Konkurrens

Konkurrenssituationen skiljer sig mycket åt om man jämför storstadsområden med landsbygden. Företag som bedriver turridning med Islandshästar och som befinner sig i närheten av storstäder, där det bor mycket människor året runt anser inte att det är någon hård konkurrens. De företag vi besökte i Stockholmsområdet berättade att de ofta har en bokningstid som sträcker sig flera månader i förväg. De kan till och med tvingas tacka nej till kunder eller hänvisa dem till andra företag då de inte alltid har kapacitet att bemöta den stora efterfrågan som finns under högsäsong, i detta fall försommar och tidig höst. Även under vinterhalvåret är det vanligt att de är uppbokade ett antal veckor i förväg (Kangärde, von Dardel). Detta trots att det finns ett stort antal företag i Stockholmsområdet som erbjuder turridning med Islandshästar. I framtiden måste företagen bli bättre på att särprägla sitt utbud och vara unika då konkurrensen hårdnar och erbjudandena blir alltmer lika varandra. Speciellt inom turismbranschen kräver kunderna

alltmer att upplevelserna ständigt ska förnyas, annars tröttnar de (Fernström 2000). Ständig förnyelse blir därmed en huvudaspekt för att erhålla konkurrensfördelar (Poon 1993). Att erbjuda olika sammansättningar och paketlösningar av tjänsterna anses även det vara en viktig framgångsfaktor, liksom att erbjuda något annorlunda eller utöver det konkurrenterna har (Linder).

Tina von Dardels gård Lappdal ligger bara ett par hundra meter från en konkurrent men hon hävdar att detta aldrig varit något problem då kunderna räcker till dem båda. Hon anser att de båda behövs för att inte trycket ska bli alldeles för stort. Det skulle t.o.m. behövas fler företag i Stockholmsområdet som bedrev turridning året runt anser hon (von Dardel). En av de kunder som deltog på turridningen under våra observationer berättade att han först ringt till grannföretaget men då detta inte kunde ta emot ett sällskap på sex personer med endast två-tre veckors varsel rekommenderade de honom att ringa till Lappdal istället. Detta ser vi inte lika tydligt på andra ställen som vi besökt. Där samarbetar de inte med varandra i samma utsträckning. Det tror vi återigen kan bero på säsongsbetoningen. Då det kommer färre kunder till landsbygdsområdena vill företagen gärna behålla alla kunder för sig själv. De närmare storstaden kan däremot hänvisa sina kunder till andra då de har ett alltför stort tryck och saknar möjlighet att ta emot alla som vill komma och rida. Inte heller på Hemfosa gård upplever man de närliggande företagen som något hot och det finns inget agg gentemot de andra gårdarna. Däremot bedriver de inte heller något samarbete med dessa (Kangärde). Schäder (2006) skriver om att det ofta är företagens eget sätt att fungera som är deras största hinder. Genom att vara nöjda med vad som presteras så ser de inte någon anledning till att förändra sig och därmed utvecklas (Schäder 2006). Det kan därmed finnas en risk med att bli för ‘bekväm‘ av sig bara för att man för tillfället har en större efterfrågan än man kan svara på. Denna efterfrågan kan i värsta fall komma att försvinna utan förvarning om företagen inte arbetar för att behålla den.

För de turridningsföretag som är belägna på landsbygden ser verkligheten annorlunda ut. För dessa är efterfrågan, med undantag för de i fjällvärlden (www.lrf.se) koncentrerad till sommarmånaderna och antalet kunder räcker inte till för att försörja flera företag inom ett litet geografiskt område. På Kollberggården anser man visserligen inte att konkurrensen är särskilt hård, mest tack vare att det inte finns så många liknande företag i närheten, men de skulle kunna ta emot fler kunder under lågsäsongen än vad de gör idag. Under högsäsongen tvingas de däremot att tacka nej till många (Kollberg). På Alvargården anser man att konkurrensen är hård och att de närbelägna företagen, som ägnar sig mer aktivt åt marknadsföring och annonsering, har gått om dem. Enligt Schäder (2006) använder sig företag av marknadsföring för att öka efterfrågan. Både på Kollberggården och på Alvargården tror de att de delvis skulle kunna öka sin konkurrenskraft om de bedrev en mer aktiv marknadsföring och blev mer synliga än vad de är idag (Kollberg, Zetterholm). Inget av företagen i Stockholmsområdet anser sig behöva ägna någon tid eller några pengar på marknadsföring, tack vare den höga efterfrågan som ändå finns. Detta kan förklaras med att det flesta hästturismföretag, förutom de i fjällvärlden, enligt Turistdelegationen vänder sig till en lokal marknad. För att kunna nå en bredare marknad måste dock företagen satsa på marknadsföring och försäljning (www.lrf.se). Trots att behovet av marknadsföring är större hos de företag som ligger längre ifrån storstadsområdena anser vi att det krävs för alla företagen. De med en relativt hög efterfrågan året runt kan få fördelar från marknadsföringen genom att deras efterfrågan kan spridas ut ytterligare något över året. För företagen på landsbygden handlar det om att marknadsföra sig även när efterfrågan är stor för att på så sätt ev. synliggöra sig så

efterfrågan förlängs och inte tar slut med sommaren. Det gäller att sticka ut inte bara mot andra turridningsverksamheter utan även mot andra aktiviteter som den tänkta kundgruppen kan tänkas utföra.