Konkurrentjämförelse

Då det enligt Farkas och Farkas [10] är av vikt att en användare känner sig bekant med na- vigeringsmetoderna och den övergripande designen på webbapplikationen kan jämförelser mot konkurrenter eller liknande aktörers applikationer göras för att förbättra resultatet. I dagsläget är det endast HeadStart UF1_{som är en direkt konkurrent till Xpanda (se bilaga B).}

För att ytterligare förbättra Xpandas navigerbarhet hade en jämförelse mot denna enda kän- da etablerade applikation inom området kunnat göras. Detta för att kontrollera om liknande metoder och designval görs så att användarnas förväntningar på hur applikationen fungerar överensstämmer med det faktiska. Det ska dock tilläggas att den ovan nämnda konkurrenten inte har en speciellt stor marknadsandel eller är direkt välkänd. Utöver detta drivs HeadStar- tUF.com genom ett UF-företag som startat en WordPress-sida, vilken är förhållandevis trivial. Detta medför att en jämförelse mot denna sida bedöms vara närmast irrelevant. Genom att

istället göra en jämförelse mot en mer etablerad och välkänd webbapplikation inom ett nära område, till exempel Blocket.se, kan ett mer givande resultat fås.

6

Slutsatser

Syftet med det arbete som utfördes var att studera hur en webbapplikation ska utvecklas för UF-företag med hög användbarhet och som är lättnavigerad. Frågeställningen som låg till grund för arbetet är enligt följande:

Hur en extern e-marknadsplats för företag inom Ung Företagsamhet ska utformas för att skapa en applikation med hög användbarhet för leverantörerna och som är lättnavigerad för alla användare. De begrepp som stod i fokus under utvecklingen var alltså Navigerbarhet och Användbarhet, där användbarhet definierades enligt ISO-definitionen. Till att börja med kan det konstateras att dessa begrepp är både omfattande och nära sammanlänkade då en del i att uppnå god användbarhet handlar om att uppnå en god navigerbarhet. Det finns liknande teori kring hur en webbapplikation ska designas och utvecklas för att uppnå god navigerbarhet och användbarhet, exempelvis kring vilka färgval som görs, men det finns också skillnader. En slutsats som kan dras av detta är att det är viktigt att tydligt definiera begreppen för att kun- na skilja dem åt och på så sätt kunna mäta och visa på vilka faktorer som gör applikationen användbar respektive navigerbar.

Utöver svårigheten att särskilja begreppen tillkommer problemet att mäta användbarhet och navigerbarhet. För att kunna utvärdera och följa upp utvecklingsarbetet valdes det att använ- da sig av heuristisk utvärdering i så stor utsträckning som möjligt under implementationen. Utifrån testresultaten genomfördes förbättringar i kommande iterationer för att öka både navigerbarheten och användbarheten, något som också visade sig ge bra resultat. En slutsats som kan dras av detta är att kontinuerliga användartester är ett välfungerande verktyg inom agil utveckling för att utvärdera och förbättra en webbapplikations användbarhet och navi- gerbarhet. Dock bör det tilläggas att det fanns vissa svårigheter i att implementera heuristisk utvärdering i ett tidigt skede av utvecklingen eftersom mycket funktionalitet saknades. Yt- terligare en slutsats av arbetet blir därmed att andra typer av användartester är lämpligare att applicera i ett tidigt stadie av utvecklingen.

En annan viktig slutsats som kan dras utifrån användartesterna är att återkoppling till använ- daren är mycket viktigt. I tidiga stadier under utvecklingen saknade applikationen nästan all typ av återkoppling eller respons på användarens handlande. Under användartester

del genom att implementera informationsrutor som upplyste användaren om genomförda handlingar. De efterföljande användartesterna visade då på ökad användbarhet, vilket leder till slutsatsen att återkoppling är en viktig del i att nå hög användbarhet.

Hur navigerbar en webbapplikation upplevs beror på vilka förutsättningar användaren har, vad målet är med besöket och vad användaren har för erfarenhet av andra webbapplika- tioner. Detta gör det svårt att skapa en applikation som upplevs som lättnavigerad av alla användare. Ett exempel på detta var att de yngre testpersonerna intuitivt klickade på va- rukorgssymbolen uppe i högra hörnet, medan en äldre testperson inte hittade varukorgen till en början. Utöver detta tillkommer det faktum att Xpanda riktar sig till två typer av användare, kunder och UF-företag, något som skapar ytterligare en aspekt att ta hänsyn till vid implementation. Ett exempel på detta är frågan kring att ha en inloggningsfunktion för båda användarna eller inte och hur detta skulle implementeras för att respektive användare skulle förstå var denne skulle logga in. Detta kan sammanfattas med slutsatsen att det är viktigt att fundera över vem som är den är huvudsakliga målanvändaren och hur olika användares förutsättningar och behov prioriteras vid utformningen av en webbapplikations navigerbarhet.

Sammanfattningsvis kan det konstateras att användbarhet och navigerbarhet är två omfat- tande begrepp som kan upplevas mycket olika beroende på den avsedda användaren. Be- greppen behöver också kontinuerligt mätas och utvärderas under en längre tid för att det ska vara möjligt att implementera lämpliga förbättringar på den avsedda webbapplikationen. Därtill tillkommer vikten av att bestämma den huvudsakliga målgruppen eller målgrupper- na, att tydligt definiera och identifiera vilka faktorer som påverkar användbarhet respektive navigerbarhet samt att utforma väl genomtänkta användartester för att kunna utvärdera des- sa begrepp. Utvecklingen av Xpanda har resulterat i en webbapplikation som är användbar för UF-företag och navigerbar för alla användare. Frågeställningen har därmed besvarats, men en fortsatt agil utveckling av webbapplikationen skulle kunna leda till ytterligare ökad navigerbarhet och användbarhet.

Referenser

[1] C. Ranganathan och Shobha Ganapathy. ”Key dimensions of business-to-consumer web sites”. I: Information & Management 39 (2002), s. 457–465.ISSN: 0378-7206.

[2] William H Delone och Ephraim R McLean. ”The DeLone and McLean model of infor- mation systems success: a ten-year update”. I: Journal of management information systems 19 (2003), s. 9–30.

[3] Marie Christine Roy, Olivier Dewit och Benoit A Aubert. ”The impact of interface usa- bility on trust in web retailers”. I: Internet research 11 (2001), s. 388–398.

[4] J Nielsen och R Molic. ”Ergonomic requirements for office work with visual display terminals”. I: ISO 9241–11 (1998).

[5] Dianne Cyr. ”Return visits: a review of how Web site design can engender visitor loyal- ty”. I: Journal of Information Technology 29 (2014), s. 1–26.

[6] Myrthe Swaak, Menno de Jong och Peter de Vries. ”Effects of information usefulness, visual attractiveness, and usability on web visitors’ trust and behavioral intentions”. I: Professional Communication Conference, 2009. IPCC 2009. IEEE International. IEEE. 2009, s. 1–5.

[7] Khadija Ali Vakeel, Saini Das, Godwin J Udo och Kallol Bagchi. ”Do security and pri- vacy policies in B2B and B2C e-commerce differ? A comparative study using content analysis”. I: Behaviour & Information Technology 36 (2017), s. 390–403.

[8] Don G Bouwhuis. ”Perception and interpretation of internet information: accessibility, validity and trust”. I: Journal of Information, Communication and Ethics in Society 4 (2006), s. 7–16.

[9] Neha Mahyavanshi, Megharani Patil och Veena Kulkarni. ”A realistic study of user be- havior for refining web usability”. I: I-SMAC (IoT in Social, Mobile, Analytics and Cloud)(I- SMAC), 2017 International Conference on. IEEE. 2017, s. 450–453.

[10] David K Farkas och Jean B Farkas. ”Guidelines for designing web navigation”. I: Tech- nical communication 47 (2000), s. 341–358.

[11] D. Gehrke och E. Turban. ”Determinants of successful Website design: relative impor- tance and recommendations for effectiveness”. I: Proceedings of the 32nd Annual Hawaii International Conference on Systems Sciences. 1999. HICSS-32. Abstracts and CD-ROM of Full Papers. Vol. Track5. 1999, s. 8.

[12] Jen-Her Wu och Yufei Yuan. ”Improving searching and reading performance: the effect of highlighting and text color coding”. I: Information & Management 40 (2003), s. 617– 637.

[13] Jakob Nielsen. Designing web usability : [the practice of simplicity]. Indianapolis, Ind. : New Riders, 2000, 2000.ISBN: 156205810X.

[14] Akamai Technologies. The State of Online Retail Performance. URL: https : / / www .

soasta.com/wp- content/uploads/2017/04/State- of- Online- Retail- Performance-Spring-2017.pdf(hämtad 2018-02-08).

[15] Eric Sowell. Mobile ASP. NET MVC 5. Apress, 2013.

[16] Blanca Hernández, Julio Jiménez och M José Martín. ”Key website factors in e-business strategy”. I: International Journal of information management 29.5 (2009), s. 362–371. [17] David Flanagan. JavaScript: the definitive guide. O’Reilly Media, Inc., 2006.

[18] Arvinder Kaur och Diksha Dani. ”The Web Navigability Structure of E-Banking in In- dia”. I: International Journal of Information Technology and Computer Science (IJITCS) 5 (2013), s. 29.

[19] Blanca Hernández-Ortega, Julio Jiménez-Martínez och Ma_{José Martín-De Hoyos. ”An}

analysis of web navigability in Spanish internet banking”. I: The Journal of Internet ban- king and Commerce 12 (2007), s. 1–8.

[20] Ronan Fitzpatrick. ”Additional quality factors for the World Wide Web.” I: (2000). [21] Greg Nudelman. Designing search: UX strategies for ecommerce success. John Wiley &

Sons, 2011.

[22] Alex Stolz och Martin Hepp. ”Adaptive Faceted Search for Product Comparison on the Web of Data”. I: Proceedings of the 15th International Conference on Engineering the Web in the Big Data Era - Volume 9114. ICWE 2015. Springer-Verlag New York, Inc., 2015, s. 420– 429.ISBN: 978-3-319-19889-7.

[23] E. Chelule, M. Herselman och D. Van Greunen. ”E-commerce usability: Do we need guidelines for emerging economies?” I: Proc. of the IADIS Int. Conf. Interfaces and Hu- man Computer Interaction 2010, IHCI, Proc. of the IADIS Int. Conf. Game and Entertainment Technologies 2010, Part of the MCCSIS 2010. 2010, s. 19–26.

[24] Nielsen Jakob. ”F-shaped pattern for reading web content”. I: Alertbox: Current Issues in Web Usability (2006).

[25] Gitte Lindgaard, Gary Fernandes, Cathy Dudek och Judith Brown. ”Attention web de- signers: You have 50 milliseconds to make a good first impression!” I: Behaviour & in- formation technology 25 (2006), s. 115–126.

[26] KPMG. The truth about online consumers. URL: https : / / assets . kpmg . com / content / dam / kpmg / xx / pdf / 2017 / 01 / the - truth - about - online - consumers.pdf(hämtad 2018-02-10).

[27] Pierre Berthon, Leyland F Pitt och Richard T Watson. ”The World Wide Web as an ad- vertising medium”. I: Journal of advertising research 36 (1996), s. 43–54.

[28] Jaeki Song och Fatemeh “Mariam” Zahedi. ”A theoretical approach to web design in e-commerce: a belief reinforcement model”. I: Management Science 51 (2005), s. 1219– 1235.

[29] Stefan Blomkvist. ”User-centred design and agile development of IT systems”. Diss. Uppsala universitet, 2006.

[30] Adrian Fernandez, Silvia AbrahãO och Emilio Insfran. ”Empirical validation of a usa- bility inspection method for model-driven Web development”. I: Journal of Systems and Software 86 (2013), s. 161–186.

[31] Rex Hartson och Pardha S Pyla. The UX Book: Process and guidelines for ensuring a quality user experience. Elsevier, 2012.

[32] Ellen Taylor-Powell och Carol Hermann. ”Collecting evaluation data: Surveys”. I: Uni- versity of Wisconsin, Cooperative Extension (2000).

[33] Ross Coomber. ”Using the Internet for survey research”. I: Sociological research online 2 (1997), s. 1–10.

[34] Preece Rogers Sharp. Interaction design: beyond human-computer interaction. John Wiley & Sons, 2002.

[35] Steve Krug. Don’t make me think!: a common sense approach to Web usability. Pearson Education India, 2000.

[36] Robert A Virzi. ”Refining the test phase of usability evaluation: How many subjects is enough?” I: Human factors 34 (1992), s. 457–468.

[37] Emily Gonzalez-Holland, Daphne Whitmer, Larry Moralez och Mustapha Mouloua. ”Examination of the Use of Nielsen’s 10 Usability Heuristics & Outlooks for the Futu- re”. I: Proceedings of the Human Factors and Ergonomics Society Annual Meeting. Vol. 61. SAGE Publications Sage CA: Los Angeles, CA. 2017, s. 1472–1475.

[38] Jakob Nielsen. Nielsen Norman Group: How to Conduct a Heuristic Evaluation. URL:

https : / / www . nngroup . com / articles / how - to - conduct - a - heuristic - evaluation/(hämtad 2018-04-23).

[39] Jakob Nielsen. Nielsen Norman Group: 10 Usability Heuristics for User Interface Design.

URL: https://www.nngroup.com/articles/ten-usability-heuristics/

(hämtad 2018-04-23).

[40] Layla Hasan, Anne Morris och Steve Probets. ”A comparison of usability evaluation methods for evaluating e-commerce websites”. I: Behaviour & Information Technology 31 (2012), s. 707–737.

[41] Ken Schwaber och Jeff Sutherland. mountaingoatsoftwareuser stories. URL: https : / /

www.mountaingoatsoftware.com/agile/user-stories(hämtad 2018-02-08). [42] Kristopher B Jones. Search Engine Optimization: Your visual blueprint for effective Internet

71% 25% 2% 2%

hemsida där produkter från olika UF-företag är

samlade?

Ja Nej Kanske Blankt

Antal svar: 170

8% 2% 47% 41% 2% 1%

Om du handlat från ett UF-företag, hur skedde

köpet?

Facebook/Instagram UF-företagets hemsida

Fysiskt köp vid t.ex mässa, i skolan eller liknande

Har ej handlat från ett UF-företag Befintlig konkurrent

Osäker

37% 63% Ja Nej

Antal svar: 165

79% 20% 1%

Sålde ni en vara eller en tjänst?

Vara Tjänst Både och

75% 15% 8% 2%

produkter via en extern hemsida för att nå ut till

fler kunder?

Ja Nej Kanske Osäker

Antal svar: 61

59% 29% 5% 7%

Var ni nöjda med hur ni sålde er produkt? Det vill

säga via Facebook, i skolan och så vidare.

Ja Nej Hyfsat Blankt

Antal svar: 58

Linköpings universitet SE–581 83 Linköping Examensarbete på grundnivå, 18hp | Datateknik

202017 | LIU-IDA/LITH-EX-G--2017/001--SE

Marknadsföringsplan

Xpanda

: :

Innehåll

Innehåll ii 1 Introduktion 1 1.1 Introduktion . . . 1 2 Omvärldsanalys 2 2.1 NABC . . . 2 2.1.1 Need . . . 2 2.1.2 Approach . . . 2 2.1.3 Benefit . . . 3 2.1.4 Competition . . . 4 2.1.5 NABC slutsats . . . 5 2.2 PESTEL . . . 5 2.2.1 Politik . . . 5 2.2.2 Ekonomi . . . 5 2.2.3 Sociokulturellt . . . 5 2.2.4 Teknik . . . 6 2.2.5 Ekologiska . . . 6 2.2.6 Legala . . . 6 3 SWOT 7 3.1 SWOT-diagram . . . 7 3.1.1 Strenghts . . . 7 3.1.2 Weakness . . . 8 3.1.3 Opportunities . . . 8 3.1.4 Threats . . . 8 3.2 Slutsats . . . 8

4 Marknadsmål & Marknadsstrategier 9

4.1 Mål . . . 9 4.2 Strategier . . . 9 5 STP 10 5.1 Segmentering . . . 10 5.1.1 Segmenteringsvariabler . . . 10 5.1.2 Målsegment . . . 11 5.2 Targeting . . . 11 5.2.1 EMAAP . . . 11 5.3 Positionering . . . 12 5.3.1 4C . . . 13 6 Marknadsmix 14 6.1 Produkt . . . 14

6.3 Plats . . . 14 6.4 Påverkan . . . 15

1

Introduktion

1.1 Introduktion

UF-företag är en mycket speciell typ av kund av flera anledningar. För det första är det gym- nasieelever som driver dem, vilket innebär att de har begränsad kunskap, erfarenhet och ekonomi inom att driva bolag. För det andra finns bara UF-företag under ett års tid, vilket innebär att många inte lägger tid på sådana saker som att utveckla en egen hemsida utan fokus ligger på att få fram en färdig produkt att sälja. En samlingsplats där olika UF-företag kan lägga upp sina produkter är ett behov som upptäckts genom enkätundersökningen. Det finns idag inget bra alternativ för UF-företag som vill nå ut till en bredare kundgrupp.

2

Omvärldsanalys

En NABC analys har använts för att kunna kartlägga behovet, tillvägagångssättet, nyttan och konkurrenterna som berör webbapplikationen. PESTEL har använts för att kartlägga politis- ka, ekonomiska, sociala, teknologiska, miljömässiga och legala faktorer.

2.1 NABC

2.1.1 Need

UF-företag saknar idag en gemensam plattform där de kan sälja sina respektive produk- ter. Enligt en enkätundersökning genomförd i syfte att kartlägga UF-företagens försäljnings- mönster är fysiska plattformar eller sociala medier de vanligaste försäljningskanalerna. I en- kätundersökningen är 29% av de som haft eller har UF-företag ej nöjda med de kanaler de använt sig av. Utifrån den sammanställda undersökningen kan slutsatsen dras att det finns ett behov av en större marknadsplats för UF-företag. Även om 59% har svarat att de är nöjda med valda försäljningskanaler, är intresset för en extern hemsida stort. 75% svarade att de hade varit intresserade av detta, oavsett om de var nöjda med deras val av kanaler. I ett av svaren uppges att det att de var nöjda men att det kunde gått bättre.

Eftersom UF-företag endast har en livslängd på ett år ses behovet av en hemsida där företagen enkelt kan sälja sina varor. Dessutom har många gymnasieelever som väljer att starta ett UF- företag ingen utbildning inom webbprogrammering. I UF-företag där hemsidan inte är en central del av projektet innebär detta att mycket tid läggs på att utveckla en egen hemsida. Det här är tid som skulle kunna läggas på att utveckla produkterna eller tjänsterna. Även för de UF-företag som har haft eller har en egen hemsida så underlättas deras arbete av att det finns en färdig plattform. Då kan även dessa UF-företag lägga större fokus på produkterna eller tjänsterna. En större, extern plattform som underhålls och utvecklas kontinuerligt under lång tid innebär också en möjlighet att nå fler och utveckla en hög användarvänlighet. 2.1.2 Approach

En plattform kommer tas fram där UF-företagarna snabbt och enkelt kan få ut sina produkter i en webshop för att nå en större kundbas. För att göra detta kan approachen delas upp i två delar, en för UF-företagarna och en för deras kunder. För att få en bredd på kunderna

kommer plattformen passa både de kunder som är ute efter specifika produkter att köpa från nätet, samt de kunder som vill köpa produkter från ett specifikt företag. För att uppnå detta krävs en god balans mellan unik webshop och en större marknadsplats. Oavsett vilken sorts kund som använder webshopen ska de inte påverkas negativt av att hemsidan agerar som en mellanhand utan denna ska endast underlätta köp och betalning. Plattformen ska vara lättanvänd för kunderna och upplevas ha hög kvalité och seriositet.

Då ett UF-företag endast finns under en begränsad period är det en stor fördel att snabbt kunna sälja produkter via en redan etablerad plattform. Eftersom behovet är cykliskt ska an- svaret för att underhålla produkternas information på hemsidan ligga på användarna själva i så stor mån som möjligt utan att de uppfattar detta som en börda. På plattformen ska det också finnas en säker betalningslösning som avlastar arbete från UF-företagen och när pro- dukterna börjar säljas behöver de endast tänka på att leverera produkterna och sedan ta emot betalningen från oss. Det finns också möjlighet att öka funktionaliteten för användare till att inkludera rapporter, statistik och liknande.

För att underlätta underhållsarbetet ska plattformen vara så automatiserad som möjligt. Det- ta kräver mer utvecklingsarbete i början men är mer lönsamt i framtiden. Processer som är möjliga att automatisera omfattar till exempel ordernotiser, avräkningar och andra medde- landen till UF-företagen. Målsättningen är en ”touchless” process från att användare lägger upp produkter, kunder köper och betalar i webshopen, en order skapas och levereras till UF- företagen som levererar till kund och sedan rapporterar till oss att leverans har skett och får en avrapportering och utbetalning från vår hemsida.

2.1.3 Benefit

Nyttan hos en samlingssida för UF-företagen kan delas upp i två huvudkomponenter, nyt- ta för UF-företagen och nytta för konsumenter. Vad gäller nyttan för UF-företagen kan tre undergrupper identifieras: publicitet, organisation och digitalisering. Med publicitet menas både att man når ut till en bredare konsumentgrupp och att man ökar kännedomen kring sitt UF-företag. Genom att synas på en hemsida där konsumenter samlas kan spontanköp och nya kundgrupper, som annars aldrig hade kommit i kontakt med företaget, lockas till att köpa produkterna. Konsekvensen av en ökad publicitet är en ökad försäljning av sina produkter.

Den andra undergruppen, organisation, syftar på att det blir en mer strukturerad försälj- ningsprocess och även en samlad försäljningskanal. Det blir färre försäljningar via sociala medier, mail och liknande för att istället ha en etablerad och bestämd kanal för distansköp. De fysiska köpen utgör en betydande del av de totala försäljningarna och denna hemsida har inte för avsikt att ersätta eller förändra den delen, utan kommer fungera som ett komplement för att utöka sin befintliga försäljning. Ytterligare en följd av detta är att betalningarna blir säkrare och kontanthantering inte längre är nödvändig.

Sista undergruppen, digitalisering, skapar nytta genom att erbjuda UF-företaget en större fri- het i hur produkterna ska säljas. En stor del av dagens försäljning sker genom fysiska köp, det vill säga på mässor, utställningar, i skolan eller liknande, vilket ställer stora krav på transpor- ter, närvaro och tidsåtgång. En till nytta som blir en följd av detta är att UF-företagen slipper göra egna hemsidor som i dagsläget är dyra eller tidskrävande uppdrag.

Nyttan för konsumenterna kan också delas upp i tre olika undergrupper: större urval, smidi- gare köpprocess samt möjligheten att stödja ung företagsamhet. Det större urvalet fås genom att samla flera UF-företag på en sida. Kunder behöver inte längre lägga tid på att söka runt på företagens individuella hemsidor, om sådana ens finns, utan kan besöka samlingsapplika- tionen för att få en bra översikt över vilka produkter som olika UF-företag säljer.

Då många av UF-företagens försäljningar sker genom fysiska köp eller genom sociala medi- er sker betalningen ofta med kontanter eller via en privatperson. Genom att använda sam- lingsapplikationen görs hela köpprocessen smidigare för konsumenterna då behovet av ett fysiskt möte minimeras samt möjligheten att betala med kort tillförs.

En tredje aspekt är att konsumenter får möjlighet att på ett enkelt sätt stödja ett UF-företag. Enligt vår undersökning förekommer många köp av vänner och bekanta med huvudsyfte att stödja UF-företaget. Genom att möjliggöra försäljning online för dessa företag förenklas

In document Utformning av en e-marknadsplats med hög användbarhet för företag inom Ung Företagsamhet och som är lättnavigerad för alla användare. (Page 55-102)