5 Miljöförhållanden och miljöpåverkan
5.2 Hälsa och säkerhet
5.2.2 Konsekvenser av nollalternativet
Planområdet påverkas av flygbuller. Det primära i bedömningar om buller är bullernivån i förhållande till de riktvärden som finns. I detta fall finns inga riktvärden för den markanvändning som detaljplanen avser att reglera. Eventuella störningar beror även på vilka krav som ställs på byggnaders ljudisolering.
En omvandling av hotell eller annan boendeform till permanent bostad får inte tillåtas. Planen ger möj‐
ligheter till avstyckning till åtta nya fastigheter, detta för att underlätta genomförandet av planen. Det är möjligt att detta kan göra det lättare att, mot planens avsikt, omvandla t ex hotelldelar till mer per‐
manent boende.
5.2.2 Konsekvenser av nollalternativet
Nollalternativet skiljer sig inte väsentligt från planförslaget när det gäller hälsoaspekter för den rörliga campingen, alternativet är kanske sämre. Det ges betydligt mindre utrymme för annat än rörlig camping som innebär tält, husvagn och husbil, med sämre ljudisolering. I planförslaget ges bättre förutsättningar för en god ljudmiljö inomhus, om sådana krav ställs på ljudmiljön.
Inte heller i fråga om risker för människors hälsa och säkerhet skiljer sig nollalternativet från plan‐
förslaget. Riskområdet är väsentligt detsamma och med likartat vistelse och rörelseområde.
5.3 Landskapsbild
Planområdet ligger i en inbuktning i den markanta geologiska formation (klint) som löper utefter Gotlands nordvästra kust. Inbuktningen inramas av Kolens klint och Korpklint. Planområdet har en höjd‐
skillnad från ca 40 meter över havet i östra delen ner till havet. I sluttningen finns tallar i de brantare smala partierna mellan terrasserna, terrasserna används för stugor/camping. Längre ner i sluttningen och på den planare delen finns mer lövträd och buskar. Det är ganska öppet, särskilt i den nedre delen och därmed exponeras bebyggelse. Närmast stranden, inom ett område på ca 200 meter, är plan‐
området flackt för att sedan stiga ganska brant inåt land.
Den visuella upplevelsen av klinten, den mjuka inbuktningen i denna, tillsammans med strandlinjen och den innanför liggande strandplatån utgör de stora värdena i landskapet/landskapsbilden.
Landskapsbilden är hur vi uppfattar och upplever landskapet. Bedömningar huruvida förändringar i landskapet får positiva eller negativa konsekvenser, bör bl a relateras till ”betraktargrupper” eller intres‐
sen, t ex friluftsliv, kulturhistoriska miljöer eller enskilda intressen (t ex närboendes synupplevelser).
Vissa av dessa grupper har djupare relation till området och för vissa är det en hastig bekantskap.
Samma landskapsbild kan då uppfattas på helt olika sätt.
Har en viss landskapsbild inte stöd i kulturhistoriska objekt eller landskapselement som ”kräver” en viss landskapsbild, kan alltid ifrågasättas vad som är rätt eller fel, vackert eller fult.
visuellt synlig på avstånd och inte heller fornlämningsområdet (hamn och gravfält) kan anses kräva en viss sorts landskapsbild i området. Själva fornlämningsområdet kan av arkeologiska skäl kanske kräva öppenhet.
Av allmänna intressen bör man därför för planområdet kunna avgränsa några gruppers troliga synintryck som relevant att värdera; för det första friluftsliv utmed stranden. Eller mer precist hur människor, ej gäster på campingen, kommer att uppleva förändringar i en genomförd plan. Människor i båt är en annan grupp. Även synintrycken från länsvägen kan beskrivas liksom synligheten från Korpklint, som bl a är en utsiktspunkt.
Av enskilda intressen är det främst boende som kan se byggnader/anläggningar som nya eventuellt oönskade förändringar.
Uthyrningsstugor i det östra, övre, bebyggelseområdet (betecknat ”stugor” på plankartan) i sluttningen syns mellan de glest stående tallarna. Tallarnas kronor kommer till stor del ovanför husen. Det nedre, västra, området för stugor kommer på platån som syns vid den lilla byggnaden (kokhus) rakt ovanför gungställningen. Fotot är taget från stigen/vägen väster om lekplatsen.
5.3.1 Konsekvenser av planförslaget
Den glesa skogen inom planområdet har ett skönhetsvärde och bör bibehållas i ungefär nuvarande omfattning. Byggnaders kulör och utformning kommer emellertid att ha störst påverkan på hur miljön och landskapspartiet uppfattas.
Synligheten och vilken uppmärksamhet ny bebyggelse enligt planen kan antas ta av betraktare varierar.
För t ex upplevelsen av kusten utifrån havet är förmodligen synintrycken av den betydligt mer kompakta och synliga bebyggelsen på andra sidan Korpklint betydande och har stor betydelse för hur iakttagaren bedömer upplevelsen av kustlandskapet. Fotot nedan är taget från Flundrevikens hamn mot denna bebyggelse. Det nya höghuset (12 våningar) är inte med, men ligger just utanför bildens högra sida. Från
havet kommer denna bebyggelse att dominera synintrycken av landskapet, även vid ett genomförande av detaljplanen. Den övre bebyggelsen i fotot (4 våningar) ligger på ungefär samma höjdnivå som det östra bebyggelseområdet i planområdet, med möjlighet till ungefär samma höjd på byggnader
Området vid Flundreviken – Snäck är numera ett område med hög och väl synlig bebyggelse. Klippan Korpklint, klinten till vänster i bilden, skiljer planområdet från denna höga bebyggelse. Fotot är taget från Flundrevikens hamn.
Människor som går längs strandområdet och som inte är gäster på campingen, har med stor sannolikhet sitt intresse mer riktat mot havet och strandområdet än mot bebyggelse som finns längre upp i
sluttningen. Visst intresse tilldrar sig dock förmodligen anläggningen som sådan. Även badgäster kan antas ha liknande preferenser. Den efter samrådet tillkomna möjligheten till hotellanläggning nedanför klinten kan bli ganska dominerande volymmässigt av de strandnära byggnaderna och kräver ett estetiskt tilltalande formspråk.
En stor del av det flacka strandområdet har avsatts för rörlig camping. Sammantaget bör detta bidra till en ganska positiv landskapsupplevelse av detta av turism och rekreation präglade område.
Utblickarna från Korpklint är en kvalitet att beakta. Inte heller från Korpklint kommer nya byggnader enligt planförslaget att synas på ett sätt som är negativt för upplevelsen.
Högre bebyggelse inom planområdets östra del kan bli synlig från länsvägen, men detta bedöms ha liten betydelse för upplevelser av landskapet.
Planförslaget innehåller planbestämmelser som påverkar den framtida bebyggelseutformningen och är anpassade till landskapsbilden (se sid 5). Bebyggelsens höjder regleras med planbestämmelser för högsta nockhöjd och högsta antal våningar. För hotellbebyggelsen vid klintkanten finns planbestämmelsen v1 –
”nockhöjden får inte överstiga klintkantens nivå (undantag för teknisk anordning som berör mindre del)”.
bedöms sammantaget ändå ha en begränsad påverkan.
5.3.2 Konsekvenser av nollalternativet
Området kommer sannolikt inte att utifrån havet uppfattas som utstickande på något sätt. Eventuella bygglov för tillkommande mindre byggnader kan till en del reglera fasadmaterial och kulör.
Eftersom strandområdet, utanför planområdet, kommer att återställas och inte vara utsatt för så stort slitage som camping innebär, bedöms att buskar och träd på lång sikt eventuellt etableras på strand‐
området. Det sammanfaller med vad som avses ske även vid ett plangenomförande. Det troliga är dock att strandområdet på ett eller annat sätt utsätts för skötsel eller slitage så att högre vegetation hålls tillbaka.
5.4 Naturmiljö
Området ligger inom riksintresseområdet för naturvård (nr 22). De värden riksintresset ska skydda bör i området kunna anges till klinten, vattendragen, strandvallar och flora knuten till dessa miljöer. Detta kan utläsas av de s.k. riksvärdena som redovisas i beslutet om riksintresset. Företeelser i klinten, som t.ex.
källutflöden med små raviner, bör betraktas som en del i detta riksintresse.
Strandvallar finns i området mellan Korpklint och Kolens kvarn. Strandvallarna har dock påverkats av den verksamhet som finns och har funnits i området. I campingområdets sluttningsdel består vallarna nu till stor del av utplanade jämna ytor (terrasser) och däremellan brantare delar glest bevuxna med tall.
Planområdet omges till stor del av naturmark, så finns norr om området ett skogklätt naturområden som är mycket påverkat av grundvattenutflöden och bäckar. I söder om campingområdet, ligger naturområ‐
det Korpklint med intressant natur. En del av Korpklint ingår i detaljplanen som naturmark (allmän platsmark).
Källflöden kommer fram ur berget vid ca + 28 meter och bildar under perioder med högt grundvatten bäckar av vilka en, Laxbäcken, berör planområdet. Norr om denna rinner Kolhenskvarnbäcken (eller Kvarnrännan enligt karta från 1930 av lantmätare G Blomdahl)som varit en del av en kvarnmiljö (se 5.5).
Vid Laxrännan (enligt ovannämnda karta) finns växten dikesskräppa, Rumex conglomeratus, en växt som finns på den nationella rödlistan och där anges som starkt hotad (EN). I Sverige förekommer
dikesskräppan i Skåne samt på en lokal i västligaste Blekinge och på Gotland här vid Snäck samt en lokal i Brucebo naturreservat.
På stranden i badviken växer ett lågvuxet ettårigt gräs, sandtimotej Phleum arenaria, som också är en starkt hotad art (EN i rödlistan). Den är vanligare på Gotland än i Sverige för övrigt. Det största hotet mot växten och orsaken till dess tillbakagång generellt i Sverige är förmodligen att växtplatsernas
vegetationstäcke inte störs av kreaturstramp (eller rekreationsslitage). Växten vill ha blottlagd sand. Flera andra rödlistade arter är tidigare funna i området.
De ovan nämnda små vattendragen, det norra Kvarnrännan och det södra Laxrännan har båda betydelse för kustens havsöringbestånd. Här går havsöringen upp för lek på senhösten. I den mellersta delen vid Laxrännan har buskar och träd tagits bort och det synes också som om en viss rensning har skett, då det ligger en liten låg vall invid vattendraget.
Strandskyddet behandlas under Friluftsliv.
5.4.1 Konsekvenser av planförslaget
För att säkra naturområdet mellan bostadsområdena vid Snäck och planområdets camping föreslås detta bli naturområden. Därmed är hela naturområdet vid Korpklint detaljplanelagt som natur (allmän
platsmark).
Planbestämmelsen n2 anger att marken inte får fyllas eller schaktas inom naturmarken/strandvallarna.
Strandvallssystemet bedöms redan sedan länge vara påtagligt påverkat av vägar och markarbeten. Med dessa planbestämmelser bedöms byggnader inte mer än måttligt ytterligare negativt påverka strand‐
vallarna.
Risken för betydande miljöpåverkan på biologisk mångfald är liten sedan strandskyddsområdet lämnats utanför och strandområdet ska återställas till en naturlig strandmiljö. Norr om planområdet blir en tio meter bred zon utmed Laxrännan ”Natur” i planen, men själva vattendraget ingår inte i planområdet. En sådan zon mot området för rörlig camping är positivt för dikesskräppans livsmiljö liksom för havsöringen.
I övrigt beror utvecklingen av vattendragens livsmiljö till inte ringa del på skötseln av vattendragen och dess stränder. Buskar och träd bör tillåtas växa upp igen vid Laxrännans mellersta del.
Dikesskräppans existens är hotad om markåtgärder av olika slag företas i växtens livsmiljö i och vid bäcken genom campingområdet. Dikesskräppa är också registrerat från udden i sydväst, utanför planområdet. Detaljplanens genomförande innebär ingen ökad risk för dess fortbestånd på Gotland.
I övrigt kan ett större utnyttjande av området innebära ett ökat mark‐ och vegetationsslitage. Detta bedöms inte ha några större konsekvenser för naturvärden. Vid sandstranden finns sandtimotej (Phleum arenarium) som kräver ett visst mått av slitage. Ett måttligt ökat slitage kan antas ske vid en förlängning av perioden med boende vid anläggningen, vilket innebär att perioden med återhämtning för vegetatio‐
nen kortas. Bedömningen är att slitaget inte blir för stort.
Området kommer att anslutas till kommunalt vattenledningsnät och avlopp anslutas till kommunalt avloppsvattensystem. Dagvatten tas omhand lokalt genom infiltration i det lätt infiltrerbara strand‐
vallsmaterialet. Någon påverkan på yt‐ eller grundvatten bedöms inte uppkomma av dagvatten.
5.4.2 Konsekvenser av nollalternativet
Nollalternativet bedöms innebära likartade effekter i form av slitage och annan störning vid växt‐
områdena för dikesskräppa (vid bäcken) och sandtimotej (område ovanför sandstranden). Strand‐
området, även utan ett genomförande av planen, kommer att utsättas för slitage på mark och vege‐
tation. För sandtimotejbeståndet är konsekvenserna av nollalternativet likartade planförslagets.
Vid ett nollalternativ kan det relativt öppna strandområdet norr om planområdets strandskyddsområde och bortom det kraftigt grundvattenpåverkade skogsområdet vid norra bäckens flöde, kanske ses som ett sannolikt stadium i vegetationsutvecklingen om området inte utsätts för kraftigare slitage eller skötsel.
Om inte detta sker kommer på längre sikt buskar och träd att etableras. Rekreationsslitage eller skötsel kan hålla denna vegetationssuccession tillbaka. Ett visst sådant slitage är sannolikt.
Även för havsöringen är nollalternativet likartat planförslaget.
5.5 Kulturmiljö
Planområdet och angränsande områden norr om detta har stora kulturhistoriska värden. I planområdet har funnits en hamnplats eller fiskeläge från vendeltid till tidig medeltid vilken har utgjort Hästnäsgårdar‐
nas hamnplats och fiskeläge. En genomgång av de kulturhistoriska värdena vid Snäck genomfördes av Fil. Dr Dan Carlsson i samband med arbetet med den fördjupade översiktsplanen för norra Visby.
Bäckarna norr om planområdet och området kring dem är gammal kvarnmiljö med synliga rester av bl a dammbyggnader. På 1600‐talet fanns åkrar i området, åkrarnas omfattning från karta 1697 och kvarn‐
miljöns utbredning återges på kartan på nästa sida.
En ny kunskapssammanställning avseende den förhistoriska hamnmiljön vid Snäck har, på uppdrag av
exploatering kan styras eller vilka villkor som bör ställas på framtida markingrepp och hur fornlämnings‐
miljön ska hanteras. I rapporten ges förslag på alternativa förhållningssätt till hanteringen av fornlämningsområdet.
Korpklint förknippas med berättelser om uppkomsten av Visby, liksom den säkerligen har varit siktmärke för den som nyttjade hamnen.
Uppe vid länsvägen finns resterna av en nästan rund kalkugn, 18‐20 meter i diameter och 1,7 ‐ 2,7 meter hög. Ugnen är lätt övertorvad med kalkstensflis i ytan.
5.5.1 Konsekvenser av planförslaget
Viss risk finns alltid för miljöpåverkan då verksamheter finns vid fornlämningsmiljöer. Möjligheterna till exploatering inom fornlämningsmiljöer bedöms av antikvariska myndigheter.
Fornlämningsområde med gravfält och bebyggelseområde markeras på plankartan.
Länsstyrelsen har i avgränsningssamrådet lämnat förslag på två olika sätt att hantera de områden i den nedre delen som har/troligen har fornlämningsmiljöer. Planen beaktar alternativen men har i plankartan markerat ett större område inom vilket område kontakt ska tas med länsstyrelsen inför eventuella mark‐
ingrepp. Det i planen markerade området, där kontakt med länsstyrelsen krävs, innebära ett något bättre skydd för skada på okänd fornlämning än utan plan. Genom detta bedöms risken för negativ påverkan på kulturvärden som liten.
De rester av kvarnmiljö som finns bedöms inte påverkas av ett genomförande av planen.
Ingen särskild uppföljning föreslås. Uppföljning sker genom de kontakter som ska tas med länsstyrelsen vid eventuella markarbeten och de undersökningar som kan bli följden.
5.5.2 Konsekvenser av nollalternativet
Även utan plan krävs antikvariska bedömningar vid markingrepp i eller invid fornlämning.
5.6 Friluftsliv
Hela planområdet är av riksintresse för friluftsliv, enligt beslut av Naturvårdsverket 1987‐12‐21. Området i stort har sitt största rekreationsvärde i områden utanför planområdet, i sandstranden och övriga strandpartier, anslående utblickar från Korpklint och andra öppnare klintpartier. Den goda tillgäng‐
ligheten gör området attraktivt för promenader under hela året, utmed stranden eller genom området.
Strandskydd råder inom planområdet till 100 meter land‐ och vattenområde. Strandskyddets syfte är att trygga förutsättningarna för
allmänhetens friluftsliv och att bevara goda livsvillkor på land och i vatten för djur‐ och växtliv.
Dispens från strandskydds‐
bestämmelserna liksom eventuellt upphävande av strandskydd beslutas av länsstyrelsen.
Områdena norr och söder om planområdet är intressanta och viktiga naturområden för fri‐
luftslivet och det finns stigar mellan dessa områden genom planområdets övre del och även något längre ner där man via en bro över Laxrännan når området norr om planområdet. Utmed stranden vid badviken finns ingen klar gångväg utan den tar vid bortom sandstranden och övergår i asfalterad väg över den nu kulverterade Laxrännan och fram till Kvarnrännan och fortsätter sedan norrut.
Övriga delar av planområdet är mindre intressant för det rörliga friluftslivet.
Goda förutsättningar för rörligt friluftsliv, promenader utmed stranden är mycket
betydelsefulla nu och i framtiden för ett Visby som växer alltmer utmed kusten i norr. Området är en strategisk passage. En aspekt av viss betydelse för bedömningar om konsekvenser för
friluftslivet/rekreation är kvalitén på omgivande strandavsnitt, främst framkomligheten. Mot Visby är framkomligheten god men norrut mot Brucebo/Själsö kan konstateras att det vid vissa avsnitt är betydligt svårare att ta sig fram.
passage utmed stranden. Stigar utmed stranden bör tydliggöras, men ligger utanför planområdet och vad som eventuellt skulle kunna regleras i planbestämmelser.
De två stigarna genom planområdets sluttningsdel ska behållas och är allmän platsmark i planförslaget.
Den sammantagna bedömningen är att ett genomförande av detaljplanen inte medför en betydande på‐
verkan på det allmänna intresset friluftsliv.
5.6.2 Konsekvenser av nollalternativet
Förutsättningarna för friluftsliv i området är för nollalternativet likartade planförslaget.