VA-planen kommer att leda till konsekvenser för kommunens VA-försörjning. Till största del är konsekvenserna positiva men vissa konsekvenser är möjligt negativa, lokalt eller för den enskilda medborgaren.
I Tabell 7-1 redovisas de konsekvenser som VA-planen kan leda till för medborgare, kommunen, grannkommuner samt vattenstatusen. Konsekvenserna delas in i sociala, ekonomiska och miljömässiga konsekvenser.
Tabell 7-1 Konsekvenser av VA-planens genomförande, socialt ekonomiskt och miljömässigt. Positiva konsekvenser är markerade med grönt, möjligt negativa konsekvenser är markerade med gult.
Konsekvenser VA-plan
För medborgaren
Socialt En genomtänkt plan för VA-utbyggnad och för de fastigheter som kommer att fortsätta ha enskilda anläggningar innebär att kommunen kan förmedla ett enat budskap till medborgarna i kommunen vilket bidrar till likabehandlingsprincipen.
En bra kommunikation från kommunen till medborgare ökar medvetenheten kring vatten- och avloppsfrågor och skapar goda förutsättningar för att medborgaren ska ha ett gott förtroende för kommunen.
Ekonomiskt Ett ökat behov av investeringar för att säkerställa drift, underhåll och förnyelse av den allmänna VA-anläggningen, kan medföra en ökning av den del av VA-taxan som utgörs av brukningsavgiften. Ökad VA-taxa kan påverka den enskilde medborgaren negativt, dock kan den nytta den enskilde erhåller för den inbetalade avgiften komma att öka, i form av t.ex. högre leveranssäkerhet. När det rör anslutningsavgift till allmän VA-anläggning kan en sådan investering innebära kostnader för den enskilda men samtidigt kan värdet på fastigheten öka mer än vad anslutningsavgiften innebär.
En god framförhållning i dialogen med de medborgare som kommer att beröras av VA-utbyggnad ökar möjligheten för den enskilde att planera sin investering och på så vis skapa en mer hållbar ekonomisk situation.
Miljömässigt Reningsgraden i allmänna VA-anläggningar är generellt betydligt högre än i enskilda anläggningar även då dessa är godkända. Genom att ansluta sitt spillvatten till den allmänna VA-anläggningen bidrar medborgaren till bättre förutsättningar för kommunens vatten att uppnå eller bibehålla en god status.
Tillgång till rådgivning för förbättrande åtgärder i enskilda anläggningar ökar möjligheten för den enskilde medborgaren att minska utsläppen till omgivningen från sin anläggning.
För kommunen Socialt En tydlig VA-plan torde stärka förtroendet för så väl
kommunens VA-verksamhet som för organisationen. -
Ekonomiskt utbyggnad till områden som idag har enskild VA-försörjning behöver finansieras för att vara möjlig. En del av finansieringen kan komma att utgöras av tillskott från skattekollektivet i det fall inte hela kostnaden kan motiveras för VA- kollektivet. Detta kan komma att påverka kommunens fördelning av skattekollektivets pengar beroende på hur förutsättningarna ser ut. I potten för kommunen ligger ökade möjligheter för utveckling av områden som ansluts till allmän VA-försörjning vilket kan skapa inflyttning och ökade skatteintäkter
En god
framförhållning som grund för planering av åtgärdernas
genomförande ökar möjligheten för kommunens enheter att planera sin investering och på så vis skapa en mer hållbar ekonomisk situation.
Arbetet med att säkerställa ett väl fungerande arbete med drift, underhåll och förnyelse av den allmänna VA-anläggningen finansieras i grunden av de som är anslutna till den allmänna anläggningen. Ökat behov av investeringar för kommunen kan innebära en ökning av den del av VA-taxan som utgörs av brukningsavgiften. I det fall VA-taxan inte utvecklas i samma takt som
investeringsbehovet i utbyggnad och drift behöver finansieringen komma från annat håll, t.ex. från skattekollektivet.
Miljömässigt Möjligheten att rena spillvatten är normalt avsevärt bättre i ett allmänt reningsverk än i en enskild anläggning. Genom att ansluta områden den allmänna VA- anläggningen bidrar kommunen till bättre förutsättningar för kommunens ytvattenförekomster att uppnå eller bibehålla en god status.
För vattenstatusen
Socialt -
Ekonomiskt -
Miljömässigt Ett förebyggande arbete med att underhålla ledningsnätet, främst spillvattennätet, minskar risken att bristfälliga eller underdimensionerade
Genom att bygga ut allmän
avloppsförsörjning minska risken för att skadliga ämnen så betydligt bättre i ett allmänt reningsverk kommer att ha enskild avloppsförsörjning, minska påverkan på ytvatten och grundvatten. Det är stor skillnad på den mängd näringsämnen som når omgivningen från en icke godkänd enskild anläggning jämfört med en ny som uppfyller dagens krav.
Grundvattentäkter som används eller kan komma att användas för kommunal
Ekonomiskt God planering av VA-utbyggnad och framtida VA-försörjning är en förutsättning för fortsatt bra samarbete med grannkommuner och även framtida samarbete med andra kommuner i regionen när det gäller att hitta gemensamma VA-lösningar eller när det gäller den regionala vattenförsörjningen
7.1 Minskad belastning på recipienten
En anslutning av enskilda anläggningar till en allmän VA-försörjning, som har en högre reningsgrad, ger till resultat att näringsämnesbelastningen minskar till recipienten. De enskilda avloppen i
kommunen står för en relativt låg andel av kväve- respektive fosforbelastningen till vattendragen, 1,3
% respektive 10 % enligt SMHI:s vattenwebb, se vidare i Nulägesbeskrivningen.
För att beräkna potentialen av VA-utbyggnadsplanens genomförande kan utsläppen från de enskilda avloppen kvantifieras. Nedan följer en rad antaganden som gjorts för beräkningarna.
Enligt NFS 2006:7 bedöms utsläppen av näringsämnen till ett enskilt avlopp till 2 g fosfor/person och dygn samt 14 g kväve/person och dygn. För ett år motsvarar detta 5,11 kg kväve och 0,73 kg fosfor per person. Antal personer per hushåll antas vara 2,3.
Detta ger en belastning på 11,75 kg kväve och 1,68 kg fosfor årligen till vart och ett av de enskilda avloppen. Reningskravet för normal skyddsnivå är enligt NFS 2006:7, Allmänna råd om små
avloppsanläggningar från hushållspillvatten, att avloppsanordningen skall reducera fosfor med minst 70 % och BOD7 med minst 90 %.
Detta är emellertid inte vad enskilda anläggningar renar i praktiken. I Naturvårdsverkets rapport 5247 från 2002, TRK Transport – Retention – Källfördelning, beskrivs att kvävereduktionen hos godkända avlopp har visat sig variera mellan 10 och 85 % och fosforreduktionen mellan 25 och 90 %.
Kvävereduktionen för godkända enskilda avlopp anges i medeltal vara 47,5 % och reduktionen för ej godkända avlopp vara 7,5 %. Fosforreduktionen har antagits vara 57,5 % för godkända avlopp och 12,5 % för ej godkända avlopp.
Om samtliga föreslagna utbyggnadsområden blir verklighet kommer 1 147 enskilda avlopp att anslutas till den allmänna VA-anläggningen fram till år 2022. I dessa siffror ingår inte de fastigheter som kan bli aktuella för anslutning till allmänt VA då överföringsledningar dras förbi områden med bostäder . En allmän avloppsanläggning beräknas ha en reduktion av näringsämnen till 70 % för kväve och 97 % för fosfor efter anslutning.
Med ovanstående indata kan en uppskattad nuvarande belastning av kväve och fosfor i kg/år beräknas och sedan jämföras med belastningen efter anslutning till den allmänna VA-anläggningen.
I Tabell 7-2 redovisas den beräknade reduktionen av fosfor och kväve som VA-planen potentiellt kan ge upphov till om alla enskilda avlopp är godkända vid anslutning till en allmän VA-anläggning. I Tabell 7-3 redovisas den beräknade reduktionen av fosfor och kväve som VA-planen potentiellt kan ge upphov till om alla enskilda avlopp är icke godkända och har en sämre reningsgrad.
Tabell 7-2 Beräknad reduktion av fosfor och kväve efter anslutning till allmänt avloppsreningsverk. Samtliga avlopp bedöms vara godkända vilket innebär 47,5 % rening för kväve i medeltal samt 57,5 % fosfor i medeltal.
Område Antal
Tabell 7-3 Beräknad reduktion av fosfor och kväve efter anslutning till allmänt avloppsreningsverk. Samtliga avlopp bedöms vara icke godkända vilket innebär 7,5 % rening för kväve i medeltal samt 12,5 % fosfor i medeltal.
Område Antal
Hemmestorps Ljungbacken 57
620 84 201 2