Linköpings universitet | Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Kandidatuppsats, 733G47 15 hp | Statsvetenskap Vårterminen 2020 | LIU-IEI-FIL-G--20/02341--SE
Institution, politik, makt och
jämställdhet
-
En studie av institutionella reformer inom den svenska
föräldraförsäkringen
Institution, policy, power and
equality
-
A study of institutional reforms in the Swedish parental insurance
Handledare: Khalid Khayati
Författare: Saga Ek Skoog och Siri Nilsson
Antal ord: 12 130
Linköpings Universitet SE-581 83 Linköping, Sverige
Abstract
Sweden is one of the world's most equal countries when it comes to possibilities and justice between men and women. We also have one of the most generous parental leave where both parents have equal chances to form a strong bond with the child and to grow confident into the parent role. Even though these are the conditions men only take out 30 percent of the parental leave while women take out 70 percent. How come? It is because of this question and statistics that we choose to write this bachelor’s thesis. We wanted to examine how power, institution, norms, gender and class affected this division and what different actors from these areas had to say about it.
The consequences for women, both economical and sociological are negative and more disturbing than one can first imagine. Women being home with their children is one of the biggest reasons for women's physical and psychic illness and the traditional roles in a home gets settled during the parental leave, resulting in the women taking the bigger responsibility during the whole childhood.
Our conclusion is that reforms need to be done. The changing phase towards an equal
responsibility for children is too slow at the moment and history shows us that the actions that have been done when it comes to the parental insurance has shown results. Reserving more months for each parent is the proposal that most actors think is the most effective way of changing the norms and distribution.
Keywords: Power, Institutions, Gender, Class, History, Parental insurance, Försäkringskassan, Equality
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 3
1.1 Syfte och frågeställningar... 5
1.2 Avgränsning ... 6 1.3 Tidigare forskning ... 6 2. Teori... 8 2.1 Maktanalys ... 8 2.2 Historisk institutionalism ... 10 2.3 Klassperspektivet ... 11 3. Metod... 12
3.1 Intervju och litteraturstudie som övergripande metod... 12
3.1.1 Intervjuer ... 12
3.1.2 Motivering av informanter ... 13
3.2 Litteraturstudie ... 15
3.3 Källkritik ... 16
3.4 Operationalisering ... 18
4. Föräldraförsäkringen- idag och igår ... 19
4.1 Kvinnan med det ensamma ansvaret för barn och hem... 19
4.2 Reformer för en mer jämställd föräldraförsäkring ... 20
4.3 Ersättningstak och jämställdhetsbonus... 22
4.4 Föräldraförsäkringen idag ... 23
5. Analys ... 24
5.1 Samspelet mellan maktutövning och institutionernas utformning ... 24
5.1.1 Politiska partiers syn på föräldraförsäkringen... 25
5.1.2 Intresseorganisationers syn på föräldraförsäkringen och relevanta förändringar ... 28
5.2 Konsekvenser av fördelningen mellan könen ... 29
5.2.1 Obetalt arbete ... 30
5.3 Klasstillhörighetens betydelse för föräldraförsäkringen ... 32
5.4 Normer & värderingar ... 33
5.5 Diskussion och teorianknytning ... 35
6. Slutsats... 37
6.1 Vidare forskning... 37
6.2 Reflektioner ... 38
Källförteckning... 40
Bilaga 1. Begrepp... 47
1.
Inledning
I FN:s agenda 2030 som antogs 2015 av medlemsländerna, var ett av de 17 utvecklingsmålen ett jämställdhetsmål. I en ny lägesrapport framkommer det att inget land i världen kommer ha uppfyllt det målet innan 2030.1 Sverige tillsammans med sina nordiska grannländer ligger visserligen i framkant när det gäller arbetet med jämställdhet men inte ens Sverige kommer ha nått det sammanställande jämställdhetsmål som Agenda 2030 använder som referensram. Vid en granskning av den nationella debatten i Sverige kan samstämmiga åsikter återfinnas om
bristerna. Av landets 8 riksdagspartier, menar samtliga att en jämställdhetsproblematik finns kvar i Sverige som fortfarande måste förebyggas.2 På grund av att representationen i Riksdagen är
folkvald bör det även kunna antas att detta är en bild som speglar den allmänna opinionen. Således är Sveriges jämställdhetsproblematik inte densamma som kan finnas i andra delar av världen. Svenska kvinnors situation och deras status i samhället är för andra länders kvinnor helt främmande.3 Men vad finns det då för jämställdhetsproblematik i Sverige?
Vartannat år presenterar Statistiska Centralbyrån (SCB) På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet, en sammanställning av hur det går för samhällsutvecklingen ur ett
jämställdhetsperspektiv. Ett av de berörda områdena är föräldraförsäkringen, en unik försäkring då den inte är individuell utan delad inom ett föräldrapar. Möjligheten till att dela på
försäkringen skapar en möjlighet att kvantitativt mäta hur jämställd den är. Siffror för år 2019 visade att män tog 30 procent av föräldrapenningen och kvinnor tog ut 70 procent.4 Röster från myndighetsenheter såsom Försäkringskassan och SCB, men även från fackförbund menar man att konsekvenserna av situationen som statistiken uppmärksammar får en påverkan på flera delar av det svenska samhället, såsom arbetsmarknaden. En lång föräldraledighet för kvinnornas del leder till en sämre löneutveckling, vilket innebär sämre ekonomiska förutsättningar som i längden hämmar karriären och pensionen. En kvinna som blir mamma hamnar i “stand by-läge” när hon är mellan 30–45 år och det är under den här tiden som männen drar iväg lönemässigt. I
1 ECOSOC (2019) Special Edition: Progress towards the Sustainable Development Goals Report of the Secretary-
General.
2 Partiguiden (2020) Jämställdhet och diskriminering.
3 Sida (2019) Vad vet vi om jämställdhet i Sverige och i världen: fakta eller feeling? 4 Försäkringskassan. Det som är bra delar man lika på.
slutet av en akademikers karriär skiljer det 2,6 miljoner kronor mellan män och kvinnors totala inkomst där en av orsakerna är den ojämna föräldraledigheten.5 Att kvinnor förlorar år inom
arbetsmarknaden har även visat sig leda till att de har sämre arbetsvillkor jämfört med män då kvinnor bland annat i större utsträckning arbetar deltid.6
Föräldraförsäkringen är en kontroversiell fråga, både på grund ut av dennes komplexa
uppbyggnad, men också för att den är så påverkad av samhälleliga aspekter. Det handlar inte om en enskild individs val utan om två människor som tillsammans måste göra ett val. Utformningen är unik i förhållande till andra försäkringar som en medborgare i Sverige har rätt till, där
förhållandet är enkelspårigt mellan staten som utformar lagen och medborgaren som mottagare. Från politiskt håll delas bilden av det ojämna uttaget som problematiskt av samtliga
riksdagspartier men åsikterna om vikten att komma till bukt med det samt faktiska föreslagna reformer för en mer jämställd föräldraförsäkring skiljer sig. Kristdemokraterna värdesätter familjers enskilda behov före en samhällelig kvantitativ jämställd föräldraförsäkring.7 Medan Vänsterpartiets starkaste argument för direkta reformer för att individualisera försäkringen till vardera förälder grundar sig i socioekonomiska skäl.8 Synen på föräldraförsäkringen är djupt påverkad av aktörers bakgrund, för de politiska partierna spelar dess ideologiska utgångspunkt stor roll för synen på föräldraförsäkringen samt deras tankar om makt och klass, något som karaktäriserar opinionsbildande organ på liknande sätt. Myndigheter är inte heller oberoende av faktorer såsom ideologi och normativa inslag trots att strävan alltid är att vara oberoende från den samhällsdebatt som förs.9 Vikten av aktörernas egna perspektiv kommer vara deras utgångspunkt, därav är denna uppsats tänkt att undersöka just detta.
5 SACO. Jag är eller ska bli förälder.
6 Boschini, Jonung och Persson (2005) Genusperspektiv på nationalekonomi s. 28.
7 Steensland, Pia. Riksdagsledamot och politisk talesperson för familjefrågor, Kristdemokraterna. Intervju (2020-
04-22).
8 Foldemark, Mattias. Gruppledare och medlem i kommunstyrelsen för Vänsterpartiet Trollhättan. Intervju (2020-
04-22).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna uppsats är att utifrån ett maktanalytiskt perspektiv undersöka hur politiska aktörer, fackföreningsrepresentanter och myndighetspersoner förhåller sig till
föräldraförsäkringens utveckling och relaterade jämställdhets och fördelningsaspekter i Sverige. Makt kommer vara det övergripande temat och inom maktanalysen kommer perspektiv såsom institutioner, politisk tillhörighet, klass och normer att undersökas. Aktörernas åsikter kommer kunna ge oss en bild av vilken utveckling som kan förväntas gällande föräldraförsäkringen. Jämställdhet är en komplex fråga där det finns olika åsikter om huruvida man bör använda föräldraförsäkringen som ett verktyg för att stärka detta eller inte. Genom att samla in aktörers åsikter och se vad de tycker om den ojämna fördelningen så hoppas vi kunna presentera
relevanta ståndpunkter och förslag på reformer. Motivationen för perspektiven är deras enskilda funktioner att förklara de föreställningar som kan tänkas ligga till grund för hur
föräldraförsäkringen ser ut idag och dess framtid. Dessa är avgörande teman och är avgörande för innehållet.
Frågeställningar
● Hur kan man diskutera föräldraförsäkringen ur ett historiskt institutionellt, makt och klassperspektiv?
● Hur ser representanter från försäkringskassan, fackföreningar och politiker på en jämställd föräldraförsäkring och vilken utveckling tycker de att den bör ha?
● Vilka effekter får den ojämna fördelningen på könens möjligheter ur ett socioekonomiskt perspektiv?
1.2 Avgränsning
Det kommer göras flera avgränsningar i denna uppsats, först och främst kommer en tematisk avgränsning att göras utifrån vårt huvudtema - en jämställd föräldraförsäkringen i Sverige. Sedermera görs även en metodisk avgränsning. Den tematiska avgränsningen kommer leda till att vi ser till de historiska händelserna och de normer som bildades som kan förklara
föräldraförsäkringens varande. Även vilka maktförhållande mellan stat och medborgare samt mellan män och kvinnor och hur olika socioekonomiska grupper har påverkats. Detta leder till att vi inte kommer studera specifika konstellationer av familjer. Alltså, fördelningen av
föräldraförsäkringen i polygama eller samkönade förhållanden kommer inte beröras då det saknar förankring i våra teoretiska utgångspunkter. Ingen observation när det gäller huruvida föräldrarna är förstagångsföräldrar eller inte samt invandrarperspektiv kommer presenteras i vår uppsats och beror också på de teoretiska valen som föreligger som teman i vår uppsats.
Den metodiska avgränsningen beror på våra två valda kvantitativa metoder, intervjuer och innehållsanalys. Valet av informanter samt material är helt beroende av ovannämnda teman.
1.3 Tidigare forskning
Vi har främst använt oss av fyra vetenskapliga artiklar med olika perspektiv och syften. Artiklarna används för att förstärka uppsatsens relevans och trovärdighet samt för att under arbetets gång kunna erbjuda oss förslag på olika synvinklar och problemformuleringar. I urvalet av tidigare forskning har vi utgått ifrån våra teman och samtliga hanterar således ämnen som jämställdhet, makt, klass och utvecklingen av institutioner men på olika sätt.
Forskningsrapporten State of Nordic Fathers från 2019 är gjord på uppdrag av det nordiska ministerrådet och är en del av initiativet för att främja internationellt kunskapsutbyte om
jämställdhet. Rapporten berör kvinnor och män i de nordiska ländernas attityd och uppfattningar kring föräldraledighet och obetalt arbete i hemmet. Förutom att den har hög tendens så berör den ämnen såsom normer och värderingar vilket är något som vi kan känna saknas från de mer traditionella källorna som exempelvis Försäkringskassan.10
Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, (IFAU) har i rapporten Glastaket och föräldraförsäkringen i Sverige från 2015 diskuterat konsekvenserna på
arbetsmarknaden som ett ojämställt uttag av föräldraförsäkringen resulterar i. Ett syfte med vårt arbete är att undersöka och belysa de konsekvenser som finns och en stor sådan är just
kvinnornas situation på arbetsmarknaden som vid en ojämn fördelning försämras. Rapporten blir en utmärkt källa för utredningen av detta, då den är publicerad 2015 kommer vi däremot försöka komplettera rapporten med aktuell statistik och de senaste resultaten som man kommit fram till men den ger oss en god utgångspunkt.11
Svensk föräldraförsäkrings utveckling och konsekvenser från 2017 av Ann-Zofie Duvander är en artikel med syftet att ge en överblick över hur föräldraförsäkringen ser ut ur ett
jämställdhetsperspektiv. I artikeln presenteras även konsekvenserna i hemmet som existerar till följd av en ojämn fördelning av föräldraledigheten.12
På tal Om kvinnor och män är en lathund om jämställdhet producerad av SCB från 2018. Statistiken är menad att användas som verktyg i jämställdhetsanalyser och ska främja Sveriges jämställdhetspolitik. Den första lathunden gavs ut 1984 och sedan dess har den uppdaterats vartannat år. I lathunden finns det övergripande statistik kring de flesta områden varav ett är föräldraförsäkringen. Genom lathunden kan vi få en helhetsbild samt förståelse för vilka korrelationer som finns mellan olika områden.13
11 Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (2015) Glastaket och föräldraförsäkringen i
Sverige.
12 Duvander, Ann-Zofie (2017) Svensk föräldraförsäkrings utveckling och konsekvenser. 13 SCB (2018) På tal om kvinnor och män - Lathund om jämställdhet 2018.
2.
Teori
I detta kapitel kommer vi att presentera de teorier som vi kommer använda oss av i uppsatsen. Teorierna kommer genomsyra hela den löpande texten och vi kommer då och då hänvisa till teorierna men framförallt kommer de användas i analys och bakgrundsdelen. Den övergripande teorin är makt och de delar inom maktanalysen som vi valt att presentera är institutioner, vilka kommer analyseras utifrån historisk institutionalism samt ett klassperspektiv där jämställdhet diskuteras. Vi kommer att använda definitioner i vår teori från diverse tänkare såsom Michel Foucault, Paul DiMaggio och John Scott. Detta eftersom vi funnit deras tankar relevanta och eftersom att de erbjuder en bra beskrivning av hur teorierna aktivt kan nyttjas. Vi har valt dessa teorier eftersom vi anser att de är värdefulla för de olika perspektiv som uppsatsen syftar till att belysa och lyfta fram och genom att använda teorierna på det här sättet hoppas vi att de kommer bidra med styrka och mångfald till vår uppsats.
2.1 Maktanalys
När det kommer till föräldraförsäkringen spelar makt en central roll. Det rör sig både om makten inom en familj mellan föräldrar, vem som besitter makten i ett samhälle samt makten som besitts av institutioner och myndigheter. I vårt arbete kommer vi därför använda oss av en löpande maktanalys som kommer implementeras på diskussionen av maktförhållanden som eventuellt lett till en ojämn fördelning av föräldraförsäkringen. Vi kommer utgå från Michel Foucaults tankar om makt som innebär att utgångspunkten är att vi inte kan identifiera makt och dess ursprung, istället betraktas makt som något rationellt. De mänskliga relationerna står i fokus och dess produktivitet vilket är skapandet av handlingar. Diskussion och resonemang kommer föras kring vad makten gör och vilken effekt den får. I vår uppsats blir detta applicerbart då vi tror att det i många fall är omedvetna val som leder till att föräldraförsäkringen blir ojämställd vilket
resulterar i att makten kontinuerligt innehas av mannen i en familj. Foucault belyser också vikten av att problematisera och ifrågasätter saker som vi tar för givet,14 såsom att det är bestämt att mamman är den som ska vara hemma med barnen det första halvåret eftersom att pappan inte är kapabel till att ta hand om barnet. 15
14 Axelsson, Thom & Qvarsebo, Jonas (2017) Maktens skepnader och effekter: Marktanalyse i Foucaults anda s. 9. 15 Försäkringskassan (2014) Föräldraförsäkringen och den nya föräldranormen. s. 9.
16 Boschini, Jonung och Persson (2005) Genusperspektiv på nationalekonomi s. 27. 17 Ibid, s. 30.
För att diskutera makten inom familjen kommer vi dessutom använda oss av en
nationalekonomisk teori som handlar om att observera familjer som en ekonomisk institution. Det var nationalekonomerna Gary Becker och Jacob Mincer som kom fram till dessa idéer på 1960-talet. En familj är enligt teorin som ett litet företag som producerar god mat, rena kläder, omsorg, m.m. som bidrar till familjens välfärd. I ett tvåpersonshushåll med ett par föräldrar finns möjligheter till specialisering där en person huvudsakligen fokuserar på hushållsarbete medan den andra ägnar sig åt marknadsarbete.16 Inom familjer pågår ständigt förhandlingar om vad som ska produceras och prioriteras och en hel del forskning har ägnats åt att ta fram modeller som kan konstatera vem som kommer ha mest inflytande i sådana förhandlingar. Resultatet blev att makten liksom på marknaden hamnar hos den som har störst tillgång till ekonomiska medel och detta är vanligtvis mannen.17 En mer jämlik fördelning av föräldraledigheten har visat sig ha samband med hur föräldrarna senare kommer fördela det obetalda arbetet i hemmet under barnens uppväxt. Dessutom är resterande försäkringar som finns tillgängliga för medborgare individuella och föräldraförsäkringen sticker ut då den är en försäkring som man delar på, detta kan med samband till den nyss nämnda teorin vara ett till incitament till att samhället på vissa sätt är utformat så att kvinnor gärna knyts till hemmet. Teorin kommer användas för att diskutera de konsekvenser som en jämn eller ojämn fördelning av föräldraförsäkringen får för män och kvinnor.
19 Hill, Michael (2013) The Public Policy Process s. 71. 20 Premfors, R et. al. (2003) Demokrati & Byråkrati s. 52.
2.2 Historisk institutionalism
Vi kommer i uppsatsen använda oss av ett historiskt institutionalistiskt perspektiv. Detta eftersom vi anser att det finns stora händelser och beslut som inträffat som har haft en stor påverkan på hur situationen ser ut idag. Historisk institutionalism utgår från att granska historiska beslut som fattats av en institution. Inom teorin kan en institution innebära regler, rutiner och normer som påverkar och kan anses vara inblandade.18 Enligt Paul DiMaggio och Walter Powell kan själva begreppet institutioner förstås som en process där vissa sociala relationer och aktioner tas för givet eftersom det är följder av att människor ingår kontrakt med varandra. Det kan handla om allt från en handskakning till giftermål eller en
myndighetsutövning. John Scott erbjuder ännu en förklaring där institutioner kan baseras på tre olika idéer. Den första handlar om att människor erkänner att det finns en tvångsmakt och ett regelsystem som de följer. Den andra är normativ och baseras på att människor upplever sociala skyldigheter, och den sista handlar om att människor anpassar sig på grund av kulturella
antaganden.19 Granskandet av institutioner, deras uppkomst och hur människor anpassar sig och accepterar dessa är ett användbart och intressant verktyg i vår uppsats eftersom
föräldraförsäkringen både handlar om myndighetsutövning från Försäkringskassan samt att dess utformning stadgas i lag. Denna teori kommer främst att användas i kapitel 4, det vill säga bakgrundskapitlet, för att hjälpa till att skapa en förståelse för hur och varför utvecklingen ser ut som den gör och vilka händelser i samhället som har påverkat detta. En annan synvinkel som teorin kan användas för att granska rör makt och asymmetriska relationer som syftar på att se hur olika institutioner behandlat olika sociala grupper ojämlikt. Detta blir också relevant i vår
uppsats, då det finns stora statistiska skillnader mellan hur olika grupper i samhället använder föräldraförsäkringen där vissa har ett avsevärt jämnare uttag. Dessa grupper är förutom män och kvinnor olika klasser i samhället där inkomst och utbildning blir ett incitament för skillnader.20
2.3 Klassperspektivet
Ett klassperspektiv anser vi är en självklar teori i vårt arbete. Detta eftersom mycket ojämlikhet och motsättningar är konsekvenser av inkomstskillnader. Manliga låginkomsttagare är den grupp som tar ut minst föräldraledighet medan det mellan akademiker är mest jämställt.21Detta är något
som vi under vårt arbete kommer diskutera och reflektera kring och klassperspektivet passar då utmärkt. Det här perspektivet kommer då främst appliceras på kapitlet där situationen idag och konsekvenserna av utformningen presenteras. En annan teori inom klassperspektivet handlar om anledningen till varför Sverige trots allt går ganska långsamt framåt i utvecklingen av
jämställdhetspolitiken, vilket då enligt teorin skulle bero på att den svenska välfärdsstaten är organiserad kring klassmotsättningar. I all politik som förs, utgås det från ett höger-vänster perspektiv där blockpolitik har en central roll. Ett sådant politiskt system har svårt att hantera frågor som faller utanför det spektrat. Jämställdhetsfrågor låter sig inte riktigt infogas i en egen kategori utan det påverkar nästan alla politiska frågor. Politiker vill dock gärna stoppa
jämställdheten i ett fack men eftersom detta inte går då det är möjligt att implementera på alla frågor så blir situationen oftast att klassperspektivet tränger ut könsperspektivet. Detta perspektiv kommer vi främst använda i analysdelen där vi presenterar politiska partiers åsikter samt ser vilka kopplingar det finns mellan uttag och inkomst/utbildningsnivå. 22
21 Försäkringskassan (2016) Föräldrapenning och yrke.
3.
Metod
Vår uppsats kommer bestå av kvalitativa studier eftersom målet är att förstå och begripliggöra hur föräldraförsäkringen utvecklats samt undersöka vilka argument och förslag det finns på förändringar i de existerande lagarna.23 Uppsatsen kommer ha en intensiv metod eftersom vi anser att det är effektivast med syftet i åtanke då detta kräver att vi går in på djupet av föräldraförsäkringen och presenterar den ur olika synvinklar och perspektiv.24
3.1 Intervju och litteraturstudie som övergripande metod
Vår metod består av två delar, intervjuer som blir vår huvudmetod samt litteraturstudier som blir en kompletterande metod. Något som bör understrykas är att svar på uppsatsens frågeställningar inte kommer att tillhandahållas genom en viss intervju eller material. Istället är de två metoderna är tänkta att tillsammans komplettera varandra för att kunna presentera en bred empirisk
bakgrund som kommer genomsyras av teorianknytningar.25
3.1.1 Intervjuer
För att besvara frågorna om vilka förslag det finns på ändringar och vilka argument företrädarna driver är tanken att man använder sig av informantintervjuer. Detta för att kunna intervjua företrädare för de olika ståndpunkterna och få fram vilka argument de för och representerar. För att komplettera argumenten och för att få en inblick och förståelse för utvecklingen av lagarna kommer det även genomföras intervjuer med sakkunniga personer som är väl insatta.
Intervjuerna med representanter från olika åsiktskorridorer behövs för att ge uppsatsen trovärdighet och för att kunna svara på frågeställningarna. Eftersom att vi kommer välja ut specifika politiker och talespersoner så kommer det bli en aktörscentrerad studie. Detta kommer vi göra eftersom att vi som tidigare nämnt vill få ståndpunkter från de olika sidorna alltså vänster och höger, något som förankrar sig i vårt tema gällande klass.26 Intervjuerna kommer vara semistrukturerade med öppna svarsalternativ eftersom vi vill kunna föra en diskussion och ge
23 Teorell, Jan & Svensson, Torsten (2007) Att fråga och att svara- Samhällsvetenskaplig metod s. 265. 24 Ibid, s. 266.
25Teorell & Svensson (2007) Att fråga och att svara s.100. 26 Beckman, Ludvig, (2005) Grundbok i idéanalys s.17.
utrymme för intervjupersonen att delvis kunna styra intervjun för att argumentera för sina ståndpunkter.27 Hur vi resonerat kring personuppgiftsbehandling presenterar vi i bilaga 2.28
Till samtliga av informanterna kommer vi skicka ut frågorna i förväg för att de ska få en
uppfattning om vad som kommer att beröras i intervjun. Frågorna är identiska för samtliga med undantag för de frågor som skickas till representanten för Försäkringskassan. Valet att formulera om vissa frågor till just Försäkringskassan grundar sig i att det rör sig om en oberoende
myndighet. Åsikter är därför inte aktuellt och inte heller relevant som det däremot är för politiska och fackliga representanter. Försäkringskassan är även tänkt som en utgångspunkt för att
sedermera se vad de övriga aktörerna hade för funderingar utifrån Försäkringskassans arbete. Målet med att intervjua Försäkringskassan handlar alltså om att få en uppfattning om deras arbete med föräldraförsäkringen.
3.1.2 Motivering av informanter
De många aspekterna av föräldraförsäkringen har skapat en debatt idag där olika personer från olika delar av samhället resonerar olika. På grund av detta har vi velat fått en spridning av åsikter som vi intervjuar och därför har vi försökt att intervjua företrädare för de diverse olika
ståndpunkterna. Först och främst kommer en oberoende tjänsteman som jobbar på
försäkringskassan som analytiker att intervjuas. Syftet med intervjun är att få en förståelse och bakgrund för de institutionella beslut och tankar som finns som har format hur
föräldraförsäkringen ser ut idag. Eftersom en stor del av vårt material kommer från
Försäkringskassan anser vi även att de spelar en stor roll i vår uppsats och det känns därför även av det skälet som en självklarhet att få en mer personlig förståelse för hur de arbetar och
resonerar.
27 Ibid, s. 89.
28 Linköpings Universitet (2018) Personuppgiftsbehandling vid examinerande moment och examensarbete –
Representanter från politiken kommer att presenteras i form av en Kristdemokrat och en
Vänsterpartist som kommer få uttrycka sina egna och sitt partis åsikter. Dessa intervjuer är tänkta att få bli ett svar på Försäkringskassans handlingar och hur myndigheten följer riksdagens
direktiv. Dessutom vill vi få reda på partiernas åsikter och tankar om vilka reformer som behöver genomföras samt vad de tycker om utformningen av föräldraförsäkringen idag. Vi har valt Vänsterpartiet och Kristdemokraterna eftersom att det är representanter för två väldigt skilda politiska ideologier vilket vi anser kommer bidra till en bred och intressant diskussion i vår uppsats. Att undersöka deras åsikter om utformningen och hur de ser på uppdelningen av föräldraförsäkringen mellan könen i ett föräldraskap kommer skapa en möjlighet för att kunna dra slutsatser och diskutera ideologiska konsekvenser.
För att få en röst och bild som representerar folket kommer vi att intervjua två informanter från fackförbund. Detta eftersom arbetsplatsen är en av de platser där fördelningen av
föräldraförsäkringen får som störst konsekvenser och det finns tydliga negativa samband för kvinnor som tar ut en stor del av föräldraledigheten och deras karriärmässiga möjligheter. Den ojämna fördelningen är därför en hjärtefråga för många fackförbund även om förslagen på reformer skiljer sig mellan organisationerna. De representanter som vi valt arbetar dels som utredare på SACO och dels som samhällspolitisk talesperson på Forena. SACO är Sveriges akademikers centralorganisation som består av 21 förbund och 700 000 medlemmar. SACO bildar opinion, genomför utredningar, försöker förbättra arbetsvillkor och arbetar för en stärkt jämställdhet på arbetsmarknaden.29 Den andra organisationen vi valt är Forena, vilket är
försäkring- och bankbranschens fackförbund. Organisationen är partipolitiskt fristående och har drygt 14 000 medlemmar. Liksom SACO arbetar de opinionsbildande och bedriver frågor som är av vikt för medlemmarna med arbetslivet som utgångspunkt. 30
29 SACO, SACO driver akademikers frågor. 30 Forena, Om Forena.
3.3 Litteraturstudie
Den andra huvudmetoden är litteraturstudie, vilket innebär en metodisk och kritisk granskning av litteratur. Vi kommer göra en systematisk sökning (datainsamling) och sortera materialet med hjälp av en innehållsanalys.31 Denna metod är aktuell för vårt arbete eftersom vi har tillgång till
en hel del material då föräldraförsäkringen är ett omskrivet ämne och för att kunna avgränsa material så kommer vi välja ut teman som blir begrepp och genomföra en analys baserat på dessa. Vi kommer både samla in vetenskaplig information i form av utredningar och lagförarbeten samt komplettera detta mer en mer åsiktsbaserad faktainsamling då artiklar, partiprogram och undersökningar kommer läsas.
Försäkringskassan har en särställning inom föräldraförsäkringen då det är den myndigheten som administrerar och handlägger de olika delarna av föräldraförsäkringen samtidigt som
myndigheten agerar som informationsskapare. I rollen som informationsskapare samlar
försäkringskassan information av det nuvarande läget av försäkring både genom kvalitativa och kvantitativa metoder. Resultatet av detta samlas i olika socialförsäkringsrapporter samt kortare analyser som publiceras på myndighetens hemsida. Inom ämnet har de publicerat en rad socialförsäkringsrapporter genom åren och några exempel på dessa som vi kommer använda presenteras nedan. Jämställd föräldraförsäkring: Utvärdering av de reserverade månaderna i
föräldraförsäkringen är en utredning från 2019, den kommer ge oss underlag och statistik för
konsekvenserna av de reserverade månaderna i föräldraförsäkringen. Dess utgivare samt året då den skrevs gör källan väldigt trovärdig och aktuell. Resultatet av rapporten visar att införandet av fler reserverade månader i första hand påverkade föräldrar med medelhög utbildning (avslutad gymnasieutbildning men ingen utbildning på högskolenivå) och medelhög inkomst
(inkomstkvartil 2 och 3). Reformen ökade däremot inte uttaget bland män med mycket låg utbildning och/eller inkomst, som innan reformen hade ett lågt uttag av föräldrapenning.
En annan rapport från Försäkringskassan som vi använder i vår uppsats är Ojämställd
arbetsbörda: Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och obetalt arbete från
2013. Syftet med rapporten är att sammanställa vad som påverkar fördelningen av obetalt arbete och vilken roll uttaget av föräldraförsäkringen spelar. Ytterligare material från myndigheten är
Föräldrapenning: Båda föräldrarnas försäkring? Från 2011, De jämställda föräldrarna. Vad ökar sannolikheten för ett jämställt föräldrapenninguttag? Från 2013 samt Föräldraförsäkringen och den nya föräldranormen från 2014. Dessa tre socialförsäkringsrapporter är äldre och inte lika
aktuella som den förstnämnda, däremot är 9 år såsom Föräldrapenning: Båda föräldrarnas
försäkring? inte en förödande aspekt. I mångt och mycket är problematiken idag densamma som
2011. Därför är motiveringen till att fortfarande använda dessa att de fyller sina syften när de teoretiska aspekterna ska undersökas. Likaväl så skapar de en förståelse för utvecklingen av föräldraförsäkringen.
Regeringen beslutade 2016-02-04 om att påbörja en särskild utredning gällande lagarna kring föräldraförsäkringen, arbetet påbörjades av utredaren Lars Arrhenius 2016-04-04. Den statliga offentliga utredningen (SOU 2017:101) Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn
– en ny modell för föräldraförsäkringen lämnades över till den dåvarande
socialförsäkringsministern Annika Strandhäll 2017-12-18 och presenterade en rad förslag på förändringar för en mer modern och jämställd försäkring. Utredningen har också fungerat som underlag när riksdagspartierna har formulerat sin ståndpunkt gällande föräldraförsäkringen och vilka förslag som ska genomföras. Således har inte utredningen fått den slagkraft som tanken var då inga av de föreslagna reformerna ännu har genomförts, trots att det har varit ett riksdagsval sedan publiceringen av rapporten.
3.4 Källkritik
Vikten av att förhålla sig kritisk till sina källor är stor och har genomsyrat hela vår uppsats. På grund av det kontroversiella huvudtemat som ligger till grund för vårt syfte - en jämställd föräldraförsäkring - finns det många röster som anser sig ha rätt i sin sak samt vara benägna att vrida det befintliga faktaunderlaget för att understryka just sina åsikter. För att detta faktum inte ska ha kommit att påverka uppsatsen i någon större grad och riskera att skapa systematiska
mätfel har vi valt att värdesätta god validitet. Samtidigt har viljan att undvika några osystematiska mätfel gjort att god reliabilitet värdesatts likartat.32
Avsikten med uppsatsen är att med hjälp av teoretiska teman förklara vårt huvudämne utifrån empiri. Beroende på hur god kopplingen är mellan det som avses att mäta och
operationaliseringen blir validiteten olika, vår strävan är att den ska var stark och därför kunna uppnå hög validitet. 33 Genom att välja flera teorier undviks systematiska mätfel då risken för att överskatta eller underskatta fenomenet jämställd föräldraförsäkring måste diskuteras i symbios. Liknande argument förs när det gäller den metodiska delen. Intervjuinformanternas olika bild av huvudämnet granskas och utmanas av varandra för att på så sett sammanfalla på ett så nyanserat och trovärdigt sätt som möjligt.
Formatet för intervjuerna som ligger till grund för arbetet har utförts på ett likartat sätt. Informanterna i intervjuerna har fått förbereda sig genom att motta de planerade frågorna i förväg. Eftersom vi valt att genomföra semistrukturerade intervjuer har följdordningen av frågorna varierat, detta riskerar att påverka reliabiliteten negativt då risken för heterogena resultat kan uppstå. Däremot var detta ett aktivt val då fördelarna med semistrukturerade
överväger risken med något lägre reliabilitet. Sedermera utfördes andra åtgärder för att motverka lägre reliabilitet, genom att strukturera intervjuerna på samma sätt, ge informanterna exakt samma information samt att vi skribenter hade samma uppgifter under samtliga intervjuer.
34Således ska en kritik mot den andra valda metoden nämnas, i innehållsanalysen har vi valt ett
stort antal material, detta kan orsaka svårigheter i själva sammanställningen. Risken med ett ohanterligt antal referenser har motarbetats genom att skapa ett enskilt kapitel för
operationalisering.
Eftersom att vi skribenter och hela världen i rådande stund då arbetet skrivs befinner oss i en pandemi kommer detta självklart att påverka vilka beslut vi kan, vill och bör fatta. 35 Detta kommer framförallt påverka vår metod. Intervjuer genomförs enligt oss bäst genom personliga
32 Teorell & Svensson (2007) Att fråga och att svara s. 57. 33 Ibid s. 59.
34 Teorell & Svensson (2007) Att fråga och att svara s. 59. 35 Folkhälsomyndigheten (2020) Veckorapporter om covid-19.
möten men då detta är något som i största mån bör undvikas kommer vi genomföra intervjuerna via telefon. Det gör att det är svårare att skapa ett förtroende med intervjuobjektet, då man inte på samma sätt kan tyda ut betydelser av det som sägs.
3.5 Operationalisering
Resultatet av att ha två metoder har gjort att mängden material har blivit relativt omfattande och för att kunna nå en hög validitet som eftersträvas har vikten att kunna sortera framkommen information aktualiserats. Materialet i uppsatsen kommer såväl från intervjuer, som utredningar, lagtext, artiklar, partiprogram och rapporter, eftersom att dessa är av olika natur så kommer vi behöva göra en sammanställning av dessa och sortera utifrån ett antal perspektiv som kommer vara vägledande för oss. Sorteringen kommer främst vara aktuell i analysdelen där materialet, då både genom innehållsanalys och intervjuer kommer att få en direkt koppling till de teorierna som följaktligen är våra teman. Innehållsanalys innebär att det sker en rangordning och kategorisering av material genom att identifiera olika teman och begrepp i texten.36 Kategoriseringen ska utgå från den valda teorin, således kommer vår innehållsanalys att bestå av en sortering som utgår ifrån våra perspektiv: makt, klass, institution, normer och kön. Strävan är att de olika elementen av det insamlade materialet, vad som har framkommit i innehållsanalysen samt de olika genrer av intervjuobjekten ska presenteras på ett tydligt sätt så att möjligheten att kunna urskilja
framtida aspekter ska bli möjliga. Kopplingen mellan våra teoretiska teman och empirin kommer gemensamt användas för att besvara vårt syfte och huvudperspektiven är alltså avgörande för denna uppsats.37
36 Khayati, Khalid (2020) Komplexa metoder och komplexa analyser s. 20. 37 Ibid s. 59.
4.
Föräldraförsäkringen - idag och igår
I detta kapitel kommer vi med hjälp av ett historiskt institutionalistiskt perspektiv gå igenom de omständigheter som har påverkat föräldraförsäkringens utformning. Genom att presentera centrala historiska händelser hoppas vi kunna skapa en bättre förståelse för vilka reformer som genomförts och varför. Händelserna presentera i kronologisk ordning från 1900-talet fram till 2020.
4.1 Kvinnan med det ensamma ansvaret för barn och hem
Året var 1974 när föregångaren till vad som idag är föräldraförsäkringen som vi känner till föddes. Processen som mynnade ut i skapandet av föräldraförsäkringen år 1974 bör beskrivas som en kvinnokamp.38 Den kvinnliga frigörelsen i Sverige i modern tid kan beskrivas ha sin start i början på 1900-talet. När Sverige gick från att vara ett primitivt fattigsamhälle till att bli ett mer utvecklat välfärdssamhälle. I flera av de europeiska länderna kom kvinnors förvärvsarbete igång under krigsperioderna 1914–1945, när männen blev inkallade i krigen fick kvinnorna ta över deras arbeten i industrierna. I Sverige däremot, med landets neutraliseringspolitik blev bortfallet inte lika kraftigt vilket innebar att kvinnor började förvärvsarbeta i en större utsträckning något senare.39 Åren mellan 1945–1950 uppmättes att förvärvsarbetande kvinnor som var gifta steg med 50 procent vilket resulterade i att vid år 1950 var en tredjedel av alla kvinnor i åldrarna 15– 45 upptagna i något typ av förvärvsarbete.40 Vidare in på 1960-talet när det rådde arbetsbrist i Sverige fortsatte trenden. I och med detta skedde en övergång från ett enförsörjarsystem till ett tvåförsörjarsystem, vilket skapade incitament för att samhällets stöd och gemensamma ansvar över barnen ökade.41 Under 1960 och 1970-talet började feministiska röster att mer frekvent
höras i framförallt USA och Västeuropa dit Sverige tillskrivs. I och med ökningen av kvinnligt förvärvsarbete ökade behovet av barnomsorg. Vikten av barnomsorg grundade sig på kvinnors möjlighet till förvärvsarbete som skapar en självständighet. Politiska reformer som blev konsekvenserna av de feministiska rösterna var införandet av särbeskattning (individuell
38 Försäkringskassan (2011) Föräldrapenning: Båda föräldrarnas försäkring? 39 Försäkringskassan (2014) Föräldraförsäkringen och den nya föräldranormen. s. 4. 40 Sträng, G. E. (1954) Proposition. Förslag till lag om moderskapshjälp m.m. s. 36. 41 Försäkringskassan (2014) Föräldraförsäkringen och den nya föräldranormen. s. 4.
beskattning av inkomsten ersatte sambeskattning) år 1971 samt att vi gick över från moderskapsförsäkring till föräldraförsäkring vilken skedde 1974.42
Föräldraförsäkringen utformades så att sex månaders föräldrapenning gavs till föräldrarnas förfogande med en ersättningsgrad på 90 procent av den tidigare inkomsten. Försäkringen kunde utnyttjas tills barnet fyllde 8 år. Vilket innebar att föräldrar för första gången fick rätt till
ekonomisk ersättning när de var hemma med sina barn samt att föräldrar gavs rätten att dela fritt på ledigheten.43 Tanken med föräldraförsäkringen var att sätta individen i fokus, alltså både mannen och kvinnan istället för att bibehålla de gamla strukturerna med moderskapsförsäkringen där fokuset endast riktades mot kvinnorna. I praktiken innebar det att, istället för att endast kvinnorna hade rätt att vara hemma med barn fick även män rätt till det, samtidigt som individen var berättigad ersättning av staten - föräldrapenning. En distinkt skillnad mellan
moderskapsförsäkringen och föräldraförsäkringen var även att den nya var pensionsgrundande och skattepliktig. Utöver föräldrapenningen ingick även sjukpenning vid vård av sjukt barn, 10 dagar gavs till familjer per år upp till barnet fyllt 10 år.
4.2 Reformer för en mer jämställd föräldraförsäkring
Sex månader utökades snabbt till sju månader år 1976 och ytterligare två år senare till nio månader. Utökningen av antal dagar som föräldraförsäkringen innefattade skedde successivt under de följande decennium. I Socialförsäkringsrapport 2011:13 Föräldrapenning Båda
föräldrarnas försäkring? presenteras utvecklingen som sammanfallande konsekvens av valår till riksdagen som har gett upphov till politiska reformer.
Källa: Försäkringskassan44
Sjukpenning som gavs för vård av barn avskaffas och infördes istället som en del i
föräldrapenningen år 1977 för att sedan år 1986 få namnet tillfällig föräldrapenning som det i
42SCB (2006) På tal om kvinnor och män - En lathund om jämställdhet s. 9. 43 SCB (2014) På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet s. 44.
47 Försäkringskassan (2011) Föräldrapenning - Båda föräldrarnas försäkring? s. 41.
nutid fortfarande tituleras som. Antalet dagar samt ersättningsnivån har varierat sedan införande men år 1995 ges för första gången rätten att överlåta den tillfälliga föräldrapenningen, istället för att någon av föräldrarna tar ut den tillfälliga föräldrapenningen kan en närstående nyttja denna del av försäkringen.
År 1990 bestod fördelningen av föräldrapenningen av att 93 procent togs ut av kvinnor och 7 procent av män.45
Den första individualiseringen av försäkringen skedde år 1995 då de första reserverade dagarna infördes. Det som individualiseringen skapar, är en situation där de reserverade dagarna inte går att överlåta till den andra parten i föräldraförhållandet. Vid den första reservationen som gjordes var det 30 dagar som öronmärktes för vardera föräldern, dessa 30 dagar fick ha kvar den
ursprungliga ersättningsnivån på 90 procent av inkomsten, medans resterande dagar delades upp så att 300 av dem fick en ersättningsnivå på 80 procent och de sista 90 dagarna var
ersättningsnivån på lägstanivå, då kallad garantibelopp. Förändringar i mönstret kring
användningen av försäkringen kunde uppmätas, männens uttag av föräldrapenningen ökade och år 1998 hade män ett uttag av föräldrapenningen på 10 procent.46
2002 reserveras en till månad för vardera föräldern och det totala antalet föräldrapenningdagar förlängdes samtidigt till 480 per föräldrapar. Ersättningsnivån på dessa 30 nya dagarna blev detsamma som den ursprungliga ersättningen. Tre år senare, 2005 tog män ut 20 procent av föräldrapenningen medan kvinnor tog ut 80 procent. Effekter som kunde uppmätas av den nyinförda reserverade månaden var att andelen män som tog ut föräldrapenning ökade med 17 procentenheter bara på första barnkullen. En ytterligare effekt var att över hälften av männen dock inte hade använt sig av de reserverade dagarna innan barnet hade fyllt 4 år, utan lätt dessa brinna inne.47
2016 reserveras en tredje månad, vilket innebär att 90 dagar är reserverade för vardera föräldern. Detta är den senaste reformen som gjorts och så ser föräldraförsäkringen ut idag när det gäller
45 SCB (2014) På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet s. 42. 46 Försäkringskassan. Föräldraförsäkringen 45 år.
individualiseringen av den. I en rapport från 2019 utvärderar Försäkringskassan effekterna av den tredje månaden och resultatet är mer hämmat i jämförelse med de två tidigare reformerna. 48
4.3 Ersättningstak och jämställdhetsbonus
Parallellt med reserverande av dagar så har andra reformer genomförts, såsom en höjning av ersättningstaket som infördes år 2006 och jämställdhetsbonus som kom till liv 2008. Dessa är reformer var tänkta att minska den ojämna fördelningen av föräldraförsäkringen.49 Bonusen som infördes innebar att föräldrar kunde ansöka om att få skatteavdrag för de dagar de tog ut utöver de reserverade månaderna. Detta gällde för den parten i ett föräldraförhållande som hade det största uttaget av föräldrapenning under ett kalenderår och arbetade eller studerade när den andra föräldern tog ut föräldrapenning. Förhoppningen var att skapa incitament för att öka deltagandet i arbetslivet, något som inte infriades efter de första åren av jämställdhetsbonusen då effekterna fortfarande uteblev. Detta resulterade i en förenkling av bonusen 2012, så att föräldrar inte längre behövde ansöka om bonusen utan fick den utbetald månadsvis. Jämställdhetsbonusen blev dock kortlivad och avskaffades år 2017.50
Ersättningstaket eller inkomsttaket för sjukpenninggrundande inkomst (SGI) höjs från det tidigare 7,5 prisbasbelopp till 10 för alla delar som ingår i föräldraförsäkringen. Men redan året därpå så sänktes det tillbaka till det ursprungliga prisbasbeloppet för tillfällig föräldrapenning och havandeskapspenning. Alltså förblev föräldrapenningen höjd.51
48 Försäkringskassan (2019) Jämställd föräldraförsäkring: Utvärdering av de reserverade månaderna i
föräldraförsäkringen s. 5.
49 SCB (2018) På tal om kvinnor och män: Lathund om jämställdhet s. 49. 50 Försäkringskassan, Föräldraförsäkringen 45 år.
4.4 Föräldraförsäkringen idag
Sedan 2016 har föräldraförsäkringen i Sverige varit utformad på så sätt att 90 dagar av de totalt 390 dagarna är reserverade för vardera föräldern. Totalt kan föräldrapenning betalas ut i 480 dagar för ett barn men det är endast under 390 av dessa dagar som ersättningen baseras på den inkomst du har och sedan under de resterande 90 dagarna får föräldern endast ta ut en ersättning på 180 kr per dag, dessa dagar kallas för en “lägstanivå”.52 Regleringen av försäkringen är utformad i två lagar. Föräldraledighetslagen (1995:584) reglerar allt från hur ledigheten ska se ut till vad som räknas som diskriminering i samband med havandeskap.53 I Socialförsäkringsbalken (2010:110) lagstadgas rätten till föräldrapenning.54 Lagen berör allt ifrån vad som gäller om man är ensamstående till vad som gäller vid adoption eller om föräldern saknar möjlighet att ta hand om barnet.
I de familjer där föräldrarna är sammanboende är det vanligast att mamman är hemma under barnets första levnadsmånader och att pappan kommer in i den andra delen av föräldraledigheten. Generellt för föräldrar oavsett inkomst är det endast drygt fem procent av föräldrarna som delat jämställt på föräldrapenningen. Efter de två första åren blir uttaget mer jämställt men fortfarande finns det en skillnad mellan de med låg inkomst där 12 procent delat jämställt och de med hög inkomst där 34 procent delat jämställt. En faktor som dock krånglar till det hela och som gör att det som ser jämställt ut på pappret inte behöver vara det är att uttaget av föräldrapenningen och uttaget av föräldraledighet är två olika saker och framförallt mammor är föräldralediga utan att ta ut föräldrapenning vilket gör att siffrorna över uttagen ser mer lika ut.55
52 Försäkringskassan, Föräldrapenning.
53 Försäkringskassan (2019) Jämställd föräldraförsäkring: Utvärdering av de reserverade månaderna i
föräldraförsäkringen” s.5.
54 Sveriges Riksdag, Socialförsäkringsbalk (2010:110).
5.
Analys
I följande kapitel kommer resultatet från våra två metoder att presenteras, intervjuer samt en del material från litteraturstudierna. Presentationen av resultatet kommer ske i en analys där makt är det övergripande temat. Som nämnt under rubriken operationalisering kommer analysen vara uppbyggd på ett sådant sätt att de av oss uppmärksammade beståndsdelarna inom maktanalys, det vill säga institutioner, politik, klass och normer kommer presenteras genom att de olika informanternas uppfattningar presenteras. Tanken med kapitlet är att ge läsaren en
sammanhängande förståelse för sambanden mellan våra teorier och det material som vi samlat in för att slutligen kunna få en övergripande tanke om vilka tolkningar av föräldraförsäkringen som finns samt vilka framtidsutsikter försäkringen har.
5.1 Samspelet mellan maktutövning och institutionernas utformning
Institutioner spelar en central roll när det kommer till föräldraförsäkring av den anledningen att det är en statlig myndighet som kontrollerar och reglerar föräldraförsäkringen samt att
utformningen bestäms av lagrum. Som vi tidigare belyst så påverkas även åsikterna om försäkringen av historiska händelser och samhällsdebatten spelar även den en stor roll när det kommer till vilka idéer det finns på reformer. Nedan kommer olika förslag på förändringar från både partier, politiska talespersoner samt andra intresseorganisationer presenteras för att skapa en bild av hur institutionen skulle kunna styras utifrån olika intressen.
Henrik Lindholm som arbetar som analytiker och utredare på Försäkringskassan påpekar bland annat att då Försäkringskassan styrs av en generaldirektör som tillsätts av regeringen är det den rådande regeringen som väljer riktning och påverkar prioriteringen av de olika frågorna hos Försäkringskassan. Det är i regleringsbrevet som det specificeras hur Försäkringskassan ska arbeta och där kan det exempelvis bestämmas huruvida myndigheten ska arbeta med ett jämställt uttag av föräldrapenningen eller inte. Då det även är generaldirektören som genom
regleringsbrevet får sina instruktioner om hur myndigheten ska styras så kan man säga att det även är detta som blir avgörande vilka rapporter och SOU:s som ska genomföras och beroende på hur generaldirektören prioriterar så kommer detta få avspegling på myndighetens arbete. Eftersom att systemet är utformat på det här sättet så har inte samhällsdebatten en tydlig
påverkan på Försäkringskassans arbete utan folkets åsikter representeras av regeringen som i sin tur sätter tonen för försäkringskassans prioriteringar.56
5.1.1 Politiska partiers syn på föräldraförsäkringen
Som sagt är det den styrande regeringen som delvis kommer kunna dirigera utvecklingen av arbetet med Försäkringskassan och då politiska partier styrs av diverse olika ideologier så kommer de ha olika visioner om hur Försäkringskassan bör styras och hur försäkringen bör vara utformad. Moderaterna med deras konservativa ställning i svensk politik resonerar kring
föräldraförsäkringen utifrån vikten att kvinnor inte ska hamna i ett bidragsberoende. Partiets starka åsikt under 2000-talet har varit att “det ska alltid löna sig att jobba” 57 och därför får inte skatter och bidrag utformas så att kvinnor i familjer förlorar på att arbeta menar partiet.58 Ett utökat antal öronmärkta dagar till individen i föräldraförsäkringen är något som Moderaterna motsätter sig, och de menar istället att den redan existerande reservationen av månaderna är tillräcklig. Sverigedemokraterna beskriver sig själva som socialkonservativa, och deras politik när det rör föräldraförsäkringen är att “staten ska inte styra hur familjer väljer att fördela föräldraledighet”.59 I en debattartikel publicerad av SVT Nyheter signerad två av SD:s
riksdagsledamöter, Julia Kronlid och Paula Bieler, förklaras det att Sverigedemokraterna är emot en bestämd uppdelning av föräldraförsäkringen och de menar istället att den bästa metoden för att nå en jämställd försäkring uppnås genom att minska de ekonomiska förlusterna för familjen. Av den anledning är Sverigedemokraterna för förhöjd föräldrapenning, de vill alltså höja taket för föräldrapenningen.60
Centerpartiet lyfter vikten av en flexibel föräldraförsäkring, och menar att dagens
föräldraförsäkring i mångt och mycket ger den flexibiliteten som är nödvändig. För att få föräldraförsäkringen mer jämställd som Centerpartiet tillkännager ser dem andra lösningar istället för just öronmärka fler dagar. Till exempel menar partiet att jämställdhetsbonusen borde återanskaffas samt att en VAB-bonus skulle införas då ett av huvudproblemen med den
56 Lindholm, Henrik. Analytiker & Utredare på försäkringskassan. Intervju (2020-04-22). 57 Moderaterna, Hela Sverige ska jobba.
58 Moderaterna, Ökad jämställdhet. 59 SD, A till Ö.
föräldraförsäkringens situation är att kvinnor i större utsträckning är hemma med sjukt barn än män. Möjligheterna för att mor - och farföräldrar att kunna hjälpa vill partiet utveckla samt att det borde ges mer information till samhället om varför det är bra att dela lika mellan föräldrarna. Centerpartiet har en historia samt inriktning mot att värna om företag, därav vill partiet göra det enklare för egenföretagare att kunna ta ut föräldraledighet.61 Liberalerna menar, likt sina före detta allianskollegor, att de öronmärkta dagarna, så som dem är nu är tillräckliga. Däremot vill de öka flexibiliteten på så sätt att föräldrar kan välja att ta kort föräldraledighet med full ersättning men också till längre fast då till lägre ersättning. Liberalerna likt Centerpartiet lyfter VAB som ett potentiellt förbättringsområde för jämställdhet inom föräldraförsäkringen. I och med att kvinnor är hemma med sjukt barn drabbas kvinnor ekonomiskt av det mindre generösa ersättning av VAB än den vanliga föräldrapenningen. Liberalerna vill därför att samma nivå av ersättning som föräldrapenningen ges ska gälla för VAB.62
Socialdemokraterna har varit i regeringsställning sedan år 2014 med stöd först av Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Partiet vill fortsätt att individualisera föräldraförsäkringen något som partiet tidigare har varit med och röstat igenom med bland annat den tredje öronmärkta månaden år 2016. Däremot vill partiet att kommande reformer ska utgå ifrån “att föräldraförsäkringen moderniseras så att den fungerar för alla familjekonstellationer”.63 Utöver en fortsatt
individualisering vill partiet höja taket för den nuvarande ersättningen av VAB. Bland annat har regeringen 2016 beställt en utredning där syftet var att undersöka vilka förändringar som bör göras för att uppnå en modernare och mer jämställd föräldraförsäkring.64 Miljöpartiet vill likt Socialdemokraterna att individualiseringen ska utökas för föräldraförsäkringen, då specifikt till en tredjedel var för vardera förälder och att den sista delen ska kunna användas fritt, exempelvis överlåtas till en person som tillhör barnets familj, exempelvis en farfar, mormor eller en
bonusförälder.65
61 Centerpartiet, Föräldraförsäkring. 62 Liberalerna, Föräldraförsäkring. 63 Socialdemokraterna, Föräldraförsäkring
64 Regeringskansliet (2017) Regeringen tar emot Utredningen om en modern föräldraförsäkring. 65 Miljöpartiet, Feminismen måste gå längre.
Pia Steensland, riksdagsledamot och politisk talesperson för familjefrågor för Kristdemokraterna, anser att det är föräldrarna själva som bäst bestämmer hur det ska se ut och fungera i just deras familj. Hon tycker därför inte att föräldraförsäkringen är något som politiken ska blanda sig i utan det ska vara upp till varje enskilt föräldrapar att bestämma.
Steensland berättar i intervjun att,
Från Kristdemokraternas sida ser vi att föräldraförsäkringen finns till för barnens skull, för att bygga upp anknytningen till båda sina föräldrar, för att på så sätt skapa trygga familjer. Något som Kristdemokraterna tror starkt på. Bygger vi upp trygga ungdomar så bygger vi i grunden en plattform för ett tryggt samhälle i stort. 66
Steensland anser inte att föräldraförsäkringen ska användas som ett jämlikhetsinstrument utan att det i så fall finns andra delar inom familjepolitiken som kan regleras för att främja jämställdhet. Dessutom lyfter hon att det också handlar om hur man tänker på jämlikhet då det till exempel också finns stora socioekonomiska faktorer som kan påverka. Mycket hänger dessutom ihop med arbetssituationer, normer och attityder. Män som arbetar inom kvinnodominerade yrken tenderar exempelvis att ta ut flera dagar. Alltså menar Steensland att det inte är just föräldraförsäkringen i sig som ger upphov till ett ojämnt uttag utan att det är andra delar som pensionsvillkor och hinder i själva systemet som gör det fördelaktigt för kvinnor att ta ut flest dagar.67
Ett förslag som Mattias Foldemark och Vänsterpartiet i Trollhättan driver handlar om att jobba för en tvådelad föräldraförsäkring då hälften av dagarna är reserverade för vardera föräldern. I nuläget finns det alla förutsättningar för att föräldrar ska dela lika på ledigheten men då dagar kan brinna inne eller överlåtas till den andra föräldern så ser det fortfarande väldigt ojämnt ut. Han lyfter även att det är viktigt att fortsätta utveckla sättet att hantera ekonomiska ojämlikheter på för att kunna neutralisera den faktorn då det fortfarande är ett starkt argument för många föräldrapar till varför de delar ojämnt på föräldraförsäkringen.68
66 Steensland, Pia. Riksdagsledamot och politisk talesperson för familjefrågor, Kristdemokraterna. Intervju (2020-
04-22).
67 Ibid.
68 Foldemark, Mattias. Gruppledare och medlem i kommunstyrelsen för Vänsterpartiet Trollhättan. Intervju (2020-
5.1.2 Intresseorganisationers syn på föräldraförsäkringen och relevanta förändringar
Representanterna för intresseorganisationer som vi intervjuade var eniga om att förändringar i regelverket och på Försäkringskassan behöver genomföras för att vi ska nå en jämnare
fördelning mellan män och kvinnor. Samtliga tyckte även att föräldraförsäkringen bör användas som ett verktyg för att nå jämställdhet i samhället. Håkan Svärdman, samhällspolitisk chef på Forena, förespråkar en högre pensionsrätt som ska kompensera för tiden då man varit
föräldraledig då en av de stora negativa konsekvenserna för kvinnor är just att de får en sämre pension och därmed en sämre position i samhället och i familjen. Han har följande förslag på reformer,
Det är inte dem rationella argumenten som tas upp i debatten utan istället förs argument såsom att familjer måste få bestämma själva. Då har vi sagt att det kanske är lämpligare, istället för att hacka sig fram, genom att trycka så hårt på att föräldrar måste dela, så ser vi att traditionen med att öka de reserverade dagarna successivt är något som väl fungerat och visat sig vara effektiv. Samt har skapat relativt liten debatt när det väl kommer till kritan, därför tror vi på att detta är något som skulle kunna införas varje år. Vårt förslag innebär att man exempelvis börjar med den barnkullen som föds 2021, att deras föräldrar ska få 13 extra dagar som är reserverade, så att varje föräldrar 220 dagar sen 40 dagar att vara flexibla med. Genom en successiv höjning skulle
problemet kunna vara löst.
Dessutom anser Forena att jämställdhetsbonusen kan användas som en morot i systemet och att den bör innebära högre ersättning men som kan avvecklas i takt med att man reserverar allt fler dagar.69
Thomas Ljunglöf, statistiker och utredare på SACO förespråkar en försäkring med tre lika stora delar där två delar reserveras till vardera förälder och den tredje delen kan användas av
föräldrarna eller överlåtas till en närstående.70 Henrik Lindholm anser även han att fler månader bör reserveras men tycker även att en bortre tidsgräns för när man får ta ut föräldraförsäkring kan vara aktuellt då föräldrar sedan 2014 kan ta ut föräldrapenning fram till barnets 12 årsdag men endast spara 96 dagar efter barnet 4-års dag. Genom att införa flera gränser där en viss mängd föräldrapenningdagar brinner inne om de inte nyttjas innan en viss ålder anser han att man skulle kunna få fler pappor att vara föräldralediga i högre utsträckning innan barnet börjar på förskolan. Han tycker att individualiseringen, i form av reserverade månader, kan behöva kompletteras med
69 Svärdman, Håkan. Samhällspolitisk chef på Forena. Intervju (2020-04-28). 70 Ljunglöf, Thomas. Statistiker & Utredare på SACO. Intervju (2020-04-22).
tidsgränser. Annars finns risken att de reserverade månaderna används för att dryga ut
semestrarna under skollov och liknande istället för att bidra till en mer jämställd föräldraledighet innan förskolestart.71 Detta är något som även Ljunglöf nämner och beskriver att “det finns
exempel på missbruk” samt att “SACO vill koncentrera mer dagar till de två första åren av ett barns liv”.72
5.2 Konsekvenser av fördelningen mellan könen
En utav de största negativa konsekvenserna av en ojämn uppdelning av föräldraförsäkringen är att kvinnor hamnar efter karriärmässigt och får därav en sämre löneutveckling. Generellt i Sverige har kvinnor svårare än män att uppnå de allra högsta lönerna och det beror på glastaket. Glastaket är ett osynligt karriärhinder för kvinnor som existerar endast på grund av kön.73 En rapport från IFAU visar att glastaket ökar med åldern och efter första barnets födelse samt att taket påverkas negativt av den ojämna fördelningen av föräldraledighet. Mödrar som
koncentrerar sin föräldraledighet tidigt efter födseln tjänar även mer än kvinnor som sprider ut ledigheten över längre tid. Rapporten konstaterar även att män är rädda för att deras
föräldraledighet ska straffa sig i form av bakslag i karriären.74
De negativa konsekvenserna på arbetsmarknaden var något som alla våra informanter lyfte som en av de största orsakerna till varför vi behöver arbeta för att uppnå en jämställdare fördelning av föräldraförsäkringen. Håkan Svärdman lyfte bland annat att en potentiell graviditet och den ledighet som det innebär ökar riskerna för kvinnor på arbetsmarknaden då det mer rationella beslutet för en person i chefsroll blir att anställa den person som löper minst risk att vara ledig, det vill säga mannen.75
Thomas Ljunglöf belyste även att då SACO är en facklig organisation så är det i deras intresse att undersöka löneskillnader och genom att göra det har de kunnat konstatera att det finns tre olika faktorer som påverkar löneskillnaderna negativt. Den första orsaken är att
71 Lindholm, Henrik. Analytiker & Utredare på Försäkringskassan. Intervju (2020-04-20). 72 Ljunglöf, Thomas. Statistiker & Utredare på SACO. Intervju (2020-04-22).
73 SACO (2009) Olika kön olika lön.
74Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (2015) Glastaket och föräldraförsäkringen i
Sverige.
kvinnodominerade yrkesgrupper generellt har lägre lön. Den andra beror på att män lägger beslag på högre befattningar och den sista handlar om skillnader som, med tillgänglig statistik, inte kan förklaras på något annat sätt än att det beror på könet. Av dessa tre punkter påverkar föräldraförsäkringen de två sistnämnda och för att rätta till den förstnämnda menar Ljunglöf att det behövs politiska åtgärder då de största problemen ligger på kommunal- och landstingsnivå. Han påpekar också att kvinnor generellt har jobb som saknar samma möjlighetet till löne- eller karriärutvecklingen som männen, vilka främst arbetar inom privat sektor och således har större möjligheter. Helt rationellt väljer därför familjer att låta kvinnan specialisera sig på hemmet medan männen får göra karriär. Detta är ett rimligt val när det kommer till varje enskild familj och deras potentiella nytta men problemet är att konsekvenserna påverkar hela samhället negativt då det blir en ojämn fördelning. Dessa förväntningar måste därför ändras och Ljunglöf menar att detta skulle kunna göras delvis genom att lönerna höjs för kvinnodominerade yrken vilket skulle resultera i att det traditionella beslutet att låta mamman stanna hemma inte skulle kännas som det rationella längre.76
5.2.1 Obetalt arbete
En mer jämlik fördelning av föräldraledigheten har även visat sig ha positiva samband med hur föräldrarna senare kommer fördela det obetalda arbetet i hemmet under barnens uppväxt.77 Pappor som tar ut en större del av föräldraledigheten blir också mer jämlika i arbetet med uppfostran och omsorgen för barnen.78 Under föräldraledigheten förstärks många beteenden såsom ansvar för städning, tvätt, handling och matlagning. Den som är föräldraledig längst fortsätter även när ledigheten är slut att ta det största ansvaret.79 En rapport gjord av
Försäkringskassan konstaterar även att ju större andel av föräldraledigheten som en förälder tar ut desto större andel av hushålls- och omsorgsarbetet gör föräldern.80 Dessutom leder det
obetalda arbetet i hemmet och det betalda arbetet på ett jobb till att kvinnor dubbelarbetar och det är en av de största anledningarna till psykisk ohälsa bland kvinnor.81 Den totala tiden arbete
76 Ljunglöf, Thomas. Statistiker & Utredare på SACO. Intervju (2020-04-22). 77 SACO (2020) Jag är eller ska bli förälder.
78 Nordic Council of Ministers (2019) State of Nordic Fathers. 79 Försäkringskassan, Det som är bra delar man lika på.
80 Försäkringskassan (2013) Ojämställd arbetsbörda: Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och
obetalt arbete s. 6.
förklarar även så mycket som 40 procent av skillnaderna i välmående och ohälsa mellan kvinnor och män i Sverige. Dessutom visar en utredning att sjukfrånvaron är högre för kvinnor i par där de båda har mer jämn fördelning av inkomst och utbildning, detta för att kvinnor då
dubbelarbetar i högre utsträckning och att männen inte ökar sitt obetalda arbete i samma utsträckning som kvinnorna ökar sitt betalda arbete.82
Obetalt arbete i hemmet innebär sådant som tvätt, städning och matlagning och 2010 arbetade kvinnor med småbarn i genomsnitt ungefär 30 timmar i veckan med obetalt arbete medan motsvarande antal timmar för männen var 18 timmar. Problemet med ojämn fördelning av det obetalda arbetet är ett stort internationellt problem och även om Sverige är ett av världens mest jämställda länder så finns det som sagt fortfarande stora skillnader speciellt när differensen av betalda och obetalda arbetstimmar nästan är det dubbla.83 I en familj skattas arbeten olika och det obetalda arbetet har mycket mindre värde än det betalda förvärvsarbetet. Detta är något som uppmärksammats i en nationalekonomisk teori som handlar om att observera familjen som en ekonomisk institution.84 Det innebär att ställningarna inom familjen bestäms utefter hur mycket personerna bidrar ekonomiskt till hushållet och således får mannen en högre ställning trots att både antalet betalda och obetalda arbetstimmar bevisligen oftast är lägre än kvinnans. Detta leder till en maktposition som innehas av mannen som är ekonomisk och gör att kvinnan hamnar i en beroendeposition. Förutom makten i familjen får även mannen ett övertag på marknaden och det har lett till att det idag är mannen som är priviligierad i samhället. Som tidigare nämnts så har fördelningen av föräldraledigheten en stor påverkan för vilka roller föräldrarna kommer ta i familjen och hur de kommer fördela arbetet och det är således av stor vikt ur ett
jämställdhetsperspektiv att man delar så jämnt som möjligt. Detta även eftersom att
konsekvenserna inte endast blir synliga för individerna i en familj utan även för samhället i stort då kvinnor inte riskerar att hamna efter i karriären och lönemässigt. För att nå ett jämställt samhälle behöver kvinnornas positioner på arbetsmarknaden beaktas likväl som deras roll i hemmet.
82 Försäkringskassan (2013) Ojämställd arbetsbörda: Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och
obetalt arbete s. 11.
83 Försäkringskassan (2013) Ojämställd arbetsbörda: Föräldraledighetens betydelse för fördelning av betalt och
obetalt arbete s. 9.
