5. Diskussion
5.6 Konsekvenser för läraryrket
Förutom det faktum att vi vill kartlägga och belysa vilken hjälp elever med läs- och skrivsvårigheter får i svenskämnet i gymnasiet, så vill vi med detta arbete fördjupa våra egna kunskaper i läraryrket. Vi anser att vi under arbetets gång har fått en ökad förståelse för vilka konkreta åtgärder som bör tas för att stödja läs- och skrivsvaga elever samt vilka uppfattningar som elever, svensklärare och specialpedagoger har kring innebörden av läs- och skrivsvårigheter. Vår undersökning har även gett oss förståelse i att erfarenhet har en stor vikt när det gäller att hantera olika situationer som uppstår i undervisningen. Som ett resultat av att både Lärare A och Lärare B saknar utbildning för att hjälpa elever med läs- och skrivsvårigheter så får deras erfarenhet väga tyngst. Detta skapar dock en osäkerhet för oss snart färdigutexaminerade lärare och vi efterfrågar därför denna kompetens i lärarutbildningen. En tröst är att vi har skapat oss erfarenhet under utbildningen och att ”sunt förnuft” räcker långt som Lärare B uttrycker det. Slutligen har vi fått insikt i hur viktig en väl fungerande kommunikation mellan den berörde eleven, dess svensklärare och dess specialpedagog är. Dels för att eleven i fråga ska bli medveten om sin situation samt vilken hjälp som erbjuds, och dels för att svenskläraren och specialpedagogen i största möjliga mån ska kunna utarbeta rätt och samverkad hjälp för eleverna på skolan.
5.7 Avslutning
Vårt ömsesidiga mål som snart färdigexaminerade lärare är en skola för alla där utgångspunkten är likvärdig utbildning. Skolans styrdokument betonar värdet av att alla människor ska bemötas på den nivå de befinner sig. Kursplanen i svenskämnet har tyngdpunkt på vikten av att eleven har ett behov att kommunicera i tal och skrift och vidareutveckla sin språkliga förmåga. Då Rygvold (2001:81) påpekar att uppföljning och stöd till elever med läs- och skrivsvårigheter har en tendens att minska i gymnasiet anser vi att det
är viktigt att detta område synliggörs. Detta är möjligt genom att fler forskar inom ämnet vilket i sin tur kan resultera i ett bredare underlag som kan komma till användning för oss, lärare och andra aktörer inom skolan. En tillgänglighet av mer forskning inom ämnet skapar tillfällen till att utöka sin kompetens.
Förutom att det verkar finnas olika uppfattningar om vilka hjälpmedel som borde användas i arbetet med läs- och skrivsvaga elever så verkar det även finnas en viss förvirring angående de båda begreppen, läs- och skrivsvårigheter och dyslexi (utan eller med diagnos). Vi anser att förvirringen är befogad eftersom innebörden påminner mycket om varandra. Som tidigare nämnt beror detta till stor del på att de har stora likheter och att forskarna har svårt att reda ut de båda begreppen. Under intervjuerna med svensklärarna bekräftas denna begreppsförvirring återigen då de lätt kom in på diskussioner utifrån elever med diagnos dyslexi. Lärare B konstaterade under intervjun att det är lättare att stödja och hjälpa en elev med diagnos som en följd av att det finns tydligare regler uppsatta för dessa elever. Genom att belysa detta i vår studie har vi dragit slutsatsen att elever med eller utan diagnos behöver åtgärder och i många fall liknande åtgärder. Enligt Rygvold (2001) är konsekvenserna av svårigheterna ofta desamma för eleverna (med eller utan diagnos) angående skriftspråk, sociala och emotionella påföljder och de borde därför behandlas likvärdigt vid pedagogiska åtgärder. Vi har därför en förhoppning om att vi har lyckats kartlägga och belysa likheterna och skillnaderna mellan begreppen för att kunna utveckla de åtgärder som finns.
Som vidare forskning anser vi att det skulle vara intressant att undersöka vilka åtgärder och vilken pedagogik som är mest framgångsrik för elever med läs- och skrivsvårigheter i gymnasiet. Vilka åtgärder och vilken pedagogik skulle även kunna utvecklas på djupet och sammanställas till ett bifogat häfte som skulle kunna användas av dem som finner det intressant. Det skulle även vara givande att på ett djupare plan analysera lärarnas förhållningssätt till skolans handlingsplan och hur väl insatta de är i vad de egentligen uttrycker. En frågeställning att forska ytterligare inom skulle vara att fokus endast låg på sista frågeställningen om samarbete och kommunikation. Observationer och kvalitativa intervjuer skulle då vara de optimala forskningsmetoderna då människor i allmänhet inte alltid gör det de säger att de gör.
Litteraturlista
Asmervik, Sverre & Ogden, Terje & Rygvold, Anne – Lise (2001). Barn med behov av
särskilt stöd. 3 uppl. Studentlitteratur, Lund.
Ericson, Britta (2001). Utredning av läs- och skrivsvårigheter. 2 uppl. Studentlitteratur, Lund. Frisk, Max (2001). ”Läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi – Förekomst, orsaker och
diagnostik”, i Ericson”, Britta (red.) Utredning av läs- och skrivsvårigheter. 2 uppl. Studentlitteratur, Lund.
Föhrer, Ulla & Magnusson, Eva (2003). Läsa och skriva fast man inte kan. Kompenserande
hjälpmedel vid läs och skrivsvårigheter. Studentlitteratur, Lund.
Halldestam, Marie (2005) ”Stavelser hjälper dyslektiker bättre än ljudning” i Skolvärlden nr 8.
Höien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2004). Dyslexi. Från teori till praktik. Natur och Kultur. Lärare Lär. Uppsala.
Höien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (1992). Läsning och lässvårigheter. Natur och Kultur. Lärare Lär. Stockholm.
Johansson, Bo & Svedner, Per Olov (2004). Examensarbetet i lärarutbildningen.
Undersökningsmetoder och språklig utformning. Kunskapsföretaget i Uppsala. Uppsala.
Lökensgard Hoel, Torlaug (2001) Skriva och samtala – lärande genom responsgrupper.
Studentlitteratur, Lund
Molloy, Gunilla (1996). Reflekterande läsning och skrivning. Studentlitteratur, Lund. Repstad, Pål (1999). Närhet och distans. Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 3 uppl. Studentlitteratur, Lund.
Specialpedagogiska institutet (2000). Läromedelsutveckling - i en skola för alla.
Specialpedagogiska institutet, Härnösand.
Internetkällor
Forskningsetiska rådet [www document] URL http://www.vr.se (2005-12-01)
Gymnasieförordningen [www document] URL http://www.skolverket.se/sb/d/155/a/1032 (2005-12-06)
Kursplan i svenska [www document] URL http://www3.skolverket.se/ki03/front.aspx (2005-12-01)
Skolverkets hemsida [www document] URL http://www.skolverket.se (2005-11-08) Skollagen, Lpo94 [www dokument] URL http://www.skolverket.se/skolfs?id=258 (2005-10-21)
Kontaktinformation:
Sofia Andersson Lina Rydström
Mail: LL010954@stud.mah.se Mail: LL011215@stud.mah.se
Tel: 0708-423563 Tel: 0733-092552 Sofia Andersson
Lina Rydström Malmö Högskola Lärarstuderande
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Bilaga I
Information angående undersökning
Vi är två studenter som läser till gymnasielärare på Malmö Högskola. Vårt huvudämne är svenska och vi kommer därför att göra vårt examensarbete inom detta område. Målet med studien är att vi ska utvecklas som pedagoger i vårt huvudämne. Vi önskar att denna undersökning kommer att vara stödjande för både oss och våra elever vid kommande inlärningstillfällen.
Vi vill undersöka vilket stöd gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter får i samband med svenskundervisningen. Vi vill även undersöka specialpedagogens roll som stöd till både elev och svensklärare. Vi vill öka vår kunskap om dessa elevers situation i svenskundervisningen. Genom intervjuer med svensklärare, elever och specialpedagoger önskar vi få ökad kunskap om användbara metoder för undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom intervjuerna med eleverna önskar vi få reda på om eleven uppfattar att han/hon får någon hjälp som är anpassad efter hans/hennes individuella behov.
Vi är insatta i de forskningsetiska regler som är uppsatta av Vetenskapsrådet (www.vr.se) som finns till för att skydda medverkande i studier som denna. Vi kommer till fullo att följa dessa regler. Vetenskapsrådet har satt upp fyra huvudkrav som är bra att känna till:
• Informationskravet: ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (www.vr.se).
• Samtyckeskravet: ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.” De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om , hur länge och på vilka villkor de skall delta. ”De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem” (www.vr.se).
• Konfidentialitetskravet: ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sett att obehöriga inte kan ta del av dem” (www.vr.se).
• Nyttjandekravet: ”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål” (www.vr.se).
Viktigt att känna till är att vi kommer att använda fingerade namn på personer och skolor, så att det inte går att identifiera de medverkande i studien.
Studien kommer att redovisas i skriftlig form på ca 25-30 sidor och planeras vara färdig för redovisning i januari 2006. Om det finns intresse av att läsa den färdiga studien är ni välkomna att kontakta oss (se kontaktinformation).
Med vänliga hälsningar
Kontaktinformation:
Sofia Andersson Lina Rydström
Mail: LL010954@stud.mah.se Mail: LL011215@stud.mah.se
Tel: 0708-423563 Tel: 0733-092552 Sofia Andersson
Lina Rydström Malmö Högskola Lärarstuderande
Svenska i ett mångkulturellt samhälle
Bilaga II
Information angående undersökning
Vi är två studenter som läser till gymnasielärare på Malmö Högskola. Vårt huvudämne är svenska och vi kommer därför att göra vårt examensarbete inom detta område. Målet med studien är att vi ska utvecklas som pedagoger i vårt huvudämne. Vi önskar att denna undersökning kommer att vara stödjande för både oss och våra elever vid kommande inlärningstillfällen.
Vi vill undersöka vilket stöd gymnasieelever med läs- och skrivsvårigheter får i samband med svenskundervisningen. Vi vill även undersöka specialpedagogens roll som stöd till både elev och svensklärare. Vi vill öka vår kunskap om dessa elevers situation i svenskundervisningen. Genom intervjuer med svensklärare, elever och specialpedagoger önskar vi få ökad kunskap om användbara metoder för undervisning av elever med läs- och skrivsvårigheter. Genom intervjuerna med eleverna önskar vi få reda på om eleven uppfattar att han/hon får någon hjälp som är anpassad efter hans/hennes individuella behov.
Vi är insatta i de forskningsetiska regler som är uppsatta av Vetenskapsrådet (www.vr.se) som finns till för att skydda medverkande i studier som denna. Vi kommer till fullo att följa dessa regler. Vetenskapsrådet har satt upp fyra huvudkrav som är bra att känna till:
• Informationskravet: ”Forskaren skall informera de av forskningen berörda om den aktuella forskningsuppgiftens syfte” (www.vr.se).
• Samtyckeskravet: ”Deltagare i en undersökning har rätt att själva bestämma över sin medverkan.” De som medverkar i en undersökning skall ha rätt att självständigt bestämma om , hur länge och på vilka villkor de skall delta. ”De skall kunna avbryta sin medverkan utan att detta medför negativa följder för dem” (www.vr.se).
• Konfidentialitetskravet: ”Uppgifter om alla i en undersökning ingående personer skall ges största möjliga konfidentialitet och personuppgifterna skall förvaras på ett sådant sett att obehöriga inte kan ta del av dem” (www.vr.se).
• Nyttjandekravet: ”Uppgifter insamlade om enskilda personer får endast användas för forskningsändamål” (www.vr.se).
Viktigt att känna till är att vi kommer att använda fingerade namn på personer och skolor, så att det inte går att identifiera de medverkande i studien.
Studien kommer att redovisas i skriftlig form på ca 25-30 sidor och planeras vara färdig för redovisning i januari 2006. Om det finns intresse av att läsa den färdiga studien är ni välkomna att kontakta oss (se kontaktinformation).
Vi kommer att dela ut denna information till alla inblandade i studien. Informationsbladet kommer att delas ut i två exemplar. Ett exemplar ska skrivas under och lämnas till oss och ett exemplar är ni välkomna att behålla. Har ni några frågor är ni välkomna att höra av er till oss (se kontaktinformation).
Med vänliga hälsningar
Sofia Andersson och Lina Rydström
____________________________ ___________________________ Elevens underskrift Målsmans underskrift (Om eleven är under 18 år)
Intervjufrågortill svensklärare
Bilaga III
Hur påverkas din undervisning, rent konkret, av att någon elev i klassen har läs- och skrivsvårigheter?
- uppgifter
- arbetsmetoder/sätt - rättning av prov - tidslängd vid prov - extrahjälp
- val av material m.m?
(Vi vill få ökad kunskap om användbara metoder för undervisning av läs- och skrivsvårigheter.)
Anpassar du din undervisning efter eleverna med läs- och skrivsvårigheter eller fokuserar du enskilt på dessa?
-Har du några klasser som inte har läs- och skrivsvårigheter? Varifrån har du fått kunskap för att upptäcka och hjälpa dessa elever?
-utbildning, erfarenheter/informationssökning, specialpedagog, beprövade teorier eller metoder m.m?
Vad är de andra elevernas reaktion på att det finns elever med läs- och skrivsvårigheter i klassen?
-hur påverkas de (kunskapsmässigt)?
Har du märkt hur elever har reagerat i samband med hjälp/stöd? -positivt, negativt, ingen reaktion m.m.
Hur ser kommunikationen/samarbetet ut mellan dig (svenskläraren) och specialpedagogen? -På vilket sätt får du hjälp (tips, arbetsmaterial, metoder, teori)?
Intervjufrågor till specialpedagoger
Bilaga IV
Vad har du för samarbete med svensklärarna på skolan? Hur ser er kommunikation ut (hur, när)?
På vilket sätt kan du finnas till som stöd för svensklärare?
-metoder, teorier, arbetsmaterial, arbetssätt/metoder m.m.
Om en svensklärare kommer till dig och frågar hur han/hon kan stödja elever med läs- och skrivsvårigheter, vad säger du då (hypotetiskt)?
Intervjufrågor till elever
Bilaga V
Vad anser du att läs- och skrivsvårigheter är för något?
Kan du beskriva hur det är när du läser eller skriver. (följdfråga om han / hon inte svarar på både läsning och skrivning).
(Har du svårare för läsning än skrivning eller tvärtom? Annat?)
Det är många som har läs- och skrivsvårigheter, varför tror du att det är så?
Hur tycker du att det påverkar dig (följdfråga i skolan, i svenskundervisningen, självkänsla, betyg)?
Känner du att du får hjälp, när du behöver det i svenskundervisningen? Kan du beskriva och ge exempel hur denna hjälp ser ut?
Kan du beskriva och ge exempel hur denna hjälp fungerar? Skulle din lärare i svenska kunna göra på något annat sätt?
Kan du beskriva vad du gör när dina läs- och skrivsvårigheter gör sig påminda under lektionerna i svenska? (några knep, använda andra ord)?
Var det du som berättade för din lärare att du har läs- och skrivsvårigheter eller var det tvärtom?
När upptäckte du att du hade läs- och skrivsvårigheter? Får du hjälp av specialpedagogen på skolan?
På vilket sätt?