97 av prövningsmöjligheten som innebar att en sådan elev inte fick genomgå
prövning i ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete om eleven hade fått minst betyget E på ett sådant arbete. När komvuxarbetet infördes togs det dock av misstag inte in någon motsvarande bestämmelse om att elever i gymnasie- eller gymnasiesärskolan inte får genomföra prövning i ett komvuxarbete om eleven fått minst betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete. I dag finns bara begränsningarna att den som är elev i gymnasie- eller gymnasiesärskolan inte får genomgå prövning i en kurs, ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete i komvux om eleven tidigare har fått minst betyget E på kursen, gymnasiearbetet eller gymnasiesärskolearbetet (20 kap. 40 § skollagen).
Bestämmelsen om att den som är elev i gymnasieskolan i vissa fall inte får genomgå prövning i ett gymnasiearbete eller ett gymnasiesärskolearbete inom komvux är dock överflödig eftersom prövning i gymnasiearbeten och gymnasiesärskolearbeten sedan den 1 juli 2021 överhuvudtaget inte kan genomföras inom komvux. Bestämmelsen bör i stället reglera i vilka fall den som är elev i gymnasie- eller gymnasiesärskolan inte ska få genomgå prövning i komvuxarbete.
Regeringen föreslår därför att den som är elev i gymnasie- eller gymnasiesärskolan inte ska få genomgå prövning i ett komvuxarbete om eleven har fått minst betyget E på ett gymnasiearbete eller ett gymnasie-särskolearbete.
6.5 Modellen för ämnesbetyg påverkar ämnen och ämnesplaner
Regeringens förslag: Om det finns särskilda skäl ska flera ämnen få ha en gemensam ämnesplan. Detta ska gälla för gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, kommunal vuxenutbildning på gymnasial nivå och kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning på gymnasial nivå.
För elever som ska erbjudas modersmålsundervisning i gymnasiesär-skolan ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett ämne.
Utredningen har inte lämnat något förslag i denna del.
Remissinstanserna: Förslaget har inte remissbehandlats.
Som nämns i avsnitt 3 har dock bl.a. Statens skolverk haft möjlighet att på ett tidigt stadium av beredningen av lagrådsremissen lämna synpunkter på ett utkast till lagrådsremiss, som då inte innehöll förslaget i rutan.
Skolverket framför att principen om ämnesbetyg behöver kunna fungera med ämnen som kan läsas flera gånger med olika innehåll och som kan generera parallella betyg i samma ämne på samma nivå.
Som framgår av avsnitt 3 har vidare Skolverket, Statens skolinspektion, UHR, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), Friskolornas riksförbund och Idéburna skolors riksförbund beretts tillfälle att lämna synpunkter på ett slutligt utkast till lagrådsremiss, vars lagförslag överensstämmer med förslaget i rutan. Idéburna skolors riksförbund har avstått från att yttra sig.
SKR anser att förslaget är rimligt och tillägger att det är viktigt att det blir transparent för elever och lärare och inte leder till merarbete. Skol-inspektionen, UHR och Friskolornas riksförbund har inga synpunkter på
98
förslaget. Skolverket anför att det avseende modersmål kommer att ställas höga krav på vetenskaplig språkkompetens i de bedömningar som myndig-heten enligt förslaget ska göra för språk som ska läsas som modersmål.
Skolverket framför att den kompetensen, för många språk, inte finns att tillgå i Sverige. Det gör enligt myndigheten att en bedömning av behovet av en specifik ämnesplan inom modersmål kan bli svår att genomföra.
Skolverket undrar om resonemangen möjligtvis i stället skulle kunna göras mer lika formuleringarna för moderna språk.
Skälen för regeringens förslag
Flera ämnen kan i vissa fall få ha en gemensam ämnesplan
Som nämnts i avsnitt 6.3.2 anser Skolverket att det behöver vara möjligt för elever att i vissa ämnen få flera separata betyg inom ramen för ett ämne och föreslår att det ska kunna finnas olika specialiseringar inom ett ämne som ska likställas med ämnen. I dag kan en elev inom ämnet moderna språk t.ex. läsa kursen moderna språk 1 i både tyska och franska och därmed få två separata kursbetyg, ett i varje språk. På motsvarande sätt kan en elev i t.ex. yrkesämnen läsa en specialiseringskurs flera gånger med olika innehåll, som kan profileras lokalt. Att det inom ramen för ett ämne är möjligt att få flera separata betyg på en och samma kurs regleras inte i skollagen. Det framgår i stället av ämnesplanerna för de ämnen där de aktuella kurserna ingår och i betygsdokumentet, där innehållet anges genom löptext och kurskoder. I praktiken fungerar därmed t.ex. tyska och franska som separata ämnen, även om de formellt sett är delar av ämnet moderna språk. Som framgår av avsnitt 6.3.2 delar regeringen inte Skol-verkets uppfattning att en elev ska kunna få flera betyg på samma nivå i ett och samma ämne eller flera slutliga betyg i ett och samma ämne.
Regeringen anser i stället att systemet bör renodlas så att det inte ska vara möjligt att sätta flera betyg på samma nivå i ett ämne. Det som i dag är olika specialiseringar inom ramen för samma kurs kan i fortsättningen antingen vara fråga om olika delar inom en nivå inom ett ämne eller om olika ämnen, beroende på om det bedöms att det räcker med ett samlande betyg för olika delar av ett nuvarande ämne eller om det bedöms att det även fortsättningsvis behöver ges ett betyg för varje sådan del. I sist-nämnda fall bör olika ämnen konstrueras. Exempelvis skulle t.ex. tyska och franska kunna bli två olika ämnen. Regeringen anser att systemet på så sätt blir renodlat och tydligt vilket underlättar för såväl lärare som elever. Sådana nya gränsdragningar när det gäller ämnesindelning kommer dock att få konsekvenser för utformningen av de ämnesplaner som finns för ämnen som i dag formellt sett är ett ämne, men som i praktiken be-handlas som flera ämnen.
I skollagen anges att det för varje ämne i och gymnasie-särskolan samt i kommunal vuxenutbildning (komvux) på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska finnas en ämnesplan. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela föreskrifter om ämnesplaner (16 kap. 21 §, 17 a kap. 11 §, 19 kap. 22 § och 20 kap. 6 §). Det innebär att ett ämne som i dag formellt sett är ett ämne, men som i praktiken behandlas som flera ämnen, bara har en ämnesplan. Regeringen anser att det även fortsatt i huvudsak ska finnas en ämnesplan för varje ämne, men det kan finnas särskilda skäl som
99 motiverar att det bör finnas en gemensam ämnesplan för flera ämnen.
Hänsyn bör kunna tas till om det rör sig om ämnen som har en gemensam struktur, progression och där det fungerar med likalydande betygskriterier.
Det får anses vara onödigt arbete att ta fram olika ämnesplaner för olika ämnen om ämnesplanerna skulle bli identiska. I stället bör det vara möjligt att i en ämnesplan ange att flera ämnen omfattas av den aktuella ämnesplanen. Detta bör dock övervägas noga, användas restriktivt och enbart där ämnena till sin karaktär är så lika att det inte är befogat att ha olika innehåll i ämnesplanerna.
Regeringen föreslår därför att skollagen ska ändras så att huvudregeln ska vara att det för varje ämne ska finnas en ämnesplan, men att flera ämnen ska kunna ha en gemensam ämnesplan om det finns särskilda skäl.
Varje språk som erbjuds som modersmål behöver bli ett eget ämne I 19 kap. 4 och 16 §§ skollagen, som avser gymnasiesärskolan, anges att för elever på nationella respektive individuella program som ska erbjudas modersmålsundervisning ska modersmål finnas som ämne. Som moders-mål kan samtliga språk bli aktuella. Modersmoders-målsundervisning i såväl gymnasie- som gymnasiesärskolan får dock för en elev, utom i ett undan-tagsfall, inte omfatta mer än ett språk. Undantaget innebär att en romsk elev som kommer från utlandet kan få undervisning i två språk om det finns särskilda skäl (4 kap. 16 § gymnasieförordningen).
Eftersom det är möjligt, om än undantagsvis, att läsa mer än ett språk som modersmål behöver det som en konsekvens av införandet av ämnes-betyg göras en anpassning av 19 kap. 4 § skollagen. Det ska precis som när det t.ex. gäller moderna språk bara vara möjligt att få ett ämnesbetyg i ett och samma ämne, vilket innebär att varje språk som ges som moders-mål bör vara ett eget ämne som styrs av en ämnesplan. Det är naturligtvis omöjligt att förutse exakt vilka ämnen som kan bli aktuella som moders-mål. Det beror på vilka modersmål eleverna har med sig och har rätt att få undervisning i. Det ligger därför i sakens natur att om ett språk saknas som ämne och det inte finns någon ämnesplan att utgå från i planeringen av undervisningen får huvudmannen kontakta Skolverket som i dag ansvarar för att ta fram ämnesplaner. Om det finns särskilda skäl kan Skolverket besluta att en befintlig ämnesplan ska gälla även för ett nytt språk och alltså använda en gemensam ämnesplan för flera språk. Det kan handla om att ämnesplanen fungerar avseende progression, innehåll och betygskriterier men också vara fråga om en preliminär lösning tills en ny ämnesplan tagits fram. Skolverket uppfattar att det kommer att ställas krav på kompetens som inte finns att tillgå i Sverige i de bedömningar Skolverket enligt förslaget ska göra för språk som ska läsas som modersmål. Myndigheten anser att en bedömning av behovet av en specifik ämnesplan inom moders-mål kan bli svår att genomföra. Skolverket undrar om resonemangen avseende modersmål i stället skulle kunna göras mer lika formuleringarna för moderna språk. Regeringen avser med förslaget inte att göra skillnad mellan moderna språk och modersmål. Gemensamma ämnesplaner bör vara möjligt för båda grupperna av språkämnen. Anledningen till att modersmål lyfts särskilt i denna lagrådsremiss är att modersmål som ämne är reglerat i skollagen. Det krävs därför en följdändring av regleringen.
Regeringen bedömer vidare att den kompetens som krävs för att konstruera
100
ämnesplaner rimligen bör finnas att tillgå även i dag. Om myndigheten anser att det finns särskilda skäl för att flera modersmål bör omfattas av en gemensam ämnesplan finns det inget som hindrar myndigheten från en sådan lösning.
Regeringen föreslår därför att för elever som ska erbjudas modersmåls-undervisning i gymnasiesärskolan ska varje språk som ska erbjudas som modersmål vara ett ämne. Regeringen anser att det kan vara lämpligt med motsvarande ordning i andra skolformer även om ämnet modersmål för dessa inte är reglerat i lag, utan på förordnings- och föreskriftsnivå.