Konsekvenser av NGL och Coronapandemin

Majoriteten av respondenterna uttryckte tacksamhet över NGL då detta gav dem ytterligare en möjlighet till att få uppehållstillstånd och därmed få stanna i Sverige. Däremot upplevde flera av respondenterna att villkoren för NGL varit begränsande i bland annat valet av utbildning och kra- vet på arbete efter studenten. Flera respondenter berättade att de egentligen velat studera något annat på gymnasiet eller att de efter studenten egentligen ville studera vidare på högskola. Med detta uttryckte de att de kände sig särbehandlade i jämförelse med svenska ungdomar, att de var mindre förtjänta (deserving) av de förmåner andra hade i form av valmöjligheter och bestämman- derätt över sitt eget liv. Respondenterna upplevdes trots detta generellt sett motiverade till att upp- fylla kraven för NGL, framför allt belystes bristen på andra alternativ som en drivande kraft till detta. De berättar om hur de kämpat hårt i flera år för att bygga ett liv i Sverige samt att de fruktar förföljelse och död om de tvingas återvända till sitt hemland. Några berättar även om hur de måste fortsätta kämpa för sina familjers skull och hur detta är deras huvudsakliga drivkraft.

30

Den nya gymnasielagen och dess innebörd upplevs av samtliga respondenter som en sträng lag. NGL- ungdomarna förväntas att på begränsad tid ordna en tillsvidareanställning på minst två år, vilket några av intervjupersonerna uttryckt som omöjligt under pågående pandemi. Flera respon- denter nämner att “inte ens” deras svenska klasskamrater lyckats få en sådan anställning, då de anser att de svenska studenterna har bättre förutsättningar i form av exempelvis kontaktnät och andra fördelar som tillkommer när man är född i Sverige. De anser det näst intill är omöjligt för invandrare att få en varaktig anställning. Respondenterna vittnar om att det upplevts än mer svårt att hitta anställning på grund av den rådande pandemin då majoriteten blivit nekad anställning. Vissa berättade även om hur arbetsgivare försökt utnyttja deras utsatta position genom att ge dem skambud på anställningar som skulle innebära att de jobbade över 100 % för mindre än 80% lön eller att de skulle jobba svart.

Likt den tidigare forskning som presenterats i denna studie talar om tillhör asylsökande och mi- granter en extra utsatt grupp i samhället. De drabbas hårt under den rådande pandemin då deras redan ansträngda levnadsförhållanden riskerar förvärras när samhället utsätts för extra höga be- lastningar. När samhällets resurser minskar och samhällsfunktioner utsätts för stora påfrestningar riskerar bland annat denna målgrupp att drabbas hårdare av restriktioner och ekonomisk kris än andra grupper. De kan anses oförtjänta av välfärdsförmåner, då de inte tidigare bidragit till sam- hället genom att exempelvis arbeta och betala skatt vilket är i linje med ömsesidighetskriteriet inom deservingness.

5.3.2 Tillhörighet

Majoriteten av respondenterna upplever sig ha haft tillgång till information samt ett nätverk av kontakter som har hjälpt dem under sina år i Sverige, flera har exempelvis bott i en svensk familj som de fortfarande har kontakt med. Majoriteten av respondenterna uppvisar, som tidigare nämnt, motivation till att uppfylla kraven som NGL innebär och därmed kunna få stanna i Sverige. Detta pekar på hög närvaro av KASAM som kan vara en anledning till att flera av respondenterna vi talat med har lyckats eller är på god väg att lyckas få permanent uppehållstillstånd. På frågan om de känner meningsfullhet när de tänker på sitt liv i Sverige svarar flera att de fortfarande känner viss osäkerhet och rädsla när de tänker på framtiden men många berättar även om att de i stort sett är positiva när de tänker på sitt liv i Sverige. Det sistnämnda var mer förekommande hos respon- dentgrupp 1, alltså de som tog studenten 2020, vilket kan ha att göra med att de fått PUT och därmed inte känner samma stress och osäkerhet då de inte längre har den tidsberoende pressen på sig att skaffa ett arbete. Likt det går att utläsa i den tidigare forskningen är ovisshet i asylprocessen en stor bidragande faktor till psykisk ohälsa hos asylsökande vilket då kan vara en förklaring att de som nu fått PUT känner sig mer lugna och trygga i sin tillvaro.

En av respondenterna visade sig mer kritisk än övriga gentemot NGL och dess innebörd då han vid intervjun upplevdes som arg och irriterad och gav intryck av hopplöshet. Han verkade ha lägre motivation till att klara kraven för NGL än övriga respondenter och visade tecken på desperation. Denna respondent ingår i respondentgrupp 2 (student 2021) och har alltså inte fått PUT, han har

31

inte heller i nuläget blivit lovad arbete efter studenten. Han uppfattar sig ha tillgång till såväl be- griplighet som hanterbarhet men senare under intervjun framgår det att han är besviken på bland annat Migrationsverkets hantering av hans ärende och att han inte fått tillräcklig information. Han uppvisar uttryck av brist på kontroll och verkar agera i affekt och uttrycker själv att han inte känner mycket meningsfullhet när han tänker på sitt liv i Sverige. Av detta framgår att respondenten bris- ter i både begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet och har därmed låg KASAM. Detta bety- der att han har sämre förutsättningar för att klara av svåra motgångar, såsom den han nu befinner sig i.

Samma respondent upplever sig vara diskriminerad i relation till andra flyktingar när det kommer till vilka som får uppehållstillstånd och vilka som inte får det. Respondenten syftar på att svenska myndigheter ser honom och hans landsmän som mindre förtjänta av asyl då de inte anses vara skyddsbehövande. Detta sätter vi i sammanhang med att vissa grupper anses mindre deserving än andra grupper. Vidare kan detta tolkas som låg begriplighet när det gäller att förstå myndigheters beslut om vem som har rätt till asyl, alltså kan detta kopplas till KASAM. Fenomenet går även att koppla till deservingness då han anser att samhället ser honom och hans landsmän som mindre förtjänta av asyl och uppehållstillstånd än andra nationaliteter.

Rädslan för vad som kommer att hända om respondenterna inte skulle få uppehållstillstånd var något som var genomgående i samtliga intervjuer. Dels handlar det om rädslan för att bli utvisade, dels rädslan för att behöva leva som papperslös i Sverige. Du blir av med arbetstillstånd, bankkort, boende samt endast har tillgång till begränsad sjukvård. En av respondenterna berättar om när han tidigare levde som papperslös i Sverige och hur han kände sig exkluderad av samhället. Respon- denten var bland annat i behov av tandvård men nekades detta då han inte ansågs behörig denna välfärdstjänst eftersom han då var papperslös. Hur papperslösa upplever sig bli hanterade av sam- hället går dels att koppla till ömsesidighetkriteriet inom deservingness som handlar om hur perso- ner som tidigare bidragit till välfärdssystemet anses vara mer deserving än de som inte gjort det. Vidare kan man koppla det till det tredje kriteriet som handlar om hur människor som anses närmre “oss” är mer förtjänta av välfärdsförmåner.

Respondenterna berättar om hur de i sin bekantskapskrets känner sig accepterade och som en del av samhället, flera nämner att de även har svenska kompisar, men att de ändå upplever vissa situ- ationer där de känner sig exkluderade eller särbehandlade. En respondent berättar exempelvis om hur han sällan blev bjuden på fester med svenska klasskamrater under gymnasietiden, en annan talar om hur han alltid känt sig utanför bland barnen i den svenska familj han bott hos. En tredje berättar om hur han flera gånger varit med om att främlingar på en buss rest sig upp och bytt plats för att inte sitta nära honom. Flera respondenter berättar om när de känt sig orättvist behandlade på grund av sin härkomst i kontakt med exempelvis myndigheter, vården eller vid arbetssökande. Respondenternas upplevelser vittnar om en känsla av exkludering och utanförskap baserat på deras härkomst. En respondent berättar om hur han aktivt tänker på hur han beter sig bland svenskar, att

32

han alltid hälsar på alla och är trevlig för att de, i hans ord, “inte ska bli rädd för oss”. Responden- tens sätt att uttrycka sig på visar på villighet att passa in och uppfylla samhällets villkor genom att visa tacksamhet, likt nämns i det femte kriteriet inom deservingness.