Konsekvenser för staten och statliga myndigheter

Kostnaderna för delegationens samtliga förslag föreslås finansieras inom utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning och ut-giftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid. Delegationen bedömer att förslagen kan finansieras genom omfördelning av redan befintliga resurser. Vissa av förslagen kan genomföras från 2019.

För att visa på omfattningen av förslagen har vi gjort en upp-skattning av kostnaderna. Sammanlagt uppskattas kostnaderna till 50 miljoner kronor under 2019–2021.

12.2.1 Staten

Frågan om bemannade skolbibliotek skulle kunna utredas inom Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet i form av en så kallad departementspromemoria och bedöms rymmas inom respek-tive departements budget. I arbetet kan även frågan om att införa en definition av skolbiblioteksverksamheten på förordningsnivå ingå. I detta sammanhang vill vi uppmärksamma två rätt omfattande konse-kvenser som kan komma att uppstå när det gäller att bemanna skol-bibliotek. Finansieringsprincipen kommer att bli aktuell eftersom bemannade skolbibliotek blir ett nytt åtagande för kommunerna.

Kostnaden är avhängig vilken omfattning bemanningen avser. Den andra konsekvensen är att det kommer att uppstå en brist på bibliote-karier. Det innebär att platserna på utbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap kan behöva utökas och det medför en kostnad i sig.

Vilken eller vilka läsfrämjande aktörer som får ett årligt verksam-hetsbidrag bör beslutas av lämplig myndighet, som utses av reger-ingen. Medlen bör kunna rymmas inom ramen för Kulturrådets stats-bidrag om läsning på lov som pågår under åren 2018–2020. Det inne-bär att inga nya kostnader tillkommer. Medlen behöver dock flyttas från kultursamverkansmodellen till lämpligt anslag. Vi uppskattar dessa kostnader till 1 miljon kronor årligen under en tvåårsperiod, vilket motsvarar cirka två halvtidstjänster per år.

Förslaget om att inrätta ett Läsråd bör vara en gemensam ange-lägenhet för Kulturdepartementet och Utbildningsdepartementet, att jämföras med Läsdelegationen. Inledningsvis bör Läsrådet utformas som en kommitté. Medel för utredningar finns inom Regerings-kansliet gemensamma utredningsbudget där departementen ansöker om utredningsmedel i särskild ordning. Vi föreslår en ordförande på minst halvtid och två sekreterare på heltid. I budgeten bör det även finnas utrymme för utåtriktade aktiviteter. Budgeten bör därför uppgå till 4 miljoner kronor årligen under en treårsperiod. I slutet av treårs-perioden bör det utredas om Läsrådet ska vara en permanent funktion och hur denna funktion i så fall bör utformas.

12.2.2 Statens kulturråd

Enligt delegationen kommer förslaget om ett nationellt läsfrämjande-lyft för bibliotekarier inledningsvis inte att medföra några ytterligare kostnader eftersom medel för denna satsning föreslås rymmas inom ramen för statsbidraget om stärkta bibliotek. Detta statsbidrag uppgår under 2018–2020 till 225 miljoner kronor årligen. Det bör vara möjligt att från 2019 rikta om delar av statsbidraget till att avse ansökningar som rör kompetensutveckling för folkbibliotekarier inom läsfräm-jande med inriktning mot barn och unga. Förordningen om stärkta bibliotek behöver dock ändras för att detta förslag ska omfattas av statsbidraget.² Uppskattningsvis bör cirka 30 miljoner kronor använ-das till läsfrämjandelyftet under 2019–2020. Kostnaden är beräknad att täcka kompetensutveckling för drygt en bibliotekarie per folk-bibliotek i Sverige. I kompetensutvecklingen kan bland annat ingå flera utbildningstillfällen (eventuellt en högskolekurs), resekostnad och vikarieersättning. Målet med vårt förslag är att det från 2021 ska

2 Förordning (2018:66) om statsbidrag till folkbibliotek.

finnas ett nationellt läsfrämjandelyft för bibliotekarier, att jämföras med Läslyftet för lärare. En sådan insats kommer dock att medföra ytterligare kostnader och frågan behöver därför undersökas vidare.

12.2.3 Statens skolverk

Vi bedömer att förslag om ändringarna i läroplanen för förskolan respektive den del av läroplanerna som avser fritidshemmet ingår i det löpande arbete som görs inom Skolverkets enhet för styrdokuments-utveckling. Vi bedömer att ändringarna dessutom är av ringa karaktär.

Det innebär att dessa förslag bedöms rymmas inom myndighetens befintliga budgetram. Förändringar i läroplanerna kräver dock reger-ingsuppdrag.

När det gäller förslagen om att ta fram stödmaterial om litteratur i förskolan och hur man i fritidshemmet kan arbeta med såväl språk- och läsutveckling som med läsning generellt bedömer vi att dessa insatser ingår i Skolverkets löpande arbete att stödja landets förskolor, fritidshem och skolor. Förslagen ryms därmed inom myndighetens befintliga budgetram. Förslaget om ett allmänt råd om skolbiblioteks-verksamheten blir först aktuellt i samband med att en definition av denna verksamhet förs in på förordningsnivå.

Delegationen bedömer att förslaget om att personal i förskolan i större utsträckning ska ges förutsättningar att delta i Läslyftet, exem-pelvis genom att fler handledare med inriktning mot förskola utbildas, innebär en viss kostnad eftersom statsbidrag utgår till de personer som utbildas till handledare. Det kan även vara motiverat att genomföra andra kompetenshöjande insatser inom ramen för Läslyftet som inte kräver handledarutbildning. Enligt delegationen kan förslaget finan-sieras genom omfördelning av befintliga medel inom Läslyftet. Skol-verket har dessutom fått en utökad budgetram för Läslyftet under ett antal år framöver. Medel för bland annat Läslyftet kommer sedan att rymmas inom den budget som finns för nationella skolutvecklings-program. Vi anser därför att förslaget ryms inom myndighetens be-fintliga budgetram. När det gäller uppskattningen av kostnader för förslaget anser vi att 4 miljoner kronor bör avsättas till satsningen under en tvåårsperiod. Om handledare utbildas innebär det att ytter-ligare cirka 50 handledare kan utbildas.³ Dessa handledare kan i sin tur

3 Avser ersättning för handledare om 10 procent.

handleda grupper om cirka 15–20 personer. Vi anser dock att det är av vikt att ytterligare medel avsätts för kompetenshöjande insatser för personalen i förskolan när det gäller små barns språkutveckling.

När det gäller förslaget att personalen inom fritidshemmet ska ges möjlighet till kompetensutveckling inom området läsning anser vi att det är viktigt att insatsen anpassas till de förutsättningar och behov som fritidshemmets personalgrupp har. Insatserna kan exempelvis vara utformade som webbkurser. Vi bedömer att dessa insatser kan ingå som en del i Skolverkets uppdrag att genomföra olika insatser med anledning av det nya avsnittet om fritidshemmet i berörda läroplaner. Förslaget bedöms därför kunna genomföras inom ramen för myndighetens befintliga budget. När det gäller uppskattningen av kostnader för förslaget anser vi inledningsvis att 2 miljoner kronor under en tvåårsperiod bör avsättas till satsningen.

12.2.4 Statens skolinspektion

Förslaget innebär att Skolinspektionen, inom ramen för sin regel-bundna tillsyn, särskilt fokuserar på tillgången på skolbibliotek. Upp-draget bedöms rymmas inom myndighetens befintliga budgetram.