5. Analys
5.2 Konsekvenser av fördelningen mellan könen
En utav de största negativa konsekvenserna av en ojämn uppdelning av föräldraförsäkringen är att kvinnor hamnar efter karriärmässigt och får därav en sämre löneutveckling. Generellt i Sverige har kvinnor svårare än män att uppnå de allra högsta lönerna och det beror på glastaket. Glastaket är ett osynligt karriärhinder för kvinnor som existerar endast på grund av kön.73 En rapport från IFAU visar att glastaket ökar med åldern och efter första barnets födelse samt att taket påverkas negativt av den ojämna fördelningen av föräldraledighet. Mödrar som
koncentrerar sin föräldraledighet tidigt efter födseln tjänar även mer än kvinnor som sprider ut ledigheten över längre tid. Rapporten konstaterar även att män är rädda för att deras
föräldraledighet ska straffa sig i form av bakslag i karriären.74
De negativa konsekvenserna på arbetsmarknaden var något som alla våra informanter lyfte som en av de största orsakerna till varför vi behöver arbeta för att uppnå en jämställdare fördelning av föräldraförsäkringen. Håkan Svärdman lyfte bland annat att en potentiell graviditet och den ledighet som det innebär ökar riskerna för kvinnor på arbetsmarknaden då det mer rationella beslutet för en person i chefsroll blir att anställa den person som löper minst risk att vara ledig, det vill säga mannen.75
Thomas Ljunglöf belyste även att då SACO är en facklig organisation så är det i deras intresse att undersöka löneskillnader och genom att göra det har de kunnat konstatera att det finns tre olika faktorer som påverkar löneskillnaderna negativt. Den första orsaken är att
71 Lindholm, Henrik. Analytiker & Utredare på Försäkringskassan. Intervju (2020-04-20). 72 Ljunglöf, Thomas. Statistiker & Utredare på SACO. Intervju (2020-04-22).
73 SACO (2009) Olika kön olika lön.
74Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (2015) Glastaket och föräldraförsäkringen i
Sverige.
kvinnodominerade yrkesgrupper generellt har lägre lön. Den andra beror på att män lägger beslag på högre befattningar och den sista handlar om skillnader som, med tillgänglig statistik, inte kan förklaras på något annat sätt än att det beror på könet. Av dessa tre punkter påverkar föräldraförsäkringen de två sistnämnda och för att rätta till den förstnämnda menar Ljunglöf att det behövs politiska åtgärder då de största problemen ligger på kommunal- och landstingsnivå. Han påpekar också att kvinnor generellt har jobb som saknar samma möjlighetet till löne- eller karriärutvecklingen som männen, vilka främst arbetar inom privat sektor och således har större möjligheter. Helt rationellt väljer därför familjer att låta kvinnan specialisera sig på hemmet medan männen får göra karriär. Detta är ett rimligt val när det kommer till varje enskild familj och deras potentiella nytta men problemet är att konsekvenserna påverkar hela samhället negativt då det blir en ojämn fördelning. Dessa förväntningar måste därför ändras och Ljunglöf menar att detta skulle kunna göras delvis genom att lönerna höjs för kvinnodominerade yrken vilket skulle resultera i att det traditionella beslutet att låta mamman stanna hemma inte skulle kännas som det rationella längre.76
5.2.1 Obetalt arbete
En mer jämlik fördelning av föräldraledigheten har även visat sig ha positiva samband med hur föräldrarna senare kommer fördela det obetalda arbetet i hemmet under barnens uppväxt.77 Pappor som tar ut en större del av föräldraledigheten blir också mer jämlika i arbetet med uppfostran och omsorgen för barnen.78 Under föräldraledigheten förstärks många beteenden såsom ansvar för städning, tvätt, handling och matlagning. Den som är föräldraledig längst fortsätter även när ledigheten är slut att ta det största ansvaret.79 En rapport gjord av
Försäkringskassan konstaterar även att ju större andel av föräldraledigheten som en förälder tar ut desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet gör föräldern.80 Dessutom leder det
obetalda arbetet i hemmet och det betalda arbetet på ett jobb till att kvinnor dubbelarbetar och det är en av de största anledningarna till psykisk ohälsa bland kvinnor.81 Den totala tiden arbete
76 Ljunglöf, Thomas. Statistiker & Utredare på SACO. Intervju (2020-04-22). 77 SACO (2020) Jag är eller ska bli förälder.
78 Nordic Council of Ministers (2019) State of Nordic Fathers. 79 Försäkringskassan, Det som är bra delar man lika på.
80 Försäkringskassan (2013) Ojämställd arbetsbörda: Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och
obetalt arbete s. 6.
förklarar även så mycket som 40 procent av skillnaderna i välmående och ohälsa mellan kvinnor och män i Sverige. Dessutom visar en utredning att sjukfrånvaron är högre för kvinnor i par där de båda har mer jämn fördelning av inkomst och utbildning, detta för att kvinnor då
dubbelarbetar i högre utsträckning och att männen inte ökar sitt obetalda arbete i samma utsträckning som kvinnorna ökar sitt betalda arbete.82
Obetalt arbete i hemmet innebär sådant som tvätt, städning och matlagning och 2010 arbetade kvinnor med småbarn i genomsnitt ungefär 30 timmar i veckan med obetalt arbete medan motsvarande antal timmar för männen var 18 timmar. Problemet med ojämn fördelning av det obetalda arbetet är ett stort internationellt problem och även om Sverige är ett av världens mest jämställda länder så finns det som sagt fortfarande stora skillnader speciellt när differensen av betalda och obetalda arbetstimmar nästan är det dubbla.83 I en familj skattas arbeten olika och det obetalda arbetet har mycket mindre värde än det betalda förvärvsarbetet. Detta är något som uppmärksammats i en nationalekonomisk teori som handlar om att observera familjen som en ekonomisk institution.84 Det innebär att ställningarna inom familjen bestäms utefter hur mycket personerna bidrar ekonomiskt till hushållet och således får mannen en högre ställning trots att både antalet betalda och obetalda arbetstimmar bevisligen oftast är lägre än kvinnans. Detta leder till en maktposition som innehas av mannen som är ekonomisk och gör att kvinnan hamnar i en beroendeposition. Förutom makten i familjen får även mannen ett övertag på marknaden och det har lett till att det idag är mannen som är priviligierad i samhället. Som tidigare nämnts så har fördelningen av föräldraledigheten en stor påverkan för vilka roller föräldrarna kommer ta i familjen och hur de kommer fördela arbetet och det är således av stor vikt ur ett
jämställdhetsperspektiv att man delar så jämnt som möjligt. Detta även eftersom att
konsekvenserna inte endast blir synliga för individerna i en familj utan även för samhället i stort då kvinnor inte riskerar att hamna efter i karriären och lönemässigt. För att nå ett jämställt samhälle behöver kvinnornas positioner på arbetsmarknaden beaktas likväl som deras roll i hemmet.
82 Försäkringskassan (2013) Ojämställd arbetsbörda: Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och
obetalt arbete s. 11.
83 Försäkringskassan (2013) Ojämställd arbetsbörda: Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och
obetalt arbete s. 9.