Regeringens bedömning: De marginella kostnadsökningarna för
rättsväsendet och Post- och telestyrelsen kan hanteras inom beräknade anslag.
Förslagen kan antas medföra positiva effekter för det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet.
Förslagen kan komma att medföra vissa kostnader för företag som får ett föreläggande om bevarande riktat mot sig. Kostnaderna bedöms generellt bli små.
Förslagen förväntas inte få betydelse för miljön eller för jämställdheten mellan kvinnor och män.
Utredningens bedömning överensstämmer huvudsakligen med
regeringens.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna delar eller har
inget att invända mot bedömningen. Domstolsverket anser att bedömningen om kostnadskonsekvenser är rimlig men vill påpeka att även om antalet mål inte kan förväntas öka i någon större utsträckning så kan ett flertal mindre resurskrävande reformer av nu aktuellt slag sammantaget medföra att ett resurstillskott till Sveriges Domstolar är nödvändigt. Göteborgs tingsrätt påpekar att införandet av ytterligare straffprocessuella tvångsmedel kan komma att öka arbetsbelastningen för såväl domstolarna som Åklagarmyndigheten. Migrationsverket anser att det kan uppstå kostnader vid föreläggande om bevarande av lagrade uppgifter. Rättighetsalliansen påpekar att kostnaderna för den som åläggs att bevara information tenderar att överskattas. En alltför frikostig ersättningsmodell innebär i praktiken en inkomstkälla för exempelvis ett företag med många kunder som är misstänkta för kriminalitet. Därför förordas en restriktiv ersättningsmodell.
Skälen för regeringens bedömning Konsekvenser för staten
Regeringen lämnar förslag till ett nytt straffprocessuellt tvångsmedel, föreläggande att bevara en viss lagrad uppgift. Det är svårt att med någon säkerhet uppskatta hur många beslut om föreläggande om bevarande som kommer att fattas. Förslaget förväntas bidra till en mer effektiv bekämpning av såväl brottslighet som är direkt it-relaterad som annan brottslighet där det finns bevisning i elektronisk form. Detta innebär i sin tur att fler brottsutredningar sannolikt kommer att leda till åtal och lagföring. Även om det är svårt att bedöma hur många mål det kommer att röra sig om årligen bör det med en grov uppskattning inte vara fråga om mer än ett femtiotal.
Prop. 2020/21:72
66
Att fler brottsutredningar leder till åtal innebär, som Domstolsverket, Göteborgs tingsrätt och Migrationsverket påpekar, i viss mån ökade kostnader för framförallt polis-, åklagar- och domstolsväsendet. Den förväntat ökade lagföringen kan leda till fler fängelse- eller frivårdspåföljder vilket kan leda till ökade kostnader för Kriminalvården. De kostnader som förväntas uppkomma för rättsväsendet bedöms emellertid, med hänsyn till det begränsade antal mål det kan bli fråga om, bli små och rymmas inom beräknade anslag.
Ett föreläggande om att bevara vissa lagrade uppgifter kan underställas rättens prövning. Möjligheten förväntas utnyttjas i ett fåtal fall. Kostnaderna för domstolarna och Åklagarmyndigheten hänförliga till möjligheten att överklaga bedöms därför bli mycket begränsade.
Den nya regleringen förväntas också innebära effektivitetsvinster för polis-, åklagar- och domstolsväsendet eftersom föreläggande om bevarande bedöms kunna ersätta andra, mer resurskrävande tvångsmedel i viss utsträckning. De kostnadsbesparingar som förslaget innebär bedöms emellertid bli begränsade.
De tillkommande arbetsuppgifter konventionsåtagandet innebär för den myndighet som genom bestämmelser i förordning ges funktionen att vara kontaktpunkt enligt artikel 35 förväntas inte ge upphov till annat än begränsade kostnader.
Sammanfattningsvis delar regeringen utredningens bedömning att ett konventionstillträde inte kommer att leda till mer än begränsade kostnadsökningar för rättsväsendet. Dessa ökningar bör kunna finansieras inom ramen för beräknade anslag.
Den myndighet som utöver rättsväsendet kan komma att påverkas av regeringens förslag är Post- och telestyrelsen. Post- och telestyrelsens tillsynsansvar och ansvar för att meddela föreskrifter om ersättning kommer även att omfatta de föreslagna bestämmelserna i lagen om elektronisk kommunikation. Regeringen bedömer, i likhet med utredningen, att denna utvidgning av ansvaret är mycket begränsad. De tillkommande arbetsuppgifter konventionsåtagandet innebär blir inte mer resurskrävande än att det ryms inom Post- och telestyrelsens beräknade anslag.
Konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet De förslag som lämnas kommer att göra det möjligt för Sverige att tillträda Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet med tilläggsprotokoll. Ett tillträde till konventionen och tilläggsprotokollet kommer att underlätta Sveriges möjligheter att få hjälp och hjälpa andra stater antingen genom rättslig hjälp eller en europeisk utredningsorder på området för it-relaterad brottslighet och att aktivt delta i det internationella brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet. Förslagen kan därför antas medföra positiva effekter för det brottsförebyggande och brottsbekämpande arbetet både nationellt och internationellt. Förslagen kan också förväntas bidra till det jämställdhetspolitiska delmålet om att mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
67 Prop. 2020/21:72 Konsekvenser för företag
Ett föreläggande om bevarande ska kunna riktas mot såväl fysiska som juridiska personer och mot leverantörer av elektroniska kommunikationsnät och elektroniska kommunikationstjänster. Det är svårt att med någon säkerhet uppskatta hur många beslut om förelägganden som kommer att fattas men det kommer med stor sannolikhet inte att vara särskilt många per år.
Föreläggandet ska avse en viss lagrad uppgift, vilket innebär dels att uppgiften redan måste finnas lagrad hos den som föreläggandet riktar sig mot, dels att det i föreläggandet måste anges vilken specifik elektronisk uppgift som ska bevaras. Föreläggandet kan varken innebära att uppgifter som inte är lagrade ska bevaras eller gälla hela servrar hos företag. Föreläggandet kan tänkas bli uppfyllt på olika sätt. Ett alternativ är att den som föreläggandet riktar sig mot kopierar uppgiften. Ett annat alternativ är att uppgiften lämnas orubbad på sin ursprungliga plats, samtidigt som åtgärder vidtas så att den inte kan raderas eller ändras på något sätt. Dessa åtgärder kan inte förväntas medföra mer än begränsade kostnader för ett företag.
Mot den bakgrunden kan förslagen få en högst marginell påverkan på berörda företags kostnader. Detsamma gäller den skyldighet att lämna ut uppgifter om vilka övriga leverantörer som har deltagit vid överföringen som föreslås. Uppgifter om vilka övriga leverantörer som deltagit vid överföringen av ett meddelande borde i den övervägande delen av fallen kunna fås fram genom de trafikuppgifter som lagras enligt 6 kap. 16 a § lagen om elektronisk kommunikation. Leverantörerna kommer då, enligt 6 kap. 16 e § samma lag, ha rätt till ersättning för kostnader som uppstår i samband med att uppgiften lämnas ut.
Konsekvenser i övrigt
Förslagen förväntas inte få betydelse för miljön.