alla har möjlighet att komma till tals. Det lärande samtalet används sedan som form för att ge eleverna inflytande (se bilaga 4).
En skola i Älvsborgs stadsdel beskriver att idrottsläraren låter eleverna får föreslå vad som ska göras på de olika idrottslektionerna. Läraren ansvarar sedan för att alla moment i läroplanen finns med och att alla eleverna har planeringen tillgänglig. Eleverna ska känna sig delaktiga i sin egen och klassens lärandeprocess.
5.1.4 B2- informell-individuell
Vi har fått in relativt många exempel under denna fråga, men vi bedömer att exemplen mer hör hemma under A2 formellt-individuellt inflytande. Flera
kommuner beskriver leken som ett redskap för inflytande på informell-individuell nivå. Inom förskolan beskriver Lerum detta som att barnen har makt över det egna lärandet i leken. Vem vill jag leka med? Vad vill jag leka? Hur vill jag leka? Var vill jag leka? Hur lär jag mig?
För skolan beskriver kommunerna mer av formellt individuellt inflytande under denna punkt bl. a beskriver flera arbetet med loggbok, IUP och utvecklingssamtal. Lerum exemplifierar med en elev som får fördjupa sig kring rymden när övriga elever arbetar med annat.
5.2 Vilka stöd och verktyg behövs för att utveckla barn- och elevinflytandet?
Följande synpunkter kom in från kommunerna: * Stort engagemang från alla vuxna på skolan
* Personal som besitter tillräcklig kunskap och förståelse kring uppdraget. Kompetensutveckling behövs om elevers rätt till påverkan, hur man skapar förutsättningar för detta samt inom samtalsmetodik
* Gemensamt utvecklad vokabulär för inflytandefrågor
* Erfarenhetsutbyte och nätverk för spridning av goda exempel * Gemensamma digitala instrument för t ex IUP
* Utbildning för elevråd och elevskyddsombud
* Informationsinsatser riktade mot alla elever kring deras rätt till inflytande * Tid och form för hur inflytandet skall organiseras
* Levande dialog i kommunen och på skolan kring barn- och elevinflytande
5.3 Skolverkets bedömning av barn- och elevinflytandet
Gemensamt är att kommunerna kritiseras för att eleverna inte har tillräckliga
kunskaper om läroplans- och kursplanemålen så att inflytande över det egna lärandet kan utvecklas. Dessutom kritiseras några kommuner för Elevens val.
Stenungsunds kommun lyfts fram av skolverket om ett gott exempel både vad gäller förskola och grundskola. Inspektörerna bedömer att ett prioriterat mål i förskole-verksamheten bl. a är att barnens åsikter skall ha stor inverkan på förskole-verksamhetens innehåll. Personalen kan visa på vilket sätt och i vilken omfattning barnen har
inflytande. Vad gäller grundskolorna är inspektörernas intryck att de väl lever upp till läroplanens beskrivning av att eleverna skall kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i skolans arbete.
5.4 Vilka konkreta åtgärder har Skolverkets rapport föranlett med avseende på barn- och elevinflytandet?
Några kommuner har ännu inte inspekterats, andra har inte fått sin rapport. Av de som inspekterats har några ännu inte hunnit vidta några åtgärder.
Alingsås beskriver att de inlett ett demokratiseringsprojekt för skolår 7-9 och för gymnasiet. Arbetet med betyg och bedömning har utvecklats och utvidgats till F-6. Förvaltningen har fått ytterligare mandat att sätta barn- och elevinflytandet i centrum i skolutvecklingsarbetet. På varje enskild förskola/skola har området lyfts som ett utvecklingsområde i den lokala arbetsplanen. IUP:n sätts i fokus för utvecklingen på flera håll. Resultat kommer att redovisas i kommande kvalitetsredovisningar. Lerum beskriver skolor som utvecklat innehållet i elevrådets verksamhet. De beskriver också att de utvecklar formerna för att systematisera och bredda dokumentation kring elevernas lärande till att gälla samtliga ämnen.
Lilla Edet har arbetat med elevinflytandet som ett kommunövergripande förbättringsområde vid samtliga skolor.
Mölndals Stads Barn och Utbildningsnämnd har gett förvaltningen i uppdrag att verka för att kursplanernas mål blir bättre kända för eleverna. Inom ramen för den interna kontrollen kommer området att fokuseras i den fördjupade dialogen med rektorerna.
6 Analys av resultat och förslag till åtgärder
Generellt har vi en farhåga att modellen med fyrfältaren har begränsat de svarandes tankar. Sannolikt är det så att de exempel vi skrivit i fyrfältaren har styrt svaren för mycket och i området informellt-individuellt till och med varit något missvisande. Det finns gott om goda exempel inom de två formella inflytandeområdena. Svaren visar ändå att båda områdena kan utvecklas mer innehållsmässigt. Här skulle kommunerna tjäna på att bilda nätverk och dela erfarenheter med varandra.
När det gäller de informella formerna är exemplen färre. Av svaren bedömer vi att osäkerheten är stor kring hur man skall organisera och arbeta praktiskt med dessa former av inflytande. Svaren visar till viss del att denna typ av inflytande avtar med ökad ålder istället för att öka. Här skulle kommunerna också tjäna på att dela erfarenheter med varandra, men även av att skapa parallella projekt med
gemensamma mål, uppföljningar och utvärderingar. Hellre flera små projekt som är enkla att genomföra än stora tungrodda.
Inom hela området behöver kompetensen för medarbetarna och för skolledningarna fördjupas, såväl kring uppdragets innehåll som hur arbetet organiseras i praktiken. Från Härryda vill vi särskilt lyfta fram den demokratigrupp som en skola har. Den består av en lärare från varje arbetslag och i deras samtal om elevinflytande har man utgått ifrån, ”hur kan vi få med alla elever på skolan i en levande diskussion omkring hur elevdemokrati och elevinflytande ska se ut i framtiden”? I detta arbete har man utvecklat en modell för elevlärsamtal (bilaga 4).
Skolledningen roll kan inte nog betonas i arbetet med att motivera, stötta och coacha pedagogerna i arbetet med inflytandefrågorna. Ledningen måste också organisera tid och arenor för kreativa möten såväl för pedagogerna som för eleverna.
Skolledning och pedagoger måste vara förebilder i sitt eget agerande och ”göra” mer inflytande. Hur kan vi nyttja de informella miljöerna och lära av elevernas
vardagsverktyg t ex mobiler och msn? Rollen som pedagog förändras i en
verksamhet med krav på barn- och elevinflytande. För att detta skall bli verklighet krävs fördjupad kunskap och förståelse kring uppdraget. Kompetensutveckling behövs om elevers rätt till påverkan, hur man skapar förutsättningar för detta samt inom samtalsmetodik.
Vad som tydligt framgår i resultatredovisningen är att förskolorna i högre grad lever upp till läroplansmålen inom inflytandeområdet. Det ser vi i form av friare former för barnens lärande.
Barn, elever och vårdnadshavare behöver få mer kunskap om sina rättigheter och skyldigheter inom området. Med ökad kunskap kan vi få till stånd en bättre dialog. Föräldrar barn och elever måste uppleva att inflytandet är på riktigt och att de är med och äger frågan.
7 Bilaga 1 – De inkomna svaren
7.1 Ange fyra goda exempel på barn- och elevinflytande inom din verksamhet
7.1.1 A1 Formell - Kollektiv
Ale: Skolan arrangerade en Aroseniusdag. Den planerades och genomfördes av elevrådet.
Ale 2: Temaråd: Vi samlar barnen runt ett blädderblock, där vi fångar upp barnens intressen. Därefter samlar vi ihop informationen och ser på vilken nivå vi ska lägga temat. Som personal startar vi upp temat. Temat har sedan sin egen väg utifrån barnens ork, intresse och nya infallsvinklar. Temat avslutas med en temafest där barnen bestämmer innehållet. eva.winstedt@skola.ale.se
Alingsås: Mål: Att ta vara på och utveckla den struktur som finns i de befintliga elevråden på 7-9 skolor samt på gymnasiet. Syfte: Ungdomar ska kunna göra sin röst hörd och vara med och påverka. De ska förstå innebörden i ”demokrati” och utbyta erfarenheter. Tillsammans blir man starka.
Genomförande:
· Vid 2 tillfällen/termin träffas 5 elever från varje elevråd på 7-9 skolorna + Alströmer/Farkosten.
· Vid första mötet klargörs mötenas syfte. En plan görs för läsårets kommande möten. Representanterna presenterar sig och idéer kring innehållet inventeras. Vilka frågor är viktiga på vår skola? Vad vill vi arbeta med och hur? Vad ska vara klart till nästa möte.
· Vid nästa möte sker uppföljning av vad som gjorts och elevråden informerar varandra om hur man tänker gå vidare. Planerar man att inbjuda någon beslutsfattare är det viktigt att frågor förbereds.
· Som avslutning för läsåret åker representanterna till URIX och deltar i åsiktsseminarierna.
· Vid ett möte deltar representanter för de olika projektgrupperna inom Kultur & Fritidsrådet.
· Protokollen läggs ut på Skoltorget så att alla kan ta del av dem.
David Karlsson, david.karlsson@alingsas.se, 0322-616000
Härryda: Skinnefjällsskolans arbete med klassråd. Skolan har en väl fungerande form för elevråd och hur man ska synliggöra IUP för eleverna och få dem att reflektera över sitt lärande. Kontaktperson: Rektor Barbro Andrée
barbro.andree@harryda.se tel. 031-887700 I kommunen finns även ett sk.
Ungdomsforum. Ungdomsforum skall vara en länk mellan ungdomar och politiker för att utbyta information, förslag och åsikter.
Ungdomsgruppen består av 14 ungdomar från grundskolans senaredel och ungdoms-gymnasiet. Ungdomsgruppen kan även fungera som referensgrupp utanför
Ungdomsforum, exempelvis vid utvärdering av Skolplan, olika
skolutvecklingsprojekt, omvärldsanalys eller som deltagare i rekryteringsgrupper.
Kontaktperson: Marie Westergård, enhetschef Fritid/Ungdom, tel. 031-724 84 12, e-post: marie.westergård@harryda.se
Kungsbacka: Det finns en skola som tagit steget fullt ut och har mycket nära samarbete mellan ledning och elever. Rektor har helt enkelt flyttat ut sitt kontor i elevhallen. Dit in kommer eleverna spontant och utbyte av idéer och tankar sker mycket enekelt. Det har också ökat elevernas intresse av vad man kan påverka och givit andra goda effekter såsom minskad förstörelse och bättre miljö. Exempel:
Hålabäcksskolan Mikael Levy rektor mikael.levy@kungsbacka.se
Lerum: Alla klasser har klassråd.
Lerum 2: Varje klass har klassråd varje vecka där två representanter från varje klass träffas i elevrådet varannan vecka. Ansvrig för elevrådet på skolan är läraren Annika
Eriksson. annika.eriksson@utbildning.lerum.se, arb. mob. 073-6604530
Lerum 3: Elevrådets styrelse har tagit initiativ till en föreläsning för alla skolans elever. Eva Thalén från SECO kommer att föreläsa om "skolanda" och hur alla elever kan bidraga till en bra "skolanda". Kontaktperson (elevrådets ordf)
amanda.engberg@hotmail.com eller rektor Ingalill Kjellstrand ingalill.kjellstrand@lerum.se 0736/883428
Lerum 4: 1: Friare aktiviteter tar vi ofta på klassrådet t.ex när passar det med biblioteket, hur gör vi med skogen, hur gör vi i bamba när det gäller att torka efter sig? evalotta.bengtsson@utbildning.lerum.se 0302-521831
2: En aktiv och drivande kamratstödjargrupp som träffas regelbundet och arbetar för en tryggare arbetsmiljö. rosita.londre@utbildning.lerum.se
Lerum 6: Klassråd som leder till elevråd. Vi har klassråd när behovet finns inte endast vid viss tid i veckan. Där omröstas det, ex sluten omröstning eller att eleverna blundar och räcker upp handen. Det är viktigt att det finns en grundtrygghet så att alla vågar göra sin stämma hörd. Alla skall få möjligheten att komma till tals, alla åsikter är värdefulla, dämpa de som pratar mest.
Lilla Edet: På en av förskolorna har vi ett väl fungerande matråd, där fyra- och femåringarna tillsammans med ekonomipersonalen deltar. Kontaktperson: Catharina
Ekstein, catharina.ekstein@lillaedet.se, tel 0520 -659713.
Mölndal: Eleverna berättar om stort inflytande och bred delaktighet kring
Kvarnbyskolans värdegrund och ordningsregler. Elevrådet är aktivt och medverkar i förbättringar genom olika råd för exempelvis mat, IT och miljö
Rektor Ulf Berglund, tfn 87 45 01, ulf.berglund@molndal.se
Partille: Öjersjö Brunn och Storegård skolår 6-9: Arbete med planeringsgrupper på arbetslagsnivå. Arbetslag knyter till sig en planeringsgrupp som består av elever från de olika klasserna i ett arbetslag och lärarrepresentanter. Elevrepresentanterna har med sig frågeställningar från klassråden som sedan lyfts och hanteras i
planeringsgruppen. Frågorna kan röra exempelvis temaarbeten, förläggning av prov och arbetsmiljöfrågor. Arbetssättet har ännu inte införts på hela skolan men tankar finns kring att vidarutveckla modellen kring planeringsgrupper till att gälla för hela
enheten. Kontaktperson: Marianne Burénius, e-post: marianne.burenius@partille.se,
mobtel. 0709-931077.
Stenungsund: Miljöråd - träffas regelbundet elevrepresentanter och lärare för att jobba med vårt miljöarbete (Grön Flagg), klassråd har vi regelbundet 2-4 ggr/vecka, följt av elevråd med rektor 1 gång/månad. Matråd har vi tillsammans med
kökspersonal och elevrepresentanter 3 ggr/termin. Kontaktperson för A1-B2 i
Stenungsund är Helene Petersson, rektor Ekenässkolan, F-6.
Öckerö: Klassråd 1-4 ggr/månad, elevråd 1g/månad, deltagande i planering av ämnesområden förekommer hos många lärare, kamratstödjarverksamhet. Öckerö 2: Eleverna skall ha inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningsinnehåll samt inflytande över sin totala skolgång.
Det har genomförts elevråd och klassråd varannan vecka under hösten, men mer sällan under våren. Vi tror att det till stor del beror på elevernas svaga motivation, men också på att vi klassvis inte har förarbetat elevrådsmötena tillräckligt genom regelbundna klassråd.
Eleverna har reflekterat över veckan och författat veckobrev hem. Eleverna har medverkat vid tre av fyra skolråd som har varit.
SDF Bergsjön: Klassråd, matråd, idrottsråd, trygghetsråd och elevråd. SDF Centrum: Guldhedsskolan; Det finns idag möjligheter att följa upp och förankra elevrådets arbete i klasserna, skolledningen återkopplar till elevrådet vid behov. På Guldhedsskolan har elevrådet och dess arbete förbättrats radikalt sedan 2004.
Idag finns ett elevråd för år 3-5 och ett elevråd för år 6-9. Båda elevråden leds av en och samma lärare, som är intresserad av detta uppdrag. Det har också bildats ett Miljöråd, som tar tag i de frågor som rör arbetsmiljön för elever och miljöfrågor i stort på Guldhedsskolan. Kontaktperson; Kristina Edeland, tfn 031 365 71 41, 0702
02 24 70
7.1.2 A2 Formell - Individuell
Ale: Elevens val fungerar i vår som sex halvdagar där varje elev har fått välja arbetsgrupp efter intresse och läggning.
Ale 2: Aktivitetsval: Det finns olika alternativ och barnen väljer själva om de vill vara med i de planerade aktiviteterna. Barnen påverkar den planerade aktivitetens innehåll och material. marie.i.andersson@skola.ale.se
Alingsås: Språkval: Elever i skolår 5 går igenom kursplanemålet tillsammans i klassen med klassläraren. Därefter får de ett måldokument och en valblankett med sig hem. De väljer sen tillsammans med sina föräldrar vilket språk de ska läsa i skolår 6. Samtliga elever får sitt förstahandsval. Organisationen planeras efter elevernas val. Språklektionerna hålls på den 7-9 skola som de tillhör vårt upptagningsområde.
Matte/NOår 6-9. Gymn.kurs erbjuds i enstaka fall. Experimenterande, praktisk fördjupning.
Idrott/Hälsa år 6-7. Hälsosam mat, näringsberäkning. Landvetterklassikern (Löpning, cykling, simning)
Teknik och form år 6-7. Slöjd, bild, teknik. Dekorerat skolmiljön, konst i skolan, konstruerar modellbilar/flyplan
Kontaktperson: Rektor Barbro Högberg barbro.hogberg@harryda.se, tel. 031-724 8362
Kungsbacka: Många skolor gör nu regelmässigt undersökningar om vad eleverna skulle vilja ha med i utbudet. Det leder till att t ex nya språkval introduceras och kombinationer av ämnen kan erbjudas. Exempel: Malevik
robert.johansson@kungsbacka.se
Lerum: Vi kommer att ha elevens val till våren.
Lerum 2: Varje termin har skolan en alternativvecka och en elevensvalvecka. Under dessa veckor bryts ordinare schema och arbetslagen eller andra grupperingar på skolan gör aktiviteter där barnen får välja efter intresseområde. Arbetslagen är ansvariga för dessa veckor. david.johansson@utbildning.lerum.se arb. mob. 073-660
45 36
Lerum 3: Under innevarande läsår provar vi en ny modell. Elevens val organiseras inom arbetsenheterna. Eleverna har fått välja mellan alla ämnen. Varje period är 5v. Vi försöker så långt det är möjligt att organisera så att alla elever någon får sitt förstahandsval.
Lerum 4: 1: Barnen får välja sina egna aktiviteter och var de skall leka. Vi har en önsketavla där barnen kan sätta upp önskningar om vad vi kan göra på Nyckelpigan.
eva.wiklund@utbildning.lerum.se 0302-521883
2: Genom att vi pedagoger observerar barngruppen och är lyhörda så styr barnen indirekt hur vi lägger upp våra pedagogstyrda aktiviteter. I den fria leken är det barnen som styr. Barnen får möjlighet att välja lek och material till sin lek/aktivitet vid flera tillfällen under dagen. Barnens intresse och behov styr verksamheten. Barnen lär sig hela tiden under dagen. De väljer att lära sig tex väva, bokstäver, klättra i träd våga röra maskar. malin.verho@utildning.lerum.se 0302-522170 3: Elevens val läggs upp utifrån frågan " Det här vill jag lära mer om eller bli bättre på!" Utifrån en sammanställning av samtliga elevers önskemål/förslag görs ett försök att tillgodose utifrån den kompetens som finns i och utanför kollegiet. Därefter presenteras de färdiga alternativen och ett nytt val görs. Vi arbetar sedan med elevens val i två dagar och utvärderar såväl lärande som metod. peter.fant@lerum.se
0302-521829
Lerum 6: Elevens val finns schemalagt. Elevens val begränsas av lokaler och pedagogernas kompetens.
Eleverna väljer verksamhet vid temadagar och tar ansvar för sin del.
Kan dock bara välja inom givna ramar. Tyvärr begränsas en del av detta av lokaler, ekonomi och spec. kompetens.
Lilla Edet: På Hjärtumsskolan väljer eleverna vilket temaarbete som ska gälla för året. Temaarbetet är en dag / vecka. Klassråden lämnar förslag till elevråden. Det är
sedan på elevrådet som beslutet tas. Kontaktperson: Eva Haagen,
eva.haagen@strom.lillaedet.se.