7 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER
7.3 Konsekvenslindrande åtgärder
Åtgärder för att minska riskerna vid transporter av farligt gods kan dels vara åtgärder som minskar sannolikheten för uppkomst av olyckor och dels åtgärder som minskar konsekvenserna.
Nödvändigheten att genomföra riskminskande åtgärder måste relateras till riskernas skadekostnad samt kostnader för att genomföra eventuella åtgärder.
Konsekvenslindrande åtgärder kan genomföras på tankvagns- och tankbils- konstruktionen för att minska risken för läckage och spridning av det farliga ämnet vid kollisionsolycka.
Exempel på sådana åtgärder kan vara att sektionera tankarna med täta skott mellan de olika sektionerna. Om tanken penetreras strömmar mindre mängd ut. Nackdelen med detta alternativ kan vara att tanken måste förses med fler ventiler, vilka i sig ökar risken för läckage.
Alternativt kan man bygga kompaktare tankvagnar och tankbilar så att ventiler, armatur m m byggs in så skyddat som möjligt för eventuella slag och stötar vid kollision. Tjockare godstjocklek kan användas i tunnväggiga tankar.
Vidare bör man utreda vad som är en optimal tankstorlek med hänsyn tagen till de riskkostnader vilka är förknippade med transporten.
Konsekvenslindrande åtgärder som kan vidtas utmed transportledema är byggande av jordvallar eller brandväggar för att avskärma giftiga gasutsläpp och/eller bränder. Byggnader kan förstärkas eller byggas med beständigare bygg nadsmaterial mot brand och explosioner. Vidare kan man lägga in skyddsavstånd mellan transportledema och bostadsområden där riskerna bedöms höga.
Vid planering av trafikleder och val av transportleder för farligt gods är det även viktigt att beakta genomsnittliga vindriktningar kring ledema. Om, till exempel, transportledema kan förläggas så att vinden blåser mot ett större bostadsområde endast 5 % av tiden, istället för 50 %, minskas sannolikheten för att människorna blir exponerade för giftig gas vid ett gasutsläpp med en faktor 10.
Snabb räddningsinsats för att täta läckor är en viktig parameter för att minska konsekvenserna. En ökad beredskap för farligtgodsolyckor inom tättbebyggda områden och områden där eventuella utsläpp ger stora skadekostnader är väl värt att beakta i riksplaneringen.
7.4 Osäkerheter i analysresultaten
Svårigheter i analysarbetet har varit framtagning av representativa data för sanno likheter för olika konsekvensutfall. Det finns inte idag i Sverige tillräckligt med samlat statistiskt underlag för att med större nogrannhet kunna specificera sanno likheterna för uppkomst av sekundära händelser som t ex brand eller explosion efter en farligtgodsolycka.
Sannolikheter för olika händelseutfall i denna studie har baserats på tillgängliga uppgifter och statistik från ett begränsat antal rapporter.
Utsläppsmängder kan variera beroende på skadans art och det aktuella ämnets fysikaliska egenskaper. Hur stor skadan blir vid olyckstillfället beror i hög grad även på fordonets konstruktion och underhåll samt de krafter som uppstår vid olyckan. Bättre underlag för noggrannare bedömning av skadornas storlek i olycksstatistiken efterlyses. Detta skulle ge säkrare underlag för beräknade ut släppsmängder och konsekvenser.
I allmänhet gäller att de resultat som erhålls från konsekvensanalyser är behäftade med vissa osäkerheter eftersom de måste bygga på skattningar och approxima tioner beträffande väder- och vindförhållanden, befolkningstätheter, m m. Detta är givetvis även fallet för denna konsekvensanalys. Emellertid är den analytiska metodiken objektiv och metoden tillräckligt bra för det ändamål man eftersträvar i den här typen av studier. Eftersom beräkningar och bedömningar i denna konse kvensanalys har genomförts med likartade principer och antaganden för båda transportslagen blir en jämförelse av konsekvenserna relativt okänslig för eventu ella systematiska fel i arbetet.
8 REFERENSER
1. Morén, Bertil. Transporter av farligt gods, kortfattad projektbeskrivning, VTI, 1992-08-12
2. American Institute of Chemical Engineers. Guidelines for Chemical Process Quantitative Risk Analysis, Center for Chemical Process Safety, AIChE 1989
3. Statistiska centralbyrån. Statistiska meddelanden (Na 38 SM 9101), Tätorter 1990, Befolkning och areal i tätorter och glesbygd, SCB 1991
4. Kemikontoret. Teknisk säkerhetsgranskning vid industriell kemikaliehante ring, Riskhantering 3, 1987
5. Räddningsverket. Framtidens beredskap mot kemikalieolyckor. Långsiktigt åtgärdsprogram (R61-098/92), Statens Räddningsverk, Karlstad, 1992
6. Fredén, Sven. Sannolikhet för jämvägsolyckor med farligt gods, PM 92-06-04, VTI jämvägsavdelning 1992
7. Nilsson, Göran. Vägtransporter med farligt gods - riskanalys, koncept, 92-06-01, VTI trafikavdelning 1992
8. Transporte der chemischen Industrie mit VTG-Kesselwagen auf der sichere Schiene, Broschyr
9. VTG Druckgas-Kesselwagen, Broschyr
10. SJ cistemvagnar, SJF 636.1
11. Componenta Interconsult AB, Box 95, S-31101 Falkenberg
12. Motala Tank Box 2056, 591 02 Motala
13. Whazan - II Computer program for Hazard Analysis, DNV Technica Ltd, April 1992
14. Health & Safety Commission. Major Hazard aspects of the transport of dangerous substances, Report and appendices, HSC, 1991
15. Saccomanno, F.F., Shortreed, J.H., Van Aerde, M., Higgs, J. Comparison of Risk Measures for the Transport of Dangerous Commodities by Truck and Rail, Transportation Research Record 1245
16. Brandsjö, K., Lorin, H., Nordström, H. Katastrofmedicinska studier i Hessen, Västtyskland, Tankbilsolyckan i Herbom 7 juli 1987. 1988, Kamedo Rapport 54
17. Arturson, G., Brandsjö, K. Explosions- och brandkatastrofen i San Juanico 1984, Katastrofmedicinska studier i Mexico 1986, Kamedo Rapport 51
18. Arturson, G., Blomberg, R., Brandsjö, K. Katastrofmedicinska studier i Spanien, Gasolyckan i Los Alfaques 11 juli 1978,1979, Kamedo Rapport
19. Sax, N.I. and Lewis, R J. Dangerous Properties of Industrial Materials, 7th edition, New York, Van Nostrand Reinhold, 1989
20. Winter, S., Nyrén, K. och Karlsson, E. Uppkomst och utbredning av explosiva eller giftiga gasmoln, FOA Rapport E40011, Försvarets forsk ningsanstalt, Huvudavdelning 4, mars 1984
21. Brandsjö, K. Katastrofmedicinska studier i Danmark: Fenolkatastrofen i Simmersted och Syd-Jylland den 20-23 januari 1972, 1972, Kamedo Rapport 25
22. Gembert, B., Qvarfort, U. Kemikaliespridning i mark, Rapport januari 1990, Kvartärgeologiska avdelningen, Uppsala universitet
23. Statens Forurensningtilsyn, Kjemikalieforurensning - Saneringsteknologi for de höyest prioriterte kjemikalier, SFT-Rapport 91:14
24. Drogaris, G. Analysis of Accidents Involving Ammonia, Benchmark Exercise on Major Hazard Analysis, Commission of the European Communities, Joint Research Centre - Ispra site EUR 13386 EN, 1991
25. Ingenjörs vetenskapsakademiens Meddelande 238, Skydd mot fria gasmolns- explosioner i processindustrin, IVA, Stockholm 1981
26. Räddningsverket. Att skydda och rädda liv, egendom och miljö, Handbok i kommunal riskanalys inom räddningstjänsten, (R16-038/88) Statens Räddningsverk, Karlstad, 1989
EXEMPEL PÅ TUNGGASSPRIDNINGSMODELLER FÖR GASOL FIGUR 3.1 MOMENTANT PROPANUTSLÄPP
FIGUR 3.2 KONTINUERLIGT PROPANUTSLÄPP