8.1 Diskussion
Konstgräsplanen har möjliggjort för ett idrottsutövande på gräs som inte är årstidsbundet och dess fördelar för Kristianstad kommuns elit- och ungdomsföreningar är av stor vikt. Om vi i framtiden vill fortsätta utnyttja konstgräsplanens egenskaper krävs dock att vi arbetar med lösningar för att förhindra det stora mikroplastutsläpp som idag kommer från planerna. Det arbetet kan ses som en självklarhet för alla kommuner och landsting som vill profilera sig inom miljö- och hållbarhetsområdet.
Den rena naturen som beskriven av Lidskog & Sundqvist (2013) har ingen plats för mikroplaster. Om vi vill bevara det romantiserade uttrycket som naturen ger oss borde det ligga i allas intresse att arbeta för att minska utsläppen av mikroplaster från konstgräsplaner idag. För Kristianstad kommun, som inom sitt geografiska läge bjuder på naturupplevelser, skulle det innebära ett steg i en riktning mot där vårt kulturella uttryck inte inskränker på naturen som vi lever av. Om vi betraktar verkligheten i enlighet med en dualistisk
platsorienterad natursyn kompletterar och utesluter naturen och kulturen varandra (Kronlid, 2011). Det viktiga blir då i Kristianstad kommun att låta naturen och kulturen representeras i de diskussioner och beslut som påverkar de båda två.
Analysen av studiens empiri har resulterat i tre huvudsakliga möjligheter för Kristianstad kommuns arbete med att reducera mikroplastutsläppen från kommunens konstgräsplaner. Möjligheterna som tagits fram är; utökad kunskap,
förvaltningsöverskridande arbete samt möjligheten för miljö- och hälsoskyddsavdelningen att bedriva tillsyn på planerna. Förslagen ska ses för just vad de är, nämligen möjligheter för förbättring. Meningen med det kommande arbetet är inte att försvåra för de idrottsföreningar eller kommunala funktioner som i dagsläget arbetar med konstgräsplanerna på något sätt. Målet med arbetet är snarare att möjliggöra för en långsiktig användning av konstgräsplaner i Kristianstad kommun där planering och underhåll bedrivs under hållbara former för såväl idrottsutövningen som miljön. Den generella inställningen som presenteras i intervjuerna och som studien har bemötts av på Kristianstad kommun vittnar om att ett bredare miljötänk kring konstgräsplanerna kommer komma naturligt för alla inblandade parter i framtiden.
8.2 Vad är på gång?
För Kristianstads kommun blir det viktigt att i det kommande arbetet följa utvecklingen i andra kommuner samt nya direktiv och vägledningar som tas fram på nationell nivå. Nedan presenteras några exempel på vad kommunen kan hålla ögonen öppna för i framtiden.
2018-03-05 publicerades remissammanställningen med synpunkter på det förslag på vägledning av anläggning, skötsel och underhåll av konstgräsplaner som Naturvårdsverket har tagit fram. Vägledningen omfattar gällande lagstiftning och har som syfte att tydliggöra att en konstgräsplan i många fall utgör miljöfarlig verksamhet och därmed omfattas av miljöbalken (Naturvårdsverket, 2018). När den slutgiltiga vägledningen är
färdigställd kan den vara till hjälp för kommuner så som Kristianstad. Sveriges fritids- och kulturchefsförening (SFK) är huvudman i
Naturvårdsverkets uppstartade beställargrupp där fokus ligger på att höja kvaliteten i offentlig upphandling genom att gemensamt bygga upp kunskap och samverka kring krav och metoder. Enligt Naturvårdsverket (2017) är alla som upphandlar eller beställer anläggning, skötsel och underhåll av konstgräsplaner välkomna att engagera sig i satsningen.
Utöver att minska konstgräsplanernas mikroplastföroreningar finns det mycket en kommun kan göra för att arbeta med plastföreoreningar i våra vatten. Mycket av den plast som finns i haven spolas upp på stränderna till följd av havsströmmar. Från och med den 1 mars 2018 kan kommuner ansöka om bidrag hos Naturvårdsverket för upp till 90% av kostnaderna för att städa bort plastavfall från sina havsstränder (Regeringen, 2018).
9. Referenser
Allwood, C. M. & Erikson, M. G. (2012) Grundläggande vetenskapsteori.Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.
Gall, S. C. & Thompson R. C. (2015). The impact of debris on marine life. Marine Pollution Bulletin, 92(1-2) 170-179
Grönmo, S. (2006). Metoder i samhällsvetenskap. Ljubljana: Liber.
Hajer, M. A., (1995). The Politics of Environmental Discourse: Ecological Modernization and the Policy Process. Oxford: Clarendon Press
Hjerm, M., Lindgren, S. & Nilsson, M. (2014). Introduktion till samhällsvetenskaplig analys. Malmö: Gleerups utbildning AB
Hornborg, A. (2010). Myten om maskinen – Essäer om makt, modernitet och miljö. Göteborg: Daidalos AB
Kristianstads kommun. (2018). Kristianstads arenaområde. Hämtad 2018-04-11, från https://www.kristianstad.se/sv/bygga-bo-och-miljo/byggprojekt/kristianstads- arenaomrade/
Kristianstads kommun. (u.å.). Kristianstads arenaområde 2018 [PowerPoint]. Kristianstad: Kristianstads kommun
Kronlid, D. (2011). Miljöetik i praktiken. Lund: Studentlitteratur
Li, W.C., Tse, H. F. & Fok, L. (2016). Plastic waste in the marine environment: A review of sources, occurence and effects. Science of the Total Environment, 566(567) 333- 349.
Länsstyrelsen Skåne. (2016). Tillsynsvägledning om användning av konstgräs på idrottsanläggningar och liknande. Malmö: Länsstyrelsen Skåne
Länsstyrelsen Skåne. (2018). Vi skapar samhällsnytta i Skåne. Hämtad 2018-04-13, från http://www.lansstyrelsen.se/skane/Sv/om-lansstyrelsen/Pages/default.aspx
Magnusson, K., Eliasson, K., Fråne, A., Haikonen, K., Hultén, J., Olshammar, M., Stadmark, J. & Voisin, A. (2016). Swedish sources and pathways for microplastics to the marine environment – A review of existing data. (C 183). Stockholm: IVL Swedish Environmental Research Institute.
Mol, A., Sonnenfeld, D. & Spaargaren, G. (red.) (2009). The Ecological Modernisation Reader: Environmental Reform in Theory and Practice. London: Routledge
Naturvårdsverket. (2017). Mikroplaster – Redovisning av regeringsuppdrag om källor till mikroplaster och förslag på åtgärder för minskade utsläpp i Sverige. Bromma: Arkitektkopia AB
Naturvårdsverket. (2017). Naturvårdsverkets beställargrupp för konstgräsplaner. Hämtad 2018-05-10, från http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-
samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Regeringsuppdrag/Redovisade-
2017/Mikroplaster--kallor-och-forslag-pa-atgarder-/Bestallargrupp-for- konstgrasplaner/
Naturvårdsverket. (2018). Remiss gällande förslag till vägledning om anläggning, underhåll och skötsel av konstgräsplaner. Hämtad 2018-05-10, från
http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Remisser-och-
Yttranden/Remisser/Remisser-2017/Remiss-gallande-forslag-till-vagledning- om-anlaggning-underhall-och-skotsel-av-konstgrasplaner/
NFS 2004:10. Naturvårdsverkets författningssamling. Stockholm: Naturvårdsverket
Regeringen. (2018). Fler steg för att minska plast och mikroplaster i haven. Hämtad 2018-05- 15, från http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2018/02/fler-steg-for-att- minska-plast-och-mikroplaster-i-haven/
Svenska Fotbollsförbundet. (2012). Mest konstgräs i Göteborg – för ekonomins skull. Hämtad 2018-05-20, från http://fogis.se/arkiv/startsida/2012/09/mest-konstgras-i-
goteborg-for-ekonomins-skull/
Svenska Fotbollsförbundet. (2017). Rekommendationer för anläggning av konstgräsplaner. Solna: Svenska Fotbollsförbundet.
Svenska Fotbollsförbundet. (u.å.). SvFF:s råd för skötsel och underhåll av konstgräsplaner. Solna: Svenska Fotbollsförbundet.
Wallberg, P., Keiter, S., Juhl Andersen, T. & Nordenadler, M. (2016). Däckmaterial i konstgräsplaner. (1156336000). Sweco Envionment AB
Wright, R., T. & Boorse, D., F. (2011). Environmental Science: Toward a Sustainable Future. San Francisco: Pearson Education
10. Bilagor
Bilaga 1. Checklista med relevanta punkter för tillsyn av konstgräsplaner i Kristianstad