Jag kommer att analysera Bob Dylans lyrik utifrån semiotiken och plocka isär den på liknande sätt som Mats Jacobsson har gjort i sin avhandling ”Dylan i 60-talet” och koppla den samman med de målade bilderna i min uppsats. Min analys av lyriken kommer dock inte te sig lika omfattande som Jacobssons då lyriken inte är uppsatsens enda centrala syfte.45 Jag har kommit fram till respektive låttext utifrån min bildanalys där jag har kopplats samman både de direkt synliga motiven och de konnotativa med lyrik av Bob Dylan som jag anser hor samman, som speglar likartad kontext och väcker hos mig samma associationer.
Train Tracks – The Drawn Blank Series Freight Train Blues
I was born in Dixie in a boomer shed Just a little shanty by the railroad track Freight train was it taught me how to cry The holler of the driver was my lullaby I got the freight train blues
43 Dylan, Bob. 2018. s. 10.
44 Mankell, Bia. 2013. s. 153.
45 Jacobsson, Mats. 2016
Inledningsvis sjunger Dylan om att han foddes I Dixie, vilket är en benämning på sydstaterna i USA. I ett litet skjul precis vid tågrälsen. Detta skjul kan vara samma skjul som är porträtterat på hoger sida om rälsen i verket ”Train Tracks”. I texten skriver han att det var godståget som lärde honom att gråta och att forarens hoga rop var hans vaggvisa. Jag tolkar detta som ett uttryck for en mycket ode stad, där inte mycket hände bortsett från att godståget passerade igenom den. Som jag också skrev i analysdelen av verket ”Train Tracks” att jag upplevde bilden som sorglig, så sjunger också Dylan att han har
”Freight Train Blues”. Vilket jag tolkar som att denna plats gor att han känner sig sorgsen/deprimerad,.
Oh Lord mama, I got them in the bottom of my rambling shoes And when the whistle blows I gotta go baby, don't you know Well, it looks like I'm never gonna lose the freight train blues.
I denna del av texten får jag en känsla av att han vill ta sig bort från denna plats, men att det är något som håller honom tillbaka. Det som håller honom tillbaka går från botten av hans ”vandrande” skor och när han hor tågets vissla så är det som en påminnelse att han måste ta sig ifrån denna plats. Fast det är något som håller honom tillbaka och han kommer aldrig bli av med denna sorgsenhet. Vilket jag också kom fram till i min analysdel. Att allt han vill är att lämna den här platsen men att det finns ett osynligt hinder som håller honom tillbaka.
Well, my daddy was a fireman and my mama-ha She was the only daughter of an engineer
My sweetheart was a brakeman and it ain't no joke Seems a waste to get a good man broke
I got the freight train blues
Han går därefter igenom sitt fars yrke och att hans mamma var dotter till en ingenjor, men nämner aldrig själv vad han arbetar med. Detta skulle kunna vara ett nederlag som påverkar hans situation och håller honom kvar på platsen. Hans älskling arbetar som bromsare och ansvarar for godstågets bromsar.
Han insinuerar att det är hans respektive som håller tillbaka (eller också bromsar) honom och att det är
på grund av detta som han befinner sig i en dålig ekonomisk situation. Vilket i sin tur leder till denna depression.
Oh Lord mama, I got them in the bottom of my rambling shoes And when the whistle blows I gotta go mama, don't you know Well, it looks like I'm never gonna lose the freight train blues.
Han forklarar åter igen att han måste ge sig av och lämna platsen. Även om han lyckas och vart han än hamnar i världen så kommer han alltid att bära på sorgen från den här platsen. Som jag skriver i bildanalysen så ger verket en forhoppning om att det blir ljusare längre bort där de morka molnen skingrar sig. Men det blir inte alltid som man har tänkt sig och vart han än befinner sig så hänger sorgen over honom.
Well, the only thing that makes me laugh again Is a southbound whistle on a southbound train Every place I wanna go I never can go
Because you know I got the freight train blues
Oh Lord mama, I got them in the bottom of my rambling shoes.46
Rälsen ser jag som en symbol for Dylans resande och hans rastlosa själ. Han sjunger att det enda som kommer få honom att skratta igen är godstågets vissla, vilket påminner honom om platsen han kommer ifrån. Vilket jag tolkar som att han har lyckats ta sig från den här platsen, men ändå finns den ständigt inom honom som en påminnelse om vart han kommer ifrån. Om man ser på Dylans otaliga turnéer runt om i världen så måste många av dess platser tillslut slås samman till ett kluster av anonyma platser. Så även om platsen han foddes på skänker honom sorg så är det där ifrån han kommer och det är den platsen som grundar honom och påminner honom om vem han är.
Manhattan Bridge, Downtown New York – The Beaten Path Talkin’ New York
Ramblin’ outa the wild West
46 http://www.bobdylan.com/songs/freight-train-blues/ (Hämtad: 2020-12-07)
Leavin’ the towns I love the best Thought I’d seen some ups and downs
’Til I come into New York town People goin’ down to the ground Buildings goin’ up to the sky
Inledningsvis sjunger Dylan att han lämnar en plats som är mycket kär for honom. Och han trodde att han hade upplevt en hel del i den här staden tills han kom till New York. Jag tolkar denna inledning som en fascination for storstaden New York. Vilket jag nämnde i min bildanalys när det kom till verkets perspektiv, som var riktat upp mellan byggnaderna mot himlen. Som betraktare upplever jag precis som Dylan sjunger att man har hamnat på en ny okänd men också spännande plats. Brons symbolik centrerad i verket som står for en overgång från en tid i livet till en annan.
Wintertime in New York town The wind blowin’ snow around Walk around with nowhere to go
Somebody could freeze right to the bone I froze right to the bone
New York Times said it was the coldest winter in seventeen years I didn’t feel so cold then
I denna del av texten får jag bilden av att livet i New York kanske inte var så lätt som han trodde, utan att han har stott på en del motgångar. Han ror sig runt i staden utan ett specifikt mål. I Mats Jacobssons avhandling får vi veta att Dylans användning av Snow är ett slaggartat uttryck for att resa med
tunnelbanan.47
I swung onto my old guitar Grabbed hold of a subway car
And after a rocking, reeling, rolling ride
47 Jacobsson, Mats. 2016. s. 45.
I landed up on the downtown side Greenwich Village
I texten är det som att sångaren har två roller, både som berättare men också som deltagare i låtens handling. I den här delen rycks mannen i låten upp och får ny energi och ser mojligheterna igen. Han tar tag i sin gitarr och ger sig ut i storstaden.
I walked down there and ended up
In one of them coffee-houses on the block Got on the stage to sing and play
Man there said, “Come back some other day You sound like a hillbilly
We want folk singers here”
Här går mannen in på ett cafe och ska gora vad jag tolkar som sitt forsta framträdande i den nya staden.
Han får dock inte det välkomnande och hyllningarna som han hade hoppats på. Istället sågas hans framträdande och en man ropar ut att han låter som en lantis och det är inte onskvärt i storstaden.
Denna del i texten associerar jag med samma symbolik som den hogra byggnaden i Dylans verk, vilket är porträtterat i dova morka färger och täcks av skuggor. En plats där man som utomstående lätt kan få ta emot motgångar och svårigheter.
Well, I got a harmonica job, begun to play Blowin’ my lungs out for a dollar a day I blowed inside out and upside down The man there said he loved m’ sound He was ravin’ about how he loved m’ sound Dollar a day’s worth
Texten fortsätter med Dylans berättande om mottagandet han fick i storstaden. Nu borjar motgångarna att vända och han har här fått ett jobb, men samtidigt ett jobb som jag tolkar att han anser sig vara
overkvalificerad for.
And after weeks and weeks of hangin’ around I finally got a job in New York town
In a bigger place, bigger money too Even joined the union and paid m’ dues
Här borjar hans karriär att accelerera när han nu har fått ett jobb på en storre arbetsplats vilket också genererar mer pengar. Livet i storstaden borjar se upp mot honom och mojligheterna sträcker ut sig på samma sätt som han har porträtterat stadssiluetten som fortsätter bortåt mot horisonten.
Now, a very great man once said
That some people rob you with a fountain pen It didn’t take too long to find out
Just what he was talkin’ about
A lot of people don’t have much food on their table But they got a lot of forks ’n’ knives
And they gotta cut somethin’
Forsta raden i den här texten är en hyllning till Dylans stora idol Woody Guthrie och en av hans låtar.
På samma sätt som Guthrie lägger Dylan här en kommentar om hur han avvisar storstaden där
individens utsatthet är stor och det finns en väldigt stor kontrast mellan rika och fattiga. Samtidigt som han också lägger en kommentar kring konsumtionssamhället.48 Låttexten är delad i två delar, den ena står for fascination for storstaden, medans den andra symboliserar forakt. Vilket jag i min bildanalys utläste av bilden. Det finns en ljus och en mork sida med en bro mellan dem och det är med små marginaler som avgor på vilken sida om bron man hamnar på.
So one mornin’ when the sun was warm I rambled out of New York town
48 Jacobsson, Mats. 2016. s. 46.
Pulled my cap down over my eyes And headed out for the western skies So long, New York
Howdy, East Orange49
Slutligen trottnar mannen på de villkor som råder i storstaden, han drar ner kepsen for ogonen och beslutar sig for att lämna den lika snabbt som han anlände.
Blowin' In The Wind – Mondo Scripto Blowin' In The Wind
How many roads must a man walk down Before you call him a man?
Yes, ’n’ how many seas must a white dove sail Before she sleeps in the sand?
Yes, ’n’ how many times must the cannonballs fly Before they’re forever banned?
The answer, my friend, is blowin’ in the wind The answer is blowin’ in the wind
Texten inleds med tre frågeställningar. Den fosta frågan, ”hur många vägar måste en man färdas på innan han kan kallas for man?”. Frågan speglas tydligt i motivet i verket ”Blowin In The Wind”, där vi ser en man stående vid ett vägskäl. Som jag skrev i bildanalysen tolkar jag inte mannen i sången heller som en specifik person. Utan att denne person kan vara vem som helst och samtidigt alla. I foljande fråga sjunger han om den vita duvan som kan vara en fredssymbol, speciellt om man kopplar den samman med nästkommande fråga som symboliserar krig. Här ställer Dylan frågan hur många gånger måste en kanonkula flyga innan dem forbjuds. Svaret på frågorna blåser i vinden. Mats Jacobsson skriver i sin doktorsavhandling kring textens symbolik att duvan är ett tecken på fred, vägen kan symbolisera erfarenhet eller resan i livet, kanonkulan står for krig och vinden for det andliga, men
49 http://www.bobdylan.com/songs/talkin-new-york/ (Hämtad 2020-12-07)
också det forgängliga.50
How many years can a mountain exist Before it’s washed to the sea?
Yes, ’n’ how many years can some people exist Before they’re allowed to be free?
Yes, ’n’ how many times can a man turn his head Pretending he just doesn’t see?
The answer, my friend, is blowin’ in the wind The answer is blowin’ in the wind
Texten fortsätter med tre frågeställningar och med att svaret blåser i vinden. På samma sätt som jag diskuterade i min bildanalys att mannen inte hade bråttom med att fatta ett beslut om vilken väg han skulle ta, samt att jag upplevde det som att han väntade på att beslutet skulle tas åt honom. Ser jag på tredje frågeställningen ”hur många gånger kan en man vända bort sitt huvud och låtsas att han inte ser?”. Mannen som vi ser i verket och i sången är passiv och blundar for det som händer omkring honom. Både i bilden och i texten finns berg nämnda, i bildanalysen tolkade jag dem som något fast och beständigt, här ställer sig Dylan fråga ”hur många år kan dem existera innan dem forsvinner i havet?”. Detta skulle kunna vara ett sätt for Dylan att lyfta fram sin tveksamhet till att en forändring någonsin kommer ske. Om vi ser berget som en symbol for evigheten.
How many times must a man look up Before he can see the sky?
Yes, ’n’ how many ears must one man have Before he can hear people cry?
Yes, ’n’ how many deaths will it take till he knows That too many people have died?
The answer, my friend, is blowin’ in the wind The answer is blowin’ in the wind.51
50 Jacobsson, Mats. 2016. s. 67
51 https://www.bobdylan.com/songs/blowin-wind/ (Hämtad 2020-12-07)
Frågorna i denna del av texten symboliserar människans passivitet på samma sätt som sista frågan i foregående stycke. Svaret på frågorna är ständigt att de blåser I vinden, vilket jag tolkar som att vi redan vet svaren. Att det är upp till oss människor att fatta ett beslut for att välja rätt riktning. Olika vägar och riktningar kan återkopplas till verket. Jacobsson skriver att ”Blowin' In The Wind” inte bara är sångarens uppgivenhet infor världens kaos, utan han manar också människan till en nodvändig forbättring och forsoker väcka människans samvete utifrån sångens frågeställningar. Forbättringen kan verka avlägset, men om människan tar sitt ansvar for världens framtid så kan den bli positiv.52
Slutdiskussion
Utifrån min analys av Dylans lyrik i de tre texterna kopplade till hans målade bilder kan jag tydligt se att det finns ett samband mellan dem. Jag säger inte att en annan person hade kommit fram till exakt samma slutsater som jag när det kommer till symbolik och associationer mellan verk och låttext. Men då detta är något individuellt så kan inte uppsatsens slutsater vara fast bestämda. Speciellt när jag har valt att behandla två flytande ämnen som konst och musik.
I Dylans målade verk kan man utläsa en mängd symboliska anspelningar, på samma sätt som han bjuder in till en fordjupad tolkning av hans låttexter så finns även det i konsten. Även om Dylan själv påstår att det inte finns någon koppling mellan hans lyrik och målade verk så finns det for många gemensamma nämnare och symbolik for att kunna bortse från det. Även om han inte har plockat inspiration direkt från en specifik låt och applicerat den på ett verk så finns det självklart influenser som går att upptäcka och koppla samman. Vare sig detta är medvetet eller omedvetet från Dylans sida.
Monrad påstår i utställningsboken ”The Brazil Series” att Dylan väljer att porträttera ämnen som skulle tappa sin attraktion om man satte ord på dem.53 Dylan säger själv:
”If I could have expressed the same in a song, I would have written a song instead!.54”
– Bob Dylan
52 Jacobsson, Mats. 2016. s. 68.
53 Monrad, Kasper. 2010. s. 13.
54 Dylan, Bob. 2010. s. 13.
Trots det så tillhor Dylans lyrik och målningar samma universum, samt att de kompletterar varandra.
Jag tolkar det som Dylan säger som att han inte anser att man kan jämfora text med måleri då det är två helt olika medier som beter sig både for skaparen och den som tar till sig det på två olika sätt. Men plocka inspiration från samma håll och sedan uttrycka det i olika medier tyder inte på att de inte har någon koppling till varandra utan snarare tvärtom.55 Dylans tankar om poesi och målning anknyter jag till D'Allevas diskussion om deras parallella relation. Att en bild
eller en text inte kan uttrycka exakt samma sak då det är två helt olika medier, men samtidigt finns det en koppling dem emellan som också kan forstärka varandras betydelse. Samt att det ständigt finns en pågående interaktion mellan texten och
bilden.56 Om man borjar titta på rälsen i ”Train Tracks” (fig. 1.) vilket symboliserar resande eller också arbetarklassen. Vilket tydligt kan kopplas samman med lyriken i sången ”Freight Train Blues” där Dylan sjunger om en mans uppväxt i en småstad i en arbetarklass familj. Mannen längtar bort till något annat, men känner sig fast på platsen av olika anledningar. Man kan utläsa mannens sorgsenhet i det målade verken utifrån den porträtterade odestad med morka regnmoln som hänger over
den. Rälsen som forsvinner bort mellan bergen utan ett tåg i sikte. Symboliken hos rälsen både i sången och i det målade verket kan tolkas som en rastloshet och en ständig tanke på nästa steg i livet. Vilket kan appliceras på Dylans oändliga turnéer, hans ständiga skapande både när det kommer till musik och konst. Det finns självklara influenser i ”Train Tracks” verket som kan härledas till lyriken i ”Freight Train Blues”.
Om man sedan tittar på verket ”Manhattan Bridge, Downtown New York” (fig. 2) i relation till låttexten i ”Talkin’ New York”, så finns det många symboliska anspelningar som kan koppla dem samman.57 På samma sätt som jag kom fram till att det målade verkets perspektiv stod for en viss forundran for platsen, tolkade jag även att i låttextens inledning finns det en viss fascination for storstaden och platsen New York. Bron centrerad i bilden och texten som tydligt handlar om en man
55 Monrad, Kasper. 2010. s. 14.
56 D'Alleva, Anne. 2012. s. 43.
57 Jacobsson, Mats. 2016. s. 45.
Fig. 10. Bob Dylan ”Train Tracks” (skiss) – 1989-92. Blyerts på papper.
som lämnar sin hemstad for nya utmaningar i storstaden kan inte annat en symbolisera en overgång från en del till en annan i livet. Något jag också diskuterade i min bildanalys var de två sidorna porträtterade i verket, en mork och en ljus sida. Vi får redan i andra delen av texten indikationer på att livet i New York inte riktigt blev som forväntat och att han borjar motas av motgångar. Texten
fortsätter med att hans forsok att ta en plats i den nya staden misslyckas och detta representeras i den målade bildens hogra sida med de morka färgerna och skuggan som sveper over byggnaden. När det sedan i texten framkommer att han har fått ett jobb så borjar det ljusna och man kan ana mojligheterna som ligger framfor honom. Denna overgång och framtidstro tolkar jag representeras i verkets vänstra sida, där vi ser en solupplyst byggnad i starka färger. Fortsättningsvis i texten finns det fler
associationer som kan kopplas samman med dessa två sidor. I texten kan man utläsa en tydlig
fascination for storstaden samtidigt som det finns ett forakt när det kommer till individens utsatthet och konsumtionssamhället.58 Det är bron som håller ihop dessa sidor och det är en smal balansgång dem emellan. Vilket uppdagas i låttextens slut då han har hämtat det som finns for honom att hämta i storstaden och beslutar sig for bege sig hemåt.
fascination for storstaden samtidigt som det finns ett forakt när det kommer till individens utsatthet och konsumtionssamhället.58 Det är bron som håller ihop dessa sidor och det är en smal balansgång dem emellan. Vilket uppdagas i låttextens slut då han har hämtat det som finns for honom att hämta i storstaden och beslutar sig for bege sig hemåt.