“Vi har inte kommit hela vägen hit för att bara åka tillbaka”
KURS:Examensarbeteglobala Studier, 15-hp
PROGRAM: Internationellt arbete inriktning globala studier
FÖRFATTARE: Mathilda Törnebladh, Claudio Karlsson
EXAMINATOR: Radu-Harald Dinu
TERMIN: Vårterminen 2021
En kvalitativ intervjustudie gällande ensamkommandes upplevelse av de krav som den nya gymnasielagen föreskriver
Abstrakt
Titel: “Vi har inte kommit hela vägen hit för att bara åka tillbaka”: En kvalitativ intervjustudie
gällande ensamkommandes upplevelse av de krav som den nya gymnasielagen föreskriver
Sidor: 38
Enligt Michael (2020) har förutsättningarna samt levnadsförhållanden försämrats för redan utsatta grupper, såsom flyktingar och asylsökande under coronapandemin och de står inför stora utma-ningar bland annat när det kommer till att hitta arbeten. Att snabbt ta sig ut på arbetsmarknaden efter avslutade studier är ett krav på ungdomar enligt Nya Gymnasielagen, vilket i sig riskerar att ha en inverkan på individens psykiska hälsa men som i rådande pandemi blir än mer stressfyllt (Asylrättscentrum, 2020). Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar som omfattas av Nya Gymnasielagen upplever kraven som lagen innebär, och hur coronapandemin har påverkat deras tillvaro och möjlighet till arbete. I vårt teoretiska ramverk använder vi oss av KASAM i syftet att förklara en individs känsla av sammanhang. Detta gör vi utefter samspelet mellan tre betydande faktorer: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Vi använder oss även av be-greppet Deservingness som innefattar idéer om vem som anses förtjänt av välfärdstjänster, med-borgarskap, rättigheter och uppehållstillstånd. I denna studie används deservingness som verktyg för att förklara individers värde appliceras i samhället. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med sex NGL-ungdomar avgränsat till Västra Götalands län. Materialet som har analyserats i vår studie utgörs av videoinspelningar från samtal med respondenter samt av vetenskapliga artiklar, nyhetsartiklar och nätlexikon. Resultaten i vår studie visar på att dessa ungdomar lever i ovisshet, och att coronapandemin påverkat denna redan utsatta grupp än mer. I denna studie framkommer att populationen som undersökts redan innan rådande pandemi var en särskilt utsatt grupp i sam-hället. Sedan coronapandemins uppkomst har populationen drabbats ytterligare på grund av för-sämrade arbetsmöjligheter till följd av coronapandemin och nedstängningar. NGL och de krav som lagen föreskriver har även haft en negativ inverkan på ungdomarnas psykiska hälsa, och har fram-kallat stress och ångest inför att söka och få ett arbete. Det framgår även att det finns en kunskaps-lucka inom ämnet vi undersöker, då tidigare forskning är begränsad.
Abstract
Mathilda Törnebladh & Claudio Karlsson, 2021
Title: “We have not come all the way here just to go back”: A qualitative interview study regarding
unaccompanied youths experience of the demands that the New Upper Secondary School Act en-tails.
Pages: 38
According to Michael (2020), the living conditions have deteriorated for already vulnerable groups, such as refugees and asylum seekers during the coronavirus pandemic and they face major challenges when it comes to finding jobs. Getting into the labor market quickly after completed studies is a requirement for young people encompassed by New Upper Secondary School Act, which is usually likely to have an impact on the individual's mental health but which in the current pandemic becomes even more stressful (Asylrättscentrum, 2020) The purpose of this study is to investigate how young people encompassed by the New Upper Secondary School Act experience the requirements imposed by the law, and how the corona pandemic has affected their lives and opportunities for work. In our theoretical framework, we are using KASAM to explain an individ-ual's sense of context. We do this along the interplay of three significant factors: comprehension, manageability, and meaningfulness. We also use the term deservingness which includes ideas about who is considered deserving of welfare services, citizenship, rights, and residence permits. In this study, deservingness is used as a tool to explain how value is applied to individuals in society. The study is based on qualitative interviews with six NGL youths confined to Västra Gö-taland county. The material analyzed in our study consists of video recordings from conversations with respondents as well as scientific articles, news articles and online dictionaries. The result of our study indicates that these young people live in uncertainty, and that the corona pandemic has affected this already vulnerable group even more. Since the onset of the covid-19 pandemic, this group has been further affected by reduced job opportunities due to the coronavirus pandemic and lockdowns. NGL and the requirements laid down by the law have also had a negative impact on the mental health of young people and have provoked stress and anxiety regarding work- procure-ment. It is also clear that there is a knowledge gap in the subject we are investigating, as previous research is limited.
Key words: New Upper Secondary School Act, Asylum Process, Refugee, Mental Ill-health,
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.2 Definition av begrepp ... 2
1.3 Nya Gymnasielagen ... 3
1.3.1 Tillfälliga lagen, Gymnasielagen och Nya gymnasielagen ... 3
1.3.2 Innebörden av NGL ... 3
1.3.3 En kritiserad lag ... 4
1.4 Coronapandemin ... 4
2.1 Asylprocessens påverkan på asylsökandes psykiska hälsa ... 5
2.2 Coronapandemin och dess effekter på särskilt utsatta grupper... 6
3. Teoretiskt Ramverk ... 7
3.1 Deservingness ... 7
3.2 KASAM - Känsla av sammanhang ... 8
4. Metod ... 9
4.1 Metodologisk ansats ... 9
4.2 Material & Urval ... 10
4.3 Analytiskt tillvägagångssätt ... 11
4.4 Trovärdighet och etiska överväganden ... 12
4.4.1 Etiska överväganden ... 12 4.4.2 Trovärdighet ... 12 5. Resultat ... 13 5.1 Respondentgrupp 1 (Student 2020) ... 13 5.1.1 Hamid... 13 5.1.2 Mahdi ... 17 5.1.3 Amir ... 19 5.2 Respondentgrupp 2 (Student 2021) ... 22 5.2.1 Reza ... 22 5.2.2 Nasir ... 25 5.2.3 Hussein... 27 5.3 Analys av resultat ... 29
5.3.1 Konsekvenser av NGL och Coronapandemin ... 29
5.3.3 Stress, ovisshet och psykisk ohälsa ... 32
6. Slutsatser ... 32
1
1. Inledning
Till följd av flyktingkrisen 2015, och det stora antalet asylsökande som kom till Sverige, infördes 2016 en tillfällig lag om mottagandet av asylsökande (Migrationsinfo, 2021). Sverige förvandlades från ett öppet och välkomnande land till en nation med en strikt invandringspolitik (Barnrättsbyrån, 2018). Efter införandet av den tillfälliga lagen kom 2017 en ny bestämmelse kallad Gymnasielagen som gav vissa asylsökande en ny möjlighet till tillfälligt uppehållstillstånd för att avsluta sina stu-dier på gymnasial nivå (Asylrättscentrum, 2020). 2018 kom ännu en bestämmelse kallad Nya Gymnasielagen som inkluderade ytterligare en grupp asylsökande med samma innebörd som Gymnasielagen (Stadsmissionen, 2019).
Mellan 20 och 30 procent av asylsökande flyktingar som kommer till Sverige beräknas lida av psykisk ohälsa. Många har traumatiska erfarenheter bakom sig och lider av höggradig stress och en känsla av isolering när de kommer till Sverige. Detta på grund av exempelvis språksvårigheter, kulturskillnader och en asylprocess som innebär ovisshet och begränsade rättigheter vad beträffar sjukvård, boende, skola och arbete samt ekonomisk och social utveckling. Asylprocessen kan i vissa fall vara flerårig och har visat sig kunna leda till försämrad fysisk och psykisk hälsa för individen (Socialstyrelsen 2015). I synnerhet ensamkommande barn och unga har visat stora pro-blem med psykisk ohälsa grundat i händelser både innan och efter de kommit till Sverige (Seidel & James, 2019). Detta då de exempelvis tvingas växa upp i ett okänt land utan sin familj och med en stor osäkerhet om sin framtid och säkerhet (Ibid).
Enligt Michael (2020) har förutsättningarna samt levnadsförhållanden försämrats för redan utsatta grupper, såsom flyktingar och asylsökande under coronapandemin och de står inför stora utma-ningar bland annat när det kommer till att hitta arbeten. Att snabbt ta sig ut på arbetsmarknaden efter avslutade studier är ett krav på ungdomar som innefattas av NGL, vilket i vanliga fall riskerar att ha en inverkan på individens psykiska hälsa men som i rådande coronapandemi blir än mer stressfyllt (Asylrättscentrum, 2020).
1.1 Syfte och frågeställningar
Syftet med denna studie är att undersöka hur ungdomar som omfattas av Nya Gymnasielagen upp-lever lagen och kraven som den innebär. Fokus kommer även ligga på att undersöka hur coro-napandemin har påverkat deras tillvaro och möjlighet till arbete. Vi kommer utgå ifrån följande frågeställningar:
(1) Vilka upplevda effekter har den Nya gymnasielagen och dess krav på NGL-ungdomars liv och psykiska hälsa?
(2) Hur har coronapandemin påverkat NGL-ungdomars upplevda möjlighet till en framtid i Sverige?
2
1.2 Definition av begrepp
Asylsökande
En person som lämnat sitt land för att söka skydd men ännu inte fått beslut om hen kommer att få uppehållstillstånd (Migrationsverket, 2020a).
Flykting
En person som flytt från sitt land med anledning av en välgrundad fruktan för förföljelse på grund av ras, religion, tillhörighet till en viss samhällsgrupp eller politisk uppfattning, som befinner sig utanför det land, vari hen är medborgare och som på grund av tidigare nämnd fruktan inte kan eller vill återvända till det landet (UNHCR, 2020).
Ensamkommande
Med ensamkommande barn avses ett barn under 18 år som vid ankomsten till Sverige är skilt från båda sina föräldrar eller annan ställföreträdare (Socialstyrelsen, 2020).
Papperslös
Ordet papperslös används för att beteckna människor som befinner sig i Sverige utan tillstånd (Migrationsinfo, 2020).
Asylprocess
Asylprocess är de olika stegen som en asylsökande går igenom, från ansökan till beslut (Migrat-ionsverket, 2021).
Tillfälligt uppehållstillstånd (TUT)
Tillstånd att bo och leva i Sverige med varierande tidsbegränsning (Information Sverige, 2021)
Permanent uppehållstillstånd (PUT)
Tillstånd att bo och leva i Sverige utan tidsbegränsning (Information Sverige, 2021)
Nya Gymnasielagen (NGL)
Kompletterande bestämmelser till Gymnasielagen och den tillfälliga lagen om mottagande av asyl-sökande (Migrationsverket, 2020b)
NGL-ungdom
I detta arbete syftar NGL-ungdom på en person som fått tillfälligt uppehållstillstånd genom Nya Gymnasielagen.
3
1.3 Nya Gymnasielagen
1.3.1 Tillfälliga lagen, Gymnasielagen och Nya gymnasielagen
Under 2015 sökte 70 384 barn under 18 år asyl i Sverige varav hälften av dessa var ensamkom-mande (SCB, 2016). 2016 infördes en tillfällig lag som begränsade möjligheterna för asylsökande att få uppehållstillstånd i Sverige. Lagen innebar bland annat färre skyddsgrunder för att få asyl, begränsad möjlighet till familjeåterförening, skärpt försörjningskrav vid familjeåterförening samt att de som beviljas asyl i huvudregel endast får tillfälligt uppehållstillstånd i stället för permanent. Syftet med den tillfälliga lagen var att bromsa asylinvandringen till Sverige. Färre av de som kom-mit skulle få uppehållstillstånd för att underlätta den höga belastningen på kommuner och migrat-ionsverket (Migrationsinfo, 2021).
I juni 2017 infördes nya bestämmelser gällande den tillfälliga lagen som innebar att vissa skulle kunna få tillfälligt uppehållstillstånd för att kunna avsluta sina påbörjade studier i Sverige, dessa nya bestämmelser brukar kallas för Gymnasielagen (Asylrättscentrum, 2020b). I mars 2018 läm-nade regeringen ett förslag om en ny möjlighet till uppehållstillstånd för vissa ensamkommande barn då även de skulle kunna omfattas av den så kallade Gymnasielagen (Regeringskansliet, 2018). Detta resulterade sedan till nya bestämmelser i den tillfälliga lagen som kom att kallas Nya Gym-nasielagen (NGL) och som trädde i kraft 1 juli 2018 (Kammarrätten i Stockholm, 2018). De nya bestämmelserna omfattar ensamkommande barn utan skyddsskäl som under sin väntan på beslut i sin asylansökan hunnit fylla 18 år, asylansökan måste dessutom ha registrerats hos Migrationsver-ket innan 24 november 2015. Syftet med NGL är att de som omfattas av bestämmelsen ska ha en möjlighet att fullfölja sina studier på gymnasienivå och därmed blir beviljade tillfälligt uppehålls-tillstånd under denna tid. Möjligheten att ansöka om tillfälligt uppehållsuppehålls-tillstånd genom NGL var tidsbegränsad mellan 1 juli och 20 september 2018 och sammanlagt blev ca 8000 ungdomar be-viljade tillfälligt uppehållstillstånd genom NGL (Stadsmissionen, 2019).
1.3.2 Innebörden av NGL
Efter avslutade studier på gymnasial nivå har NGL-ungdomen sex månader kvar av sitt tillfälliga uppehållstillstånd och måste under den tiden uppfylla Migrationsverkets krav för att få ansöka om permanent uppehållstillstånd och därmed få stanna i Sverige. NGL-ungdomen måste då kunna bevisa för Migrationsverket att hen har etablerat sig på arbetsmarknaden och kan försörja sig själv (Stadsmissionen, 2019). Hen måste ha fått och påbörjat en varaktig anställning. Med varaktig me-nas att anställningen sträcker sig minst två år i framtiden från dagen Migrationsverket tar sitt be-slut, där anställningsvillkoren motsvarar branschens kollektivavtal. Lönen måste vara tillräcklig för att hen ska kunna försörja sig enligt Migrationsverkets beräkningar på kostnader som hyra, el, försäkringar och transport samt pengar över till övriga levnadskostnader. Om NGL-ungdomen uppfyller dessa krav kan hen beviljas permanent uppehållstillstånd (Asylrättscentrum, 2020).
4
1.3.3 En kritiserad lag
Gymnasielagen och Nya Gymnasielagen har sedan dess uppkomst varit en politisk vattendelare och har upprepade gånger ifrågasatts och försvarats i såväl riksdagen som i samhället i allmänhet (SVT Nyheter, 2021). Kritik har riktats mot de hårda kraven kring varaktig anställning och den korta tid ungdomarna har på sig att skaffa en varaktig anställning efter avslutad utbildning. Dessa krav är inte något som uttryckligen står i den tillfälliga lagen utan det är en tolkning av lagen som Migrationsverkets jurister utfört.
Sveriges kommuner och regioner har under de senaste åren vittnat om stora rekryteringsbehov men då få av dessa anställningar uppfyller kravet för NGL innebär detta att arbetskraften som finns hos NGL-ungdomarna går förlorad. Stora resurser har lagts på att dessa ungdomar ska kunna fullfölja sina studier vilket enligt vissa kan ses som bortslösad tid om de sedan kan komma att utvisas på grund av de strikta kraven (Lag & Avtal, 2020). NGL har dessutom kritiserats av såväl Lagrådet som Advokatsamfundet som pekar på stora problem i utformningen av lagen (Advokaten, 2018). I oktober 2020 föreslog Socialdemokraterna och Miljöpartiet en rad förändringar i lagen som berör NGL, bland annat att tidsbegränsningen för en varaktig anställning ska ändras från två år till ett. Senare samma år stod det klart att majoriteten i riksdagen röstat mot förslaget (SVT Nyheter, 2020a). De hårda kraven som NGL innebär har varit svåra att uppfylla vilket gjort att ungdomar inte fått förlängt uppehållstillstånd, varpå de sedan varit tvungna att fly vidare till andra länder alternativt leva som papperslös i Sverige (SVT Nyheter, 2020b).
Kraven på varaktig anställning har alltid ansetts hårda men har sedan coronapandemin visat sig ännu svårare att uppfylla då många företag inte haft möjlighet att anställa (Fryshuset, 2020). I en skriftlig fråga till Riksdagen ber en representant från Vänsterpartiet om lättnader i gymnasielagen till följd av coronapandemin. Hon hävdar att det inom flera politikområden tagits initiativ för att lindra konsekvenserna av coronapandemin och därför även borde göras när det kommer till en-samkommande som omfattas av gymnasielagen och NGL, då dessa tillhör en särskilt utsatt grupp som påverkas extra hårt under denna tid. Hon menar också att de redan orimligt höga kraven som ställs blivit extremt svåra att uppfylla till följd av rådande omständigheter med en ekonomisk kris och stigande arbetslöshet (Sveriges riksdag, 2020). I nuläget finns inga undantag eller lättnader för NGL-ungdomar till följd av coronapandemin (Asylrättscentrum, 2020).
1.4 Coronapandemin
SARS-CoV-2 har påverkat nästan alla aspekter av människors liv runt om i världen och orsakat nedstängningar av samhällen. Restriktioner som införts i olika delar av världen har resulterat i att många arbetstillfällen inom olika sektorer har försvunnit, vilket utlöst en global ekonomisk kris
5
(Koley, 2021). Lockdown-åtgärder som metod för att bromsa smittspridningen av Covid19 riske-rade enligt Aragona (2020) kunna få konsekvenser på befolkningens psykosociala hälsa, speciellt bland de utsatta grupperna i samhället där migranter samt asylsökande ingår.
Sverige har i stor utsträckning fortsatt att vara ett öppet samhälle, med ”mjuka åtgärder” för att hantera coronapandemin. I Sverige har man främst förlitat sig på folkhälsomyndighetens tydliga rekommendationer kring exempelvis handhygien, fysisk distansering, arbete hemifrån när det är möjligt, stanna hemma vid sjukdom och undvika resor (Michael, 2020). Gymnasieskolor och uni-versitet har ställt om till distansundervisning, och på grund av rekommendationer om distansering, restriktioner kring sociala sammankomster har många företag antingen stängt eller tvingats till nedskärning. Detta har haft en inverkan på sysselsättningen i Sverige, där man kan se att antalet avskedande ökat och ligger på siffror som kan liknas vid en av Sveriges värsta ekonomiska kriser som ägde rum 1990–1994 (Ibid, 2020). Förevarande situation är en utmaning för utsatta grupper i samhället, exempelvis flyktingar, då dessa förväntas att snabbt ta sig ut i arbetslivet vilket utöver coronapandemin är en utmaning i sig enligt Michael (2020).
Gruppen ensamkommande ungdomar som omfattas av gymnasielagen och NGL, tillhör en särskilt utsatt grupp under rådande pandemi och stigande arbetslöshet (Sveriges riksdag, 2020). Dessa ungdomar har fått tillfälligt uppehållstillstånd, med villkoret att efter avslutade gymnasiestudier ta sig ut i arbetslivet på kort varsel för att undgå utvisning.
2. Tidigare Forskning
2.1 Asylprocessens påverkan på asylsökandes psykiska hälsa
Vid sökande efter tidigare forskning inom området psykisk hälsa hos asylsökande återfanns ett flertal artiklar som belyser upplevelsen av en känsla av ovisshet, osäkerhet och avsaknad av trygg-het hos asylsökande. Artiklarna nämnde bland annat långa väntetider som asylprocessen ofta in-nebär (Leiler, Bjärtå, Ekdahl & Wasteson, 2018; Elsrud, 2020; Seidel & James, 2019), rädsla för att få avslag eller för att ha fått avslag på asylansökan (Elsrud, 2020; Jakobsen, DeMott, Wentzel-Larsen & Heir, 2017), den ekonomiska situationen (Elsrud, 2020) och bostadssituationen (Seidel & James, 2019). Elsrud (2020) som orsaker till psykisk ohälsa hos asylsökande. Elsrud (2020) redogör i sin studie av asylsökandes upplevelse av möten med svenska myndigheter där bemötan-den beskrivs som hårda och smärtsamma och att dessa upplevelser tillsammans med upprepade avslag och osäkerhet kring ekonomi och boende leder till en känsla av hopplöshet, exkludering och marginalisering (Elsrud, 2020). Seidel & James (2019) nämner i sin studie från 2019 om en-samkommande flyktingbarn i Sverige hur asylprocessen och ‘systemet’ är en stor bidragande fak-tor till de asylsökandes upplevelse av osäkerhet när det kommer till legal status och boendesituat-ion. De belyser framförallt bristen på tillräcklig information om processer och lagar som ett stort
6
problem för nyanlända, framförallt ensamkommande flyktingbarn, som i många fall leder till psy-kiska påfrestningar för individen (Seidel & James, 2019). I den tidigare forskning som hittades återfanns berättelser om olika former av psykisk ohälsa hos asylsökande såsom ångest, depression och PTSD (posttraumatiskt stressyndrom) (Gerritsen, Bramsen, Devillé, van Willigen, Hovens, van der Ploeg, 2005; Leiler, Bjärtå, Ekdahl & Wasteson, 2018; Sleijpen, Haagen, Mooren & Kle-ber, 2016) och självskada, suicid och dödsönskan (Elsrud, 2020; Seidel & James, 2019) som i flera fall var direkt kopplade till individens asylprocess.
Av denna forskning går det att utläsa hur asylprocessen i sin helhet utgör en stor bidragande faktor till att många asylsökande flyktingar lider av psykisk ohälsa, detta verkar dessutom förvärras ju längre asylprocessen tar. Det går även att se att flyktingar som fått uppehållstillstånd tenderar att ha en bättre mental hälsa än de som fortfarande är kvar i asylprocessen (Seidel & James, 2019). De aspekter av asylprocessen som i synnerhet belyses som en bidragande faktor till dålig mental hälsa är väntetiden för beslut, ekonomisk osäkerhet samt osäkerhet kring boende men även bris-tande kunskap och information om processer och lagar samt dåligt bemöbris-tande från myndigheter (Ibid.). Dessa aspekter tenderar sedan att leda till en känsla av exkludering, förlust av självkontroll och skam vilket i sin tur i värsta fall leder till ångest, depression, självskada och även dödsönskan och suicid (Elsrud, 2020; Seidel & James, 2019). Att tillägga är att flera av individerna i målgrup-pen dessutom lider av psykiska besvär, i form av exempelvis PTSD från tiden innan de kom till mottagarlandet, utgör ytterligare börda i en situation som redan är svår för individen att hantera (Gerritsen, Bramsen, Devillé, van Willigen, Hovens, van der Ploeg, 2005; Leiler, Bjärtå, Ekdahl & Wasteson, 2018; Sleijpen, Haagen, Mooren & Kleber, 2016).
2.2 Coronapandemin och dess effekter på särskilt utsatta grupper
Gemensamma försök att stoppa spridningen av viruset låg som grund till att länder över hela värl-den stängde sina gränser och utfärdade reseförbud, vilket resulterade i kraftigt begränsad mänsklig rörlighet. Utöver detta så avbröt många länder pågående asylprocesser, och i vissa länder infördes förbud mot inresa för asylsökande (Chamie, 2020). Återhållsamma åtgärder som en lockdown har sannolikt en allvarlig effekt på människors psykiska välmående i allmänhet enligt Aragona (2020). Minoritetsgrupper som lever i samhället, som exempelvis asylsökande och migranter, är sannolikt extra utsatta under rådande förhållanden. Asylsökande vars ansökan om skyddsbehov avvisats le-ver ofta utan dokument och utan jobb (ibid). Enligt Michael (2020) är flyktingar redan en utsatt grupp som det är, och dessa människor kämpar utöver sociala svårigheter också många gånger med mental ohälsa. Förutsättningarna samt levnadsförhållanden har försämrats för många av dem under coronapandemin. Vidare står flyktingar inför stora utmaningar när det kommer till frågor relaterat till exempelvis hälsa och svårigheter att få en anställning, vilket medför stora utmaningar under pågående pandemi (Ibid, 2020). Tidigare forskning påvisar att migranter i dåliga sociala förhållanden, såsom asylsökande och papperslösa, löper en större risk för mentala problem (Ara-gona, 2020). Det finns bevis som pekar på att coronapandemin har haft en negativ inverkan på den generella psykiska hälsan för människor i allmänhet, men det finns inte någon data för närvarande
7
som pekar på att specifika grupper i samhället skulle vara särskilt utsatta enligt Aragona (2020). Dock har lockdown påverkat denna grupp, och det är inte otänkbart att de redan ansträngda lev-nadsförhållanden som denna utsatta grupp lever i under rådande omständigheter, riskerar att med-föra ytterligare påfrestningar på deras mentala hälsa (Ibid, 2020).
3. Teoretiskt Ramverk
I detta arbete kommer teorin om deservingness användas för att analysera respondenternas upple-velse av huruvida de känner sig förtjänta att stanna i Sverige, både utifrån sig själv och utifrån samhället. Begreppet deservingness innefattar idéer om vem som anses förtjänt av välfärdstjänster, medborgarskap, rättigheter och uppehållstillstånd. I denna studie används deservingness som verk-tyg för att förklara hur individers värde appliceras i samhället. I våra intervjuer med respondenter har vi bland annat ställt frågor relaterat till deservingness och dess fem kriterier (se bilaga 1). Teorin KASAM kommer användas för att analysera respondenternas känsla av sammanhang i Sverige, och vad som kan ha inverkan på avsaknad eller närvaro av detta, samt hur detta har på-verkat deras levandstillvaro och psykiska hälsa. Vi kommer i våra intervjuer med respondenter bl. a att ställa frågor om deras upplevelse av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet relaterat till deras asylprocess (se bilaga 1).
3.1 Deservingness
De nordiska länderna är kända för den ”nordiska modellen”, som omfattar allmänna sociala rättig-heter, lagstiftning baserad på jämlika principer och en bred uppsättning offentliga tjänster enligt Keskinen (2016). Studier som har gjorts (breda) pekar på att många människor i nordiska länder ser migranter som mindre deserving av välfärdstjänster än resterande delar av befolkningen, och att detta bör förtjänas genom medborgarskap eller arbete (Ibid, 2016). I allmänhetens ögon finns det som ovan nämnt egenskaper och situationer som ”gör” människor mer förtjänta av förmåner, medan andra egenskaper och situationer sänker poängen på “förtjänstkriterierna” (arbetslöshet & Icke- medborgarskap). Inom EU har det under senaste årtionden blivit alltmer spänt i frågor som rör migration och att ge skydd åt flyktingar. I Sverige som exempel handlar diskussioner kring asylpolitiken alltmer om att migranter snabbt förväntas kunna försörja sig själva, och inte vara till belastning för välfärdssystemet (Wernesjö, 2019). Deservingness som teori sätts här i sammanhang för att reda ut hur dessa ungdomar försöker leva upp till de höga kraven den Nya gymnasielagen ställer under en tid av osäkerhet till följd av Coronapandemin.
Begreppen deserving och undeserving används som en social moralisk bedömning vid avgörandet om huruvida en individ förtjänar att ha tillgång till samhällets gemensamma resurser som välfärd eller ej. En individ som arbetar och betalar skatt anses vara deserving, medan en individ som inte har uppsåt att bidra till samhället bedöms som undeserving. Idén om att någon är deserving eller
8
värderingar och åtaganden (Willen, 2012). I detta sammanhang kategoriseras migranter kontinu-erligt med dikotomier som deserving & undeserving. Medan deserving uppfattas som kvalificerade för skydd och vård, uppfattas de som är undeserving som opålitliga, olagliga och skamlösa i sina försök att driva påståenden i syftet att få tillgång till ett brett utbud av välfärdsförmåner. (Wernesjö, 2020). Deservingness som baseras på fem kriterier, som enkelt uttryckt kan förklaras med att ju högre ”poäng” en individ har, desto mer deserving anses individen i fråga vara (Gielens, 2019). Det första kriteriet av deservingness behandlar de människor som i ett samhälle är i större behov av välfärdstjänster exempelvis ensamstående föräldrar som är arbetslösa, eller de med dålig eko-nomi. De som är i behov anses vara mer deserving än de som har förmågan att ta hand om sig själva. Det andra kriteriet handlar om att identifiera nivån av behovet av välfärdstjänst. Individer som självförvållat befinner sig i en situation där denna är i behov av välfärdstjänster anses vara mindre deserving, än de som exempelvis blivit varslad pga. en ekonomisk kris. Det tredje kriteriet handlar om hur människor i samhället som uppfattas vara närmre ”oss” upplevs som mer välför-tjänta av välfärdsförmåner. Tredje kriterier hänvisas till nationaliteter, eller andra sociala grupper och tillämpas för att studera deservingness hos invandrare och andra etniska grupper i förhållande till välfärdsstaten. Ömsesidighetskriteriet är det fjärde kriteriet och innehåller tanken att människor som gör något i gengäld för att bli deserving som exempelvis frivillighetsarbete under arbetslöshet, eller om man tidigare har bidragit till arbetslöshetssystemet uppfattas man som mer deserving (Ibid, 2019). Det femte kriteriet handlar om attityd, graden av tacksamhet eller villighet att uppfylla mottagarlandets villkor (ibid, 2019).
3.2 KASAM - Känsla av sammanhang
KASAM, en förkortning av “känsla av sammanhang”, är en svensk översättning av det engelska begreppet “sense of coherence” (SOC) myntat av sociologen Aaron Antonovsky. KASAM besk-rivs i korthet som ett sätt att förklara en individs förmåga att hantera motgångar i livet baserat på dennes grad av KASAM, alltså känsla av sammanhang. Ju högre grad av KASAM desto bättre förutsättningar för att hantera motgångar i livet. Antonovsky förklarar att KASAM uppstår i sam-spelet mellan tre väsentliga hälsofrämjande faktorer: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet (Elmeroth & Häge 2016, S. 109–112).
Begriplighet handlar om att förstå händelser som välstrukturerade snarare än kaotiska, slumpmäss-iga eller oförklarlslumpmäss-iga. En låg känsla av begriplighet kan exempelvis för en asylsökande vara brist på tillräcklig information om och förståelse av asylprocessen vilket leder till att den upplevs som slumpmässig och osammanhängande. En hög känsla av begriplighet, å andra sidan, leder till att processen upplevs som strukturerad och möjlig att förklara. Hanterbarhet handlar om känslan av tillgång till rätt resurser för att klara av krav som ställs på individen, även förmågan att identifiera vilka resurser som är lämpliga i olika situationer. Resurser kan för asylsökande till exempel handla om det sociala nätverk som finns tillgängligt, detta nätverk kan bestå av bl. a lärare, familjemed-lemmar eller personal på Migrationsverket vilka spelar en stor roll för individens känsla av han-terbarhet (Ibid).
9
Meningsfullhet fungerar som motivationskomponent inom KASAM och beskrivs som det som ger livet en känslomässig innebörd. Genom livets prövningar sker ett konstant sökande efter denna meningsfullhet som i fulländad form blir acceptans där livet ses som en meningsfull utmaning att anta. Brist på känsla av meningsfullhet när en individ möter motgångar i livet leder till en känsla av ångest, skam, förtvivlan och övergivenhet vilket hämmar motivationen till handling. Att befinna sig i ovisshet, som exempelvis en asylprocess, under en längre tid skapar hög stress varpå närvaron av KASAM blir direkt avgörande för att ta sig igenom detta. Personer med svag KASAM upplever sig själva ofta som offer eller olycksfåglar som saknar förståelse och resurser för att hantera situ-ationen hen är i som därmed leder till en känsla av hopplöshet och meningslöshet (Ibid).
4. Metod
Kvalitativ forskning är en forskningsstrategi med en induktiv syn på förhållandet mellan teori och praktik och kan beskrivas som tolkningsinriktad där fokus ligger på att förstå den sociala verklig-heten (Bryman 2018, s. 455). Vidare är det en ontologisk ståndpunkt, där sociala egenskaper är resultatet av interaktioner mellan människor (Bryman, 2018). Teoridelen där vi presenterat studi-ens teoretiska ramverk har tydliga kopplingar med våra antaganden samt den redogörelse som presenteras i denna del av studien. Vi kommer i detta avsnitt att redovisa för hur vald metodansats applicerats i förbindelse med val av material, digitalt inspelade intervjuer samt vetenskapliga ar-tiklar, nyhetsarar-tiklar, tidskrifter. Urvalet ligger i linje med studiens syfte och med hur metodansat-sen tillämpats på studiens material. De etiska aspekterna och studiens trovärdighet har även tagits i beaktning. Materialet som har analyserats i vår studie utgörs av videoinspelningar från samtal med respondenter samt vetenskapliga artiklar, nyhetsartiklar och nätlexikon. Videointervjuerna har spelats in i förtroende, och behandlas konfidentiellt. De artiklar, nyhetsartiklar, lexikon, artik-lar som vi refererar till i detta arbete är offentliga. Vetenskapliga artikartik-lar är inte open access.
4.1 Metodologisk ansats
Kvalitativ metod är ett samlingsbegrepp inom samhällsvetenskaperna, och beskriver olika arbets-sätt som enas då forskaren befinner sig i den sociala verkligheten som analyseras. Insamling av material sker parallellt med det ovannämnda (Ne, u.å.).
Den kvalitativa metoden semistrukturerad intervju lämpar sig bra för studiens ändamål bra. Det motiveras med att kvalitativ metod lämpar sig då man vill undersöka teman som är svåra att mäta, och att det även ger utrymme gör flexibelt i form av oöverlagda uppföljningsfrågor (Bryman 2018, S.561–563). Vidare ämnar vi att spegla respondenternas egen upplevelse av den sociala verklighet de lever i, vilket man också gör genom att använda sig av kvalitativ intervju (ibid, S. 561). På så sätt passar även metoden studiens syfte. Genom att använda oss av semistrukturerad intervjuform
10
har vi haft möjlighet att ställa uppföljningsfrågor som resulterat i djupare förståelse och mer ut-tömmande svar (Ibid, S. 562).
Konstruktivism rör sociala ting och dess natur, och hur detta konstant förnyas (Ibid, S. 58–57), Vi anser att konstruktivism går ihop med hur tonvikten läggs på dels versioner av den sociala verk-lighet som uttrycks av respondenterna i denna studie, dels på hur denna verkverk-lighet formas av deras tolkningar av deras levda verklighet. Det finns en insikt inom konstruktivism som ståndpunkt, och det är att konversationer innebär ett urval av flera tänkbara beskrivningar och att en del av verk-ligheten byggs upp på så sätt (ibid, S. 641). Fokuset i vår studie ligger på respondenternas upple-velser, och en del uttalanden, vilket talar för socialkonstruktivism- eftersom fokus tydligt i vår mening ligger på det subjektiva och den socialt konstruerade verkligheten.
Vi ifrågasätter en social företeelse genom att framföra generella vetenskapsteoretiska ställningsta-gande rörande asylsökande, som vi anser vara konstruerat. Vi utgår ifrån en kritisk inställning till frågorna om NGL och hur coronapandemin försvårar de krav som ställs på de drabbade ungdo-marna. Detta motiverar vi med jämställdhetssträvan och våra förhoppningar om att bidra till för-ändring gällande studiens respondenter, detta i linje med vad som går att läsa i (Ne, u.å.) Det har därför krävts extra uppmärksamhet kring vår egen förförståelse och intervjupersonernas under in-tervjun samt vid tolkningen av det empiriska materialet, för att förstå hur slutsatserna påverkas.
4.2 Material & Urval
Populationen som undersöks i denna studie är personer som fått tillfälligt uppehållstillstånd genom den Nya Gymnasielagen i Västra Götaland. Avgränsning i antal respondenter har gjorts och vår studie omfattar totalt sex personer och deras berättelser. Tre av respondenterna tog studentexamen 2020, resterande tre tar studentexamen 2021. Anledningen till att vi delade upp det på detta vis är för att jämföra tankegångar hos respondenter som nu arbetar, kontra de som förväntas komma ut i arbetslivet enligt de krav som NGL ålägger. En ytterligare motivering till upplägg och val är att de som avslutar/avslutade sin utbildning under 2020 eller 2021 innebär att deras uppehållstillstånd går/gick ut efter Coronapandemins uppkomst och därmed kan ha påverkat deras möjligheter till arbete och förlängt uppehållstillstånd.
I vår studie applicerades ett så kallat målstyrt urval, vilket innebär att respondenterna valdes ut på ett strategiskt sätt (Bryman 2018, S. 496). För att hitta relevanta respondenter för studien tilläm-pades metoden snöbollsurval, som innebär att forskaren väljer ut en grupp personer som är av relevans för studien, dessa personer föreslår därefter andra respondenter. Detta tillvägagångssätt används med fördel om urvalsunderlag som undersöks är svåra att få tag i på annat sätt än genom det interna nätverket (Ibid, S. 504). I denna studie kontaktades en organisation som arbetar med målgruppen för vår studie, varpå frågan ställdes om vilka de ansåg var lämpliga för studiens än-damål. I åtanke hade vi dels att respondenterna behövde ha relativt bra svenskkunskaper för att
11
kunna genomföra intervjuer, dels att de hade möjlighet att genomföra intervjun digitalt. Respon-denterna kontaktades via telefon och tillfrågades om de ville medverka i studien. Efter vi fått med-givande till medverkan i studien följde praktisk diskussion om tid för intervju, samt information om att de vid intervjutillfället bör se till att de sitter avskilt utan störande ljud i omgivningen. Respondenterna har avidentifierats för att säkerställa anonymitet och presenteras i resultatet under fiktiva namn.
4.3 Analytiskt tillvägagångssätt
I denna studie har vi transkriberat intervjuer ordagrant och därefter kodat utskrifterna för att kunna se samband samt teman. Utskrifterna har noggrant lästs igenom parallellt med anteckningar. Vid analysen av utskrifterna identifierades olika teman som diskuterades, varpå vi antecknade dessa i dokumenten med varje intervjuperson i fråga. Detta utfördes systematiskt med varje respondent för sig. Efter att vi gått igenom samtliga intervjuer jämförde vi de teman som vi kommit fram till under processen, för hitta generella tematiska kategorier. Genom detta tillvägagångssätt fastställde vi övergripande kategorier som stämmer överens med studiens frågeställning (Bryman 2018, S. 706). Nedan förklaras detta mer utförligt.
Vi spelade in intervjuerna och transkriberade under analysprocessens gång för att på så vis spara tid då transkribering är en tidskrävande process, och fel kan uppstå längs vägen (Bryman, S. 577– 579). Innan vi påbörjade kodningen läste vi igenom utskrifterna i syftet att få en överskådlig bild, därefter läste vi igenom utskrifterna ytterligare en gång och färgmarkerade de delar vi fann rele-vanta och intressanta (Ibid, 2018, S. 700). Genom detta tillvägagångssätt fick vi en klarare bild av likheter och olikheter mellan avgångsklassen 2020 och avgångsklassen 2021, och vi identifierade även intressanta delar att återkoppla till vårt syfte. Vid transkriberingen upptäckte vi att alla re-spondenter inte riktigt uppfattat frågorna korrekt, och i vissa fall svävat iväg från själva frågan. Av den anledningen beslutade vi att använda oss av det vi fann vara viktigast för vår studie. Risken för att vara selektiv är överhängande då man gör så här, dock gick vi tillbaka till våra utskrifter under hela studiens gång för att försäkra oss om att vi inte missat något väsentligt. Sammanfatt-ningsvis identifierade vi tre huvudteman: 1) Konsekvenser av NGL och coronapandemin. 2) Till-hörighet. 3) Stress, ovisshet och psykisk ohälsa.
I vår studie använder vi oss av begreppen deserving och KASAM som teoretiska perspektiv då vi analyserar den insamlade empirin och tolkar denna. Vi ämnar sätta dessa teoretiska perspektiv i sammanhang till NGL-ungdomars upplevda sociala verklighet under rådande pandemi.
12
4.4 Trovärdighet och etiska överväganden
4.4.1 Etiska överväganden
Deltagandet i vårt forskningsprojekt förklarades som frivilligt för samtliga respondenter. Tillfrå-gade respondenter som valde att delta fick sådant underlag som krävs för att kunna lämna ett s.k. informerat samtycke (Etikprövningsmyndigheten, u.åa). Samtliga gav samtycke till att medverka efter att vi tydligt och utförligt delgett respondenterna information om vad ett deltagande innebär. Eftersom respondenterna i denna studie är begränsade i det svenska språket var vi måna om att använda oss av ett enkelt och tydligt språk för att undvika känslan av påtryckning (Etikprövnings-myndigheten, u.åa). Vidare informerades respondenterna om vilka metoder vi tänkte använda oss av, samt i vilket syfte. Vi klargjorde även att man fick avbryta närsomhelst (Bryman 2018, S. 18) och att om frågorna upplevdes för påträngande var det okej att inte svara. Vid intervjutillfället tillfrågades även respondenterna om samtycke för att spela in videointervjuerna och informerades om att det endast är vi som författare som kommer ta del av det materialet.
Då psykisk ohälsa faller inom kategorin “känsliga personuppgifter” (Integrationsskyddsmyndig-heten, u.å.) har vi behandlat informationen från våra respondenter med stor försiktighet för att minimera risken för att respondenterna utsätts för upplevelser av psykiskt obehag, i enlighet med forskningsetiska förhållningssätt (Etikprövningsmyndigheten, u.åb). Under analysprocessen har vi haft i åtanke att våra egna upplevda erfarenheter kan påverka frågorna vi ställer och hur vi tolkar respondenternas svar. Vi har även haft i åtanke att den information vi erhåller från våra respon-denter är en tolkning som är färgad av historia och kultur. Detta betyder alltså att informationen vi får påverkas både av våra och respondenternas erfarenheter, upplevelser och åsikter (Rabinow, 2007).
4.4.2 Trovärdighet
För att skapa trovärdighet har vi dels säkerställt att vår undersökning överensstämmer med de förhållningsregler som finns angående etiska principer, dels rapporterat resultaten till de respon-denter som intervjun omfattar. Detta för att försäkra oss om att vi uppfattat det som responrespon-denterna kommunicerat är korrekt. Detta tillvägagångssätt kallas för respondentvalidering eller deltagarva-lidering enligt Bryman (2018). Då vi genomförde intervjuerna med samtliga respondenter fanns en förförståelse om att dessa personer har brister i det svenska språket. Av den anledningen valde vi att efter långa utlägg redogöra för vår förståelse av vad respondenterna givit uttryck åt i syftet att försäkra oss om att vi förstått dem rätt. I vårt fall byggde respondentvalideringen på att få be-kräftelse på att vårt resultat stämmer överens med respondenternas uppfattningar (ibid). Detta till-vägagångssätt är dock inte vattentätt, och det finns en del praktiska bekymmer. Eventuellt kan deltagarna ha utvecklat en slags relation till oss som medfört att de undvikit att ge oss kritik då de eventuellt utvecklat en positiv känsla för oss som intervjuare (Bryman 2018, S. 466). Något som vi funderade på under studiens gång är våra förkunskaper om ämnet som vi valt, och syftet med vår studie, samt hur detta eventuellt påverkat studiens resultat. Som Bryman (2018) skriver så kan
13
man diskutera huruvida det är möjligt att man som forskare kan bortse ifrån de förkunskaper man besitter när det kommer till att analysera studiens resultat. Bryman (2018) menar på att man i egenskap av samhällsvetare brukar ha en känsla för hur saker och ting redan fungerar inom ett ämnesområde, och att det därför är svårt att åsidosätta dessa ”kunskaper”. Med detta sagt finns det en ömsesidig insikt om att vi bland annat styrs av vår förförståelse av den sociala verklighet som studeras, då vi genomför en undersökning (Bryman, S. 696).
5. Resultat
I det här kapitlet presenteras och analyseras resultatet från intervjuerna utefter våra tre teman 1) Konsekvenser av NGL och coronapandemin, 2) Tillhörighet och 3) Stress, ovisshet och psykisk ohälsa. Resultatet presenteras utefter de två respondentgrupperna (Student 2020 respektive 2021).
5.1 Respondentgrupp 1 (Student 2020)
5.1.1 Hamid
Hamid studerade fordon och transportprogrammet och tog studenten våren 2020. Han arbetar nu som lagerarbetare i Borås, ett jobb han fick med drygt en månad kvar av sitt uppehållstillstånd, och har sedan två månader fått permanent uppehållstillstånd.
Konsekvenser av NGL och coronapandemin
När NGL kom 2018 såg Hamid detta som ett hopp, en ny chans till att få stanna kvar i Sverige, det blev en drivkraft att kämpa i skolan och klara sina studier. Samtidigt kände han redan från början stress över den korta tid han hade på sig att få jobb efter studenten. Han upplevde att han inte skulle kunna välja vilket jobb som helst utan att det var tvunget att uppfylla kraven på en varaktig an-ställning enligt NGL och kunde därmed inte ta exempelvis en timanan-ställning. Han berättade om hur han kände sig maktlös och att han inte kunde planera något i sitt liv. I skolan erbjöds utlands-praktik och efter studenten fanns möjlighet till 12 månaders arbetsutlands-praktik på Mercedes i Malmö som var något han gärna velat göra, men inget av detta var möjligt på grund av villkoren för hans uppehållstillstånd.
Hamid berättar om hur han innan valet av gymnasieutbildning hörde mycket om bristen på arbets-kraft inom bilmekanikerbranschen och att det var därför han sökte den utbildningen. Även under skoltiden pratades det ofta om hur stor bristen var och hur lätt det skulle vara för dem att få jobb, därför kände Hamid sig lugn med de sex månaderna han skulle ha på sig att få en varaktig anställ-ning. Under sitt sista år på gymnasiet kände han sig alltså lugn över situationen, han hade under höstterminen 2019 blivit lovad en anställning efter studenten på företaget han praktiserade på. Sen kom coronapandemin 2020 och företaget var tvungna att säga nej. Hamid började då söka andra jobb i stället och stressen över att få ett arbete var stor. Han berättar att han sökte över 600 jobb
14
och att bara ett fåtal faktiskt svarade och tackade nej, resterande hörde han aldrig ifrån. Han berät-tar om hur han led av höggradig stress till följd av att allt fler företag tackade nej med coronapande-min som anledning. Till slut fick han med hjälp av sin svenska familj möjligheten att provjobba som lagerarbetare i Borås och med drygt en månad kvar av sitt uppehållstillstånd gick arbetsgiva-ren med på att skriva en fast anställning på två år.
Man kämpade jättemycket och när man börjar jobba så är det provanställning och man visste inte heller kommer det bli bra eller inte, så fort man fick veta att det var okej så skickade jag mina papper direkt till Migrationsverket. Självklart min arbetsgivare blev väldigt glad också, han själv-klart kände inte mig så bra… Referenser var okej men han ville se själv med sina ögon innan [han kunde anställa]. (Hamid)
I sitt jobbsökande bemöttes Hamid dessutom av ett antal skambud där arbetsgivare erbjöd en fast anställning men där han i så fall var tvungen att jobba övertid utan betalning eller få betalt svart. Han berättar även om hur flera av hans kompisar varit med om samma sak.
Det fanns många folk som kom och erbjöd sig för att utnyttja oss på något sätt faktiskt. Att jag kan ge dig typ 24 000 lön eller 20 000 lön och sen men du måste jobba typ 12 timmar eller 13 timmar om dagen, det är inget liv nästan, man kan inte tacka ja. [...] Det var ett företag jag kommer ihåg, jag glömde namnet på personen men jag kommer ihåg hans ansikte i alla fall. Han säger okej, du ska jobba så många timmar som en heltidstjänst men du ska få lön för bara 80% tjänst och 20% ska du få svartpengar och om du jobbar helgerna också. Men jag vill inte ha ett sånt jobb faktiskt, jag vill inte förstöra mitt liv! Så mycket som jag har kämpat, jag vill vara här lagligt nu, punkt slut. (Hamid)
Hamid berättar att han anser att han hade tur som fick jobb och därmed kunde ansöka om perma-nent uppehållstillstånd, dock innebar jobbet att han behövde flytta från Uddevalla där han bott sedan han kom till Sverige 2015. På frågan om hur coronapandemin påverkat hans liv svarade han:
[...] Man kan inte träffa så mycket kompisar. Självklart så när jag bodde i Uddevalla hade jag mitt gäng, jag kände svenska kompisar, jag kände mina andra kompisar, klasskamrater, alla som jag bott där i många år… Man fick lämna dem och komma till en helt ny stad och här känner jag nästan ingen förutom mina kollegor och självklart jag märker att min svenska blir lite sämre och sämre varje dag, jag skriver inte så mycket, jag pratar inte så mycket så jag vill gärna gå på typ fritidsgård eller så, så man kan träffa nya människor och umgås med folk men nu med corona kan jag inte göra det. (Hamid)
Hamid upplever alltså att det varit påfrestande för honom att lämna sin hemstad och sina vänner för att flytta till en ny stad där han inte känner någon, än mer då han nu på grund av den rådande pandemin saknar tillgång till mötesplatser där han kan lära känna nya människor. Detta leder till att han upplever en känsla av ensamhet och utanförskap.
15
Tillhörighet
Generellt sett anser Hamid att han blivit bra bemött sedan han kom till Sverige, han berättar om snälla människor han mött under sina år här, allt ifrån en främling på centralstationen som gav honom något att äta hans första morgon i Sverige till den svenska familj han flyttade in hos som 16 åring. Han berättar även om gånger han känt sig diskriminerad på grund av sitt ursprung, ex-empelvis vid kontakt med vård då han upplevt att bemötandet förändrats till det sämre efter att personen läst Hamids utländskklingande namn eller hört hans brytning. Även i sitt jobbsökande stötte Hamid på situationer där han kände sig dåligt bemött på grund av sitt ursprung, han upplevde att arbetsgivare aktivt försökte leta fel hos honom, trots att han uppfyllde alla kriterier för arbetet, för att kunna neka honom anställningen.
“Till slut sa han du kan gå hem så kan vi höras av senare. Sen dess väntar jag på hans telefonsamtal och han har aldrig ringt. Men efter en vecka ringde jag honom faktiskt tillbaka då hör jag hur han säger till tjejen som sitter i kundtjänst “säg till honom att jag finns inte här”, jag hör honom säga det. Han letade anledningar till att inte anställa mig, så fort han såg mig, jag märkte det direkt. Även om jag hade så bra referenser, allt var perfekt från min lärare och allt.” (Hamid)
När det kommer till kollegor och vänner känner sig Hamid som en del av samhället men han upp-lever fortfarande fördomsfullt bemötande av vissa främlingar.
I bussen man sitter och man märker hur folk reser sig och går och sätter sig på ett annat ställe för att inte sitta nära dig. Då märker man att de kommer aldrig acceptera dig. Men jag är nöjd, jag vet att de är väldigt få och jag har många bra vänner som accepterar mig. (Hamid)
Hamid berättar att när han kom till Migrationsverket för att söka asyl fanns all information till-gänglig på både engelska och persiska vilket gav honom möjlighet att ta del om information om hur asylprocessen går till, han fick även kontakt med en advokat som hjälpte honom med asylan-sökan och att få en god man. Hamid var säker på att han uppfyllde samtliga krav för att få asyl, sedan följde en lång väntan på besked. Han försökte flera gånger få kontakt med Migrationsverket och den advokat som hjälpt honom utan att få svar på vad som hände i hans ärende. Enligt den information han fick vid det första besöket på Migrationsverket skulle beslut tas inom sex månader men det hann gå 17,5 månader innan beskedet om avslag kom, några dagar efter han fyllt 18 år. Som tidigare nämnt fick Hamid till slut TUT 2018 genom NGL vilket gav nytt hopp. På frågan om han någon gång under sin tid i Sverige känt att han ville ge upp svarade han:
“Sista dagarna hade jag nästan gett upp, går det inte så går det inte, jag orkar inte mer. Jag har ingen förälder i livet, jag har bara en syster som bor i Pakistan just nu. Hon är den enda som jag just nu tänker på, att hur ska jag hjälpa henne. Jag kom till Sverige faktiskt min plan var faktiskt hur ska jag hjälpa henne, hela processen var för hennes skull. Men självklart, jag gav faktiskt upp en gång. Okej, nu har jag sökt, jag fått möta så mycket konstiga folk i mitt liv, fortfarande jag söker jobb, det är ingen som säger ja, ingen ens svarar. Telefonen ringer men ingen svarar, jag fyller alla deras
16
krav men ändå. Faktiskt jag höll på att ge upp men den familjen jag bodde hos kunde hjälpa mig och jag fick jobb till slut.” (Hamid)
För Hamid var det alltså inget alternativ att ge upp, han kände att han offrat för mycket och kämpat i så många år för att kunna kasta bort allt genom att ge upp. Han har nu skaffat ett liv i Sverige som han värderar högt och har som mål att få hit sin syster från Pakistan så att de efter många år kan återförenas i ett säkert land utan hot och förföljelse. På frågan om han känner meningsfullhet när han tänker på sitt liv i Sverige svarade han:
Ja, jag ser en framtid i Sverige, dels är jag väldigt hoppfull att jag kan starta ett nytt liv som jag har gjort nu redan, jobba och tjäna pengar och spara, skaffa mer utbildning, lära känna folk. Ett fram-tidsmål är ju att jag vill bli ingenjör i det som jag är utbildad i vilket är mitt absolut största intresse. Självklart det är mitt mål och jag kommer att ta mig dit, det spelar ingen roll hur lång tid det tar. Men sen är jag också orolig för vad som kommer hända i framtiden med svensk politik, det är den som också spelar roll, kommer jag få stanna om fem år? Jag vet inte. Men jag är hoppfull, det finns människor som inte kommer låta det hända. (Hamid)
Då Hamid nu har fått permanent uppehållstillstånd känner han sig alltså mer lugn med sin tillvaro och ser positivt på sin framtid i Sverige. Han har ambitioner och mål som han jobbar för och känner hopp och meningsfullhet inför framtiden.
Stress, ovisshet och psykisk ohälsa
Hamid vittnar om psykisk ohälsa ända sedan han kom till Sverige 2015. Han berättar om när han fick sitt första avslag på asylansökan 2016, han mådde väldigt dåligt, var stressad över framtiden, var trött på livet och hade självmordstankar. Han sökte vård hos BUP (Barn- och ungdomspsyki-atrin) där han erbjöds ett 20 minuter långt samtal följt av medicinering i form av lugnande och sömnmedicin vilket han inte ansåg hjälpte honom. Denna psykiska påfrestning var genomgående i hans liv och yttrade sig även fysiskt i form av en rejäl viktnedgång.
Självklart det var en tuff period, rent praktiskt om jag ska säga, jag vet när jag kom till Sverige jag vägde nästan 60 kilo… 2018 när jag fick mitt första uppehållstillstånd jag vägde 47 kilo… Så mycket hade jag gått ner, stress och rädsla för allt och sånt. [...] Jag kan inte förklara den känslan faktiskt. Tänk dig att du har kämpat så hårt för att få ett liv och sen ser du bara att du kommer bli tillbakaskickad till döden, allt kommer tillbaka och du måste bara acceptera att leva eller bli dödad. (Hamid)
När han fick TUT 2018 genom gymnasielagen släppte en del av stressen men oron för framtiden kvarstod. Han var rädd för att allt han kämpat för, livet han byggt upp i Sverige, skulle förstöras på grund av den korta tiden han hade på sig att skaffa ett arbete efter studenten. Han berättar att även när han fått sin fasta anställning och skickat in ansökan om permanent uppehållstillstånd till Migrationsverket kände han sig fortfarande stressad och orolig över vad svaret skulle bli, han var
17
nervös över att de skulle hitta någon liten detalj som skulle göra att han fick avslag på ansökan. På frågan om oron och rädslan släppt nu när han fått PUT svarade han:
Det kommer inte släppa så här fort, det är inget som försvinner direkt, självklart är det kvar nån-stans. Man är fortfarande rädd om vad kommer att hända, jag har ju fått [permanent uppehållstill-stånd] för bara två månader sen […] Det finns folk som har fått stanna och sen har dem [Migrat-ionsverket] dragit tillbaka för nån anledning de har hittat i den [ansökan]. Så självklart det finns risken fortfarande, men ändå man känner sig lite lugnare. Man sover bättre, man kan se en framtid. Så på nåt sätt, på det sättet har det lugnat ner sig. Det enda man kan göra för att skippa dessa tankar är att göra dig upptagen bara, så mycket du kan, med studier, idrott eller jobbet om du har och kompisar. Asså jag ger det en liten fritid bara, för att annars tankarna kommer, då kommer man bara må dåligare och dåligare. (Hamid).
Trots att Hamid tidigare berättat att han känner sig lugn inför framtiden vittnar han ovan om att det fortfarande finns en känsla av tvivel och rädsla inför vad som kan hända, han berättar även om hur den psykiska påfrestning han gått igenom lämnat spår av oro som han anser inte kommer försvinna direkt. Han avslutar med att förklara att det underlättar att ha en aktiv vardag, att hålla sig sysselsatt för att undvika tankar om tvivel och rädsla.
5.1.2 Mahdi
Mahdi studerade finsnickeri i Uddevalla och tog studenten våren 2020. Nu jobbar han på ett företag som tillverkar husvagnar och husbilar, han har nu fått permanent uppehållstillstånd sedan en må-nad tillbaka.
Konsekvenser av NGL och coronapandemin
Mahdi upplever att villkoren för NGL har varit påfrestande men att han ändå är tacksam över att den kom då det innebar att han och hans landsmän fick en ny möjlighet att få stanna i Sverige. Mahdi har haft en svår tid i Sverige, inte bara på grund av osäkerheten kring hans asylprocess, utan även då han innan han kom till Sverige var med om en olycka där han skadade sin handled så illa så att han senare i Sverige var tvungen att opereras. Operationen fick inte önskad effekt och vid en undersökning efter upptäckte läkarna en godartad tumör i nacken som även den behövdes opereras bort. Mahdi gick då andra året på gymnasiet, blev sjukskriven i två månader och har sedan dess inte kunnat jobba som snickare på grund av smärta från sina operationer, han äter nu smärtstillande och upplever att hans nuvarande arbete fungerar bättre då han inte behöver stå hela dagarna.
Mahdi upplever att coronapandemin avsevärt försämrade hans möjlighet till arbete efter studenten, han hade haft en dialog om praktikplatser där man sagt att man förmodligen skulle kunna anställa honom men som senare fick tacka nej på grund av pandemin. Han berättar att flera snickeriföretag till och med fick avskeda anställda som jobbat där i flera år till följd av minskad arbetsmöjlighet.
18
Men det var väldigt jobbigt under coronatiden, vissa företag fick sparka sin personal på grund av att det fanns inget jobb och sen vi [NGL-ungdomar] kommer, vi hade ingen erfarenhet, och under de där sex månaderna att få fast jobb… Det är nästan omöjligt. Det var väldigt svårt men jag har haft tur att jag fick det jobbet, annars jag vet inte… Det är väldigt svårt. (Mahdi)
Mahdi hade bra betyg och goda referenser från lärare och tidigare praktikplatser men upplevde ändå att jobbsökandet var väldigt svårt. Han sökte omkring 1000 jobb och fick svar från ytterst få. Han uttrycker dessutom oro över hans kompisar som tar studenten i år.
Det är många killar som tar student nu i sommar, jag vet inte hur det ska gå för dem. Det var några som tog [studenten] förra året men många som tar nu, jag vet inte… Det blir väldigt svårt för dem. De [regeringen] måste förstå det att det är väldigt svårt att få jobb, sen de som kommer ny från skolan att få fast jobb inom sex månader det är väldigt svårt, jag vet inte hur de tänker sig men ja…(Mahdi)
Mahdi menar att det gick an förra året då de var färre NGL-ungdomar som tog studenten men att det i år kommer att vara betydligt fler vilket gör att konkurrensen om arbete blir allt hårdare sam-tidigt som den rådande pandemin fortfarande är ett hinder för arbetssökande då arbetsgivare ten-derar att avvakta med nya anställningar. Mahdi riktar här även kritik till regeringen kring de svåra omständigheterna som råder och anser att de borde göra något åt det.
Tillhörighet
Mahdi berättar att han för det mesta känt sig välkomnad och trevligt bemött i Sverige, han kände motivation till att lära sig språket och integreras i samhället och upplevde att han hade stort stöd från personer i sin närhet som alltid ställde upp och hjälpte till när det behövdes, och fortfarande gör det. I stort anser han att han har samma rättigheter som svenskar men berättar om stora svårig-heter när det kommer till jobbsökande då han upplever att företag hellre anställer svenskar än personer som invandrare.
Om ett företag vill ha personal och jag söker och andra svenskar, det är svårt att jag får det. Men alla är inte så men totalt sett är det svårt för oss att få jobb än andra. Företaget vill anställa svenskar, kanske de tycker att de kan språket så det blir lättare för dem, jag vet inte. [...] jag har andra svenska klasskompisar som har sökt jobb med, de flesta har fått jobb ganska lätt. Jag har sökt hur många jobb som helst men fick inget svar. Jag tror det kan ha och göra med min bakgrund. Men inte bara i Sverige, det är nog så i alla länder. (Mahdi)
Han känner sig generellt sett välkommen i Sverige men anser inte att han är en del av samhället än, han har förhoppningar om att den känslan förändras om han skulle få svenskt medborgarskap.
Mahdi anser att han har haft tillgång till tillräcklig information om sin asylprocess men att kontak-ten med Migrationsverket varit bristfällig. Han berättar om långa väntetider och svårigheter med att komma fram till rätt person som kan hjälpa till i ärendet. I början av asylprocessen upplevde
19
han att det var svårare att förstå den information som fanns och vad som behövdes göras då han inte talade svenska och att anställda på Migrationsverket var svåra att få tag på men att det nu är enklare när han kan språket och har mer koll på hur det fungerar. Under sina första fyra år i Sverige bodde Mahdi i en svensk familj som hjälpte honom med det mesta, han försökte till stor del klara sig själv men om det var något som han undrade över hade han personer omkring sig som kunde hjälpa till när det behövdes. På frågan om han känt sig motiverad till att uppfylla kraven som NGL innebär svarade han:
Ja jag var motiverad eftersom jag fick avslag och sen kom nya lagen så det var ett hopp. Jag försökte kämpa, gå i skolan och plugga. Jag har inte kunnat backa eller ge upp, jag måste fortsätta, jag har inget val typ. [...] det finns mycket hopp nu och jag ser framåt, bara jobba och försöka nå min dröm. Allting är nytt och det går framåt nu. Jag skulle vilja ha ett eget företag och bli sambo sen. (Mahdi)
Mahdi upplever alltså att han inte haft något annat val än att fortsätta kämpa, att ge upp var inget alternativ. Nu efter att han fått PUT upplever han en känsla av hopp när han tänker på framtiden och berättar ovan om sina drömmar och mål.
Stress, ovisshet och psykisk ohälsa
Mahdi har under sin gymnasietid känt stor oro inför framtiden och berättar om en känsla av brist av kontroll samt frustration över att alla års kamp kan vara förgäves om han inte skulle lyckats få permanent uppehållstillstånd. På frågan om hur villkoren för hans uppehållstillstånd påverkat hans psykiska hälsa svarade Mahdi:
Ja, det har det gjort. Man blir ju orolig och tänker hela tiden, sover dåligt och tänker bara på vad som händer om jag inte får det [permanent uppehållstillstånd]. Då kommer man förlora massa år, man vill hela tiden gå framåt inte ramla bakåt. Men jag är en ganska positiv person jag har inte blivit deprimerad eller så men det har varit väldigt stressigt, man tänker hela tiden, vad händer om jag inte får [PUT] då har jag inget liv, då vill jag inte fortsätta om jag ska tillbaka till mitt land. Jag har hela tiden under de här åren planerat och tänkt för framtiden, jag har inte kollat eller tänkt på om jag skulle åka tillbaka, det har varit en mardröm. (Mahdi)
Mahdi berättar ovan om oroskänslor, stress och hopplöshet relaterat till sin asylprocess. Han talar om rädslan att allt hans hårda arbete och alla år i Sverige skulle ha varit förgäves om han inte hade fått PUT. Han berättar om uppgivenheten han kände kring att eventuellt behöva återvända till sitt hemland och beskriver det som en mardröm.
5.1.3 Amir
Amir studerade Vård och omsorg och tog studenten våren 2020, nu arbetar han inom hemtjänst i en mindre kommun utanför Uddevalla. Han har haft permanent uppehållstillstånd sedan i höstas.
20
Konsekvenser av NGL och coronapandemin
Amir såg NGL som en möjlighet för han själv och många av hans vänner att få stanna i Sverige, fullfölja sina studier och skaffa ett jobb men han tycker även att det är orättvist när det kommer till Migrationsverkets bedömning om vem som har rätt till asyl och inte.
[...]de bara sitter framför en dator och bestämmer som de inte tänker igenom att de säger lätt att du kan återvända tillbaka till Afghanistan. Det är lite svårt för mig när folk inte är tvungen att komma till Sverige, folk har inte kommit hela vägen hit för att bara åka tillbaka det var någonting som inte stämde bra, det var ett problem. Det är orimligt att man ska bara komma hit till Sverige, ta sig hit och sen bara åka tillbaka efter deras bedömning. (Amir)
Amir var tidigt ute med att söka arbete för att kunna ansöka om permanent uppehållstillstånd så fort som möjligt. Han sökte runt 120 jobb och fick komma på några intervjuer men fick sedan ett nej. Han berättar att han hade en vän som tidigt fick anställning i Göteborg vilket gjorde att han kände sig stressad och orolig för att han inte skulle lyckas. Han berättar om att han då extrajobbade inom Uddevalla kommun men att det var ovanligt att man kunde få tillsvidareanställning där. Där-för sökte han sig mindre kommuner i närheten där han hört att man kunde få tillsvidareanställning om man hade körkort, bra referenser och viss erfarenhet. Strax efter studenten fick han en anställ-ning och tre till fyra månader senare fick han även permanent uppehållstillstånd.
Vissa av de tjänster som Amir sökte fick han senare svar att de lagt ner tjänsten på grund av coro-napandemin. Överlag anser han inte att coronapandemin försämrade hans möjlighet till att få ar-bete då det inom vård och omsorg fortfarande fanns stort behov av arbetskraft. Det som gjorde det svårt för honom att få en varaktig anställning var snarare att det inte är vanligt med den typen av anställning inom den verksamheten. Coronapandemin påverkade inte detta. Pandemin hade däre-mot stor negativ inverkan på övriga delar av hans liv då han bland annat berättar att handlägg-ningen av hans ärende hos Migrationsverket tog extra lång tid. Han nämner även hur han känt sig ensam och isolerad till följd av att han inte kunnat umgås med vänner på samma sätt som tidigare på grund av restriktioner.
Tillhörighet
Amir upplever att han i stora drag fått ett bra bemötande när han kom till Sverige men att han haft svårt att anpassa sig till svenskarnas individualistiska levnadssätt då han som själv är från Afgha-nistan och är van vid en mer öppen och välkomnande kultur. Han har åsikter kring Migrationsver-kets bemötande och hantering av asylsökande.
Tänk att du har bott i ett land i två tre år och sen får du ett nej, det är hemskt tycker jag. Under två tre år hinner man ju komma en bit med att lära sig språket och komma in i samhället och sen får man ett nej, då blir man besviken och tänker att allt arbetet var onödigt. (Amir)
21
Samtidigt nämner han att han förstår att Sverige inte kan ge uppehållstillstånd till alla men att man borde få det om man sköter sig i samhället och visar att man kan försörja sig. Amir anser att han har haft samma rättigheter som svenskar under sin tid här, även om han inte känner sig svensk och han är tacksam över det han har fått i Sverige. På frågan om ifall han känner sig som en del av samhället svarade han:
Det kan jag inte säga exakt ja, det är mest nja. I vissa fall så det spelar ingen roll hur långt du har kommit i samhället men utseendet är fortfarande som en utländsk. Det första människor ser är hur ser din hudfärg ut, hur du klär dig eller hur du beter dig. Det första man bedömer är utseende och sen kanske man kollar vad jobbar du med, hur ser ditt liv ut. Trots att jag har kommit en bit i svenska samhället, skaffat mig en utbildning, och jobb, kan försörja mig själv och inte behöver söka massa socialbidrag och sånt. Men däremot jag är fortfarande invandrare, det första nån ser är att han kommer inte från Sverige, han är utländsk liksom. [...] Jag har jobb, har bil, bostad, sköter mig själv och behöver inte nån hjälp från andra. Så om man kollar så har jag kommit in i samhället men socialt så känns det lite som att du är inte så välkommen. (Amir)
Amir upplever att han hade tillgång till information om sin asylprocess, han berättar att han fick kontakt med en advokat och en god man som hjälpte honom den första tiden i Sverige. Han går vidare och berättar om hur han lämnade flertalet dokumentation från sitt hemland som skulle styrka han ärende för att få asyl men att Migrationsverket trots detta nekade honom rätten till uppehålls-tillstånd.
Om jag skulle bedöma själv med all information jag lämnade så tänker jag att det här är en själv-klarhet att jag borde få uppehållstillstånd via asylskälet inte gymnasielagen. Men det är inte jag som bestämmer. Det beror också på att Migrationsverket att vissa regler gäller men det är inte så att de bara följer reglerna, det beror också på vem vill de kommer [till Sverige]. (Amir)
Han berättar att han kände sig väldigt osäker i början, framför allt då han inte talade språket, han upplevde att det inte gick att lita helt på att den tolk man blivit tilldelad av Migrationsverket faktiskt sa det han menade.
Man känner att de tolkar det som de uppfattar, de säger ungefär vad du vill säga men säger inte samma ord. Där blir man lite orolig att de ska tolka fel eller säga fel på nåt sätt för en liten grej kan bli en stor skillnad ibland. Det räcker att du säger nåt ord tvärtom och då blir det kaos i hela pro-cessen. De tolkar ju inte ord för ord vad du säger, de tolkar ungefär vad du menar liksom så jag har upplevt själv att de har inte sagt det jag vill. När jag gick på andra intervjun, det var rätt sent så jag hade blivit rätt duktig på språket jag visste ungefär vad jag skulle säga men jag hade en tolk med mig så jag sa själv på svenska på slutet att nej det är inte så jag sa, att han har sagt en annan sak. (Amir)
Amir har sedan han kom till Sverige 2015 känt sig motiverad till att göra vad som krävs för att få stanna i landet, trots att det i perioder varit väldigt svårt, så när NGL kom och därmed en ny chans
