Kartläggning av barn- och
elevinflytandet i GR-kommunernas för-
och grundskolor
FoG-gruppen
[Klicka här och skriv namn] [Klicka här och skriv datum]
Innehåll
1 Sammanfattning 3
2 Inledning 5
3 Bakgrund 6
3.1 Inflytandets olika delar ... 6
3.2 Vad säger läroplanerna om inflytande? ... 7
4 Metod 8 4.1 Svarsfrekvens 7 5 Resultatredovisning 9 5.1 Ange fyra goda exempel på barn- och elevinflytande inom din verksamhet ... 9
5.1.1 A1-formell-kollektiv... 9
5.1.2 A2-formell-individuell... 9
5.1.3 B1-informell-kollektiv ... 9
5.1.4 B2- informell-individuell ... 10
5.2 Vilka stöd och verktyg behövs för att utveckla barn- och elevinflytandet? ... 10
5.3 Skolverkets bedömning av barn- och elevinflytandet... 11
5.4 Vilka konkreta åtgärder har Skolverkets rapport föranlett med avseende på barn- och elevinflytandet?... 11
6 Analys av resultat och förslag till åtgärder 13 7 Bilaga 1 – De inkomna svaren 15 7.1 Ange fyra goda exempel på barn- och elevinflytande inom din verksamhet ... 15
7.1.1 A1 Formell - Kollektiv ... 15
7.1.2 A2 Formell - Individuell ... 17
7.1.3 B1 Informell – Kollektiv ... 20
7.1.4 B2 Informell - Individuell... 23
7.2 Vilka stöd och verktyg behövs för att utveckla barn- och elevinflytandet i din verksamhet ... 26
7.3 Hur blev bedömningen av barn- och elevinflytandet i din kommun?... 28
7.4 Vilka konkreta åtgärder har Skolverkets rapport föranlett med avseende på barn- och elevinflytandet?... 30
8 Bilaga 2: Enkät 32
9 Bilaga 3: Missiv 33
1
Sammanfattning
Barn- och elevinflytandet är ett uppmärksammat förbättringsområde för hela riket i Skolverkets lägesrapporter de senaste åren.
Vid Skolverkets utbildningsinspektioner kritiseras ofta arbetet med inflytande i kommunerna. Kritiken berör främst elevernas brist på inflytandet över det egna lärandet, barns/elevers reella inflytande och delaktighet över utformningen av undervisningen och dess innehåll samt elevernas avsaknad av kunskap om läroplanernas och kursplanernas mål. De flesta kommuner i GR som har haft utbildningsinspektionen hos sig har fått någon typ av kritik inom detta område. Under våren 2008 har FoG-gruppen på uppdrag av utbildningschefsgruppen genomfört en kartläggning av barn- och elevinflytandet inom GR genom en enkel enkätundersökning som tog sin utgångspunkt i en sak fyrfältaren. Den schematiska modellen delar in inflytandet i formell-kollektiv och formell-individuell på en axel och informell-kollektiv och informell-individuell på andra axeln. Detta ger möjlighet till fyra olika kombinationer.
I enkäten frågade vi efter fyra exempel på barn- och elevinflytande från varje kommun och stadsdel i Göteborg, ett inom vardera fältet i modellen, och tre andra frågor. Vi fick en hög svarsfrekvens, 84,6 %. Vi fick många exempel på det formella inflytandet både kollektivt och individuellt och färre inom det informella, såväl individuellt som kollektivt. Generellt har vi en farhåga att modellen med fyrfältaren har begränsat och styrt de svarandes tankar för mycket och i området informellt-individuellt kan modellen till och med varit något missvisande.
Vad som tydligt framgår i resultatredovisningen är att förskolorna i högre grad lever upp till läroplansmålen inom inflytandeområdet. Det ser vi genom beskrivningar av de friare former för barnens lärande som används.
Inom de två formella inflytandeområdena behöver kommunerna utveckla innehållet och skulle ha god nytta av erfarenhetsutbyte genom att bilda nätverk och dela med sig av goda exempel.
Inom de informella inflytandeområdena finns en större osäkerhet kring hur man skall organisera det praktiska arbetet så att denna del av inflytandet också tillgodoses. Också här skulle vi ha nytta av ett större erfarenhetsutbyte.
Medarbetarnas kompetens och ledarnas intresse och förmåga att driva utveckling kring området är faktorer vi ser som centrala för inflytandet. Inom hela området behöver kompetensen för medarbetarna och för skolledningarna fördjupas, såväl kring uppdragets innehåll som hur arbetet kan organiseras i praktiken. Skolledningen
roll kan inte nog betonas i arbetet med att motivera, stötta och coacha pedagogerna i arbetet med inflytandefrågorna. Ledningen måste också organisera tid och arenor för kreativa möten såväl för pedagogerna som för eleverna.
Om vi också ger barn/elever och föräldrar mer kunskap kring deras rättigheter inom området kan detta också komma att driva på utvecklingen i en positiv riktning. Gemensamma förbättringsområden som kommunerna lyft fram är:
* Stort engagemang från alla vuxna på skolan
* Personal som besitter tillräcklig kunskap och förståelse kring uppdraget. Kompetensutveckling behövs om elevers rätt till påverkan, hur man skapar förutsättningar för detta samt inom samtalsmetodik
* Gemensamt utvecklad vokabulär för inflytandefrågor
* Erfarenhetsutbyte och nätverk för spridning av goda exempel * Gemensamma digitala instrument för t ex IUP
* Utbildning för elevråd och elevskyddsombud
* Informationsinsatser riktade mot alla elever kring deras rätt till inflytande * Tid och form för hur inflytandet skall organiseras
* Levande dialog i kommunen och på skolan kring barn- och elevinflytande
Hur kan vi nyttja de informella miljöerna och lära av elevernas vardagsverktyg t ex mobiler och msn? Rollen som pedagog förändras i en verksamhet med krav på barn- och elevinflytande. För att detta skall bli verklighet krävs fördjupad kunskap och förståelse kring uppdraget. Kompetensutveckling behövs om elevers rätt till påverkan, hur man skapar förutsättningar för detta samt inom samtalsmetodik. Skolledning och pedagoger måste vara förebilder i sitt eget agerande och ”göra” mer inflytande.
2
Inledning
GR:s utbildningschefsgrupp har gett Förskole- och Grundskolegruppen (FoG) i uppdrag att göra en kartläggning av barn- och elevinflytande i medlemskommuner.
Rapporten ger inte en totalbild av hur barn-elevinflytandet ser ut i de olika kommunerna utan snarare en indikation och en bild av inom vilka områden kommunerna har gemensamma utvecklingsområden som vi kan välja att hantera i varje enskild kommun eller utveckla tillsammans.
FoG-gruppens förhoppning är att rapporten, genom sina exempel, också kan ge inspiration för den fortsatta utvecklingen av barn- och elevinflytandet i våra kommuner.
3
Bakgrund
FoG-gruppen har under en längre tid haft barn- och elevinflytande som fokusområde. Orsaken är dels att området har uppmärksammats som ett förbättringsområde för hela riket i Skolverkets lägesrapporter de senaste åren och dels för att man i
medlemskommunerna känt behov av fördjupad kunskap och erfarenhetsutbyte. Vid Skolverkets utbildningsinspektioner kritiseras ofta arbetet med inflytande. Kritiken berör främst elevernas brist på inflytandet över det egna lärandet, det reella inflytandet och delaktigheten över utformningen av undervisningen och dess innehåll samt för elevernas avsaknad om kunskap om läroplanernas och kursplanernas mål. I de flesta kommuner inom GR där Skolverket har genomfört utbildningsinspektion har fått kritik inom detta område.
FoG-gruppens möten har innehållit information från såväl externa som interna gäster;
*Rektor för Rektorsutbildningen i Göteborg, Monika Hallborg *Myndigheten för skolutveckling, Christian Floer
*Kungälvs kommuns utvecklingsledare för grundskola, Carina Jerlow och Annika Holm-Eriksson
*Kungsbackas genuspedagog, Astrid Tengelin
*Förskollärare från Ale kommun, Birgitta Runge och Agneta Lindford *Mölndals kommuns kvalitetsledare, Jan Gott och Margareta Frid *Göteborgs universitet, psykologiska institutionen, Sven-Olof Krantz *GRUL, Karl Alfredsson
*Sveriges Elevråd – SVEA, Josefine Bladh och Walter Jacobsson
3.1 Inflytandets olika delar
FoG-gruppen har använt fyrfältaren nedan som arbetsmodell. Den illustrerar inflytande i olika perspektiv på de två axlarna. Samtliga perspektiv ska kunna omsättas till undervisning och lärande i vardagsarbetet i såväl förskola som skola.
Formell Skolans förvaltning (ex klassråd) A1 Elevens val (ex språkval) A2 Kollektiv Individ Klassen planerar tillsammans B1
Makt över det egna lärandet
B2 Informell
3.2 Vad säger läroplanerna om inflytande?
Det nationella uppdraget kring inflytande i förskola och grundskola finns formulerat i de båda läroplanerna. Delar av texten citeras nedan.
Lpo 94
Skolans värdegrund och uppdrag
”Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om
grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen skall bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt deltaga i samhällslivet. Den skall utveckla deras förmåga att ta ett personligt ansvar. Genom att delta i planering och utvärdering av den dagliga undervisningen och få välja kurser, ämnen, teman och aktiviteter, kan eleverna
utveckla sin förmåga att utöva inflytande och ta ansvar.”
Elevernas ansvar och inflytande
”De demokratiska principerna att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig, skall omfatta alla elever. Elevernas kunskapsmässiga och sociala utveckling förutsätter att de tar ett allt större ansvar för det egna arbetet och för skolmiljön, samt att de får ett reellt inflytande på utbildningens utformning. Enligt skollagen åligger det alla som arbetar i skolan att verka för demokratiska arbetsformer (1 kap. 2§).
Mål
Mål att sträva mot
Skolan skall sträva efter att varje elev
• tar ett personligt ansvar för sina studier och sin arbetsmiljö, • successivt utövar ett allt större inflytande över sin utbildning och det inre arbetet i skolan och
• har kunskap om demokratins principer och utvecklar sin förmåga att arbeta i demokratiska former.”
Lpfö 98
Barns inflytande
”I förskolan läggs grunden för att barnen skall förstå vad demokrati är. Barnens sociala utveckling förutsätter att de allt efter förmåga får ta ansvar för sina egna handlingar och för miljön i förskolan. De behov och intressen som barnen själva på olika sätt ger uttryck för bör ligga till grund för utformningen av miljön och planeringen av den pedagogiska verksamheten.
Mål
Förskolan skall sträva efter att varje barn
• utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation,
• utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö och
• utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande.”
4
Metod
Uppdraget avgränsades och vi valde att genomföra det kvalitativt med tolkning som redskap för analys istället för kvantitativt med mängd och statistik.
I syfte att få fram goda exempel och att kartlägga hur kommunerna arbetar med barn- och elevinflytande skickade FoG-gruppen ut en enkät som ställdes till
GR-kommunernas samtliga förvaltningschefer för förskola och grundskola och till skolchefer inom stadsdelarna i Göteborg. Enkäten skickades ut i början av 2008 med en påminnelse.
Enkäten bestod av fyra öppna frågor:
1. Ange fyra goda exempel på barn- och elevinflytande inom din verksamhet (A1-formell-kollektiv, A2-formell-individuell, B1-in(A1-formell-kollektiv, B2- informell-individuell).
2. Vilka stöd och verktyg behövs för att utveckla barn- och elevinflytandet i din verksamhet?
För de kommuner som har haft utbildningsinspektion av Skolverket 2004 eller senare har frågorna nedan också besvarats.
3. Hur blev bedömningen av barn- och elevinflytandet i din kommun?
4. Vilka konkreta åtgärder har Skolverkets rapport föranlett med avseende på barn- och elevinflytandet?
Svaren på frågorna i enkäten har sammanställts av Mikael Johansson, praktikant på GR och studerande vid förvaltningshögskolan (bilaga1).
FoG-gruppen har gemensamt analyserat det insamlade materialet.
4.1 Svarsfrekvens
Svar har inkommit från 11 av de 13 medlemskommunerna vilket innebär en svarsfrekvens på 84,6%. Från Göteborg har det inkommit svar från 4 stadsdelar.
5
Resultatredovisning
Nedan visas det sammanfattande resultatet av frågorna i enkäten.
5.1 Ange fyra goda exempel på barn- och elevinflytande inom din verksamhet
5.1.1 A1-formell-kollektiv
Några kommuner ger exempel från förskolor såsom barnråd och matråd Alla grundskolor har olika formella råd bl.a. klassråd, elevråd, miljöråd. .
Ett projekt som beskrivs är då en rektor i Kungsbacka använt elevernas kunskaper om sin skola för att fånga var de kände sig trygga/otrygga på skolan och därefter gjorde förbättringar i elevernas arbetsmiljö. Bl. a flyttade rektor sitt kontor till korridoren samt byggde om skolans entré, toaletter mm. Detta formella projekt sporrade och förenklade för eleverna att därefter komma med synpunkter och påverka sin skola både formellt och informellt. I Lerum har elevrådet tagit initiativ till föreläsning om skolanda och hur alla elever kan bidra till en bra skolanda.
5.1.2 A2-formell-individuell
Inom förskolan beskrivs bl.a. aktivitetsval i vardagen. Inom grundskolan fokuserar de flesta kommuner på elevens val. Bl.a. förekommer det profilering av sin skola och olika former av elevtid. När det gäller språk ger vissa skolor möjligheten för eleverna att pröva på flera olika språk i någon vecka innan de bestämmer sig.
Någon kommun redovisar också arbete med IUP, utvecklingssamtal, barnintervjuer. En skola i Lerum beskriver att elevens val läggs upp utifrån frågan " Det här vill jag lära mer om eller bli bättre på!" Utifrån en sammanställning av samtliga elevers önskemål/förslag görs ett försök att tillgodose utifrån den kompetens som finns i och utanför kollegiet. Därefter presenteras de färdiga alternativen och ett nytt val görs. Eleverna arbetar sedan med elevens val i två dagar och utvärderar såväl lärande som metod.
5.1.3 B1-informell-kollektiv
Exempel som redovisas för förskola är barnens bidrag till val av tema samt gruppaktiviteter.
På en förskola i Ale arbetar man efter modell Solen: Avdelningen väljer tema efter intresse hos barnen och börjar med "solen"-tematiteln i mitten. Solstrålarna blir det
som barnen kan eller vill veta mer om. Under hela tematiden påminner personalen barnen om vilken/vilka solstrålar man arbetar utifrån. Personalen ansvarar för att alla barnens strålar är med.
Från många skolor beskriver man att eleverna har gott inflytande i uppstarten av arbetsområdena.
Alingsås beskriver ett exempel där en skola involverar klasserna i arbetet med målen i läroplan och kursplaner. Eleverna motiveras till ett lustfyllt lärande tillsammans och nya utmaningar i grupp och får känna sig delaktiga i sin egen och klassens
lärandeprocess. Läraren ansvarar för att läroplan och kursplan följs. Innehållet
diskuteras med eleverna inför ett nytt arbetsområde. Klassen inventerar vilka resurser som finns i elevgruppen. Det aktuella kursplanemålet läses och tolkas tillsammans i klassen. Arbetsområdet inleds med reflektion och avslutas med utvärdering.
På Båtmansskolan i Härryda utbildas elevlärledare. Eleverna lär sig en form för att hålla i ett samtal där alla har möjlighet att komma till tals. Det lärande samtalet används sedan som form för att ge eleverna inflytande (se bilaga 4).
En skola i Älvsborgs stadsdel beskriver att idrottsläraren låter eleverna får föreslå vad som ska göras på de olika idrottslektionerna. Läraren ansvarar sedan för att alla moment i läroplanen finns med och att alla eleverna har planeringen tillgänglig. Eleverna ska känna sig delaktiga i sin egen och klassens lärandeprocess.
5.1.4 B2- informell-individuell
Vi har fått in relativt många exempel under denna fråga, men vi bedömer att exemplen mer hör hemma under A2 formellt-individuellt inflytande. Flera
kommuner beskriver leken som ett redskap för inflytande på informell-individuell nivå. Inom förskolan beskriver Lerum detta som att barnen har makt över det egna lärandet i leken. Vem vill jag leka med? Vad vill jag leka? Hur vill jag leka? Var vill jag leka? Hur lär jag mig?
För skolan beskriver kommunerna mer av formellt individuellt inflytande under denna punkt bl. a beskriver flera arbetet med loggbok, IUP och utvecklingssamtal. Lerum exemplifierar med en elev som får fördjupa sig kring rymden när övriga elever arbetar med annat.
5.2 Vilka stöd och verktyg behövs för att utveckla barn- och elevinflytandet?
Följande synpunkter kom in från kommunerna: * Stort engagemang från alla vuxna på skolan
* Personal som besitter tillräcklig kunskap och förståelse kring uppdraget. Kompetensutveckling behövs om elevers rätt till påverkan, hur man skapar förutsättningar för detta samt inom samtalsmetodik
* Gemensamt utvecklad vokabulär för inflytandefrågor
* Erfarenhetsutbyte och nätverk för spridning av goda exempel * Gemensamma digitala instrument för t ex IUP
* Utbildning för elevråd och elevskyddsombud
* Informationsinsatser riktade mot alla elever kring deras rätt till inflytande * Tid och form för hur inflytandet skall organiseras
* Levande dialog i kommunen och på skolan kring barn- och elevinflytande
5.3 Skolverkets bedömning av barn- och elevinflytandet
Gemensamt är att kommunerna kritiseras för att eleverna inte har tillräckliga
kunskaper om läroplans- och kursplanemålen så att inflytande över det egna lärandet kan utvecklas. Dessutom kritiseras några kommuner för Elevens val.
Stenungsunds kommun lyfts fram av skolverket om ett gott exempel både vad gäller förskola och grundskola. Inspektörerna bedömer att ett prioriterat mål i förskole-verksamheten bl. a är att barnens åsikter skall ha stor inverkan på förskole-verksamhetens innehåll. Personalen kan visa på vilket sätt och i vilken omfattning barnen har
inflytande. Vad gäller grundskolorna är inspektörernas intryck att de väl lever upp till läroplanens beskrivning av att eleverna skall kunna påverka, ta ansvar och vara delaktiga i skolans arbete.
5.4 Vilka konkreta åtgärder har Skolverkets rapport föranlett med avseende på barn- och elevinflytandet?
Några kommuner har ännu inte inspekterats, andra har inte fått sin rapport. Av de som inspekterats har några ännu inte hunnit vidta några åtgärder.
Alingsås beskriver att de inlett ett demokratiseringsprojekt för skolår 7-9 och för gymnasiet. Arbetet med betyg och bedömning har utvecklats och utvidgats till F-6. Förvaltningen har fått ytterligare mandat att sätta barn- och elevinflytandet i centrum i skolutvecklingsarbetet. På varje enskild förskola/skola har området lyfts som ett utvecklingsområde i den lokala arbetsplanen. IUP:n sätts i fokus för utvecklingen på flera håll. Resultat kommer att redovisas i kommande kvalitetsredovisningar. Lerum beskriver skolor som utvecklat innehållet i elevrådets verksamhet. De beskriver också att de utvecklar formerna för att systematisera och bredda dokumentation kring elevernas lärande till att gälla samtliga ämnen.
Lilla Edet har arbetat med elevinflytandet som ett kommunövergripande förbättringsområde vid samtliga skolor.
Mölndals Stads Barn och Utbildningsnämnd har gett förvaltningen i uppdrag att verka för att kursplanernas mål blir bättre kända för eleverna. Inom ramen för den interna kontrollen kommer området att fokuseras i den fördjupade dialogen med rektorerna.
6
Analys av resultat och förslag till åtgärder
Generellt har vi en farhåga att modellen med fyrfältaren har begränsat de svarandes tankar. Sannolikt är det så att de exempel vi skrivit i fyrfältaren har styrt svaren för mycket och i området informellt-individuellt till och med varit något missvisande. Det finns gott om goda exempel inom de två formella inflytandeområdena. Svaren visar ändå att båda områdena kan utvecklas mer innehållsmässigt. Här skulle kommunerna tjäna på att bilda nätverk och dela erfarenheter med varandra.
När det gäller de informella formerna är exemplen färre. Av svaren bedömer vi att osäkerheten är stor kring hur man skall organisera och arbeta praktiskt med dessa former av inflytande. Svaren visar till viss del att denna typ av inflytande avtar med ökad ålder istället för att öka. Här skulle kommunerna också tjäna på att dela erfarenheter med varandra, men även av att skapa parallella projekt med
gemensamma mål, uppföljningar och utvärderingar. Hellre flera små projekt som är enkla att genomföra än stora tungrodda.
Inom hela området behöver kompetensen för medarbetarna och för skolledningarna fördjupas, såväl kring uppdragets innehåll som hur arbetet organiseras i praktiken. Från Härryda vill vi särskilt lyfta fram den demokratigrupp som en skola har. Den består av en lärare från varje arbetslag och i deras samtal om elevinflytande har man utgått ifrån, ”hur kan vi få med alla elever på skolan i en levande diskussion omkring hur elevdemokrati och elevinflytande ska se ut i framtiden”? I detta arbete har man utvecklat en modell för elevlärsamtal (bilaga 4).
Skolledningen roll kan inte nog betonas i arbetet med att motivera, stötta och coacha pedagogerna i arbetet med inflytandefrågorna. Ledningen måste också organisera tid och arenor för kreativa möten såväl för pedagogerna som för eleverna.
Skolledning och pedagoger måste vara förebilder i sitt eget agerande och ”göra” mer inflytande. Hur kan vi nyttja de informella miljöerna och lära av elevernas
vardagsverktyg t ex mobiler och msn? Rollen som pedagog förändras i en
verksamhet med krav på barn- och elevinflytande. För att detta skall bli verklighet krävs fördjupad kunskap och förståelse kring uppdraget. Kompetensutveckling behövs om elevers rätt till påverkan, hur man skapar förutsättningar för detta samt inom samtalsmetodik.
Vad som tydligt framgår i resultatredovisningen är att förskolorna i högre grad lever upp till läroplansmålen inom inflytandeområdet. Det ser vi i form av friare former för barnens lärande.
Barn, elever och vårdnadshavare behöver få mer kunskap om sina rättigheter och skyldigheter inom området. Med ökad kunskap kan vi få till stånd en bättre dialog. Föräldrar barn och elever måste uppleva att inflytandet är på riktigt och att de är med och äger frågan.
7
Bilaga 1 – De inkomna svaren
7.1 Ange fyra goda exempel på barn- och elevinflytande inom din verksamhet
7.1.1 A1 Formell - Kollektiv
Ale: Skolan arrangerade en Aroseniusdag. Den planerades och genomfördes av elevrådet.
Ale 2: Temaråd: Vi samlar barnen runt ett blädderblock, där vi fångar upp barnens intressen. Därefter samlar vi ihop informationen och ser på vilken nivå vi ska lägga temat. Som personal startar vi upp temat. Temat har sedan sin egen väg utifrån barnens ork, intresse och nya infallsvinklar. Temat avslutas med en temafest där barnen bestämmer innehållet. eva.winstedt@skola.ale.se
Alingsås: Mål: Att ta vara på och utveckla den struktur som finns i de befintliga elevråden på 7-9 skolor samt på gymnasiet. Syfte: Ungdomar ska kunna göra sin röst hörd och vara med och påverka. De ska förstå innebörden i ”demokrati” och utbyta erfarenheter. Tillsammans blir man starka.
Genomförande:
· Vid 2 tillfällen/termin träffas 5 elever från varje elevråd på 7-9 skolorna + Alströmer/Farkosten.
· Vid första mötet klargörs mötenas syfte. En plan görs för läsårets kommande möten. Representanterna presenterar sig och idéer kring innehållet inventeras. Vilka frågor är viktiga på vår skola? Vad vill vi arbeta med och hur? Vad ska vara klart till nästa möte.
· Vid nästa möte sker uppföljning av vad som gjorts och elevråden informerar varandra om hur man tänker gå vidare. Planerar man att inbjuda någon beslutsfattare är det viktigt att frågor förbereds.
· Som avslutning för läsåret åker representanterna till URIX och deltar i åsiktsseminarierna.
· Vid ett möte deltar representanter för de olika projektgrupperna inom Kultur & Fritidsrådet.
· Protokollen läggs ut på Skoltorget så att alla kan ta del av dem.
David Karlsson, david.karlsson@alingsas.se, 0322-616000
Härryda: Skinnefjällsskolans arbete med klassråd. Skolan har en väl fungerande form för elevråd och hur man ska synliggöra IUP för eleverna och få dem att reflektera över sitt lärande. Kontaktperson: Rektor Barbro Andrée
barbro.andree@harryda.se tel. 031-887700 I kommunen finns även ett sk.
Ungdomsforum. Ungdomsforum skall vara en länk mellan ungdomar och politiker för att utbyta information, förslag och åsikter.
Ungdomsgruppen består av 14 ungdomar från grundskolans senaredel och ungdoms-gymnasiet. Ungdomsgruppen kan även fungera som referensgrupp utanför
Ungdomsforum, exempelvis vid utvärdering av Skolplan, olika
skolutvecklingsprojekt, omvärldsanalys eller som deltagare i rekryteringsgrupper.
Kontaktperson: Marie Westergård, enhetschef Fritid/Ungdom, tel. 031-724 84 12, e-post: marie.westergård@harryda.se
Kungsbacka: Det finns en skola som tagit steget fullt ut och har mycket nära samarbete mellan ledning och elever. Rektor har helt enkelt flyttat ut sitt kontor i elevhallen. Dit in kommer eleverna spontant och utbyte av idéer och tankar sker mycket enekelt. Det har också ökat elevernas intresse av vad man kan påverka och givit andra goda effekter såsom minskad förstörelse och bättre miljö. Exempel:
Hålabäcksskolan Mikael Levy rektor mikael.levy@kungsbacka.se
Lerum: Alla klasser har klassråd.
Lerum 2: Varje klass har klassråd varje vecka där två representanter från varje klass träffas i elevrådet varannan vecka. Ansvrig för elevrådet på skolan är läraren Annika
Eriksson. annika.eriksson@utbildning.lerum.se, arb. mob. 073-6604530
Lerum 3: Elevrådets styrelse har tagit initiativ till en föreläsning för alla skolans elever. Eva Thalén från SECO kommer att föreläsa om "skolanda" och hur alla elever kan bidraga till en bra "skolanda". Kontaktperson (elevrådets ordf)
amanda.engberg@hotmail.com eller rektor Ingalill Kjellstrand ingalill.kjellstrand@lerum.se 0736/883428
Lerum 4: 1: Friare aktiviteter tar vi ofta på klassrådet t.ex när passar det med biblioteket, hur gör vi med skogen, hur gör vi i bamba när det gäller att torka efter sig? evalotta.bengtsson@utbildning.lerum.se 0302-521831
2: En aktiv och drivande kamratstödjargrupp som träffas regelbundet och arbetar för en tryggare arbetsmiljö. rosita.londre@utbildning.lerum.se
Lerum 6: Klassråd som leder till elevråd. Vi har klassråd när behovet finns inte endast vid viss tid i veckan. Där omröstas det, ex sluten omröstning eller att eleverna blundar och räcker upp handen. Det är viktigt att det finns en grundtrygghet så att alla vågar göra sin stämma hörd. Alla skall få möjligheten att komma till tals, alla åsikter är värdefulla, dämpa de som pratar mest.
Lilla Edet: På en av förskolorna har vi ett väl fungerande matråd, där fyra- och femåringarna tillsammans med ekonomipersonalen deltar. Kontaktperson: Catharina
Ekstein, catharina.ekstein@lillaedet.se, tel 0520 -659713.
Mölndal: Eleverna berättar om stort inflytande och bred delaktighet kring
Kvarnbyskolans värdegrund och ordningsregler. Elevrådet är aktivt och medverkar i förbättringar genom olika råd för exempelvis mat, IT och miljö
Rektor Ulf Berglund, tfn 87 45 01, ulf.berglund@molndal.se
Partille: Öjersjö Brunn och Storegård skolår 6-9: Arbete med planeringsgrupper på arbetslagsnivå. Arbetslag knyter till sig en planeringsgrupp som består av elever från de olika klasserna i ett arbetslag och lärarrepresentanter. Elevrepresentanterna har med sig frågeställningar från klassråden som sedan lyfts och hanteras i
planeringsgruppen. Frågorna kan röra exempelvis temaarbeten, förläggning av prov och arbetsmiljöfrågor. Arbetssättet har ännu inte införts på hela skolan men tankar finns kring att vidarutveckla modellen kring planeringsgrupper till att gälla för hela
enheten. Kontaktperson: Marianne Burénius, e-post: marianne.burenius@partille.se,
mobtel. 0709-931077.
Stenungsund: Miljöråd - träffas regelbundet elevrepresentanter och lärare för att jobba med vårt miljöarbete (Grön Flagg), klassråd har vi regelbundet 2-4 ggr/vecka, följt av elevråd med rektor 1 gång/månad. Matråd har vi tillsammans med
kökspersonal och elevrepresentanter 3 ggr/termin. Kontaktperson för A1-B2 i
Stenungsund är Helene Petersson, rektor Ekenässkolan, F-6.
Öckerö: Klassråd 1-4 ggr/månad, elevråd 1g/månad, deltagande i planering av ämnesområden förekommer hos många lärare, kamratstödjarverksamhet. Öckerö 2: Eleverna skall ha inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningsinnehåll samt inflytande över sin totala skolgång.
Det har genomförts elevråd och klassråd varannan vecka under hösten, men mer sällan under våren. Vi tror att det till stor del beror på elevernas svaga motivation, men också på att vi klassvis inte har förarbetat elevrådsmötena tillräckligt genom regelbundna klassråd.
Eleverna har reflekterat över veckan och författat veckobrev hem. Eleverna har medverkat vid tre av fyra skolråd som har varit.
SDF Bergsjön: Klassråd, matråd, idrottsråd, trygghetsråd och elevråd. SDF Centrum: Guldhedsskolan; Det finns idag möjligheter att följa upp och förankra elevrådets arbete i klasserna, skolledningen återkopplar till elevrådet vid behov. På Guldhedsskolan har elevrådet och dess arbete förbättrats radikalt sedan 2004.
Idag finns ett elevråd för år 3-5 och ett elevråd för år 6-9. Båda elevråden leds av en och samma lärare, som är intresserad av detta uppdrag. Det har också bildats ett Miljöråd, som tar tag i de frågor som rör arbetsmiljön för elever och miljöfrågor i stort på Guldhedsskolan. Kontaktperson; Kristina Edeland, tfn 031 365 71 41, 0702
02 24 70
7.1.2 A2 Formell - Individuell
Ale: Elevens val fungerar i vår som sex halvdagar där varje elev har fått välja arbetsgrupp efter intresse och läggning.
Ale 2: Aktivitetsval: Det finns olika alternativ och barnen väljer själva om de vill vara med i de planerade aktiviteterna. Barnen påverkar den planerade aktivitetens innehåll och material. marie.i.andersson@skola.ale.se
Alingsås: Språkval: Elever i skolår 5 går igenom kursplanemålet tillsammans i klassen med klassläraren. Därefter får de ett måldokument och en valblankett med sig hem. De väljer sen tillsammans med sina föräldrar vilket språk de ska läsa i skolår 6. Samtliga elever får sitt förstahandsval. Organisationen planeras efter elevernas val. Språklektionerna hålls på den 7-9 skola som de tillhör vårt upptagningsområde.
Matte/NOår 6-9. Gymn.kurs erbjuds i enstaka fall. Experimenterande, praktisk fördjupning.
Idrott/Hälsa år 6-7. Hälsosam mat, näringsberäkning. Landvetterklassikern (Löpning, cykling, simning)
Teknik och form år 6-7. Slöjd, bild, teknik. Dekorerat skolmiljön, konst i skolan, konstruerar modellbilar/flyplan
Kontaktperson: Rektor Barbro Högberg barbro.hogberg@harryda.se, tel. 031-724 8362
Kungsbacka: Många skolor gör nu regelmässigt undersökningar om vad eleverna skulle vilja ha med i utbudet. Det leder till att t ex nya språkval introduceras och kombinationer av ämnen kan erbjudas. Exempel: Malevik
robert.johansson@kungsbacka.se
Lerum: Vi kommer att ha elevens val till våren.
Lerum 2: Varje termin har skolan en alternativvecka och en elevensvalvecka. Under dessa veckor bryts ordinare schema och arbetslagen eller andra grupperingar på skolan gör aktiviteter där barnen får välja efter intresseområde. Arbetslagen är ansvariga för dessa veckor. david.johansson@utbildning.lerum.se arb. mob. 073-660
45 36
Lerum 3: Under innevarande läsår provar vi en ny modell. Elevens val organiseras inom arbetsenheterna. Eleverna har fått välja mellan alla ämnen. Varje period är 5v. Vi försöker så långt det är möjligt att organisera så att alla elever någon får sitt förstahandsval.
Lerum 4: 1: Barnen får välja sina egna aktiviteter och var de skall leka. Vi har en önsketavla där barnen kan sätta upp önskningar om vad vi kan göra på Nyckelpigan.
eva.wiklund@utbildning.lerum.se 0302-521883
2: Genom att vi pedagoger observerar barngruppen och är lyhörda så styr barnen indirekt hur vi lägger upp våra pedagogstyrda aktiviteter. I den fria leken är det barnen som styr. Barnen får möjlighet att välja lek och material till sin lek/aktivitet vid flera tillfällen under dagen. Barnens intresse och behov styr verksamheten. Barnen lär sig hela tiden under dagen. De väljer att lära sig tex väva, bokstäver, klättra i träd våga röra maskar. malin.verho@utildning.lerum.se 0302-522170 3: Elevens val läggs upp utifrån frågan " Det här vill jag lära mer om eller bli bättre på!" Utifrån en sammanställning av samtliga elevers önskemål/förslag görs ett försök att tillgodose utifrån den kompetens som finns i och utanför kollegiet. Därefter presenteras de färdiga alternativen och ett nytt val görs. Vi arbetar sedan med elevens val i två dagar och utvärderar såväl lärande som metod. peter.fant@lerum.se
0302-521829
Lerum 6: Elevens val finns schemalagt. Elevens val begränsas av lokaler och pedagogernas kompetens.
Eleverna väljer verksamhet vid temadagar och tar ansvar för sin del.
Kan dock bara välja inom givna ramar. Tyvärr begränsas en del av detta av lokaler, ekonomi och spec. kompetens.
Lilla Edet: På Hjärtumsskolan väljer eleverna vilket temaarbete som ska gälla för året. Temaarbetet är en dag / vecka. Klassråden lämnar förslag till elevråden. Det är
sedan på elevrådet som beslutet tas. Kontaktperson: Eva Haagen,
eva.haagen@strom.lillaedet.se.
Mölndal: Gärdesängens utvecklingspedagogiska arbetssätt utgår från att verksamheten styrs efter barnens aktuella intressen och tankar.
Rektor Gill Appelgren, tfn 27 18 10, gill.appelgren@molndal.se
Partille: Lexbyskolan skolår 6-9: Arbetar mycket med ämnesöverskridande projekt som är schemalagda i alla skolår. Skolan arbetar med elevtid en eftermiddag i veckan för år 6-7 respektive en eftermiddag för år 8-9. Under elevtiden finns tillgång till pedagoger men eleverna väljer själva vad de önskar arbeta med i förhållande till sina personliga mål med utgångspunkt i den individuella utvecklingsplanen. Under höstterminen i skolår 9 arbetar man under en förmiddag hela höstterminen med ett gemensamt ämnesöverskridande projket ex "mina drömmar". Inom ramen för projektet väljer eleverna olika uttrycksformer för hur de vill jobba såsom med dans, musik, webbtidning och revy. Under vårterminen fokuseras den förmiddagen istället på förberedelser med utgångspunkt från det gymnasieval respektive elev valt.
Kontaktperson: Robert Wedberg, e-post: robert.wedberg@partille.se, mobtel. 0709-931443
Stenungsund: Elevensval - vi tar upp önskemål om ämnesfördupning och förslag till upplägg via elevrådet varje år.
Öckerö: Stort utbud av elevens val, t.ex. keramik, foto, killgrupp, tjejgrupp, förarbevis, ämnesfördjupning, läxläsning 80 min/v. Språkval ty, fr, sp, eng, sv. Öckerö 2: Ur en arbetsplan skolår F-5
Elevens val
Vi vill att alla barn (från år 2) ska ha möjlighet till egen fördjupning i ett ämne som de valt helt utifrån egna intressen och behov. Vissa klasser kommer att arbeta koncentrerat med denna fördjupning under en del av året, medan andra klasser arbetar kontinuerligt med "elevens val" fortlöpande under läsåret. Positivt med ”stationsval a alá Fyren
Vi vill hjälpa eleven att välja utifrån egna intressen genom:
att låta elever i samråd med sin familj komma fram till vad fördjupningen ska handla om.
Skolans val
Vi har även i år kunnat erbjuda spanska, franska och tyska. Eleverna har tappat motivationen till dessa lektioner efter att de har valt inför åk 7, ungefär i slutet av februari.
I musik har vi arbetat framgångsrikt med kompgrupper. Många har använt sina raster till att utveckla sitt musikkunnande. Under våren samt vid avslutningarna har det presenterats en mängd musikframföranden. Vi kommer att fortsätta att låta eleverna ha tillgång till musikrummet, så länge reglerna följs.
SDF Bergsjön: Individuella utvecklingsplaner, utvecklingssamtal, barnintervjuer, åtgärdsprogram, barn/elev dokumentation, elevens val, språkval
SDF Centrum: Inför höstterminen 2006; STORT INTRESSE FÖR ATT LÄSA MANDARIN Intresset för att studera kinesiska/mandarin är förhållandevis stort bland eleverna i Centrums kommunala skolor. Det visar en sammanställning av de
språkval elever som ska börja i skolår sex har gjort. Eleverna har fått möjlighet att välja tre språk och de kommer att få studera vart och ett av dessa under tio veckor vardera. Därefter får de gå vidare med ett av de tre språken när de börjar i skolår sju. Stadsdelsnämnden Centrum beslutade för en tid sedan att arabiska, persiska och kinesiska/mandarin skulle erbjudas som språkval från skolår sex. Vid språkvalet inför hösten har 146 elever valt franska, 145 spanska, 90 tyska, 66 mandarin, 11 arabiska och 6 persiska.
Kontaktperson; Ulf Westerberg, tfn 031365 71 36, 0703 65 72 60
SDF Älvsborg: På Nya Varvets skola finns en väl fungerande organisation för elevens val där elevens inflytande är avgörande för vilka valalternativ som genomförs. Även inom ramen för de olika alternativen styr elevens önskemål planering och innehåll. Eleverna kan göra två val under läsåret. En utvärdering görs en gång per år som styr utbudet av elevens val för kommande år. Kontaktperson:
ulrika.merkel@alvsborg.goteborg.se
7.1.3 B1 Informell – Kollektiv
Ale: Sjuorna har sitt elevens val som halvdagar inom klassens ram.
Ale 2: Solen: Avdelningen väljer tema efter intresse hos barnen och börjar med "solen". Tematiteln i mitten och solstrålarna blir det som barnen kan eller vill veta. Under hela tematiden påminner personalen barnen om vilken/vilka solstrålar man arbetar utifrån. Personalen ansvarar för att alla barnens strålar är med.
Kontaktperson: inez.westerholm@skola.ale.se
Alingsås: Att arbeta med mål i klassen. Syfte: Motivera eleverna till ett lustfyllt lärande och nya utmaningar i grupp. Att få känna sig delaktiga i sin egen och klassens lärandeprocess och känna glädje i att lära tillsammans. Genomförande: Läraren har ansvar för att läroplan och kursplan följs. Innehåll diskuteras med eleverna inför ett nytt arbetsområde. Inventering av vilka resurser vi har i elevgruppen görs tillsammans i klassen. Det aktuella kursplanemålet läses tillsammans i klassen. Vad betyder orden? Ger exempel. Kopplar det till det arbetsområde vi arbetar med. Arbetsgång: Individuell reflektion, i grupp och sist i helklass. Varför gör vi detta? Vilken nytta kan vi ha av detta senare? Hur ska vi nå dessa mål? Gemensam diskussion. Detta innebär oftast en varierad undervisning i varierande gruppkonstellationer. T.ex. inom ett arbetsområde i matematiken föredrar en del gruppdiskussioner, andra praktiskt arbete medan en del föredrar enskilt arbete. Arbetsområdet avslutas med enskild skriftlig utvärdering och gemensamt i klass. Härryda: Båtsmansskolans elevlärledare och ett-pass.
På skolan utbildar man s.k. elevlärledare. Eleverna lär sig en form för att hålla i ett samtal där alla har möjlighet att komma till tals. Det lärande samtalet används sedan som form för att ge eleverna inflytande. Kontaktperson: Rektor Margaretha
Carlsson, margaretha.carlsson@harryda.se, 031-724 82 00
Kungsbacka: Redan i tidiga år ska eleverna vara med och utveckla sitt arbete tillsammans med sina lärare. Kan man sedan anknyta detta lokalt på ett konkret sätt
får man också in omvärldsorienteringen och ansvaret för den lokala miljön. Exempel:
Gällingeskolan så 4-5 lena.rosander@kungsbacka.se
Lerum: Jag har ingen egen klass.
Lerum 2: Inför nya arbetsområden/teman är klasserna med och planerar hur och på vilka olika sätt man skall lära om detta område. Caroline Höög
caroline.höög@utbildning.lerum arb.mob. 073-660 45 18
Lerum 3: Vid vissa tema t.ex. "kärlekstema" har eleverna fått möjlighet att komma med förslag till innehåll och upplägg. Kontaktperson
klara.larsson@utbildning.lerum.se tel 0736/883433
Lerum 4: 1: Vi har tillsammans i barngruppen utvecklat en pärm med aktiviteter som man kan göra. Vi arbetar med gruppaktiviteter som t.ex. ett årstidsträd där barnen ger förslag på vad som skall finnas med på trädet.
eva.wiklund@utbildning.lerum.se 0302-521883
2: När vi har gympa: Ska vi ha det så att alla får bestämma lek? Vem vill hålla i den? Hur vill du göra? Vill du ha någon med dej?
Upplevelsen här tror vi här är delaktighet och ett sätt att få bestämma. Detta kan man göra med andra ämnen också. Hur ska vi gå igenom vikingatiden? Ska vi göra storyline, skulle ni vilja forska fritt? evalotta.bengtsson@utbildning.lerum.se
0302-521831
Lerum 6: Planering av gemensamma aktiviteter på skolan. I So och No går det bra att planera tillsammans "vad vill ni kunna om"…
Klassen planerar Hästhagenskolans dag, lägerskola, temaområden.
Lilla Edet: På Västerlandaskolan bestämmer de vilka regler som ska gälla. T.ex vid brännboll och andra rastaktiviteter. Kontaktperson: Solveig Strömbom,
solveig.strombom@lillaedet.se, tel 0520 – 659733
Mölndal: Modersmålsundervisningen har ett tydligt individuellt upplägg där eleverna är delaktiga i vad som skall utvecklas. Föräldrarna tar del av planeringen genom att denna skickas hem för kännedom.
Rektor Tom Johansson, tfn 315 20 47, tom.johansson@molndal.se
Partille: Jonsereds skola: Arbetar regelbundet med temaarbeten. Före temat skall genomföras får föräldrar tillsammans med barnen svara på frågor såsom; Vad kan jag redan om detta? Vad är jag mest intresserad av att lära mig mer om kring detta tema? Känner jag någon som kan komma till skolan och berätta om temat? På vilket sätt skulle jag vilja lära mig mer om detta? (Lärstilar). Kontaktperson: Lisbeth Ohlsson,
e-post: lisbet.ohlsson@partille.se, mobtel. 0709-931407.
Stenungsund: Löpande arbetet i klassen samt klassråd.
Öckerö: Man planerar trevligheter på klassråd, t.ex. friluftsdagar/utflykter, arbetar med sammanhållningen i klassen med hjälp av SET på Livskunskapslektioner. Öckerö 2: Eleverna skall få hjälp till ökat ansvar för sin egen inlärning.
Vi har arbetat enligt utvecklingsplanen. På måndagar har vi haft planeringstimme där alla elever fått information hur veckan kommer att se ut. De har själva valt vad de velat arbeta med inom givna ramar, dvs. en grundplanering har alltid funnits. Hur tar vi vara på innehållet i utvecklingssamtalet?
Vid stora frågor, som värdegrund och socialt samspel, har vi tagit med detta i
veckoplaneringen, allt från arbetsinnehåll till logistik. Den individuella utvecklingen har vi tagit hänsyn till när eleven planerat sitt arbete i skolan, dvs. när vi har haft målarbete på schemat. Efter samtalen ställer varje klassföreståndare upp en lista med elevers individuella utvecklingsmål, vilka berörda lärare tar del av för att på bästa sätt kunna presentera rätt material för eleven.
SDF Bergsjön: Delaktighet och diskussioner i vardagen. I förskolan får barnen vara med och fatta beslut i vardagen. Val till ungdomsfullmäktige. Planering av det egna skolarbetet, utflykter och idrottsdagar. Utvärderingar av arbetsmetoder,
lektionsinnehåll och upplägg, reflektion.
SDF Centrum: På Skånegatans förskola har vi ett Barnråd. Lite unikt tror jag. Två barn per avdelning (dvs totalt 12 barn) träffas regellbundet med två pedagoger och diskuterar t ex regler för utelek, hur man är en bra kompis etc. Avdelningsbarnen är en länk mellan barnen på sin avdelning och s a s hela husets barn. Kontaktperson;
Helena Carlander; tfn 031 365 72 10, 0736 65 72 08
SDF Älvsborg: Klass 3S lärare Anette Strand tel 031-3661403 Här kommer några exempel där eleverna är med och planerar.
* Inför ett ämnesområde brukar jag låta dem vara med och tycka till om vad vi skall ta upp.
* Vissa eftermiddagar får de planera sitt arbete själva. * Ofta får de välja i vilken ordning de arbetar med saker.
* Jag brukar också be om hjälp inför beställning av förbrukningsmaterial. Vad är det vi behöver?
* På klassråden kan vi planera en aktivitet.
klass 3R lärare Mattias Olsson tel 031-3661403
När jag till exempel vill "ha med" alla elever i idrotten brukar vi göra
terminsplaneringen tillsammans. Jag inleder då med att alla får önska något de vill göra under terminen. Därefter tittar vi mot vad de skall kunna i förhållande mot målen för skolår fem. Efter det gör vi upp en lista som motsvarar det som eleverna önskat. Om det mot förmodan skulle saknas något moment är det mitt uppdrag att lägga in det i planeringen. För många elever är det viktigt att veta vid vilken tidpunkt de skall ha de olika momenten, därför gör vi också en lista tillsammans och den får alla ta del av.
Genom att arbeta på detta sätt känner alla elever att de är delaktiga i planeringen. Ingen elev kommer oförberedd till lektionen och ingen elev säger nedlåtande saker om lektionen eftersom de själva har varit med om att bestämma.
Jag tycker att detta sätt att arbeta i idrotten är bra. Man får väldigt sällan klagomål från eleverna. Vi gör det som de har valt.
7.1.4 B2 Informell - Individuell
Ale: Elever i klass jobbar med teknik genom att bygga sin framtidsstad.
Ale 2: Logg-planering: Genom mentorskap och loggbok planerar varje elev sitt skolarbete och sätter mål för sin egen utveckling. Detta har varje elev från F-9. Strävansmålen ligger till grund för planeringen och inflytandet för studierna ökar med plder. Det finns tid utlagt för alla elever att jobba med sina mål och individuella utvecklingsplaner. Även mentorstid finns på schemat. I de äldre åldrarna kopplas kriteriebeskrivningar i de olika ämnesområdena till planeringen. Kontaktperson:
kjell.bengtsson@skola.ale.se
Alingsås: Individuella mål-Portfolio-Egen planering. Syfte: Göra eleven delaktig i sin egen lärandeprocess. Synliggöra lärandet för elev, lärare och föräldrar. Öka elevens inre motivation. Genomförande: Individuella mål för eleven sätts upp på utvecklingssamtalet. Eleverna planerar sina egna utvecklingssamtal. Läraren hjälper till. De äldre handleder de yngre. Varje utvecklingssamtal föregås av ett medvetet arbete från eleven. 1. Utvärderar sina tidigare mål i IUP:n i reflektionsboken samt plockar fram material ur portfolion som visar mitt lärande och att målet är på god väg att nås eller är nått. 2. Eleven plockar själv ihop de dokument som han/hon vill visa för föräldrarna på utvecklingssamtalet i en mapp. Tar hem mappen i god tid så föräldrar och elev har en chans att komma förberedda. 3. På utvecklingssamtalet formuleras nya mål av eleven. De nya målen skrivs in i IUP:n men också på ett "hårt kort" som lamineras. Det sitter alltid i portfolion eller på bänklocket. Elevernas "egen planering" utgår alltid från målen i IUP:n. Tid finns varje vecka för eleverna att arbeta med de egna målen. Läraren stöttar och handleder genom samtal med eleven hur han/hon ska nå sitt mål.
Pia Hanzén tel: 0322-55063 pia.hanzen@alingsas.se
Härryda: Båtsmansskolans elevlärledare och ett-pass.
På skolan utbildar man sk. elevlärledare. Eleverna lär sig en form för att hålla i ett samtal där alla har möjlighet att komma till tals. Det lärande samtalet används sedan som form för att ge eleverna inflytande.
Kontaktperson: Rektor Margaretha Carlsson, margaretha.carlsson@harryda.se, 031-724 82 00
Kungsbacka: Makten över det egna lärandet tycks minska med ökande ålder, åtminstone om man läser enkätunderökningar bland elever. Ett mycket lyckat exempel hur man kan vända detta till mycket positiva upplevelser som också ger eleverna utmaning och möjlighet till entreprenörskap är NO och teknikundervisning där eleverna samarbetar med företag och institutioner utanför skolan. Exempel:
Kullaviksskolan så 6-9 helena.sagar@kungsbacka.se
Lerum: Som speciallärare väljer jag att arbeta med grundläggande färdigheter. jag utgår från det eleven är intresserad av.
Lerum 2: Den individuella utvecklingsplanen är väl utvecklad på skolan och denna är personal, elever och föräldrar delaktiga i. Här ser man tydligt målen och vad varje elev strävar mot. caroline.höög@utbildning.lerum arb.mob. 073-660 45 18
Lerum 3: Alla elever har nu en digital IUP. Vid utvecklingssamtalet formulerar eleven sina egna mål. Dessa mål kopplas sedan direkt till respektive ämne.
"Bloggen" i den digitala IUP:n används i vissa klasser som ett samtalsforum mellan elev och lärare. Eleverna får där möjlighet att reflektera över sitt lärande och läraren kan ge direkt respons. Kontaktperson Linda Törnqvist linda.tornqvist 0736/604892 Lerum 4: 1: Barnen får ge förslag på och vara med att planera aktiviteter som t.ex. gymnastik och utflykter. De får vara med att påverka samlingar genom att ge förslag på sånger och lekar. Barnen får även ge bokförslag vid lässtunder.
eva.wiklund@utbildning.lerum.se 0302-521883
2: Även när vi jobar i pusselgrupper funkar detta. Barnen får en uppgift och får tillsammans komma fram till vilket sätt de vill göra på, hur de ska dela på uppgifterna och hur de skall redovisa. Detta blev väldigt tydligt när vi hade våra bokstavsländer.
evalotta.bengtsson@utbildning.lerum.se 0302-521831
Innehåll, där sång, litteratur och organiserade lekar förekommer kan barnen också påverka.
Framförallt har barnen MAKT över det egna lärandet i leken. Med vem vill jag leka? Vad vill jag leka? Var vill jag leka? Hur vill jag leka och hur lär jag mej?
marianne.rimstedt@utbildning.lerum.se 0302-521881
Lerum 6: Barn och föräldrar föreslår arbetsområden som vi gärna arbetar med i skolan, antingen hela klassen eller individuellt.
Ex. om en elev vill arbeta mer med rymden får eleven hjälp att hitta böcker att läsa och skriver om rymden, när de övriga övriga skriver om annat.
Eleven väljer ibland arbetssätt, framförallt i So och No.
Lilla Edet: En av grundskolorna arbetar enligt montessoripedagogiken. Eleverna tar ett stort eget ansvar över sitt lärande. Eleven bestämmer över hur, vad, när och med vem som hon/han ska arbeta. Pedagogen fungerar som handledare. Kontaktperson:
Ingrid Darrel Hvenfelt, ingrid.darell-hvenfelt@lillaedet.se tel 0520 - 659721
Mölndal: Elevernas inflytande över sitt eget arbete utvecklas med hjälp av IUP och portfolio. Målet är att eleverna ska ta ett successivt större ansvar för sitt lärande. De är delaktiga i hela Brattåsskolans trivsel utveckling genom att delta i olika råd. Syftet är främst att eleverna ska förstå hur man kan påverka och fatta beslut i demokratiska system. Rektor Lasse Samuelsson, tfn 795 34 10, lars.samuelsson@molndal.se Partille: Öjersjö, Gökegårds förskola: På förskolan arbetar med portfolio för alla barn. Genom det arbetet blir barnen redan från början delaktiga i sitt eget lärande. Alla barn, 1-5 år, deltar på sitt eget utvecklingssamtal och visar upp sin portfolio. Ju äldre barnen är desto mer är barnet aktivt deltagande i utvecklingssamtalet och berättar med utgångspunkt från portfolion kring sitt eget lärande, " det här är jag och det här har jag lärt mig". Kontaktperson: Karin Norlin, karin.norlin@partille.se,
mobtel. 0709-931098.
Stenungsund: Elevernas utvecklingssamtal och Iup är viktiga verktyg här. Iup kopplar vi till elevernas veckoplaneringar. Läraren och eleven planerar och
utvärderar veckan gemensamt utifrån varje barns behov och förmåga. Vi jobbar med att medvetandegöra eleverna om våra kursplaner och om vilka mål vi jobbar mot. Vi försöker alltid att eleverna skall vara delaktiga i arbetet med det de kan. Läraren är ytterst ansvarig.
Öckerö: Varje elev har en IUP, många lärare arbetar målmedvetet med att få eleverna att reflektera över och få syn på sitt eget lärande och bli medveten om sin lärstil.
Öckerö 2: Ur en utvärdering av arbetsåret 06/07
Eleverna skall känna glädje och engagemang i skolarbetet samt känna vilja och lust att lära.
Under denna punkt har vi genomfört det som bestämdes i utvecklingsplanen.
Vi har genom ”mindmapping” försökt få en uppfattning vad de redan kan och vad de skulle vilja kunna. De har fått visa upp sina arbeten för mottagare genom
utställningar i klassrummet, uppvisningar och många redovisningar klassvis eller i grupp.
Eleverna skall erbjudas individanpassad undervisning.
Vi har genomfört även denna punkt. Eleverna har dessutom själva uppskattat att arbeta med sitt målarbete och varit mycket medvetna om vad de har behövt arbeta med. Vi kunde i vissa fall ha använt oss mer av informationen från de nationella proven. Eleverna har också blivit medvetna om hur de bäst lär in. De har utifrån sin egen förmåga och ambition kunnat välja läxor och arbetsstoff med olika
svårighetsgrad.
Eleverna skall ha inflytande över arbetssätt, arbetsformer och undervisningsinnehåll samt inflytande över sin totala skolgång.
Det har genomförts elevråd och klassråd varannan vecka under hösten, men mer sällan under våren. Eleverna har reflekterat över veckan och författat veckobrev hem. Eleverna har medverkat vid tre av fyra skolråd som har varit.
Det viktigaste var att lära känna elever och föräldrar, få reda på funderingarna kring elevernas eget lärande och deras förväntningar på skolan.
Arbetet har påverkats genom att vi har arbetat med målarbete minst en lektion i veckan. Eleverna har haft tillgång till sina utvecklingsplaner i sin loggbok och därmed kunnat se vad vi tillsammans bestämt. Dessa utvärderades/utvecklades vid nästa samtal på våren. Läxor och lektioner samt mängd stoff planerades utifrån den stora gruppens behov och önskemål.
Det är av oerhörd vikt att vi träffar varje elev och förälder i ett samtal/en dialog så att eleven känner sig sedd och känner sig trygg med den vuxna personen i gruppen. Genom diskussioner i arbetslaget har vi kunnat få förståelse för alla elever på skolan, när det har funnits en problematik kring en elev. Vi har informerat varandra på arbetslagskonferenser och mer informellt, när det behövts.
Föräldramötet ligger alldeles i början av ht före utvecklingssamtalen och har därför inte påverkat dessa i nämnvärd grad. Vår samverkan med föräldrar bygger mycket på den personliga och tillitsfulla kontakten emellan oss och påverkas därför i stor grad av utvecklingssamtalen.
SDF Centrum: En kompetensutvecklingsinsats i matematik och språkdidaktik genomfördes under 2006 i samarbete med Högskolan i Borås för all pedagogisk personal i förskola/skola. För att ge eleverna en möjlighet att påverka det egna lärandet krävs en pedagogisk samsyn och vetskap om målen från de första åren i förskolan och genom hela grundskolan, denna utbildning var ett led i detta.
Kontaktperson; Ulf Westerberg, tfn 031 365 71 36, 0703 65 72 60
SDF Älvsborg: Nya Varvets skola arbetar enligt Montessoripedagogiken. Det innebär att alla elever i hög grad gör sin egen planering, genomför sitt arbete och utvärdera sin insats tillsammans med pedagogen. Kontaktperson Se A2.
7.2 Vilka stöd och verktyg behövs för att utveckla barn- och elevinflytandet i din verksamhet
Ale: Lärarna behöver få verktyg och kunskaper i ämnet. Stor förvirring i vad
delaktighet innebär. Får fortfarande höra: "eleverna kan ju inte bestämma - de kan ju inget om ämnet".
Ale 2: Utbildning till elevråd och elevskyddsombud. Kompetensutveckling för pedagoger inte bara om elevers rätt till påverkan utan också hur man skapar goda förutsättningar för elevers möjligheter till påverkan.
Alingsås: Stöd till pedagogerna i hur man synliggör barn och elevers lärande. Forum att dela med sig av tips och idéer kring hur man involverar barnen i planering och uppföljning av lärande. Mer kunskaper kring kunskapsmålen över alla åldrar.
Fortbildning i dokumentation kring barns lärande. Samtalsteknik för att på ett tydligt sätt kunna kommunicera med barn och föräldrar om lärprocesser. Kunskaper i Lärande samtal för att kunna sätta barnet/eleven i cenrtum vid utvecklingssamtal. Kunskaper i systemiskt tänkande för att kunna utgå från föräldrar och barn/elever i skolutvecklingsarbetet.
Härryda: Goda idéer, ge inspirartion. Öka uppdragsmedvetenheten, förhållningssättet till lärande.
Kungsbacka: Engagerade vuxna som lyssnar "på riktigt"och prioriterar barnens frågor och synpunkter. Tid för dessa vuxna att ha dialog med barn/elever så att deras synpunter tas om hand. Dessa vuxna kan också till exempel skapa nätverk kring frågorna enheter emellan.
Lerum: För att öka inflytandet för sitt eget lärande krävs att eleven kan ta eget ansvar. Här krävs bra uppföljning och stöd från personalens sida. Då är det viktigt att andra elever kan arbeta självständigt i klassen.
Lerum 2: Viktigt att hela tiden håla en levande dialog med personalen om detta ämne.
Lerum 3: Vi behöver mer kunskap om hur vi skall utveckla elevernas inflytande över det egna lärandet.
Lerum 4: Arbetet behöver bedrivas på flera plan och några viktiga "startpunkter" enligt mig är:
1: Förståelse för uppdraget - samtal och utbildning på pedagognivå. Avgörande är att all personal jobbar i en ansvarkultur där delaktighet lyfts fram som en avgörande
grundfaktor för ett "gott" lärande. Inget nytt egentligen - problematiken kring
samsyn i uppdraget och koppling till styrdokumenet har lyfts fram i stor omfattning. 2: Utvecklade rutiner för dokumentation av lärande.
Lerum 6: Vi behöver en ökad kunskap om elevernas förmåga utöva inflytande satt i relation till de mål de har att uppnå och deras mognad.
Vi behöver ökad kunskap om hur vi skall utöva detta satt i relation till de resurser vi har. Vi behöver ökad kunskap om hur vi utvärderar vilken del elevinflytandet har i processen att uppnå mål. Vi behöver också förstå om elevinflytandet gör att eleverna missar att uppnå mål.
Lilla Edet: Begreppet barn-och elevinflytande behöver tydliggöras. Det finns önskemål om vägledning från skolverket.
Mölndal: Positivt och negativt inflytande
Barn och elever har alltid inflytande i meningen möjlighet till påverkan. Var och en som finns i någon av våra verksamheter påverkar naturligtvis sin omgivning. Frågan är om det sker på ett positivt eller negativt sätt. Ett positivt inflytande handlar om att det enskilda barnet/eleven ska vill, kan och får möjlighet att påverka sin situation så att det främjar lärande och på så sätt förbereder dem för att leva och verka i
samhället.
Ett negativt inflytande handlar om det motsatta – det motverkar lärande och försvårar/begränsar förberedelserna för att leva och verka i samhället.
Stöd handlar främst om att uppmuntra positiv påverkan, att ge handlingsutrymme och att lämna återkommande och konstruktiv återkoppling.
Verktyg är i första hand strukturerade samtal i olika former, dokumentationsstöd, kunskap om och tid för reflektion, flexibel skolorganisation i tid och rum
(handlingsutrymme), målmedvetenhet.
Partille: Ett viktigt verktyg i det fortsatta arbetet med att stärka både inflytandet för elever och föräldrar kommer att vara det digitala stödet kring IUP, Unikum. Det digitala verktyget kommer ge ökade möjligheter till dialogen mellan lärare, elev och vårdnadshavare om elevens fortsatta lärande. Föräldrarna kan inför
utvecklingssamtalet ta del av elevens arbete och hur eleven ligger till i förhållande till målen i sin i IUP samt ta del av de olika lärarnas omdömen. Målsättningen är att var och en kan främja och bidra med så att planen blir en gemensam
överenskommelse mellan alla tre parter. Ett annat viktigt stöd i arbetet är det arbetssätt och utvecklingsarbete som förvaltningen kontinuerligt arbetar med kallad för "Kvalitet i lärprocessen". Delaktig i arbetet finns teampiloter från varje arbetslag och förskolor. Två synssättsdokument har utformats dels kring betyg och bedömning och dels kring IUP. Arbetet med att inom hela förvaltningen förankra, förädla och konkretisera synsättsdokumenten i vardagen ser vi som ett viktigt stöd i arbetet för att fortsätta utveckla barn- och elevinflytandet i Partille kommun.
Öckerö: Kunskap t.ex. föreläsare litteratur, diskussioner om hur? spridning av de goda exempel som redan finns, tid avsatt för lärarna att planera och utveckla sitt arbete med inflytande.
SDF Bergsjön: Ett klart förbättringsområde är att utveckla arbetsformer i vardagen där eleverna är delaktiga i planeringaen av sitt lärande och sin arbetsmiljö.
SDF Centrum: Vi behöver inget ytterligare stöd för att arbeta med inflytandefrågor i dagsläget. Vi är medvetna om att vi ska göra det.
SDF Älvsborg: IKT har möjlighet att bli ytterligare ett instrument för att öka elevernas delaktighet och inflytande. Bra exemple på detta behövs.
7.3 Hur blev bedömningen av barn- och elevinflytandet i din kommun?
Ale: Inspektion pågår.
Alingsås: Det var inspektörernas uppfattning att grundskolan inte i tillräcklig grad uppfyller läroplanens mål vad gäller elevernas inflytande över sitt lärande. Dels behöver eleverna i större utsträckning bli medvetna om kursplanernas och
läroplanernas mål genom att lärarna i större utsträckning konkretiserar dem, dels bör eleverna i högre grad bli involverade i val av arbetsformer, innehåll i undervisningen och utvärderingen av undervisningen samt ett större tillvaratagande av olika elevers egna erfarenheter. Även det formella elevinflytande bör utvecklas vid kommunens grundskolor, enligt inspektörerna.
Härryda: Bra på tidigareskolorna men sämre på senareskolorna, särskilt vad gäller inflytande över det egna lärandet. Inspektionen klar men rapport finns ännu inte. Kungsbacka: Ännu inte inspekterade.
Kungälv: Citat från inspektionsrapporten: ”I kommunen pågår arbete för att göra eleverna medvetna om målen för utbildningen och därigenom öka deras möjlighet att ha inflytande över sitt eget lärande. Inspektörerna har sett exempel på skolor där detta arbete har kommit långt. Många föräldrar uppger att de är positiva till det sätt skolan kommunicerar med hemmet om den enskilde elevens skolarbete och resultat. Elevernas möjlighet att ha inflytande över utbildningen varierar dock mellan skolorna och behöver enligt Skolverkets bedömning utvecklas. Vidare bör kommunen verka för att grundskoleelevernas medvetenhet om målen för utbildningen ökar.”
Lerum 2: Att det varierar mellan olika klasser och lärare. Barnen upplever inte alltid att de är med och har inflytande
Lerum 3: Skolverket bedömde att eleverna vid Torpskolan har inflytande över verksamheten i stort. Eleverna uppskattar att det finns flera forum bl a aulasamlingar, där eleverna har möjlighet att framföra och ställa frågor till personal. Elevrådet har där också möjlighet att informera om aktuella frågor.
Inspektörerna bedömer att skolan bör arbeta för att ge eleverna ett successivt allt större inflytande över det egna lärandet.
Lerum 4: Citat från Inspektionsrapporten (www.skolverket.se): "Skolorna i Lerums kommun har kommit olika långt med att konkretisera målen för eleverna. Inspektörerna bedömer att elevernas kännedom om läroplanernas och kursplanernas mål bör förbättras, så att elevernas inflytande över det egna lärandet kan utvecklas. Vid grundskolorna pågår ett arbete med att utveckla elevernas individuella utvecklingsplaner och att digitalisera dessa. Elever och föräldrar berättar vid intervjuer att planen utgör en bra sammanfattning av utvecklingssamtalen och ökar delaktigheten."
"Intervjuer tyder på att personalen arbetar för att barnen i förskolan skall tillägna sig demokratiska värderingar, ta ansvar och i takt med stigande ålder utövar allt större inflytande."
Lerum 5: Skolverket påtalar inga direkta brister beträffande elevinflytande. De nämner dock följande i samband med konkretisering av målen: "Skolorna i Lerum har kommit olika långt med att konkretisera målen för eleverna. Inspektörerna besömer att elevernas kännedom om läroplanernas och kursplandernas målbör förbättras, så att elevernas inflytande över det egna lärandet utvecklas"
Vidare säger man i rapporten: "Elever och föräldrar berättar i intervjuer att planen (den individuella utvecklingsplanen) utgör en bra sammanfattning av
utvecklignssamtalen och ökar delaktigheten."
Lerum 6: Kommunen bör arbeta för att skolorna ökar elevernas kännedom om läroplans- och kursplanemålen och därigenom ge eleverna förutsättningar för ett ökat inflytande över det egna lärandet.
Lilla Edet: De flesta skolorna fick allmän kritik avseende elevinflytandet. Bl a var elevens val alltför styrt och en av skolorna saknade helt elevens val.
Förskolorna fick beröm för sitt arbete med barninflytandet.
Citat från inspektionsrapporten: ”Eleverna i grundskolorna bör få mer inflytande över sitt eget lärande och över undervisningen. Elevens val saknas för elever i årskurserna 1-2 och 4-6.
Sammantaget får eleverna vid skolan inte tillgång till elevens val enligt grundskolans timplan (2 kap. 19-20 §§ grundskoleförordningen och 4 kap. 3a § skollagen samt bilaga 3 till skollagen). Vid de olika grundskolorna liksom inom gymnasieskolan och vuxenutbildningen fungerar olika former av direkt och representativt inflytande relativt väl när det gäller praktiska frågor som rör den fysiska
arbetsmiljön. Elevernas inflytande över sina studier behöver utvecklas. Inspektörerna bedömer att Fuxernaskolan också bör förbättra arbetet med klassråd.”
Mölndal: Skolverket genomförde utbildningsinspektion under hösten 2006. Beslut och rapport kom i maj 2007. Skolverkets inspektörer skrev detta om elevernas inflytande:
”Elevernas kännedom om kursplanernas mål kan öka vid skolorna så att elevernas inflytande över sitt lärande utvecklas. Vid skolorna pågår ett arbete med att utveckla elevernas individuella
utvecklingsplaner men skolorna har kommit olika långt med att konkretisera målen för eleverna. Elevernas kunskaper om utbildningens mål är en viktig förutsättning för att de skall kunna ta ansvar för sitt lärande. Den obligatoriska särskolan har kommit långt i sitt arbete med att konkretisera mål för eleverna och individualisera undervisningen.”
Partille: Skolverket inspekterar Partille kommun under våren 2008. Rapport kommer till hösten.
Stenungsund: Skolverksinspektion genomfördes år 2006.
Förskoleverksamheten
"Intervjuer med föräldrar, personal och chefer pekar på att barnen får demokratiska värderingar, tar ansvar och utövar inflytande i takt med ålder och mognad."
Inspektörerna bedömer vidare att ett prioriterat mål i Stenungsunds
förskoleverksamhet är bl.a. barnens åsikter skall ha stor inverkan på verksamhetens innehåll. Personalen kan visa på vilket sätt och i vilken omfattning barnen har inflytande. Upplevelsen är att barnens möjligheter till inflytande på några
avdelningar är grunden för hur hela verksamheten är upplagd och att det på de flesta avdelningar är ett av flera inslag som det är viktigt att grunda verksamheten i.
