Undertecknad har blivit ombedd att göra ett försök att beräkna de ekonomiska konsekvenserna för regionerna utmed Västra stambanan till följd av en satsning på sträckan mellan Skövde och Göteborg. En kortfattad teoretisk bakgrund och motiv för att utveckla andra beräkningsmodeller diskuteras i tidigare PM
(Angående Västra stambanan, 2007-10-30).
I denna PM görs ett försök att uppskatta konsekvenserna för produktivitet och sysselsättning enligt tidigare skisserade modell. Det bör redan inledningsvis påpekas att beräkningarna är att se som grova uppskattningar och att det finns ett behov av att utveckla mer sofistikerade beräkningsmodeller. Liknande försök att uppskatta de ekonomiska konsekvenserna på motsvarande sätt har tidigare bl a gjorts av undertecknad och Gösta Oscarsson i rapporter angående
Botniabanan och Ostlänken.
Tre lokala arbetsmarknader blir en
Exakt hur och i vilken takt en regionförstoring kan förväntas ske längs Västra stambanans sträckning mellan Skövde och Göteborg är på intet sätt självklart. I nedanstående räkneexempel har jag antagit att dagens tre lokala
arbetsmarknader integreras med varandra och en gemensam. (Givetvis är inte detta det enda tänkbara utfallet. Även andra alternativ för hur de framtida funktionella regionerna kan komma att se ut är också tänkbara. )
Av tabell 1 framgår antal invånare, relativ befolkningsstorlek(i förhållande till riket) samt antal förvärvsarbetande för dagens tre lokala arbetsmarknader
respektive den nya gemensamma hypotetiskadito. De geografiska
avgränsningarna av de lokala arbetsmarknaderna följer SCB:s senaste officiella indelning från 2003, där Sverige delas in i totalt 87 arbetsmarknadsregioner.1
Tabell 1 Antal invånare, relativ befolkningsstorlek (andel av riket), antal förvärvsarbetande samt lönesumma per sysselsatt år 2006.
Lokal Antal invånare Relativ Antal Lönesumma arbets- befolknings- förvärvs- per sysselsatt marknad storlek (%) arbetande (kkr)
Skövde 184 700 2,03 82 600 227 200
Borås 142 300 1,56 67 200 231 000
Göteborg 956 100 10,49 463 700 261 600
Nya ”Västsverige” 1 283 100 14,08 613 500 253 600
Källa: SCB och egna beräkningar
En hopslagning av dagens tre lokala arbetsmarknader till en innebär med dessa förutsättningar att Skövde- och Boråsregionerna skulle ingå i en av landets största lokala arbetsmarknader.
Det tillväxteffekter vi kan förvänta oss till följd av att det skapas en större lokal arbetsmarknad kan, i enlighet tidigare argumentation, sökas i två dimensioner. För det första kan man förvänta sig att antalet sysselsatta i den sammanslagna regionen blir större än vad som är fallet med dagens tre. Detta beror bl a på att matchningen mellan utbud och efterfrågan kan förväntas fungera bättre. För det andra innebär detta dessutom att förutsättningarna för en ökad specialisering ökar och vi kan därmed också räkna med en genomsnittligt högre
produktivitetsnivå. Svårigheten ligger dock i att kunna bestämma i vilken omfattning dessa förändringar kan tänkas ske och vilken tid det tar för den regionala ekonomin att anpassa sig till de nya förutsättningarna.
Sysselsättningseffekten
För att värdera vilken effekt en situation med två lokala arbetsmarknader rent hypotetiskt skulle kunna ha för sysselsättningen har jag valt att jämföra den historiska utvecklingen under perioden 1996-2006 för dagens tre
arbetsmarknadsregioner med den nya gemensamma. Av tabell 2 framgår den faktiska sysselsättningsutvecklingen för regionerna under den nämnda
Lokal arbetsmarknad Totalt Årstakt
Skövde + 5,67 % +0,55 %
Borås + 9,65 % +0,93 %
Göteborg +20,99 % +1,92 %
Nya Västsverige +17,37 % +1,61 %
Källa: Egna beräkningar grundade på uppgifter från SCB
För att bedöma hur mycket mer sysselsättningen hade ökat genom att isolera effekterna av ”storleksfaktorn”, vid sidan om andra såväl positivt som negativt påverkande faktorer, har jag använt en mycket enkel modell som utvecklades i samband med Regionalpolitiska utredningen (se SOU 2000:87).
Någon enkel metod för att uppskatta storleksfaktorns påverkan på
sysselsättningsutvecklingen finns självfallet inte, eftersom vi delvis saknar kunskap om alla de faktorer som kan tänkas vara av betydelse för
sysselsättningsutvecklingen och som kan förklara skillnaderna i utveckling mellan olika arbetsmarknadsregioner.
Modellen jag har använt för att förklara sysselsättningsutvecklingen bygger på ett omfattande statistiskt analysarbete, där ett stort antal förklaringsfaktorer testades.2 En slutsats från detta arbete var att sysselsättningsutvecklingen inom olika lokala arbetsmarknader kunde förklaras av såväl yttre som inre drivkrafter, där de yttre beskriver i vilken omfattning utvecklingen påverkas av förändringar i den omgivande ekonomin, medan den senare gruppen beskriver den lokala arbetsmarknadens inneboende utvecklingsförmåga eller förmåga till s k
självgenererande tillväxt. De förklaringsfaktorer som i den sistnämnda gruppen gav ett högt förklaringsvärde var:
• Den lokala arbetsmarknadens relativa storlek
• Tillgång till högskoleutbildning
• Andel sysselsatta (sysselsättningsgrad)
Den sistnämnda faktorn innebär att en redan hög andel sysselsatta gynnar en fortsatt positiv sysselsättningsutveckling – ”framgång föder framgång”.
När det gäller den lokala arbetsmarknadens relativa storlek gav resultaten av den statistiska analysen vid handen att en relativ befolkningsandel(mätt som regionens andel av Sveriges befolkning) på en procent bidrar till en årlig sysselsättningsökning med 0,07 procent.
Det innebär, med dessa antaganden, att ”storleksfaktorn” för de nu aktuella regionerna skulle ha bidragit till att sysselsättningen ökade med mellan 0,11
procent och 0,73 procent per år eller med mellan 1,11 procent och 7,54 procent för hela perioden i dagens lokala arbetsmarknader (se tabell 3 nedan).
Tabell 3 Uppskattning av ”storleksfaktorns” betydelse för sysselsättningstillväxten inom dagens lokala arbetsmarknader.
Skövde Borås Göteborg
Årlig syssel- Sättningsökning +0,14 % +0,11 % +0,73 % Sysselsättnings- utveckling 1996-2006 +1,41 % +1,11 % +7,54 % Faktisk utveckling 1996-2006 +5,67 % +9,65 % +20,99 %
Källa: Egna beräkningar grundade på uppgifter från SCB
För ”Nya Västsverige” innebär detta sammanlagt, dvs utan att vi tagit hänsyn till effekten av regionförstoringen, att storleksfaktorns bidrag till
sysselsättningsutvecklingen under den studerade perioden kan uppskattas till 5,9 procent för hela perioden. Detta kan jämföras med den teoretiska
sysselsättningsutveckling som modellen ger om ”Nya Västsverige” hade varit en gemensam, istället för dagens tre, lokala arbetsmarknader (se tabell 4).
Uppskattningen av storleksfaktorn innebär att antalet sysselsatta i ”Västsverige” under den studerade perioden ökar med 30 800, med dagens lokala
arbetsmarknader, medan motsvarande beräkningar för en integrerad arbetsmarknadsregion innebär en ökning med 54 100 sysselsatta för den aktuella perioden.
Skillnaden mellan den faktiska utvecklingen och skattningen av utvecklingen i alternativet med en gemensam arbetsmarknad innebär således att antalet sysselsatta år 2006 hade varit 23 300 fler om arbetsmarknaderna hade varit integrerade.
Tabell 4 Uppskattning av ”storleksfaktorns” betydelse för sysselsättningstillväxten inom ”Nya Västsverige”.
Sysselsättnings- utveckling 1996-2006 +5,9 % +10,35 % Sysselsättnings- utveckling i antal anställda 1996-2006 +30 800 +54 100 Faktisk förändring av antal anställda 1996-2006 +90 800 Källa: Egna beräkningar
Om vi dessutom antar att den förstärkta årliga sysselsättningstillväxten efterhand leder till en ökning av regionernas sysselsättningsgrad, så kommer den positiva effekten av regionförstoringen att förstärkas ytterligare.
Resultatet av Regionalpolitiska utredningens statistiska skattningar av
sambandet mellan sysselsättningsgrad och sysselsättningsförändring innebar att en stadigvarande sysselsättningsgrad med en procentenhet över
riksgenomsnittet bidrog till att öka den årliga sysselsättningstillväxten med 0,16 procent.
Oaktad all den osäkerhet som naturligtvis finns i räkneexemplet så illustrerar det ändå att vi på lång sikt kan förvänta oss en bättre sysselsättningsutveckling till följd av att de lokala arbetsmarknaderna blir större. Sammanfattnings innebär beräkningarna att sysselsättningseffekten till följd av regionförstoringen kan uppskattas till en ökning av antalet sysselsatta med c:a 2 300 i genomsnitt per år. Om vi dessutom antar att detta leder till en ökning av sysselsättningsgraden i tillräcklig omfattning, förstärks effekten och den årliga sysselsättningsökningen kan uppskattas öka med ytterligare omkring 800 sysselsatta i genomsnitt per år. Över en längre tidsperiod kan givetvis den ackumulerade effekten komma att bli betydande.
Hur hade den ekonomiskatillväxten utvecklats om dagens tre lokala arbetsmarknader istället hade varit en gemensam?
Förutom att tillväxten i regionen ökar, till följd av den positiva
sysselsättningseffekten, kan vi dessutom anta att den genomsnittliga produktivitetsnivån i regionen ökar.
Figur 1 Sambandet mellan lönesumma per sysselsatt och regionstorlek y = 7930 Ln(x) + 107100 R2 = 0,52 150 000 175 000 200 000 225 000 250 000 1 000 10 000 100 000 1 000 000 10 000 000 Invånare K r / sysselsatt
Källa: Dahl Å, Einarson H & Strömquist U (2003), Effekter av framtida regionförstoring i
Stockholm-Mälarregionen, rapport utgiven av länsstyrelserna i Mälardalen
I en rapport från länsstyrelserna i Stockholm-Mälarregionen har man bl a försökt att skatta hur starkt sambandet är mellan den lokala arbetsmarknadens storlek och lönesumman per anställd. Det senare kan långsiktigt också ses som en mått på produktivitetsnivån i regionen. I figur 1 illustreras detta samband. Av figuren framgår att det finns ett entydigt och positivt samband3 och
beräkningarna innebär att en tio procents ökad regionstorlek i genomsnitt ger i storleksordningen mellan 0,3 procent och 0,4 procent högre lön.
För i synnerhet Skövde och Borås innebär en regionintegrering att deblir delar av en mångdubbelt större lokal arbetsmarknad. Det är alltså i synnerhet för dessa arbetsmarknadsregioner som en regionförstoring kan förväntas få en avsevärd effekt för den genomsnittliga lönenivån (och därmed även
regionen. Vad som avses är att samtliga gamla lokala arbetsmarknader blir delar av en region med ett totalt sett högre genomsnitt.)
Givet dessa antaganden så innebär skapandet av en gemensam ny lokal arbetsmarknad att lönenivån inom dagens lokala arbetsmarknader och i den nyskapade lokala arbetsmarknaden ökar i enlighet med vad som framgår av tabell 6.
Tabell 5 Skattad ökning av lönenivån till följd av regionintegrering Lokal arbetsmarknad Ökning av lönenivå
Skövde +21 %
Borås +28 %
Göteborg + 1 %
Källa: Egna beräkningar
Sammanfattningsvis innebär dessa antaganden att hela regionens tillväxt (mätt som lönesummans förändring) ökar med totalt 6,5 procent som en följd av att produktivitetsnivån ökar. Till detta skall vi sedan lägga effekten av en ökad sysselsättning. För år 2006 innebär detta, enligt modellen, en ytterligare ökning med 4 procent. Hade vi istället för tre lokala arbetsmarknader redan vid
periodens början haft en gemensam integrerad arbetsmarknadsregion hade dessa i konsekvens härmed haft en tillväxt som inneburit att den totala
lönesumman i regionen varit drygt 10 procent högre år 2006 än vad som faktiskt blev fallet.
När kan effekterna förväntas uppstå?
I ovanstående komparativa statiska jämförelser, där vi jämför dagens tre lokala arbetsmarknader med en situation där dessa integrerats till en gemensam, saknas en väsentlig del av analysen. I praktiken är det självklart inte möjligt att de förbättrade kommunikationerna leder till en momentan förändring av
regionens struktur. Detta tar givetvis tid, men frågan är hur lång tid det tar? Jag har antagit att det åtminstone handlar om ett par decennier innan näringsstrukturen anpassats till de nya och ur tillväxtsynpunkt bättre förutsättningarna.
Under antagande att det tar 20 år innan regionförstoringen fått full effekt och att den totala lönesumman ökar med omkring tio procent (utöver vad som annars skulle ha varit fallet), så innebär det att regionintegreringen bidragit till att lönesumman år 20 är omkring 15,6 miljarder kronor högre än vad den annars skulle ha varit. Det innebär att ökningen av lönesumman, som motsvarar ungefär 70 procent av regionens samlade förädlingsvärde, skulle motsvara en ökning av regionens BRP med omkring 22 miljarder kronor samma år. I
att den samlade effekten för hela tjugoårsperioden motsvarar omkring 220 miljarder kronor.
Avslutande kommentarer
Naturligtvis finns det åtskilliga reservationer till beräkningarna ovan. Osäkerheten i bedömningarna är stor och fortfarande återstår åtskilliga frågetecken att räta ut. En större precision i beräkningarna skulle emellertid kräva långt mer arbete än vad som varit möjligt i detta sammanhang.
Till de frågor som kräver en djupare analys hör t ex vilken tid det är realistiskt att anta att det tar för den regionala ekonomin att anpassa sig till de nya
förutsättningarna. Även om man använder en förhållandevis måttlig kalkylränta om fyra procent, så innebär det ju att nuvärdet av de vinster som uppstår om tjugo år mer än halveras.
Likaså är det knappast realistiskt att betrakta storleksfaktorn helt isolerat från andra påverkande faktorer. Så t ex är det rimligt att anta att det ekonomiska värdet av en större och integrerad arbetsmarknad ökar om exempelvis den generella utbildningsnivån samtidigt ökar.
Bilaga 2
Tabell 1: Befolkningsprognos för kommunerna utmed Västra stambanan t o m år 2050
abell 2: Göteborg Export-/importföretag fördelade efter landområden med vilka handel bedrivs
abell 3: Västra Stambanekommunernas största företag
År Partille Lerum Vårgårda Herrljunga Tibro Töreboda Göteborg Alingsås Skövde Falköping Summa Västra Götaland Västra stam-banans andel % Prognos riket enligt SCB VG%av riket 1995 32 206 34 610 10 730 9 724 11 218 10 425 449 189 34 758 49 432 32 001 674 293 1 482 501 45,5 8 837 000 16,8 2000 33 124 35 214 10 714 9 447 10 576 9 642 466 990 35 153 49 313 31 007 691 180 1 494 641 46,2 8 882 000 16,8 2005 33 543 36 506 10 756 9 305 10 581 9 470 484 942 36 010 49 980 31 185 712 278 1 528 455 46,6 9 047 000 16,9 2007 33 699 37 711 10 988 9 304 10 611 9 376 493 502 36 739 50 197 31 311 723 438 1 547 298 46,8 9 182 000 16,9 2010 33 931 39 513 11 344 9 282 10 681 9 217 506 520 37 868 50 544 31 497 740 397 1 562 964 47,4 9 299 000 16,8 2015 34 321 42 526 11 924 9 280 10 756 8 982 527 920 39 691 51 087 31 812 768 297 1 594 319 48,2 9 505 000 16,8 2020 34 711 45 538 12 504 9 277 10 831 8 747 549 320 41 513 51 629 32 127 796 197 1 625 674 49,0 9 729 000 16,7 2025 35 101 48 551 13 084 9 275 10 906 8 512 570 720 43 336 52 172 32 442 824 097 1 657 029 49,7 9 937 000 16,7 2030 35 491 51 563 13 664 9 272 10 981 8 277 592 120 45 158 52 714 32 757 851 997 1 688 384 50,5 10 092 000 16,7 2035 35 881 54 576 14 244 9 270 11 056 8 042 613 520 46 981 53 257 33 072 879 897 1 719 739 51,2 10 204 000 16,9 2040 36 271 57 588 14 824 9 267 11 131 7 807 634 920 48 803 53 799 33 387 907 797 1 751 094 51,8 10 314 000 17,0 2045 36 661 60 601 15 404 9 265 11 206 7 572 656 320 50 626 54 342 33 702 935 697 1 782 449 52,5 10 430 000 17,1 2050 37 051 63 613 15 984 9 262 11 281 7 337 677 720 52 448 54 884 34 017 963 597 1 813 804 53,1 10 560 000 17,2 T år 2006 T Export-företag Import-företag Export-företag Import-företag Norden 4 609 3 876 21 380 18 093 EU 4 732 9 575 25 350 53 250 Övriga Europa 1 254 1 372 6 585 6 893 Fjärran Östern 1 219 2 611 6 040 13 206 Övriga Asien 706 782 3 419 3 707 Nord- och Centralameri ka 1 313 2 934 6 943 16 770 Sydamerika 464 210 2 105 1 054 Afrika 445 194 2 160 1 004 Samtliga 7 063 12 214 37 339 71 935 e Antal
Västra Götalands län Riket
Företag med export/import till flera landområden räknas flera gånger. Landområd
Kommun Bransch Företag Anställda
Göteborg Tillverkning av motorfordon Volvo Personvagnar AB 14175
Partille Veolia Transport 175
Lerum Hälso- och sjukvård, sociala tjänster, etc. Assistansbolaget Larga AB 125
Alingsås Tillverkning av elektriska artiklar ABB Automation 175
Vårgårda Tillverkning av motorfordon Autoliv 975
Herrljunga Tillverkning av maskiner Tour & Andersson 525
Falköping Tillverkning av Möbler Kinnarps 900
Falköping Tillverkning av motorfordon Volvo personvagnar 400
Skövde Tillverkning av motorfordon, släpfordon, etc. Volvo Powertrain AB 3225
Skövde Tillverkning av motorfordon, släpfordon, etc. Volvo Personvagnar AB 1825
Bilaga 2
Tabell 4: Pendlingsmatris mellan Västra Stambanekommunerna 2006
Från:
Göteborg Partille Lerum Alingsås Vårgårda Herrrljunga Falköping Skövde Töreboda Tibro
Västra Stambane-kommunerna Västra Götalands län Riket Göteborg 191 906 9 298 8 687 2 912 350 153 164 312 29 31 21 936 76 309 100 108 Partille 3 022 4 256 826 217 27 29 1 9 2 1 4 134 5 507 6 050 Lerum 1 315 278 6 147 627 62 7 3 5 1 1 2 299 2 844 3 076 Alingsås 583 75 518 10 920 1 039 157 31 12 0 1 2 416 3 276 3 612 Vårgårda 146 12 60 749 3 252 309 22 7 1 0 1 306 1 832 1 916 Herrrljunga 56 1 5 132 203 3 019 111 10 2 0 520 1 078 1 130 Falköping 72 4 5 24 10 120 10 953 532 23 27 817 2 067 2 471 Skövde 220 5 5 24 10 15 1 537 19 988 456 1 224 3 496 8 745 9 420 Töreboda 3 0 0 1 0 0 14 161 2 533 22 201 867 936 Tibro 9 0 0 0 0 1 25 470 39 2 955 544 1 090 1 143 Västra Stambane-kommunerna 5 426 9 673 10 106 4 686 1 701 791 1 908 1 518 553 1 307 293 598 103 615 129 862 Västra Götalands län 29 193 11 429 11 557 6 277 2 138 1 429 3 155 3 626 1 419 1 704 71 927 704 175 39 724 Riket 41 959 12 039 12 161 6 772 2 217 1 521 3 627 4 436 1 550 1 860 88 142 30 122 Till:
Tabell 5: Pendlingsmatris mellan Västra Stambanekommunerna 2003
Från:
Göteborg Partille Lerum Alingsås Vårgårda Herrrljunga Falköping Skövde Töreboda Tibro
Västra Stambane-kommunerna Västra Götalands län Riket Göteborg 181 068 8 875 8 155 2 669 291 146 157 292 23 31 20 639 70 378 92 053 Partille 2 715 4 109 782 172 22 8 3 8 1 0 3 711 4 993 5 430 Lerum 1 090 239 5 980 522 43 11 4 4 0 0 1 913 2 386 2 636 Alingsås 522 59 496 10 668 977 148 20 17 0 2 2 241 3 096 3 402 Vårgårda 125 10 54 703 3 216 315 18 4 1 0 1 230 1 694 1 746 Herrrljunga 42 1 9 110 189 2 966 94 9 1 0 455 974 1 022 Falköping 60 2 7 20 14 100 10 486 419 14 23 659 1 709 2 045 Skövde 233 8 8 26 10 24 1 403 19 278 466 1 109 3 287 8 294 9 027 Töreboda 13 1 1 2 0 1 14 166 2 522 32 230 866 923 Tibro 10 0 0 0 0 0 19 410 32 2 989 471 990 1 038 Västra Stambane-kommunerna 4 810 9 195 9 512 4 224 1 546 753 1 732 1 329 538 1 197 278 118 95 380 119 322 Västra Götalands län 21 231 10 920 10 881 5 707 1 896 1 360 2 855 3 289 1 315 1 537 65 801 671 140 36 656 Riket 37 332 11 507 11 455 6 121 1 982 1 441 3 258 4 005 1 435 1 658 78 103 27 325 Till:
Tabell 6: Prognos Bostadsbyggande i kommuner utmed Västra stambanan 2005-2050
År Antal invånare: Genomsnittligt bostadsbyg-gande 2006 och 2007 Bostads-byggande/ 1000 inv Prognos tillskott nya bostäder 2007 723 438 2332 3,2 2020 796 197 + 31 730 2050 963 597 + 116 500
Bilaga 2