Åtgärds- och utbyggnadsplan för vatten och avlopp i Sjöbo kommun

Åtgärds- och utbyggnadsplan för vatten och avlopp i Sjöbo kommun

Foto: Per Nyström.

Antagen 2016-XX-XX

1 Ordlista

Allmän VA-anläggning är en VA-anläggning som kommunen har rättsligt bestämmande över och som har anordnats för att uppfylla kommunens skyldigheter enligt lagen om allmänna vattentjänster (LAV).

Avloppsvatten är ett samlingsnamn för spillvatten, dagvatten samt dräneringsvatten.

Dagvatten är ytligt avrinnande regnvatten och smältvatten.

Dräneringsvatten är vatten som passerat marklager och som avleds genom dräneringsledningar.

Enskild VA-anläggning är en VA-anläggning, eller annan anordning för vattenförsörjning eller avlopp, som inte är eller ingår i en allmän VA-anläggning.

Gemensamhetsanläggning (GA) är en enskild VA-anläggning som inrättats för två eller flera fastigheter gemensamt.

Huvudman är den som äger en allmän VA-anläggning.

Nödvatten är leverans av dricksvatten för matlagning och personlig hygien till exempel med tankar eller tankbilar när det ordinarie ledningsnätet inte går att nyttja.

Reservvatten är dricksvatten som distribueras via det ordinarie ledningsnätet men från annan produktionsanläggning än den ordinarie.

Samlad bebyggelse enligt vattentjänstlagen (2006:412) definieras som hus som ligger tillräckligt nära varandra och är ungefär 20-30 stycken.

Sammanhållen bebyggelse enligt Plan- och bygglagen (2010:900) ska tolkas utifrån bebyggelse på tomter som gränsar till varandra eller som skiljs åt endast av en väg, gata eller parkmark. Det kan vara mindre områden, ner till 3 byggnader. Detaljplan krävs för ny sammanhållen bebyggelse, om det behövs med hänsyn till omfattningen av bygglovspliktiga byggnadsverk i bebyggelsen.

Spillvatten är vatten från hushåll (toalett, bad/dusch, disk och tvätt) och andra verksamheter (industrier, biltvättar och dylikt).

Uppströmsarbete innebär ett åtgärdsarbete för att förhindra att oönskade ämnen eller vattenvolymer tillförs avloppsreningsverket.

Innehållsförteckning

1 Inledning 4

1.1 Bakgrund och syfte 4

2 Åtgärdsplan för den allmänna anläggningen 6

2.1 Dricksvatten 6

2.1.1 Åtgärder för vattentäkter 6

2.1.2 Åtgärder för vattenverk 8

2.2 Spillvatten 11

2.2.1 Åtgärder för allmänna avloppsreningsverk och avloppsanläggningar 11

2.3 Åtgärder för vatten- och avloppsledningsnät 12

2.4 Dagvatten 14

2.4.1 Åtgärder för dagvatten 14

3 VA-utbyggnadsplan t.o.m år 2022 15

3.1 Länsstyrelsen i Skåne läns syn på prioriterade utbyggnadsområden 15

3.2 Fastigheter med VA-avtal 16

3.3 Behovs- och möjlighetsanalys av potentiella utbyggnadsområden 16

3.3.1 Kriterier för behovsanalys av anslutning till allmänt VA 18 3.3.2 Kriterier för möjlighetsanslys av anslutning till allmänt VA 19

3.4 Resultat av behovs- och möjlighetsbedömningen 19

3.4.1 Områden med stort behov 21

3.4.2 Områden med stort behov och stora möjligheter 27

3.4.3 Områden med stort behov och vissa möjligheter 28

3.4.4 Områden med stort behov och små möjligheter 36

3.4.5 Områden med litet behov och små möjligheter 39

3.5 Finansiering av utbyggnadsområden 45

3.6 Tidplan och prioritering av VA-utbyggnadsområden 45

3.6.1 Områden utanför VA-utbyggnadsplan 47

3.7 Begäran om uppgifter på utökat verksamhetsområde för kommunal vatten och avlopp 47

3.8 Mellankommunala samarbeten 48

4 Åtgärdsplan för enskilda avlopp 50

4.1 I väntan på allmän VA-anläggning 50

4.2 Rutiner för inlösen av enskilda anläggningar 50

5 Organisation och samarbete 52

5.1 Översvämningskartering 52

5.2 Biosfärsområde Vombsjösänkan 54

6 Sammanställning av VA-projekt de närmaste 10 åren 56

3

7 Konsekvenser av VA-planens genomförande 57

7.1 Minskad belastning på recipienten 59

8 Implementering och uppföljning 61

1 Inledning

1.1 Bakgrund och syfte

Denna åtgärds- och utbyggnadsplan ingår i kommunens övergripande VA-planering. De två tidigare dokumenten i kommunens VA-plan är en nulägesbeskrivning av VA-anläggningarna i kommunen, både allmänna och enskilda, och en VA-policy som innehåller kommunens ställningstaganden kring vatten- och avloppsfrågor. Åtgärds- och utbyggnadsplanens utgångspunkt är nulägesbeskrivningen om vatten- och avloppsförutsättningarna i kommunen och de ställningstaganden som finns i VA- policyn. Eftersom nulägesbeskrivningen färdigställdes i början av 2015 har vissa projekt uppdaterats eller tillkommit sedan den skrevs. Åtgärdsplanen kan därför ta upp projekt som inte fanns med i nulägesbeskrivningen.

Syftet med åtgärds- och utbyggnadsplanen är att skapa en tydlig och långsiktig vatten- och avloppsförsörjning i Sjöbo kommun både inom och utanför nuvarande verksamhetsområden för allmänt VA. Tidplanen för den här VA-planen sträcker sig cirka tio år framåt i tiden. Detta

tidsperspektiv har valts då det finns svårigheter i att planera för längre tidshorisonter då mycket kan förändras i verksamheten. Ett tioårsperspektiv är också betydelsefullt för att miljöenheten ska kunna planera långsiktigt. VA-planen planeras att uppdateras ungefär var fjärde år.

Det är viktigt att åtgärderna i de befintliga allmänna anläggningarna samordnas med utbyggnaden av vatten- och avlopp till ytterligare bostadsområden. Syftet med att göra en gemensam planering för VA- utbyggnad och åtgärder i befintliga anläggningar är att resurser, både när det gäller personal och ekonomi, ska samstämmas. Om någon större utbyggnad behöver göras på ett avloppsreningsverk eller vattenverk kan det vara resursmässigt svårt att genomföra större arbeten på ledningsnätet. På vissa håll behöver också stora åtgärder genomföras i de befintliga anläggningarna och ledningsnäten för att en utbyggnad av VA till ytterligare bostadsområden ska kunna genomföras.

Denna åtgärds- och utbyggnadsplan består av tre olika delplaner:

En VA-utbyggnadsplan, en åtgärdsplan för den allmänna anläggningen och en åtgärdsplan för de enskilda avloppen i kommunen. Se schematisk bild i Figur 1-1.

Figur 1-1 Schematisk bild över VA-planens uppbyggnad.

VA-plan

Nulägesbeskrivning VA-policy Åtgärds- och utbyggnadsplan

Åtgärdsplan för allmän VA- anläggning

VA-utbyggnadsplan

Åtgärdsplan för enskilda avlopp

5

Åtgärdsplanen för den allmänna VA-anläggningen samlar åtgärder som behövs inom befintlig VA- försörjning, i vilken prioriteringsordning åtgärderna bör genomföras samt en tidplan för åtgärderna.

VA-utbyggnadsplanens fokus är åtgärder i vatten- och avloppsförsörjningen för områden med enskilda avlopp i sammanhållen bebyggelse utanför det nuvarande verksamhetsområdet. Områden med sammanhållen bebyggelse och ett möjligt behov av allmänt VA har bedömts.

Åtgärdsplanen för de enskilda avloppen består av samhällsbyggnadsnämnden beslut (daterat 2015- 03-20) om vad som gäller för de områden som kommer förbli utanför kommunalt verksamhetsområde.

2 Åtgärdsplan för den allmänna anläggningen

I nulägesbeskrivningen, som färdigställdes i början av 2015, identifierades en mängd behov som behöver angripas inom VA-verksamheten i Sjöbo kommun.

VA-enheten har en stor mängd arbetsuppgifter som sträcker sig från om- och tillbyggnader av befintliga anläggningar till strategiska utredningar om hur den framtida vatten- och

avloppsförsörjningen i kommunen ska se ut.

De åtgärder som presenteras i åtgärdsplanen för den allmänna anläggningen under kapitel 2.1-2.4 omfattar bland annat ombyggnad av ledningsnät, vattenverk och avloppsreningsverk.

Utöver åtgärderna presenterade i dessa kapitel tillkommer kontinuerliga arbetsuppgifter och mindre arbeten som inte beskrivs i VA-planen. Exempel på detta är abonnentfrågor och anslutningsfrågor, hantering av kartsystem, framtagande av rapporter och rutiner och besvara länsstyrelsens skrivelser;

uppgifter som inte utgör någon större investeringskostnad, men som inte desto mindre upptar mycket tidsresurser. Vissa av dessa åtgärder inkluderas i VA-planen för att tydliggöra vikten av att arbeta fortlöpande med dessa åtgärder. Ett annat syfte är att det inte ska finnas en risk att dessa moment glöms bort eller nedprioriteras i det fall personal slutar eller byter arbetsuppgifter. Åtgärderna som beskrivs i åtgärdsplanen tar hänsyn till de behov som beskrivits i nulägesbeskrivningen och i VA- policyns ställningstaganden.

I kapitel 2 nedan sammanfattas de viktigaste åtgärderna för den allmänna anläggningen. En sammanställd lista över samtliga större åtgärder, både utbyggnad och på befintliga anläggningar, presenteras vidare i bilaga 1.

2.1 Dricksvatten

2.1.1 Åtgärder för vattentäkter

De viktigaste åtgärderna för vattentäkterna i kommunen är att trygga den framtida vattenförsörjningen.

I ett första skede behöver en utredning om vattenförsörjningen i de östra och norra delarna av

kommunen ses över. Utredningen kommer att utgöra ett underlag för beslut om vilka vattentäkter som ska finnas kvar, användas som reservvattentäkter eller läggas ned. Därefter behöver det ansökas om tillstånd hos Mark- och miljödomstolen för kommunens grundvattenuttag. Det finns generellt mycket få tillståndsgivna uttag av grundvatten inom kommunen. Av kommunens elva vattentäkter finns för närvarande tre tillstånd för allmän vattenförsörjning (Gröndal Br3, Grimstofta Br2 och Bjärsjölagård) och en tillståndsansökning pågår för vattentäkterna Grimstofta Br4 och 5 samt Br 10-13. Efter Sjöbo vattenverks täkter kommer Lövestad vattenverk eller Blentarp-Herreberga vattenverk på tur för tillståndsansökan. Vilken av dem beror på utfallet i utredningen om vattenförsörjningen i de östra och norra delarna samt en utredning om utbyggnadsbehovet i Blentarps omnejd. Allt eftersom

tillståndsprocesserna för grundvattenuttag färdigställs och utredningarna om vilka vattentäkter som ska finnas kvar tas fram, behöver vattenskyddsområden fastställas för kvarvarande vattentäkter. I Bjärsjölagård finns en vattendom och vattenskyddsområde vars gränser behöver uppdateras alternativt avslutas beroende på framtidsutredningens resultat.

En åtgärd som ligger nära i tid är att hantera problematiken med att dricksvattnet i Äsperöd inte räcker till utan tillförsel av vatten från Sjöbo vattenverk. Detta kommer lösas genom att en överföringsledning för dricksvatten byggs mellan Äsperöd och Lövestad. Detta projekt kan innebära att fastigheter på vägen kan få möjlighet att anslutas till allmänt dricksvatten.

I Sjöbo kan bebyggelse och infrastruktur utgöra en potentiell risk för vattentäkten i Grimstofta som endast delvis ligger under ett geologiskt relativt tätande skikt. Risken för påverkan från tätbebyggda områden är högre än för jordbruks- eller skogsmark. Om något händer med vattentäkten måste

7

kommunen kunna ordna reservvattenförsörjning. I kommunens västra delar finns rikligt med

vattenförande geologiska formationer främst i sand- och grusavlagringar. En utredning pågår till följd därav om att lokalisera en ny vattentäkt, för ordinarie bruk eller som reservvatten, utanför tätorten i Ilstorp-Sövde-Karup-området sydväst om Sjöbo tätort.

Ett markanspråk som kan utgöra en konflikt för framtida vattenförsörjning är jordbruket. Vattentäkterna i Herreberga, Klasaröd, Vanstad, Äsperöd och Lövestad är belägna i jordbruksmark och har inte fastställda vattenskyddsområden. Detta gäller även Ilstorp-Sövde-Karup-området där utredning pågår om en eventuell ny vattentäkt.

Den aktiva vattentäkten i Sjöbo tätort (Gröndal och Grimstofta) är kärnan i vattenförsörjningssystemet i Sjöbo, Sövde, Tolånga och kommunens norra delar. När överföringsledningen för Sövde-Blentarp är färdigbyggd kommer vattentäkten i Blentarp utgöra en reservtäkt till Gröndal/Grimstofta, men kommer inte kunna försörja både Sjöbo och Blentarp helt. På liknande sätt utgör då även Gröndal/Grimstofta reservtäkt till Blentarp.

I orterna öster om Sjöbo finns olika behov av åtgärder, vissa mer akuta än andra. I Äsperöd är det råvattenbrist, ett mycket påtagligt problem. I Vanstad är vattenkvalitet och vattenmängd bra, men täkten är mycket sårbar på grund av att råvattnet kommer från endast en borra. Detsamma gäller i Röddinge där råvattnet dessutom är mycket hårt. Klasaröd är inte riktigt lika sårbart då ledningsnätet även kan få vatten från Sjöbo. Lövestad har tillräckligt med vatten så att det precis täcker ortens behov.

Tabell 2-1 redovisar åtgärder som behöver genomföras för vattentäkterna.

Tabell 2-1 Åtgärder för vattentäkter

Åtgärd Beskrivande text Ansvarig enhet

Miljödom för brunn 4,5, 10-13 i Grimstofta och nytt vattenskyddsområde Sjöbo vattenverk

Pågående arbete för att säkerställa nuvarande och framtida vattenbehov till Sjöbo tätort samt övriga anslutna orter.

VA-enheten

VA-försörjning i Sjöbos östra och norra delar

Utredningen visar ett förslag på vilka av vattenverken i Lövestad, Klasaröd, Röddinge och

Äsperöd som ska vara kvar och varifrån överföringsledningar ska byggas.

VA-enheten

Överföringsledning mellan Lövestad och Äsperöd

Dricksvattensituationen behöver lösas genom en

överföringsledning för dricksvatten från Lövestad till Äsperöd. Vissa områden som ligger längs med

överföringsledningen kan bli aktuella för anslutning.

VA-enheten

Utökning Lövestad vattentäkt Lövestad vattentäkt behöver utökas för att klara anslutningar från omgivande byar.

VA-enheten

Tillstånd för grundvattenuttag Utredning om östra Sjöbos vattentäkter samt förstudie om

VA-enheten

Åtgärd Beskrivande text Ansvarig enhet Råsåkra-Ramnakulla-Dalvik

avgör vilka tillstånd för

grundvattenuttag som kommer att sökas. Blentarp och ev.

Herreberga är prioriterat liksom Lövestad.

Fastställande av föreslagna vattenskyddsområden

Utredning om vilka vattentäkter som ska vara kvar och tillstånd till vattenuttag hos mark- och miljödomstolen avgör vilka vattenskyddsområden som kommer att fastställas.

VA-enheten

Avsluta vattendomar för vattentäkter som inte ska finnas kvar

De vattentäkter som har vattendom och inte ska finnas kvar avslutas.

VA-enheten

Ny vattentäkt Sövde-Ilstorp-Karup Område för en ny vattentäkt eller reservvattentäkt till Sjöbo.

Utredning förväntas ge kunskap om tillräcklig mängd vatten finns att tillgå, vattenkvalitet, var en lämplig täkt bör lokaliseras och möjlighet att rena vattnet.

VA-enheten

2.1.2 Åtgärder för vattenverk Sjöbo vattenverk

Sjöbo vattenverk kommer att få än mer betydelsefull roll i det allmänna vattenförsörjningsnätet framöver då fler områden kommer att anslutas. På 25 år sikt kommer många åtgärder att behöva vidtas i de befintliga anläggningarna för att kunna producera och leverera den mängd vatten som då kommer att efterfrågas. Sjöbo vattenverk kommer att behöva byggas om och byggas till, bland annat kan verket behöva installera avhärdning för att minska kopparutfällning från ledningar, ny lågreservoar behöver troligen byggas och säkerheten vid brunnarna och vattenverket behöver ses över.

Blentarp/Herreberga vattenverk

I Blentarps vattenverk pågår renovering/ombyggnad för att vattenverket rustas upp och anpassas till att kunna ta emot eller skicka iväg vatten från/till Sjöbo via den nya överföringsledningen.

Vattenverken kommer agera som reservvattentäkt åt varandra, men Blentarp kommer inte kunna förse Sjöbo mer än delvis med vatten.

Projektet Blentarp reservoarutbyggnad innebär att befintlig reservoar byggs ut eller att ytterligare en lågreservoar byggs. Behovet har kommit upp som en följd av att Sjöbo och Blentarps vattenverk ska agera reservvattentäkter åt varandra samtidigt som en befolkningstillväxt i Blentarp förväntas.

Ytterligare behov av reservoar kan behövas i området om Råsåkra-Ramnakulla-Dalvik ansluts till allmän VA-anläggning. I samband med utredning om vattenbehov och reservoarer kommer även vattentäkten i Herreberga utredas om den ska finnas kvar eller om den ska läggas ner.

9

En utredning pågår om vattenverket ska läggas ner eller finnas kvar och i så fall vilka delar av kommunen som vattenverket ska kunna försörja. Under tiden utredningen pågått har det framkommit behov av att skyndsamt förse även Äsperöd med vatten från Lövestad och täkten behöver utökas med fler brunnar för att öka kapaciteten. Vattenverket kommer även ses över om upprustning av vissa anläggningsdelar behövs.

Vanstad, Röddinge, Klasaröd, Äsperöd, Bjärsjölagård

En utredning som pågår kommer utgöra underlag till beslut om vattenverken i de östra och norra delarna av kommunen ska behållas eller inte, samt om eventuell upprustning av vissa

anläggningsdelar och eventuell utökad övervakning behövs.

Äsperöd vattenverk har tidigare haft vattenbrist sommartid, men det senaste året har vattenbristen varit permanent över året. Skyndsamma åtgärder kommer genomföras för att lösa vattenbristen genom att anlägga överföringsledning mellan Äsperöd och Lövestad. Då tillräckligt med vatten kan överföras från Lövestad kan vattenverket komma att läggas ner.

Åtgärderna för respektive vattenverk redovisas i Tabell 2-2.

Tabell 2-2 Åtgärder för vattenverk

Åtgärd Beskrivande text Ansvarig enhet

Sjöbo vattenverk avhärdning Avhärdning behövs för att minska

kalkbeläggningar och för att vattnet ska bli mindre korrosivt på kopparledningarna i bostäder.

Revaq-ceritifiering av slammet är idag inte möjligt p.g.a. för höga kopparhalter i slammet.

VA-enheten

Sjöbo vattenverk utökning reservoar

Ny lågreservoar för att öka säkerheten i vattenleveransen till brukarna.

VA-enheten

Lövestads vattenverk En grundlig genomgång av

upprustningsbehov av vattenverket och ytterligare brunnar för vatten behövs.

VA-enheten

Blentarp VV

renovering/ombyggnad

Vattenverket rustas upp och anpassas till att kunna ta emot eller skicka iväg vatten från/till Sjöbo via överföringsledningen som byggs just nu.

VA-enheten

Blentarp reservoar utbyggnad Befintlig reservoar byggs ut eller

kompletteras med ytterligare en lågreservoar.

Behovet har kommit upp som en följd av att Sjöbo och Blentarp vattenverk ska agera reservvattentäkter åt varandra samtidigt som man förväntar sig en befolkningstillväxt i Blentarp. När förstudien om ev anslutning av Råsåkra-Ramnakullen-Dalvik är utförd och det finns underlag om Herreberga vattentäkt ska finnas kvar klargörs ytterligare behov.

VA-enheten

Äsperöd vattenverk Äsperöd vattenverk har vattenbrist både vinter- och sommartid. En långsiktig lösning är att bygga ut en överföringsledning från Lövestad vattenverk. Vattenverket kan komma att byggas om till en pumpstation med reservoar.

VA-enheten

11 2.2 Spillvatten

2.2.1 Åtgärder för allmänna avloppsreningsverk och avloppsanläggningar

En pågående åtgärd är utbyggnaden av överföringsledningar för spillvatten- och dricksvatten mellan Sjöbo-Sövde-Blentarp. I och med utbyggnaden kommer Sjöbo avloppsreningsverk ta emot allt vatten från Sövde och Blentarp. Avloppsreningsverket i Sövde är taget ur drift och Blentarps reningsverk planeras att tas ur drift under 2016.

VA-enheten utreder även östra och norra Sjöbos framtida vatten- och avloppsförsörjning. När denna utredning är klar kan nya överföringsledningar för avlopp och nedläggning/utökning av

avloppsreningsverk bli aktuella. Utredningen visar på flera olika möjliga alternativ att centralisera avloppsvattenreningen till ett fåtal reningsverk; en fördel både ur drifthänseende och miljösynpunkt.

Bland annat visar utredningen att om Vanstads och Äsperöds avloppsreningsverk läggs ned och en överföring av spillvattnet sker till Lövestads avloppsreningsverk kan cirka 130 extra enskilda avlopp så småningom anslutas till den nya tryckavloppsledningen via LTA-system När det gäller enskilda avloppsanläggningar ställs ibland högre krav på rening av avloppsvatten i områden som är känsliga för utsläpp. I Sjöbo kommun har Samhällsbyggnadsnämndens Miljöenhet bedömt hela Sjöbo kommun som område känsligt för utsläpp vilket innebär att höga reningskrav ställs på alla nya enskilda

avloppsanläggningar. Detta beslut är i linje med de synpunkter som kom fram från politikerna under en workshop inför framtagandet av VA-policyn, nämligen att Sjöbo kommun, som ligger längst uppströms i samtliga avrinningsområden, ska ta ansvar för att minimera påverkan för nedströmsliggande

kommuner och havet. Det innebär att de äldre allmänna anläggningarna i vissa fall kan ha lägre reningskrav än kraven som Samhällsbyggnadsnämnden ställer för de enskilda anläggningarna. För de mindre allmänna anläggningarna kan därmed nya högre reningskrav komma att ställas och de kan behöva byggas om för att öka reningsgraden. Alternativt kan en nybyggnad av mindre reningsverk i vissa områden bli aktuella. Exempel på detta är Knickarps och Eriksdals infiltrationsanläggningar som kommer att utredas om de ska ersättas av mindre reningsverk.

Spillvattnet från sommarbyarna Hemmestorps Ljungbacken, Hemmestorps Eke och Hemmestorps Södergård planeras att överföras till Veberöds reningsverk i Lunds kommun under 2018-2020. På motsvarande sätt kommer dricksvatten att överföras från Sydvatten/VA SSYD.

I Tabell 2-3 redovisas de åtgärder som är aktuella för avloppsreningsverk- och avloppsanläggningar.

Tabell 2-3 Åtgärder för avloppsreningsverk och avloppsanläggningar

Åtgärd Beskrivande text Ansvarig

enhet Eriksdals avloppsanläggning Ny avloppsanläggning, befintlig infiltrationsanläggning

byts ut mot minireningsverk/mindre reningsverk inklusive uppgradering av pumpstation.

VA-enheten

Knickarps avloppsanläggning Ny avloppsanläggning, befintlig infiltrationsanläggning byts ut mot minireningsverk/mindre reningsverk inklusive uppgradering av pumpstation.

VA-enheten

Sjöbo ARV

Driftövervakningssystem

Uppgradering av driftövervakningssystemet på Sjöbo ARV

VA-enheten

Sjöbo ARV Reservelverk Nya reservkraft införskaffas till Sjöbo ARV VA-enheten Sjöbo ARV Sandtvätt Den sand som ansamlas i reningsverket deponeras

idag till höga kostnader. Om en sandtvätt införskaffas

VA-enheten

Åtgärd Beskrivande text Ansvarig enhet kan sanden återanvändas vid exempelvis gatuarbeten.

Sjöbo ARV

Externslammottagning

Externslammottagningen behöver förbättras. VA-enheten

Sjöbo ARV ombyggnad slamförtjockning

VA-enheten

Sjöbo ARV Slamhygienisering VA-enheten

Sjöbo ARV mellan- och eftersed, inblandn kem

Upprustning av bassängerna och

kemikalieinblandningen. Översyn av dimensioner och doseringar.

VA-enheten

Sjöbo ARV bräddmagasin

Sjöbo ARV bräddar mycket lite avloppsvatten till recipient. Då reningsverket har krav på att inte släppa ut något bräddat vatten planeras ett bräddmagasin.

VA-enheten

Sjöbo ARV gasgeneratorer

En utredning bör visa om det är ekonomiskt lönsamt att införskaffa gasgeneratorer för att omvandla den gas som bildas på verket till el.

VA-enheten

Lövestad ARV översyn

bassänger, översvämning, etc

Framtidsutredning för östra Sjöbo kommer visa möjligheten till utbyggnad av avloppsreningsverk och anslutning av fler orter. Därefter behövs en översyn av vilka anläggningar som behöver renoveras eller ev byggas ut.

VA-enheten

Äsperöd ARV restaurering inkl pumpstation

Framtidsutredning för östra Sjöbo kommer visa om reningsverket ska läggas ner eller finnas kvar. Därefter fordras en översyn av vilka anläggningsdelar som behöver renoveras.

VA-enheten

Övriga ARV renstvätt

Mekaniska rensgaller/renstvätt installeras på de mindre reningsverk som idag har manuell rensning.

Förbättring av arbetsmiljön.

VA-enheten

Sövde ARV rivning VA-enheten

Blentarp ARV rivning VA-enheten

Pst Solkullen, ombyggnation En pumpstation i Vollsjö behöver byggas om. VA-enheten

2.3 Åtgärder för vatten- och avloppsledningsnät

Avloppsledningsnätet i Sjöbo kommun har relativt få skador och har god status. Däremot är det problem med mycket inläckande vatten från omgivande mark då vatten tränger in i otäta

betongskarvar. En stor del av problemet med mycket tillskottsvatten i ledningarna beror även på felkopplingar inne på privata fastigheter.

Den större delen av ledningsnätet i kommunen byggdes ut på 1960- och 1970-talet och VA-enheten arbetar med att re-lina, infodra och byta ut ledningar. Underhåll av ledningsnätet sker fortlöpande och

13

Bjärsjölagård, Brandstad, Fränninge och Vollsjö har tagits fram och arbetet med att koppla bort felkopplade stuprör och dräneringar behöver utföras. I byarna finns det stora problem med

tillskottsvatten som belastar spillvattenätet. Det tillskottsvattnet innebär förhöjda driftskostnader för de allmänna anläggningarna samt omöjliggör utbyggnad av allmänt VA fram tills dess att problemen är åtgärdade. Det är problematiskt att ansluta fler fastigheter till ett redan överbelastat ledningsnät och pumpstation.

Det behöver även tas fram underhållsplan för dricksvattenledningarna samt ytterligare digital dokumentation av vatten- och avloppsledningarna. I Tabell 2-4 redovisas en sammanställning av åtgärderna.

Förnyelsetakten på ledningsnätet låg för några år sedan på 379 år. Enligt Svenskt Vatten bör

förnyelsetakten motsvara ca 150 år i kommunerna (Svenskt Vatten, Rapport 2011-13). Ledningsnätet byts ut i takt med att gatorna beläggs med ny asfalt eller byggs om samt då läckor uppstår eller filmning visar att ledningsnätet är försämrat. Även arbetet med att minska inläckage på ledningsnätet förnyar ledningsnätet.

Efter ett brott på en av överföringsledningarna för spillvatten har ett projekt startats upp för att filma samtliga ledningssträckor med självfall direkt efter släpp-punkter från

tryckavloppsledningar/pumpstationer. Det finns risk att fler betongledningar är hårt angripna av svavelväte.

Tabell 2-4 Åtgärder för dricksvatten- och spillvattenätet.

Åtgärd Beskrivande text Ansvarig enhet

Dokumentera ledningar digitalt

Det mesta av ledningsnätet är digitaliserat, men det finns en hel del kvar att uppdatera.

VA-enheten

Ta fram underhållsplan för vattenledningar

Det saknas underhållsplan som tillexempel omfattar spolning av vattenledningar, motionering av ventiler med mera.

VA-enheten

Förnyelsetakt för ledningsnätet

Ledningsnäten ska bytas ut succesivt i takt med beläggningsplanen. Ledningar ska bytas ut där behov visar sig finnas, vilket upptäcks i samband med tex filmning eller lagningar.

VA-enheten

Modellering av spillvattenätet i Sjöbo tätort

Ledningsnätet i Sjöbo behöver modelleras för att kontrollera belastningen och om vissa sträckor behöver en större dimension.

VA-enheten

Inrapportering av ledningsnätets standard bör utvecklas

Informationen som registreras om ledningsnätets standard är inte fullständig och inrapportering behöver även ske av personal ute i verksamheten.

VA-enheten

Vaccumsystem i Heinge Vaccumsystemet i Heinge planeras att byggas om till ett LTA-system eller självfallssystem med pumpstation.

VA-enheten

Åtgärd Beskrivande text Ansvarig enhet Fortsatt arbete med

saneringsplanerna

Åtgärder i saneringsplanerna för Bjärsjölagård samt Brandstad, Fränninge, Vollsjö och Vollsjö by behöver genomföras.

VA-enheten

2.4 Dagvatten

Kommunen vill ha en långsiktigt hållbar dagvattenhantering och arbetar med att integrera dagvattnet i tätortsmiljön. Kommunen har behov av att upprätta en dagvattenplan där kommunen fastställer generella riktlinjer för vad som gäller vid hanteringen av dagvatten inom kommunen. I

dagvattenstrategin bör kommunens recipienter klassificeras utifrån hur känsliga de är för utsläpp från dagvattnet samt bräddningar från pumpstationer och ledningsnät. Om en recipient för dagvatten i kommunen avleds till Vombsjön, som utgör en dricksvattentäkt, bör en handlingsplan för utsläpp upprättas.

Sjöbo kommun har två olika sorters verksamhetsområden för dagvatten. Verksamhetsområde Dagvatten innebär att kommunen tar ansvar för att dagvatten avleds från gator och upprättar förbindelsepunkter för dagvatten för enskilda fastigheter inom området. Verksamhetsområde Dagvatten Gata innebär att kommunen endast tar ansvar för att dagvatten avleds från gatorna.

Dagvatten inne på tomtmark ska då lösas genom LOD, Lokalt Omhändertagande av Dagvatten.

2.4.1 Åtgärder för dagvatten

Det finns inga planer på att utöka verksamhetsområdet för dagvatten. Den nya VA-taxan för 2018 innebär en förändring av dagens taxekonstruktion på så sätt att en brukningsavgift för dagvatten kommer att börja tas ut i de områden där verksamhetsområde för dagvatten existerar. VA-taxan justeras varje år genom procentuella höjningar för att täcka de kostnader som finns.

Under workshopen till VA-policyn framkom att ett stort fokus för Sjöbos politiska styre är att ta ansvar för kommunens påverkan på nedströms recipienter och andra kommuners dricksvattentäkter.

Identifierade åtgärder för dagvatten visas i Tabell 2-5.

Tabell 2-5 Åtgärder för dagvatten

Åtgärd Beskrivande text Ansvarig enhet

Dagvattenplan Ta fram rutin för hur dagvattenhanteringen ska prioriteras i samhällsplaneringen med beaktande av klimatförändringar och miljöbelastning. Lokalt

omhändertagande ska prioriteras. Tydliggör ansvaret för dagvatten i kommunen

VA-enheten/

Strategienheten/

Bygglovsenhete n/

Miljöenheten Brukningsavgift för

dagvatten

Brukningsavgift för dagvatten tas fram i de områden där verksamhetsområde för dagvatten finns.

VA-enheten

I bilaga 2a redovisas kartor över respektive områden där kommunen har verksamhetsområde för dagvatten och i bilaga 2b en översikt över verksamhetsområdet i hela kommunen.

3 VA-utbyggnadsplan t.o.m år 2022

I områden med ”samlad bebyggelse” enligt Lagen om allmänna vattentjänster (LAV), där det finns svårigheter med att anlägga enskilda avlopp efter dagens standard eller om det finns problem med dricksvattenkvalitet och/eller kvantitet kan VA-situationen bli ohållbar. Kommunen kan då, enligt § 6 i vattentjänstlagen, vara ansvarig att ordna vattentjänster i ett större sammanhang.

Om det med hänsyn till skyddet för människors hälsa eller miljön behöver ordnas vattenförsörjning eller avlopp i ett större sammanhang för en viss befintlig eller blivande bebyggelse, skall VA- huvudmannen:

1. bestämma det verksamhetsområde inom vilket vattentjänsten eller vattentjänsterna behöver ordnas, och

2. se till att behovet snarast, och så länge behovet finns kvar, tillgodoses i verksamhetsområdet genom en allmän VA-anläggning.

Att VA-försörjningen ska lösas ”i ett större sammanhang” för ett § 6-område kan både resultera i småskaliga (lokala) lösningar och storskaliga lösningar, men kommunen blir i båda fallen huvudman för anläggningen.

I rättspraxis infaller skyldigheten från cirka 20-30 hushåll inom ett samlat område, men även lägre antal hushåll har bedömts utgöra ”§6-områden”. I Regeringens proposition (2005/06:78) som utgör förarbete till vattentjänstlagen beskrivs att:

”det behövs en något så när samlad bebyggelse av 20–30 fastigheter som underlag för en allmän VA-anläggning. En utbyggnad av en befintlig eller planerad allmän

anläggning kan dock ske för betydligt färre fastigheter. I praxis har till och med enstaka fastigheter i närheten av ett befintligt verksamhetsområde ansetts planmässigt och i övrigt ha ett så nära samband med bebyggelsen inom verksamhetsområdet att fastigheternas va-frågor skulle lösas i det större sammanhanget med denna bebyggelse” (Regeringen, 2005)

Det innebär i stort sett att bostadshusen behöver ligga bredvid varandra för att räknas som en sammanhållen bebyggelse.

I kommunens VA-policy beskrivs att:

”För varje område där det är aktuellt att se över befintliga VA-lösningar ska både anslutning till allmän VA-försörjning och alternativa lokala lösningar utredas. Anslutningen ska väljas enligt nedanstående ordning. Nybyggda enskilda avlopp väljs i sista hand.

1. Kommunalt avlopp

2. Gemensamhetsanläggning (GA) 3. Enskilt avlopp

3.1 Länsstyrelsen i Skåne läns syn på prioriterade utbyggnadsområden

Länsstyrelsen i Skåne bedriver tillsyn över kommunernas efterlevnad av vattentjänstlagen och

utbyggnad av allmänt VA. I en skrivelse ”Begäran om uppgifter gällande kommunens planer på utökat verksamhetsområde för kommunalt vatten och avlopp” daterad 2015-10-23 pekar länsstyrelsen ut 17 områden i kommunen med enskilda anläggningar för avloppsvatten. Länsstyrelsen anmodar

kommunen att inkomma med en tid- och handlingsplan för anslutning av de prioriterade områdena till verksamhetsområden för allmän vatten- och avloppsanläggning. I föreliggande VA-utbyggnadsplan kommer länsstyrelsen skrivelse att bemötas. Se Länsstyrelsens yttrande i bilaga 3.

3.2 Fastigheter med VA-avtal

Ett flertal fastigheter i kommunen är anslutna till den allmänna VA-anläggningen via VA-avtal och ingår därmed inte verksamhetsområdet för dricksvatten eller spillvatten. I VA-avtalet specificeras rättigheter och skyldigheter för anslutningen samt anslutningspunkt. Enligt avtalen har i princip fastigheten samma rättigheter och skyldigheter som fastigheter inom verksamhetsområden. I avtalen kan även undantag från detta vara specificerade. Det finns i augusti 2016:

 33 fastigheter anslutna med VA-avtal enbart för vatten

 34 fastigheter anslutna med VA-avtal enbart för spillvatten

 29 fastigheter anslutna med VA-avtal för både vatten och spillvatten

 4 områden med ett större antal fastigheter där en samfällighetsförening för VA är ansluten med VA-avtal

Dessa fastigheters anslutning till dricksvatten- respektive spillvattennätet redovisas i en översiktskarta i bilaga 4. Utöver dessa finns många fastigheter som en gång i tiden anslutits med VA-avtal, men som idag ingår i kommunens verksamhetsområden. VA-avtalen är dock ännu inte upphävda.

Längs kommande överföringsledningar kan det bli aktuellt att ansluta fastigheter, som idag har enskilda avlopp, via LTA-system och VA-avtal.

3.3 Behovs- och möjlighetsanalys av potentiella utbyggnadsområden

För att utreda i vilka områden som kommunen kan ha en skyldighet att bilda verksamhetsområde har en behovs- och möjlighetsanalys av utbyggnad av allmänt vatten- och avlopp genomförts.

Utgångspunkten för identifiering av områden att medverka i analysen har varit:

 Sammanhållen bebyggelse enligt kommunala översiktsplaner (ÖP) och Plan- och bygglagen(2010:900)

 Miljöenhetens inventeringar av enskilda avlopp och påkallat behov av VA-sanering

 Länsstyrelsens prioriterade områden.

VA-enheten har utgått från Sjöbo kommuns kartskikt med ”sammanhållen bebyggelse” som är framtaget efter definitionen i plan- och bygglagen och det innebär att områdena kan bestå av färre än 20-30 fastigheter enligt definitionen av ”ett större sammanhang” i § 6 vattentjänstlagen. De områden i sammanhållen bebyggelse som redan har kommunalt vatten och avlopp sållades bort i bedömningen.

25 områden med enskild VA-försörjning identifierades genom ovanstående kriterier och varje potentiellt utbyggnadsområde bedömdes utifrån vilket behov av allmänt vatten och avlopp som föreligger samt hur stor möjligheten att ansluta till den befintliga allmänna VA-anläggningen är.

Ytterligare 9 områden med betydligt glesare bebyggelse bedömdes utefter samma kriterier. Dessa redovisas i tabell 1 i bilaga 5a samt i en översiktskarta bilaga 5b tillsammans med områden som är glest bebyggda men kan bli aktuella att ansluta längs med överföringsledningar om sådana byggs ut.

Vissa av dessa områden kan komma att bli aktuella för anslutning till allmänt VA när utredningen om framtida vatten- och avloppsförsörjning i östra delen av Sjöbo kommun blir klar.

I bilaga 6a visas en översiktskarta av de 25 områden som VA-enheten har analyserat i behovs- och möjlighetsanlysen. I bilaga 6b redovisas områdeskartor över samtliga bedömda områden. De 25 områdena har bedömts utifrån olika kriterier som har poängsatts för varje område från 1-3 p alternativt 1-5 p beroende på vilken vikt som kategorin har bedömts ha. Se vidare bilaga 7, prioriteringsgrunder för behovs- och möjlighetsanalys.

17

I Figur 3-1 visas en schematisk bild över behovs- och möjlighetsanalysen och de bedömningsgrunder som har använts.

Figur 3-1 Arbetsgång för behovs- och möjlighetsanalys

Bedömningarna har gjorts utifrån den samlade kunskap och information som varit tillgänglig i form av kunskap och erfarenheter från VA-enheten, informationen som sammanställts i nulägesbeskrivningen samt miljöenhetens resultat av kommunens inventeringar av enskilda avlopp.

Vissa avgränsningar har fått göras i analysen:

 Knapphändig information har funnits när det gäller bedömning av de enskilda brunnarnas status. Istället har antal fastigheter och om husen ligger tätt gett en indikation på om de enskilda avloppen har en påverkan på enskilda vattentäkter.

 Utgångspunkten i bedömningen har varit dagens situation och kapaciteten i de befintliga allmänna VA-anläggningarna. Det innebär i praktiken att vissa områden som geografiskt ligger nära ett allmänt ledningsnät som har begränsningar i kapaciteten har fått en lägre

möjlighetspoäng på grund av att det inte är möjligt att ytterligare belasta varken ledningsnät eller avloppsreningsverk. Det innebär att stora kostnader behövs för sanering av VA-nätet, för att exempelvis minska inläckage, innan anslutning till dessa områden är möjligt.

Saneringsarbete har långt tidsperspektiv och andra områden har därmed fått högre möjlighetspoäng. Vissa områden kommer därmed troligen att prioriteras upp efter det att ledningssanering utförts.

Utbyggnadsområden har efter bedömningen kategoriserats i fem olika typer av områden, se Figur 3-2.

Figur 3-2 Klassificering av områden i behovs- och möjlighetsbedömningen baserad på havs- och vattenmyndighetens manual för VA-planering.

3.3.1 Kriterier för behovsanalys av anslutning till allmänt VA

Behovsbedömningen utgår från miljö- och/eller hälsomässiga förutsättningar att uppnå en tillfredsställande VA-försörjning.

Behovsbedömningen görs för att kunna bedöma i vilka områden en förändrad VA-struktur är mest angelägna och därmed få en grund för prioritering av anslutning till allmän VA-försörjning. Analysen har gjorts med hjälp av en prioriteringsmodell framtagen för detta ändamål.

Faktorerna som bedömts är:

 risken för påverkan på ytvatten- och grundvattenförekomster

 närhet till recipienter samt närheten till befintliga, nya föreslagna eller utökade vattenskyddsområden.

 Antalet fastigheter och hur tätt de är belägna har också tagits med i bedömningen

I analysen viktades påverkan på vattenskyddsområden, befintliga (beslutade), kommunens föreslagna (ej beslutade) eller kommande vattenskyddsområden (ex. nytt vattenskyddsområde för Vombsjön), som en viktig parameter. Generellt är enskilda avlopp i närheten av ett vattenskyddsområde mindre önskvärt.

En annan parameter som planerats att vägas in i bedömningen av områden, förutom behovs- och möjlighetsanalysen, är hur kommunens invånare upplever sin vatten- och avloppssituation idag. VA- enheten genomförde en medborgardialog i form av en enkät där ett antal frågor ställdes om kvaliteten på de vattentjänster som kommunen tillhandahåller. Frågorna som ställdes var bland annat om hur invånare upplever problem med den allmänna vatten- eller avloppsanläggningen samt om man har

19

som finns idag. Resultatet från enkäten om vatten som genomförts i kommunen inkluderas därmed inte i bedömningarna men redovisas i bilaga 8.

3.3.2 Kriterier för möjlighetsanslys av anslutning til l allmänt VA

Den genomförda behovsbedömningen ger besked om hur stort behov områdena har av en förbättrad VA-lösning. För att kunna göra en prioriteringsordning för VA-utbyggnad bör också möjligheten att bygga ut den allmänna VA-anläggningen beaktas.

En rimlig utbyggnadsordning är viktig ur flera aspekter, bland annat för att skapa tekniskt hållbara lösningar, att få en god ekonomi i utbyggnaden men också för att säkerställa tillräcklig omsättning i vattenledningarna så att vattenkvaliteten hos konsumenten är godkänd.

Faktorerna som bedömdes för att hitta en rimlig utbyggnadsordning är:

 Avstånd till befintligt verksamhetsområde eller VA-anläggning,

 Om kapacitet i närliggande VA-anläggning (ledningar och avloppsreningsverk) finns att hantera tillkommande spillvatten/dricksvatten.

I vissa områden i kommunen är det svårt att ansluta fler fastigheter med enskilda avlopp till den allmänna anläggningen vilket beror på stora mängder tillskottsvatten i ledningsnätet. Arbetet med att komma till rätta med problemet bedöms ta många år och innebära stora kostnader, vilket gör att vissa andra områden bedöms prioriteras högre när det gäller utbyggnad av allmän vatten- och

avloppsförsörjning i denna utbyggnadsplan. När tillskottsvattnet i ovan nämnda områden är åtgärdat är förutsättningarna för VA-utbyggnad i dessa områden en helt annan och utbyggnadsplanen kommer prioriteras om.

En annan faktor som har inverkan vid anslutning av fastigheter med enskilda avlopp är de anläggningstekniska förutsättningar för anslutningen, exempelvis blir anslutningen dyrare om det behövs flera pumpstationer på vägen samt om vägar eller skyddade områden behöver passeras.

3.4 Resultat av behovs- och möjlighetsbedömningen

I Figur 3-2 visas klassificeringen av områden utifrån Havs- och vattenmyndighetens modell. Resultatet av behovs- och möjlighetsanalysen redovisas i Figur 3-3. De olika prioiteringskategorierna beskrivs nedan.

Figur 3-3 Resultatet av behovs- och möjlighetsanalysen. Områden som har bedömts visas som prickar i diagrammet. Områden med stort behov (röd), Områden med stort behov och stora möjligheter (grön), Områden med stort behov och vissa möjligheter (gul), Områden med stort behov och små möjligheter (orange ),Områden med litet behov eller små möjligheter (blå).

21

De områden som har bedömts ha ett stort behov av anslutning till en allmän VA-anläggning hamnar i denna kategori. Om fastigheterna ligger samlade på ett sådant sätt att det innebär ”ett större

sammanhang” bör allmänt VA anordnas. En nära dialog bör föras med berörda fastighetsägare för att underlätta för dem och skapa så goda förutsättningar som möjligt för utbyggnaden. Anslutning kan ske via en överföringsledning eller lokala lösningar på plats beroende på hur goda möjligheter som finns att ansluta till befintliga VA-anläggningar.

En översiktlig kostnadsberäkning har gjorts för områdena och en prioriteringsordning har tagits fram till VA-utbyggnadsplanen. Se vidare i kapitel 3.6.

Sjöbo Sommarby och Svansjö Sommarby har också stort behov av förändrad VA-struktur. För dessa områden har ingen bedömning gjorts då verksamhetsområde för spillvatten och dricksvatten sedan tidigare är beslutat och planerna för utbyggnad kommit långt; i Sjöbo sommarby pågår utbyggnad och i Svansjö sommarby är planerad byggstart inom 1 år.

I Tabell 3-1 visas de områden som har ett stort behov av förändrad VA-struktur. Nedan redovisas områdesbeskrivningar för de områden som bedömts av VA-enheten.

Tabell 3-1 Områden där ett stort behov finns för en förändrad VA-struktur

Område Länsstyrelsen

Karups Sommarby Prio 1

Hemmestorp Eke/Hemmestorp Ljungbacken Prio 1

Hemmestorp Södergård Prio 1

Ramnakulla/Råsåkra/Dalvik Prio 1

Karups Sommarby

Området är beläget 8 kilometer sydväst om Sjöbo tätort, strax väster om Sövde. Karups Sommarby består av flera olika föreningar vilka sammanlagt har 353 hushåll med en relativt hög andel

permanentboende. Området är detaljplanelagt och det finns önskemål om ökade byggrätter. Området har ett gemensamt vattenverk och vattentäkt som fungerar bra.

En del av sommarbyn har ett gemensamt nät för spillvatten som är anslutet till kommunens

ledningsnät i Sövde via VA-avtal. Andra delar har ett vakuumsystem till slutna tankar och infiltration för BDT-vattnet. För närvarande pågår en ombyggnad av avloppssystemen i området så att allt spillvatten ansluts till kommunens ledningsnät. Länsstyrelsen anser att verksamhetsområde för dricksvatten- och spillvatten ska beslutas för området och att avloppsfrågan ska lösas genom att fastigheterna ska anslutas till kommunalt VA-nät eller på annat sätt i ett större sammanhang.

Hela området kommer på sikt att anslutas till allmän vatten- och avloppsanläggning men på olika sätt.

Därför är området markerat som ”VA-enhetens bedöma område” i Figur 3-4 istället för

”Utbyggnadsområde t.o.m 2022” . Även om hela området blir anslutet till kommunens ledningsnät kommer inte hela området ingå i kommunens verksamhetsområde. I något område bygger de boende själva ut ledningsnät som övertas av kommunen samtidigt som verksamhetsområde blidas. De delar av sommarbyn som idag redan är anslutna med VA-avtal kommer fortsätta vara det utan att

verksamhetsområde bildas. Några delar av sommarbyn kommer ansluta sig till det befintliga nätet anslutet med VA-avtal till kommunen och verksamhetsområde kommer således inte bildas där heller.

Se detaljerad karta över de olika anslutningsformerna i figur 3.5.

Figur 3-4 Områdeskarta över Karups sommarby.

23

Figur 3-5 Områdeskarta över Karups sommarby, orange raster: blivande kommunalt verksamhetsområde, blått raster: anslutna med VA-avtal, övriga fastigheter är på väg att anslutas med VA-avtal.

Hemmestorp Eke/Hemmestorp Ljungbacken

Sommarbyarna Hemmestorp Eke och Hemmestorp Ljungbacken är belägna i västra delen av Sjöbo cirka 13 km från Sjöbo tätort och ca 3 km från Blentarps tätort. Hemmestorp Eke är en sommarby med 101 fastigheter och har en hög andel permanentboende. Idag har fastigheterna enskilda

avloppsanläggningar vilka håller låg till medelmåttig standard. Hemmestorp Ljungbacken är en sommarby med 57 hushåll med en hög andel permanentboende. Området är detaljplanelagt. En del av området har en gemensam avloppsanläggning som är en öppen infiltrationsanläggning.

Resterande del har enskilda avloppsanläggningar. Länsstyrelsen anser att verksamhetsområde för dricks- och spillvatten ska beslutas för området och att avloppsfrågan ska lösas genom att

fastigheterna ska anslutas till kommunalt VA-nät eller på annat sätt i ett större sammanhang.

Utbyggnad av allmänt ledningsnät kommer att ske år 2018-2020 genom anslutning av spillvatten till Veberöds reningsverk i Lunds kommun. Dricksvatten kommer att överföras till området från Sydvatten i Veberöd. Byarna ligger i avrinningsområdet till Kävlingeån. Se karta över området i Figur 3-6.

Figur 3-6 Områdeskarta över Hemmestorp Eke samt Hemmestorp Ljungbacken.

25

Sommarbyn Hemmestorp Södergård är omgiven av skog och åkrar och är belägen i västra delen av Sjöbo kommun cirka 4 km från Blentarps tätort. Södergård består av 59 hushåll och flertalet är permanentboende. Området är detaljplanelagt och det har ett gemensamt vattenverk. Fastigheterna har enskilda avlopp som håller en låg till medelmåttig standard. I anslutning till området finns byggrätter för 13 fastigheter och inom området finns cirka fem obebyggda tomter.

Länsstyrelsen anser att verksamhetsområde för dricks- och spillvatten ska beslutas för området och att avloppsfrågan ska lösas genom att fastigheterna ska anslutas till kommunalt VA-nät eller på annat sätt i ett större sammanhang.

Utbyggnad av allmänt ledningsnät planeras att ske år 2018-2020 genom anslutning av spillvatten till Veberöds reningsverk i Lunds kommun. Dricksvatten kommer att överföras till området från Sydvatten i Veberöd. Södergård ligger inom avrinningsområdet till Kävlingeån. Se karta över området i Figur 3-7.

Figur 3-7 Områdeskarta över Hemmestorp Södergård.

Ramnakulla/Råsåkra/Dalvik

Ramnakulla, Råsåkra, Dalvik är tre sommarbyar som ligger relativt nära varandra. Det finns cirka 72 fastigheter i området och det är beläget cirka 2 km söder om Blentarp. Det finns 10 byggrätter sydost om området och åtta byggrätter väster om Dalvik. I Råsåkra finns ett gemensamt vattenverk och en gemensam avloppsanläggning för BDT, i Dalvik finns kommunalt verksamhetsområde för dricksvatten och ett eget vattenverk. Området har tidigare beslutats att inte vara aktuellt för utbyggnad av allmänt VA. Herreberga vattentäkt finns i närheten men det finns ingen vattendom för täkten. Om området ansluts kommer ledningsnätet att behöva utökas och pumpstationens kapacitet behöver ökas.

Överföringsledningen till Sjöbo avloppsreningsverk är inte dimensionerad för att ansluta dessa områden och möjligheterna till anslutning behöver ses över i en kapacitetsutredning. Utbyggnad kan komma att ske mellan åren 2020-2022.

Länsstyrelsen anser att verksamhetsområde för dricks- och spillvatten ska beslutas för området och att avloppsfrågan ska lösas genom att fastigheterna ska anslutas till kommunalt VA-nät eller på annat sätt i ett större sammanhang. Området ligger inom Kävlingeåns avrinningsområde. Se karta över området i Figur 3-8.

Figur 3-8 Områdeskarta över Ramnakulla, Råsåkra och Dalvik.

27

I områden med stort behov och stora möjligheter är bedömningen att det är förhållandevis enkelt att ansluta fastigheterna till den allmänna anläggningen. Dessa områden är antingen redan beslutade att anslutnas till den allmänna anläggningen eller ligger nära befintliga verksamhetsområden eller överföringsledningar. Se Tabell 3-2.

Tabell 3-2 Områden med stora möjligheter att anslutas till allmän VA-anläggning

Område Länsstyrelsen

Lövestad Öster Prio 2

Lövestad Öster

Lövestad Öster består av 14 relativt utspridda fastigheter och är beläget öster om Lövestad. Vissa fastigheter ligger inom föreslagen sekundär skyddzon för dricksvattentäkt. En av fastigheterna inom det bedömda området är ett vattenverk som inte har behov av avlopp. De övriga enskilda avloppen i området består främst av äldre markbäddar och eventuellt kan en anslutning till Lövestad

avloppsreningsverk vara aktuell i framtiden. Kostnadsberäkning av utbyggnad till detta område kommer att genomföras till nästa revidering av VA-planen. Större delen av det bedömda området har Länsstyrelsen inte med i sin prioritering för utbyggnad. Det finns några fastigheter norr om Lövestad som av länsstyrelsen har pekat ut som aktuella för anslutning. Dessa fastigheter är redan anslutna till spillvattennätet via VA-avtal. VA-enheten anser inte det finns behov av att ändra verksamhetsområdet för dessa få hus som redan är anslutna, men det kan bli aktuellt om hela Lövestad Öster byggs ut med VA. Se karta över området i Figur 3-9.

Figur 3-9 Områdeskarta över Lövestad Öster.

3.4.3 Områden med stort behov och vissa möjligheter

Områden där det finns ett stort behov av åtgärder för en långsiktigt hållbar VA-försörjning och där det finns vissa möjligheter att ansluta fastigheterna till den befintliga VA-anläggningen. Kostnadsberäkning av utbyggnad till dessa områden kommer att ses över successivt fram till nästa revidering av VA- planen. Dessa kostnadsberäkningar ligger till grund för vilka områden som prioriteras efter år 2022. Se Tabell 3-3.

Tabell 3-3 Områden med stort behov och vissa möjligheter att anslutas till allmänt VA

Område Länsstyrelsen

Björka Prio 2

Granhult-Rygården Ingen prio

Kullamöllan Ingen prio

Skarrie Ingen prio

Stora och Lilla Rödde Ingen prio

Öved Prio 2

Öveds sommarby Ingen prio

29 Björka

Området Björka består av 20 fastigheter och är beläget i de östra delarna av kommunen cirka 3 km från Vombsjön. Området ligger i närheten av vattenskyddsområdet för Vombsjön. I området finns enskilda brunnar. En gemensam avloppsanläggning, ett minireningsverk, finns för 11-12 fastigheter (men är dimensionerat för fler fastigheter). Övriga har enskilda avloppslösningar. Länsstyrelsen önskar att kommunen redogör för hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas i Björka. Se karta över området i Figur 3-10. Kommunen gör en bedömning om området är aktuellt för utbyggnad i nästa va-plan.

Figur 3-10 Områdeskarta över Björka.

Granhult-Rygården

Området består av 27 fastigheter och ligger nordöst om Lövestad. Det är cirka 1 km till

verksamhetsområde för dricksvatten. En eventuell anslutning av spillvatten kan vara aktuell till Lövestads avloppsreningsverk. Området ligger inom primär skyddzon för vattentäkten i Lövestad.

Uppskattningsvis klarar avloppsreningsverket i Lövestad att ta emot spillvatten från området. I Figur 3-11 visas en karta över området.

Figur 3-11 Områdeskarta över Granhult-Rygården.

31 Kullamöllan

Kullamöllan består av 11 fastigheter och är beläget cirka 2 km från Lövestad tätort. En eventuell anslutning av området skulle ske till Lövestads verksamhetsområde för spill- och dricksvatten. Detta kommer att utredas vidare. Det finns intressanta grundvattentillgångar i åsarna som kan vara en del av den framtida vattenförsörjningen i östra Sjöbo. I Figur 3-12 visas en karta över området.

Figur 3-12 Områdeskarta över Kullamöllan.

Skarrie

Skarrie består av 11 fastigheter och är beläget 4 km väster om Sjöbo tätort. Närmaste

verksamhetsområde för dricks- och spillvatten finns i Svansjö sommarby, ca 600 m bort. Möjligheter till framtida anslutning av fastigheter i Skarrie ska ses över vid projektering för Svansjö sommarby. I Figur 3-13 redovisas en områdeskarta.

Figur 3-13 Områdeskarta över Skarrie.

33 Stora och Lilla Rödde

Stora och Lilla Rödde ligger cirka 3,5 km väster om Blentarp där närmsta verksamhetsområde för spillvatten finns. Området är omgivet av skog och de enskilda avloppen består av

infiltrationsanläggningar som är cirka 10 år gamla. Byarna ligger i avrinningsområdet till Kävlingeån.

Det behövs en fortsatt utredning om huruvida en överföring till Blentarp är aktuell. Detta beror på kapaciteten hos överföringsledningen Blentarp-Sövde-Sjöbo i kombination med vilka övriga områden som ska kopplas på ledningsnätet. Före år 2022 kommer inget förändring att ske i området när det gäller dricks- och spillvattenförsörjningen. I Figur 3-14 redovisas en karta över området.

Figur 3-14 Områdeskarta över Stora Rödde och Lilla Rödde.

Öved

Öved ligger i den östra delen av kommunen och består av 25-30 fastigheter samt godset. Området är inte sammanhållen bebyggelse enligt PBL men är utpekat av länsstyrelsen som potentiellt

utbyggnadsområde. I området finns flera äldre markbäddar, ett relativt nytt minireningsverk och det finns flera bebyggelsebara tomter. I området finns verksamhetsområde för dricksvatten. Öved ligger cirka 2 km från Vombsjön och nästan 1 mil från Sjöbo tätort och det närmsta verksamhetsområdet för spillvatten. Länsstyrelsen önskar att kommunen redogör för hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas i Öved. En karta över området visas i Figur 3-15. Området kommer bedömas i en följande VA-plan.

Figur 3-15 Områdeskarta över Öved.

35 Öveds Sommarby

Öveds Sommarby ligger i västra delen av kommunen och består av 13 hushåll. Området ligger cirka 6 km från Sjöbo tätort och 1,8 km från Vombsjön. I dag finns infiltrationsanläggningar samt två

gemensamma två-hushålls minireningsverk i området. Om området skulle bli aktuellt i framtiden för en anslutning till en allmän VA-anläggning kan en ledning dras via Öved och sedan till industriområdet i Sjöbo. En annan möjlighet är att ledningar dras från söder via Björka, men då måste ledningen dras under eller över Björkaån. Se karta över området i Figur 3-16.

Figur 3-16 Områdeskarta över Öveds Sommarby.

3.4.4 Områden med stort behov och små möjligheter

I områden med ett stort behov men små möjligheter till anslutning till den befintliga anläggningen kan andra typer av lösningar vara aktuella. Att möjligheterna är små beror på långt avstånd till befintliga anläggningar. Områden som inte kommer att ingå i VA-utbyggnadsplanen ska ha hög prioritet för hållbar VA-försörjning. Det kan innebära att ett allmänt reningsverk i kommunens regi kan vara aktuellt. Kostnadsberäkning för anslutning av dessa områden till lokala lösningar kommer att utföras successivt fram till och med nästa revidering av VA-planen. Dessa kostnadsberäkningar ligger till grund för vilka områden som prioriteras efter år 2022. Se Tabell 3-4.

Tabell 3-4 Område med stort behov av avslutning till kommunalt VA- men små möjligheter.

Område Länsstyrelsen

Eggelstad Ingen prio

Vallarum Ingen prio

37

Eggelstad består av 16 fastigheter och är beläget cirka 7 km öster om Sjöbo. I området har de flesta enskilda avlopp med infiltration. Anslutning av området kan ske till Vanstads avloppsreningsverk eller via Tolånga in till Sjöbo. Eggelstad ligger i Kävlingeåns avrinningsområde. Se karta över området i Figur 3-17.

Figur 3-17 Områdeskarta över Eggelstad.

Vallarum

Vallarum består av 35 fastigheter och är beläget i nordöstra delen av kommunen cirka 5,5 km från Fränninge. I Fränninge finns verksamhetsområde för vatten- och avlopp. Området ligger långt från nuvarande allmänna VA-anläggningar och även på långt avstånd från grannkommunernas VA- anläggningar. I området finns det äldre markbäddar och enstaka moderna enskilda anläggningar.

Området är utpekat som ett område med bristfälliga avlopp men det ligger långt ifrån skyddsvärda områden. Husen ligger utspridda längs väg och bitvis är det tätt mellan husen. Området har inte pekats ut av länsstyrelsen som VA-utbyggnadsområde. Vallarum ligger i Kävlingeåns

avrinningsområde. Se karta över området i Figur 3-18.

Figur 3-18 Områdeskarta över Vallarum.

39

I dessa områden finns det idag ett litet behov av större åtgärder för VA-försörjningen eller små möjligheter till kommunal utbyggnad. Här sker planering för fortsatt försörjning genom enskilda VA- anläggningar och en fungerande tillsyn. Vissa av områdena kan bli aktuella för utbyggnad av allmänt VA när sanering av avloppsledningsnät har genomförts och problemen med tillskottsvatten har åtgärdats. En del områden kommer bli aktuella för anslutning när andra utbyggnadsområden blir aktuella för detaljprojektering. Områdena redovisas i Tabell 3-5 och beskrivs kortfattat tillsammans med karta över området nedan.

Tabell 3-5 Områden med litet behov av allmän VA-försörjning.

Område Länsstyrelsen

Alestad Prio 2

Everlöv Ingen prio

Fäladsvägen Ingen prio

Heinge Ingen prio

Karup Ingen prio

Näsby Ingen prio

Pregestavägen, Brösarp Prio 2

Rönås Ingen prio

Starrarp Ingen prio

Trekanten-Pregestadsvägen Prio 2

Östra Kärrstorp Prio 2

Alestad

Alestad består av 16 fastigheter och har enskilda avloppsanläggningar som bedöms vara av måttlig eller låg standard. Verksamhetsområde för dricksvatten finns. Det finns inget utrymme att ansluta fler fastigheter på grund av problem med tillskottsvatten i ledningsnätet från Bjärsjölagård och Vollsjö mot Sjöbo. Sanering av ledningsnät behöver genomföras. Området kommer att prioriteras om när sanering av ledningsnätet är genomfört. Länsstyrelsen önskar att kommunen redogör för hur avloppsfrågan ska lösas i Alestad. I nuläget kommer området fortsatt ha enskild avloppsförsörjning men detta kan komma att ändras i kommande revideringar av VA-planen. Områdeskarta visas i Figur 3-19.

Figur 3-19 Områdeskarta över Alestad.

Everlöv

Everlöv består av 10 fastigheter och är beläget drygt 1,5 km norr om Blentarp. I området finns nyare avloppsanläggningar och dricksvatten är utbyggt längs med Karupsvägen 1,3 km därifrån.I nuläget kommer området fortsatt ha enskild dricksvatten- och avloppsförsörjning men detta kan komma att ändras i kommande revideringar av VA-planen. Se karta över området i Figur 3-20.

Figur 3-20 Områdeskarta över Everlöv.

41

Området är beläget norr om Sjöbo tätort och består av 12 fastigheter som är utspridda längs vägen.

Området är inom verksamhetsområde för dricksvatten och skulle kunna anslutas till avlopp med LTA system. I nuläget kommer området fortsatt ha enskild avloppsförsörjning men detta kan komma att ändras i kommande revideringar av VA-planen Se karta över området i Figur 3-21.

Figur 3-21 Områdeskarta över Fäladsvägen.

Heinge

Området består av elva fastigheter med relativt spridd bebyggelse. Området ligger nära

verksamhetsområde för vatten- och avlopp. Om en anslutning ska ske behöver ledningsnätet tryckas under bäcken söder om området. Om området blir aktuellt för anslutning till allmänt vatten- och avloppsförsörjning är anslutning via LTA-system aktuellt. I nuläget kommer området fortsatt ha enskild dricksvatten- och avloppsförsörjning men detta kan komma att ändras i kommande revideringar av VA-planen eller vid en översyn av det befintliga vacuumsystemet i Heingetorp. Se Figur 3-22.

Figur 3-22 Områdeskarta över Heinge.

Karup

Området består av 18 fastigheter i spridd bebyggelse som alla har enskilda avloppsanläggningar.

Avloppen har medel till hög standard och flertalet av dem är godkända och nyanlagda efter 2009.

Verksamhetsområde för dricksvatten finns i området. I

Figur

3-23

avloppsförsörjning men detta kan komma att ändras i kommande revideringar av VA-planen.

Figur 3-23 Områdeskarta över Karup.

Näsby

Området består av 14 fastigheter och skulle kunna anslutas till Klasaröd eller Sjöbo/Tolånga, båda ca 2 km bort. I området finns nya minireningsverk, äldre markbädd samt äldre sämre anläggningar. I nuläget kommer området fortsatt ha enskild vatten- och avloppsförsörjning men detta kan komma att ändras i kommande revideringar av VA-planen. En områdeskarta visas i Figur 3-24.

Figur 3-24 Områdeskarta över Näsby.

43

Området består av 15 fastigheter. Avståndet till närmsta verksamhetsområde i Bjärsjölagård är cirka 1700 m. Det finns stora problem med tillskottsvatten i ledningen mellan Bjärsjölagård och Sjöbo avloppsreningsverk, ledningsnätet behöver saneras och re-linas för nyanslutningar kan ske. I nuläget kommer området fortsatt ha enskild vatten- och avloppsförsörjning men detta kan komma att ändras i kommande revideringar av VA-planen. Se Figur 3-25 för en karta över området.

Figur 3-25 Områdeskarta över Rönås.

Starrarp

Området består av 12 hus i sammanhållen bebyggelse. I området finns en gemensamhetsanläggning för sju fastigheter samt två äldre markbäddar. I nuläget kommer området fortsatt ha enskild vatten- och avloppsförsörjning men detta kan komma att ändras i kommande revideringar av VA-planen. Se Figur 3-26 för karta över området.

Figur 3-26 Områdeskarta över Starrarp.

Trekanten-Pregestadsvägen, Pregestavägen, Brösarp

De två områdena Trekanten-Pregestavägen och Pregestavägen-Brösarp består sammanlagt av cirka 50 relativt utspridda fastigheter. Området är anslutet till verksamhetsområde för dricksvatten.

Fastigheterna har både äldre enskilda avlopp och nyare minireningsverk. Det är problem med tillskottsvatten i spillvattenledningarna mot Sjöbo avloppsreningsverk och sanering behöver genomföras innan nya anslutningar kan ske. Länsstyrelsen önskar att kommunen redogör för hur avloppsfrågan ska lösas i området. Området planeras för fortsatt ha enskild avloppsförsörjning men detta kan komma att ändras i kommande revideringar av VA-planen efter genomförd sanering. I Figur 3-27 visas en karta över området.

Figur 3-27 Områdeskarta över Trekanten-Pregestavägen och Pregestavägen-Brösarp.

Östra Kärrstorp

I området finns 18 fastigheter som kan anslutas om en annan ledning dras förbi. De enskilda avloppen består av äldre sämre anläggningar, markbädd, samt nyare anläggningar. Området kommer att prioriteras om när sanering av ledningsnätet är genomfört. Länsstyrelsen önskar att kommunen redogör för hur vatten- och avloppsfrågan ska lösas i området. I nuläget kommer området fortsatt ha enskild avloppsförsörjning men detta kan komma att ändras i kommande revideringar av VA-planen Se Figur 3-28 för områdeskarta.