• No results found

7. Slutsats och diskussion

7.5 Konsekvenser för min framtida yrkesroll

“Lärare beskriver vissa elever som passiva, omotiverade och utåtagerande och i mötet med dessa elever känner sig många lärare vilsna och ställer sig frågan ‘Hur kan jag motivera mina elever?” (Skolverket, 2020). Ett enkelt svar på frågan skulle kunna vara att om läraren tror att eleven kan lyckas så ökar motivationen hos eleven och denne har större chans att nå målen (Skolverket, 2020). Detta räcker dock inte alltid för att skapa motivation hos elever. Skolans största pedagogiska problem är att elever upplever att skolan är meningslös. För att eleverna ska känna meningsfullhet och kunna sätta upp mål med sina studier krävs motivation hos varje enskild individ. Motivation framkallar aktivitet hos eleverna, vilket i sin tur leder till lärande. Då många elever saknar motivation behöver de som möter dem i skolan lära sig mer om hur de kan hjälpa eleverna att gå från omotivation till motivation (Davidsson & Flato, 2010).

35

Då motivationen hos mina elever både är något som intresserar mig men även krävs för att de ska uppnå aktivitet och utveckling kommer jag att fortsätta fokusera på just detta i min undervisning. Alltså, hur jag motiverar mina elever till utveckling i skrivande i ämnet svenska. Då min undersökning visar att processkrivande undervisning är hjälpsamt för eleverna kommer jag att fortsätta undervisa med processkrivande som grundsyn i ämnet svenska. Dock kommer jag att förändra eller utveckla vissa delar. Exempelvis kommer jag under kommande läsår i början av kursen än tydligare beskriva processkrivandets olika delar för eleverna och hoppas att det kan bidra till större medvetande och motivation till lektionernas upplägg. Jag kommer även att ha Alvins ord om lärarens påverkan av motivation med mig i bakhuvudet: ”Det är ganska enkelt faktiskt. Visa intresse för det eleven ska skriva om och förklara tydligt hur texten ska skrivas”.

En del elever har större skrivsvårigheter än andra. Strömquist (2007) menar att även dessa elever har nytta av att få undervisning baserad på processkrivning. Hon menar att en processorienterad undervisning är betydelsefull då den hjälper skribenten genom alla stadier. Planeringsstadiet är värdefullt då det ger en god grund för det nästkommande stadiet då själva skrivandet sker. Eleven har då samlat på sig så mycket tankar och material att skrivandet inte behöver blir ett svårt och mödosamt projekt. Med hjälp av fokus på processens olika delar frigörs energi till respektive del på ett fördelsmässigt vis. Utöver detta är även responsen till skribenten värdefull för många. Responsen kan komma från läraren men även från en kamrat i klassen då kamratbedömning är en naturlig del av processkrivandet:

Inte oviktigt i detta sammanhang är den respons som skribenten får på sitt skrivande om man arbetar efter denna undervisningsmodell. Han eller hon får inte bara den förstående skrivhandledarens självklara uppmuntran och beröm utan vederbörande får också oftast uppleva glädjen av att bli läst - eller lyssnad till - även av andra (Strömquist, 2007, s. 98).

Precis som Strömquist menar jag att undervisning med processkrivande som grundsyn gynnar även elever med skrivsvårigheter och ser det meningsfullt att fortsätta på ett liknande sätt i framtiden. Jag fick nyligen bekräftelse då mina elever hade prov i skrivande, likt det nationella provet. En av eleverna med skrivsvårigheter kom till lektionen och genomförde provet med gott självförtroende och genomtänkta strategier. Han bad inte om hjälp vid uppstarten, vilket han gjorde under föregående år.

36

Med processkrivande som grundsyn i undervisningen får vi goda skribenter. I praktiken är det viktigt att skrivuppgifterna är preciserade och att det ges tid till arbete i de olika delarna av processen (Strömquist, 2007). Strömquist (2007) menar att lärarens fokus främst ska ligga på arbetet under förstadiet och efterstadiet. Parallellt med de olika stadierna bör miniförläsningar ske. Detta för att eleverna ska få med sig olika strategier för problemlösning i de olika momenten.

På detta sätt får eleverna/kursdeltagarna kontinuerlig påfyllning av strategier för lösning av alla de problem som varje moment i skrivprocessen innebär. (Strömquist, 2007, s. 171).

Då resultatet av om genomgångar bidrog till motivation hos eleverna visade sig att flera elever kände att de hade nytta av dem kommer jag att lägga in fler genomgångar i processkrivandets olika delar, likt det Strömquist (2007) skriver om miniföreläsningar.

När det kommer till undervisningen bör man i pedagogiska sammanhang i första hand sträva efter att skapa en inre motivation hos eleverna, men då det inte är realistiskt att tänka att en elev kan gilla alla skolämnen behöver man som lärare även bygga upp den autonoma motivationen. Lärmiljön är central när det kommer till vilken sorts motivation eleverna utvecklar. I självbestämmandeteorin menar man att inre motivation och autonom motivation gynnas av en miljö och aktiviteter som tillgodoser tre grundläggande psykologiska behov hos eleverna, nämligen behovet av; autonomi eller självbestämmande, kompetens och tillhörighet. Man kan beskriva det som behovet av att ha inflytande över sin situation, kompetensen i att genomföra uppgiften och känslan av att vara en del av gruppen och dess samhörighet. Den inre motivationen består av ett inre motiverat beteende som innebär att när ett ämne eller en uppgift känns intressant, roligt och tillfredsställande sker en aktivitet. Det är alltså glädje och tillfredsställelse som ger aktivitet och inte beröm eller belöning. När det finns en inre motivation uppstår det bästa resultatet för lärande (Skaalvik & Skaalvik, 2016).

Då min analys säger mig att få, eller inga, av eleverna har den inre drivkraften till processkrivande utan att det verkar som att värdet av själva aktiviteten och skolan har större mening kommer jag att försöka förstärka meningen med processkrivande än mer. Jag kan trycka mer på värdet av processkrivande i andra ämnen och inför framtida studier och arbete.

37

Dessutom tänker jag att jag skulle ha nytta av att ta reda på hur varje enskild elev upplever vilken sorts återkoppling han eller hon bäst tar till sig av. Jag kan även fråga när i processen eleven anser sig ha mest nytta av återkopplingen från mig.

När det kommer till kamratbedömning i undervisningen är jag kluven. Resultatet i min undersökning visar att få elever ser det som meningsfullt men samtidigt är det ett verktyg kopplat till processkrivande (Strömquist, 2007). Jag behöver fundera på hur jag kan förändra just kamratbedömning i min undervisning så att den skapar mening för eleverna. Precis som för Gustav: ”Det kan vara hjälpsamt. Om man pratar med någon om sin text då kan väl det ge lite mening för en och då kan man hjälpa varandra lite”.

Related documents