113
8 Konsekvenser av förslagen
8.1 Vilka är berörda av förslagen
Förslagen i denna lagrådsremiss innehåller ändringar som syftar till att förbättra betygssystemet och att göra de betyg som sätts mer rättvisa.
Förslagen i avsnitt 5 rör alla skolformer och avser dels att betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper ska ersätta kunskapskrav och kravnivåer, dels att det ska införas en ny princip för betygssättning. Denna princip innebär att läraren ska göra en sammantagen bedömning av elevens kunskaper i förhållande till betygskriterierna och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper. För alla godkända betyg ska dock samtliga kriterier för betyget E vara uppfyllda. I avsnitt 6 förslås att ämnesbetyg ska ersätta kursbetyg i gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå.
Berörda av förslagen är elever, lärare, studie- och yrkesvägledare, rektorer och annan personal som arbetar i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan, gymnasiesärskolan och kom-vux. Förslagen får konsekvenser för såväl offentliga som enskilda huvud-män och vissa andra utbildningsanordnare. Förslagen får också kon-sekvenser för statliga myndigheter på utbildningsområdet.
Utöver ovan nämnda förslag föreslås att bestämmelserna om undantag vid betygssättning på gymnasial nivå ska vara enhetliga (se avsnitt 5.3).
Det förslaget får inte några konsekvenser och berörs inte nedan.
8.2 Konsekvenser för staten
Förslagen om ändringar i betygssystemet i avsnitt 5 och 6 får konsekvenser för Statens skolverk, Universitets- och högskolerådet och Centrala studie-stödsnämnden.
Skolverket
Det i avsnitt 5 föreslagna nya regelverket om betygskriterier, kriterier för bedömning av kunskaper och sammantagen bedömning föreslås, vilket framgår av avsnitt 7, tillämpas från den 1 juli 2022. Det ingår i Skolverkets fortlöpande arbete att vidta åtgärder för att genomföra regelförändringar. I nu aktuellt fall handlar det bl.a. om att revidera föreskrifter och ta fram stödmaterial. Regeringen bedömer i likhet med utredningen att implemen-tering bör kunna göras bl.a. genom digitala lösningar, t.ex. i form av webb-kurser.
Det i avsnitt 6 föreslagna nya regelverket om ämnesbetyg i gymnasie-skolan, gymnasiesärgymnasie-skolan, kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå föreslås, vilket framgår av avsnitt 7, tillämpas från den 1 juli 2025, dvs. ett
114
år senare än utredningens förslag. Detta förslag medför ett arbete för Skol-verket som sträcker sig över flera år. Myndigheten behöver bl.a. ta fram föreskrifter och revidera stödmaterial. I samband med införandet av ämnesbetyg kommer Skolverket också att behöva genomföra implemen-teringsinsatser som delvis kan behöva se olika ut för de olika berörda skol-formerna. Delar av arbetet kommer att behöva göras i nära samarbete mellan Skolverket och Universitets- och högskolerådet. Myndigheterna har bl.a. likalydande föreskrifter om vilka yrkeskunskaper som krävs för att undervisa i ett yrkesämne.
Som nämnts i avsnitt 3 har Skolverket fått tillfälle att yttra sig över ett utkast till lagrådsremiss. Som Skolverket påpekar kan en övergång till ämnesbetyg få konsekvenser för lärares ämnesbehörigheter och de behörigheter som anges i lärares legitimationer kan behöva ändras eller kompletteras. I vilken utsträckning förändringar behöver göras beror dock på resultatet av Skolverkets arbete med nödvändiga ändringar i ämnenas konstruktion. Regeringen anser att sådana ändringar bör göras med restrik-tivitet, dvs. bara där det är absolut nödvändigt. I annat fall kan konse-kvenserna bli onödigt stora.
Att meddela legitimationer till lärare och efter ansökan komplettera dessa är en del i Skolverkets uppdrag. Skolverket bör eftersträva en så smidig och automatiserad hantering som möjligt när det gäller ändringar av lärares behörighet i legitimationerna med anledning av förslagen då ändringarna kommer att bero på att staten gör förändringar som den enskilde läraren inte kan påverka. Sådana kompletteringar eller ändringar bör därför också vara avgiftsfria för läraren. Ansökan om legitimation eller komplettering av legitimation är normalt förenad med en avgift för den sökande, 1 500 kronor för ansökan om legitimation och 750 kronor för komplettering. Det innebär att det kan finnas behov av att se över regel-verket om avgifter i detta avseende. Utredningen har gjort en beräkning av vilka kostnader som skulle uppstå om lärares legitimationer skulle behöva ändras och uppskattar kostnaden till 6 miljoner kronor fördelade på tre år.
Regeringen bedömer detta som rimligt.
I budgetpropositionen för 2020 avsattes 63 miljoner kronor för åren 2020–2023 för arbetet med införandet av ämnesbetyg. Regeringen dömer emellertid att ytterligare medel behöver tillföras. Kostnader be-räknas tillkomma med 20 miljoner kronor för 2022 respektive 2023 samt 15 miljoner kronor för 2024 för föreskriftsarbete, implementerings-insatser, information och stödmaterial, digitala system, processen för ändringar i lärares legitimation m.m. Dessa medel innefattar såväl fram-tagande som införande av ämnesutformning och ämnesbetyg i skol-formerna. Därutöver beräknas 240 miljoner kronor tillföras Skolverket för fördelning av statsbidrag till skolhuvudmännen (se avsnitt 8.3 och 8.4).
Statens skolinspektion
Statens skolinspektion berörs av förslagen i avsnitt 5 och 6 så till vida att myndigheten behöver anpassa sitt arbete med bl.a. tillsyn och kvalitets-granskning efter nytt regelverk. Eventuella kostnader bör dock enligt regeringens bedömning finansieras inom ramen för myndighetens för-valtningsanslag.
115 Universitets- och högskolerådet
Förslaget om ämnesbetyg i avsnitt 6 får konsekvenser för Universitets- och högskolerådet (UHR). De 16 miljoner kronor som utredningen föreslår bedöms inte täcka myndighetens kostnader för de ändringar som myn-digheten behöver göra i sina digitala system, betygsdatabasen Beda och antagningssystemet NyA samt arbetet med föreskrifter och implement-ering, t.ex. informationsinsatser. De digitala systemen kommer bl.a. att behöva anpassas för att kunna hantera behörighetprövning och merit-värdering vid ett införande av ämnesbetyg. Ett stort antal föreskrifter behöver revideras, och i vissa fall göras om, bl.a. i samarbete med andra myndigheter. Det behöver också tas fram riktlinjer för hur sökande med betyg från andra betygssystem ska hanteras när de kompletterar i det nya systemet, exempelvis för behörighet och för att höja meritvärdet. UHR behöver bl.a. också ge stöd till universitet och högskolor som föreskriver om de krav som ska gälla för särskild behörighet till viss utbildning.
Regeringen bedömer därför att medel behöver avsättas för UHR för att förbereda införandet av ämnesbetyg. Kostnader beräknas uppgå till 24 miljoner kronor perioden 2022–2025. Utöver detta finns även kostna-der efter 2025, bl.a. för avskrivningar i och med systemanpassningar.
Totalt sett beräknas kostnaderna för UHR uppgå till 50 miljoner kronor för perioden 2022–2029.
Centrala studiestödsnämnden
Centrala studiestödsnämnden (CSN) kommer att behöva anpassa sitt hand-läggningssystem med anledning av förslaget om ämnesbetyg. Regeringen bedömer att medel behöver avsättas. Kostnader för att göra nödvändiga anpassningar av systemet beräknas uppgå till 2 miljoner kronor.
Statens institutionsstyrelse och Kriminalvården
Såväl Statens institutionsstyrelse (SIS) som Kriminalvården berörs av förslagen i avsnitt 5 och 6. SIS bedriver undervisning på särskilda ung-domshem. Verksamheten bedrivs som en särskild utbildningsform i enlighet med 24 kap. 8–9 §§ i skollagen. Av bestämmelserna framgår att utbildningen för skolpliktiga ska motsvara utbildning i grundskola eller i förekommande fall grundsärskola, specialskola medan den för icke skol-pliktiga ska motsvara sådan utbildning som erbjuds i gymnasieskolan respektive gymnasiesärskolan. Kriminalvården ansvarar för vuxenutbild-ning som motsvarar komvux för intagna i kriminalvårdsanstalt i enlighet med 24 kap. 10 § skollagen. I sina remissvar påtalar myndigheterna att de behöver inkluderas i eventuella implementerings- och kompetens-utvecklingsinsatser i samband med att förändringar utifrån utredningens förslag genomförs. Regeringen delar myndigheternas bedömning att det är viktigt att dessa inkluderas i Skolverkets implementeringsinsatser men bedömer i övrigt att kostnaden för kompetensutveckling ryms inom ram för myndigheternas befintliga anslag.
Specialskolan och sameskolan
Staten är huvudman för specialskolan genom Specialpedagogiska skol-myndigheten och för sameskolan genom Sameskolstyrelsen samt för
116
förskoleklass och fritidshem vid en skolenhet med specialskola respektive sameskola. Dessa skolformer berörs av förslagen i avsnitt 5.
Specialskolan är en skolform för barn som på grund av sin funktions-nedsättning eller andra särskilda skäl inte kan gå i grundskolan eller grund-särskolan. Målgrupperna för specialskolan är bl.a. elever som är döva eller har hörselnedsättning, elever med dövblindhet, elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning och elever med grav språkstörning.
Sameskolan ska ge en utbildning med samisk inriktning som i övrigt motsvarar grundskolans årskurs 1–6 (2 kap. 4 §, 7 kap. 6 §, 12 kap. 26 § och 13 kap. 24 § skollagen).
Regeringen bedömer att de implementeringsinsatser som Skolverket kommer att ansvara för med anledning av förslaget om sammantagen be-dömning även ska och kommer att komma specialskolan och sameskolan till del.