7.1 Utökad kunskap
För att Kristianstad kommun ska kunna ta miljömässig ställning i konstgräsfrågan krävs främst kunskap hos beslutsfattare och tjänstemän om miljöriskerna med konstgräsplanerna i Kristianstad kommun. Den kunskapen finns idag på miljö- och hälsoskyddsavdelningen men inte i kultur- och fritidsnämndens diskussioner. Jag bedömer att det nu finns möjlighet för att väcka miljödebatten kring konstgräsplanerna då det nya arenaområdet fyllt lite av det stora behov av konstgräsplaner som beskrivs i intervjuerna. Fasth, understryker konstgräsplanens nytta för såväl Kristianstad som samhälle och för idrottsutvecklingen men öppnar för att ett frivilligt ställningstagande utöver miljölagstiftningen kanske nu krävs för att tillgodose alla intressen (s. 18). Det ställningstagandet behöver inte nödvändigtvis tas i kultur- och
fritidsnämnden, men deras direkta kontakt med kultur- och fritidsförvaltningen, där det övervägande största arbetet med konstgräsplanerna sker, ger dem makt i frågan. Ett uteblivet ställningstagande kan motiveras med att frågan snarare hör hemma i miljönämnden eller i en annan instans. Däremot menar jag att beslutsfattare som beslutar om konstgräsplanerna kan se frågan i sitt eget sammanhang då man tar beslut som har bevisad miljöpåverkan. Dessutom, om man vill bedriva sin verksamhet under miljömässigt goda former så bedöms
konstgräsplanernas miljörisker vara något som bör diskuteras. För att visa att kommunen är enig i mikroplastfrågan bör ämnet öppna för diskussion i högsta beslutande instans,
kommunfullmäktige. För att en person ska göra ett miljövänligt val krävs det enligt värde- uppfattning-norm-teorin att personen känner att beslutet har positiva effekter på miljön (Nilsson & Martinsson, 2012). Utökad kunskap om konstgräsplanernas miljöpåverkan kommer enligt teorin göra det enklare för beslutsfattare och tjänstemän att arbeta fram miljövänligare alternativ till de konstgräsplaner som idag finns i kommunen, då deras nya kunskap hjälper dem att förstå hur besluten de tar i praktiken påverkar miljön.
För att möjliggöra att alla inblandade parter i frågan skaffar sig tillräcklig kunskap kan intern utbildning erbjudas. För att utbildningen ska få effekt krävs i grunden att man erkänner att frågan är viktig för att sedan avsätta tid för att ta del av kunskapen. Därför bedömer jag att det viktigaste steget mot ett ställningstagande är att frågan tas upp för diskussion, som ett erkännande av konstgräsplanernas miljöpåverkan i kommunen.
7.2 Förvaltningsöverskridande arbete
Enligt intervjuer utförda med Åkesson och Jennfors (s. 22) finns idag inget samarbete mellan kultur- och fritidsförvaltningen och miljö- och hälsoskyddsavdelningen vid anläggandet av konstgräsplaner i kommunen. För att säkerställa att miljöaspekterna tas i beaktande vid anläggandet av nya konstgräsplaner i Kristianstad kommun bör miljö- och
hälsoskyddsavdelningen ges möjlighet att vara med i ett resonemang innan planerna anläggs. Det vore en god idé att alla inblandade parter; C4 teknik, kultur- och fritidsförvaltningen samt miljö- och hälsoskyddsavdelningen träffades i en arbetsgrupp för att låta alla intressen ta plats. Kultur- och fritidsförvaltningen värnar naturligt om möjligheten för idrottsutövning i kommunen på både elitnivå och i ett hälsofrämjande syfte. Miljö- och
hälsoskyddsavdelningen kan i sammanhanget tillföra en dialog om miljöriskerna och utifrån de allmänna hänsynsreglerna i miljöbalken se till så att de riskerna minimeras. Till exempel kan materialval, dagvattenbrunnar och eventuella risker med området diskuteras.
Baserat på konstgräsplanernas mikroplastutsläpp föreslår jag även att ett långsiktigt samarbete mellan förvaltningarna initieras där man kan arbeta för att minska användningen av gummigranulat på kommunens befintliga konstgräsplaner. Inom ramen för samarbetet kan även miljövänligare alternativ till dagens gummigranulat utvärderas och ny forskning och information framtagen utanför kommunen uppmärksammas. Liknande initiativ så som Tänk om plast, som Malik berättar om (s. 20) är inte bara relevanta för miljö- och hälsoskyddsavdelningen utan även för kultur- och fritidsförvaltningen. Framtida
kunskapsplattformar där plast och konstgräsplaner diskuteras kan därför vara en del av det samarbete som föreslås.
7.3 Miljöfarlig verksamhet
Ett verktyg för Kristianstads kommun att arbeta med miljöriskerna för kommunens konstgräsplaner är att utöva tillsyn på planerna. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen kan bedöma kommunens konstgräsplaner som miljöfarlig verksamhet med stöd av 9 kap. 1§ miljöbalken och därmed bedriva tillsyn på planerna. Baserat på tabell 2. (s. 15) samt resultatet från innehållsanalysen (s. 23) bedöms följande ämnesområden vara viktiga vid eventuell tillsyn:
o Skötselrutiner vid vinterunderhåll
o Risker associerade med det typ av gummigranulat som används o Återförsel av gummigranulat som lämnat planen
o Påfyllnad av gummigranulatet
En del av tillsynen kan innefatta att miljö- och hälsoskyddsavdelningen skaffar sig en tydligare bild av hur verksamheterna påverkar den lokala miljön kring planerna. Miljö- och hälsoskyddsavdelningen har med stöd av 26 kap. 21§ och 22§ miljöbalken möjlighet att förelägga verksamhetsutövarna att inkomma med uppgifter som kompletterar bilden. Till exempel hade prover på dagvattnet i anslutning till planerna varit fördelaktig. Mest relevant är en sådan undersökning i anslutning till konstgräsplanen på Furehov, där SBR granulat
används som fyllnadsmaterial. Kunskapen som insamlas vid eventuell provtagning är en viktig del i att förstå hur läget är i Kristianstad kommun när det kommer till mikroplaster. Viktigt att understryka är dock att det ännu inte finns en standardiserad metod för hur man ska samla in data av mikroplaster i vattenmiljöer.
I bilaga 1. presenteras ett exempel på konkreta punkter som skulle kunna ingå i en eventuell tillsyn av konstgräsplaner i Kristianstad kommun i form av en checklista.
Punkterna är framtagna utifrån tabell 2. (s.15) samt den innehållsanalys som gjorts (s. 23). För att utvärdera kommunens sammanlagda behov av gummigranulat bör verksamheterna
inkomma med uppgifter till miljö- och hälsoskyddsavdelningen när de planerar fylla planerna med mer granulat. En kartläggning över hur mycket granulat som lämnat kommunens
konstgräsplaner sedan den första anlades skulle även vara relevant för att hjälpa debatten om konstgräsplanerna att ta fart. Tillsynen görs med fördel under våren då avskrapat
fyllnadsmaterial till följd av vinterunderhållet ska återföras till konstgräsplanens yta. För att säkerställa att granulatet återförs så tidigt som möjligt efter snösmältning kan ett slutdatum för återförandet sättas. Ju tidigare granulatet återförs till planen desto mindre blir risken att
granulatet följer med vind eller vatten bort från idrottsplatsens område. Miljö- och
hälsoskyddsavdelningen borde arbeta för att tiden som granulatet i praktiken tillbringar på hårdgjordyta utanför planen minskar.