Konsekvenser för min framtida yrkesroll

Lärarna i min studie har talat om litteraturundervisning på ett sätt som ger mig fördjupade insikter i vilka kärnvärden litteraturläsning kan ha i en skolkontext, och att dessa kärnvärden i mångt och mycket liknar de värden som Skolverket skriver fram i ämnets syfte. I min yrkesroll som svensklärare kommer jag kunna använda mig av dessa insikter när det gäller planering och genomförande av undervisning. Kunskapskraven och det centrala innehållet uttrycker visserligen vad som ska undervisas och hur elevernas prestationer ska bedömas, men det är ämnets syfte som är den tydligaste bäraren av de värden som jag som svensklärare ska låta min undervisning genomsyras av.

7.4 Metoddiskussion

Lärarnas enighet i att kritisk litteracitet är svenskämnets syfte är slående. Dock tarvar detta resultat en problematisering. I kvalitativa intervjuer finns alltid en risk att informanterna svarar det de tror att intervjuaren vill höra (Bryman, 2011). Min studie har också inneburit en stor mängd analysarbete från min sida eftersom jag fått tolka alla utsagor utifrån mina teoretiska perspektiv och inte ställt frågor där jag explicit frågat om lärarnas ämneskonceptioner och hur de tänker angående kritisk litteracitet i svenskundervisningen. Detta kan medföra risken att jag tolkar in något i ett svar, som inte

29

var informantens ursprungliga mening. Detta har jag i största möjliga mån försökt undvika genom att återge det informanterna sagt och koppla det till mina teoretiska utgångspunkter för att på så sätt tydliggöra mitt resonemang.

I stället för att göra enskilda kvalitativa intervjuer i min studie, hade jag kunnat göra en fokusgruppsintervju, där jag samlat alla mina fyra informanter till ett gruppsamtal. Där hade problematiken med att en enskild intervju kan kännas formell kunnat avhjälpas. I stället för att enskilt svara på frågor från intervjuaren, får deltagarna i en fokusgrupp samtala med varandra och kan därigenom ta del av varandras erfarenheter angående ämnet (Dahlin-Ivanoff, 2015, s. 81f). Anledningen till att jag ändå valde enskilda intervjuer var att jag framför allt ville höra lärares utsagor om hur de planerar sin egen undervisning. I en fokusgrupp hade jag troligtvis inte fått samma fördjupade resonemang som jag fick medelst enskilda intervjuer.

Genom att observera hur litteraturundervisning ser ut i klassrummet hade undersökningen kunnat få en praktisk dimension; jag hade då kunnat se hur lärarnas teoretiska resonemang omvandlades till klassrumspraktik. Dock var tiden som gavs för att skriva examensarbetet alltför begränsad för att utföra både intervjuer och observationer.

7.5 Fortsatt forskning

I mitt sökande efter forskning om hur den nuvarande läroplanen Lgy 11 och dess ämnesplaner påverkar undervisningen, hittade jag enbart textanalyser av styrdokumenten och inga studier av hur lärares undervisning eller planering av undervisning påverkas i praktiken. Min studie hade som intention att fylla ett tomrum, och det vore intressant om forskningen i framtiden fortsatte att avtäcka denna vita fläck på forskningskartan genom att studera hur läroplanen och ämnesplanerna påverkar undervisningen nu när det gått sex år sedan de implementerades. En av mina slutsatser var att de intervjuade svensklärarna inte anser sin undervisning vara påverkad av sentida styrdokumentsreformer i samma utsträckning som den tidigare forskningen ger vid handen. Denna slutsats skulle kunna användas som hypotes i en kvantitativ studie, och mitt resultat skulle därigenom kunna verifieras och sedan generaliseras (Bryman, 2011).

Observationer av exempelvis lärares samtal om planering med uppföljande intervjuer kunna belysa hur det kollegiala lärandet ser ut i förhållande till svenskämnets syfte. Elevröster om litteraturundervisning och hur de tolkar ämnesplanen skulle kunna användas som jämförelse med lärarnas resonemang. Dess resultat skulle kunna användas

30

som ett komplement för att nyansera och fördjupa intervjusvaren.

Ett ord som dykt upp flera gånger under min undersökning, både under läsningen av styrdokument och i intervjuerna med lärarna, är likvärdighet. Min målsättning var från början att diskutera begreppet likvärdighet i relation till litteraturundervisning i teori och praktik, men jag stötte på patrull redan när jag skulle försöka definiera begreppet. Likvärdig bedömning uppnås enligt Skolverket (2016) genom tydliga kunskapskrav, kunskapskriterier och sambedömning, och det nationella provet ska vara det främsta verktyget för att säkerställa en likvärdig bedömning, men en definition av likvärdig utbildning är svårare att hitta. I exempelvis Lgy11 (Skolverket, 2011b) står det att utbildningen ska vara likvärdig, men själva begreppet definieras enbart genom vad det

inte är: ”En likvärdig utbildning innebär inte att undervisningen ska utformas på samma

sätt överallt eller att skolans resurser ska fördelas lika” (a.a., s. 6). En vidare problematisering av vad begreppet likvärdig utbildning innebär, och hur lärare resonerar om likvärdighet i förhållande till sin litteraturundervisning, skulle kunna vara målet för en framtida studie som skulle kunna ha sin utgångspunkt i den diskrepans mellan svenskämnets syfte och kunskapskrav som Lundström et al. (2011) beskriver.

31

Referenser

Adolfsson, Carl-Henrik. (2012). Vad räknas som kunskap i den svenska

gymnasieskolan? En kritisk diskursanalys av förändrade policyformeringar mellan 1990-talet och 2010-talet i svensk gymnasieskola. Utbildning och Demokrati, Tema:

Kunskaper för en ny tid, 21(2), 15–38.

Almqvist, Carl Jonas Love. (1993). Det går an ; Varför reser du? Hedemora: Gidlund i samarbete med svenska vitterhetssamfundet och Almqvistsällskapet.

Alvesson, Mats; Sköldberg, Kaj. (2010). Reflexive Methodology. New Vistas for

Qualitative Research. Los Angeles; London: SAGE.

Beckett, Samuel. (2011). I väntan på Godot: En tragikomedi i två akter. Helsingborg: Helsingborgs stadsteater.

Bergman, Lotta. (2007). Gymnasieskolans svenskämnen: en studie av

svenskundervisningen i fyra gymnasieklasser. Malmö: Malmö högskola,

Lärarutbildningen, 2007.

Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Dahlin-Ivanoff, Synneve. (2015). Fokusgruppsdiskussioner. I Ahrne, Göran; Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber.

Hellberg, Staffan. (2012). First language paradigms in conflict: Hidden dialogue in Swedish curricula 1962–2011, Journal of Curriculum Studies, 44:3, 381–402

Kafka, Franz. (2016). Förvandlingen. Lund: Bakhåll.

Langer, Judith A. (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och

litterer förståelse. Göteborg: Daidalos AB.

32

updated school subject? Education Inquiry, 3(4), pp. 477–493.

Lundström, Stefan; Manderstedt, Lena; Palo, Annbritt. (2011). Den mätbara

litteraturläsaren: En tendens i Lgr11 och en konsekvens för svensklärarutbildningen.

Utbildning och Demokrati, 20(2), 7–26.

Malmgren, Lars-Göran. (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund: Studentlitteratur.

Norrby, Catrin. (2004). Samtalsanalys. Så gör vi när vi pratar med varandra. Lund: Studentlitteratur.

Nightingale, Virginia. (2011). The handbook of media audiences. Vol. 5. John Wiley & Sons: West Sussex.

Olin-Scheller, Christina. (2006). Mellan Dante och Big Brother: en studie om

gymnasieelevers textvärldar. Karlstad: Estetisk-filosofiska fakulteten,

Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, 2006.

Regeringen. (2009a). Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan. Stockholm: Regeringskansliet.

Regeringen. (2009b). Tydligare mål och kunskapskrav – nya läroplaner för skolan. Stockholm: Regeringskansliet.

Rosenblatt, Louise M. (1994). The Reader, the Text, the Poem : The Transactional

Theory of the Literary Work. Carbondale: Southern Illinois University Press.

Sjöstedt, Bengt; Lindqvist, Anders; Lindqvist, Karl. (2012). Människans Texter

Litteraturen. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket. (2016). Hur når man likvärdig bedömning?

https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/bedomning/tema-bedomning/hur- nar-man-likvardig-bedomning-1.157709 den 1 juni 2017

33

Skolverket. (1994). Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och

fritidshemmet Lpo 94. Hämtad från http://ncm.gu.se/media/kursplaner/grund/Lpo94.pdf

den 17 maj 2017.

Skolverket. (2011a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet

2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 den 16 maj 2017.

Skolverket. (2011b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för

gymnasieskola 2011. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705 den

17 maj 2017.

Skolverket. (2011c). Ämne – Svenska [Ämnesplan]. Hämtad från

https://www.skolverket.se/laroplaner-amnen-och-

kurser/gymnasieutbildning/gymnasieskola/sok-amnen-kurser-och-

program/subject.htm?subjectCode=SVE&lang=sv&tos=gy den 16 maj 2017.

Strindberg, August. (2006). Fadren ; Fröken Julie. Stockholm: Natur och Kultur.

Trost, Jan. (2010). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-

samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad från

www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf den 20 maj 2017.

34

Bilaga 1: Intervjuguide

Litteraturundervisning

Vilka svenskkurser undervisar du i just nu?

• Vad gör ni i litteraturundervisningen just nu/vad var det senaste ni gjorde i dina klasser? Berätta! (bra förstafråga)

o Hur tänker du när det gäller urval av litteratur, metoder och teman?

▪ kursmålen

▪ ett antal specifika texter

▪ elevgruppen

• om du känner dem sen innan

• om du aldrig träffat dem förr

▪ tillgång till litteratur

▪ annat

• Vad är det viktigaste med litteraturundervisning för dig? (Vad ser du för potential/värden i litteraturundervisning?)

• Hur stor del av din undervisning består av litteraturvetenskap, rent generellt?

o Hur tänker du då?

• Vad brukar fungera bäst i din litteraturundervisning? / Vilket råd skulle du vilja ge till blivande svensklärare angående litteraturundervisning?

Ämnesplanen

• Jag försöker förstå mig på det som står i ämnesplanen om litteraturundervisning men jag tycker det är svårt, hur skulle du tolka det här?

o De olika formuleringarna i ämnesplanen om t.ex. “det allmänna- och

särskiljande i tid och rum”, “självinsikt och förståelse av andra människors erfarenheter, livsvillkor, tankar och föreställningsvärldar. Den ska utmana eleverna till nya tankesätt och öppna för nya

perspektiv”. Vad betyder det för dig?

o Vad betyder ordet “undervisningen” i ämnesplanen för dig? • Skillnad från Lpf 94 och Lgy 11?