Tolkning av läroplanen
Att resultatet anses passa under den konstitutionella ramen utgår från hur deltagarna tolkar att läroplanen påverkar hur pedagogerna i förskolan bör agera för att i större utsträckning möjliggöra för fysisk aktivitet. Under diskussionerna i fokusgrupperna framkommer det att deltagarna anser att det finns många mål att sträva mot i läroplanen. Utifrån erfarenheter av förskolans utbildning anser de att det finns ett behov att lyfta målen mer som finns kring fysisk aktivitet då deltagarna anser att de mål som finns inom området är undertolkade. Deltagarna menar att målen kring fysisk aktivitet inte uppmärksammas på samma sätt som de specifika mål som finns kring matematik och svenska. Vidare lyfts det i fokusgrupperna att deltagarna vet att de har läroplanen att förhålla sig till och att läroplansmålen därför inte bara kan checkas av, utan att det krävs en medvetenhet hos förskollärarna i de val som görs. Deltagarna belyser också att de inte ser några hinder för att uppfylla de mål som finns kring fysisk aktivitet om pedagoger är närvarande och delaktiga. De framhåller att genom sin delaktighet och närvaro agerar förebild för barnen, då det bidrar till att fler barn vill delta samt visar barnen att det är viktigt att röra på sig, vilket framkommer i följande citat:
Jag tänker på det som jag har varit inne på tidigare. Det är att man själv är med och deltar och inte bara observerar utan att ska man ha en aktivitet i fysisk aktivitet så är det viktigt också att man själv deltar, även om det är en hinderbana eller vad det än är. För som sagt, så är vi ju förebilder och det blir jättekonstigt om vi bara står och tittar på.
I citatet ovan menar deltagarna, likt det står i läroplanen, att det är viktigt att pedagogerna är delaktiga och agerar förebilder i den fysiska aktiviteten då det möjliggör att fler barn är fysiskt aktiva. Vidare menar deltagarna att det är viktigt att när de sen ingår i en arbetsgrupp, diskuterar hur de tillsammans ska jobba för att sträva mot målen i läroplanen, då det inte är enbart en pedagogs ansvar att sträva efter dessa. Detta synliggörs i ett citat av en deltagare:
25
Jag tänker att det är viktigt att man har en samsyn när man börjar ett nytt arbetslag. Att man liksom diskuterar in sig så att alla är bekväma, för att det är enligt läroplanen inte bara en persons ansvar. Utan man måste diskutera hur vi alla kan hjälpas åt (för att kunna sträva mot läroplansmålen).
Citatet visar att deltagaren vet att läroplanen finns att förhålla sig till och den kan därför ses som en fast ram. Utifrån vetskapen att deltagarna har läroplanen att följa, diskuterar de vad som krävs för att kunna möjliggöra innehållet i den och menar att samsynen därför spelar en viktig roll. Då deltagarna lyfter att samsynen behövs för att arbetslaget ska kunna sträva åt samma håll i undervisningen med barnen. Fokusgrupperna säger samtidigt om arbetslaget inte har en samsyn, försvårar det arbetet med läroplansmålen då det inte finns en gemensam bild av hur de ska undervisa.
Organisatoriska ramar
Tid och planering för fysisk aktivitet
Flertalet av deltagarna beskriver att då de varit ute på sin VFU, ansåg de att pedagogerna ute i förskolans utbildning ville planera för fysisk aktivitet, men att tiden var knapp och det var något annat som ansågs viktigare att göra:
Jag upplevde lite på min VFU också att det inte fanns tid till att planera kanske så mycket aktivitet heller som man skulle vilja.
Citatet framhåller att tiden ses som en bristvara för att planera fysisk aktivitet, vilket leder till att det blir fler spontana aktiviteter med fysisk aktivitet.
Deltagarna framhåller att den fysiska aktiviteten upplevs som att den borde vara mer planerad än vad den är idag men att planeringen för fysisk aktivitet också glöms av. Detta lyfts i citatet nedan:
Man ser ju också så här när vi alla bara, fysisk aktivitet…planera. Där ser man ju också en ganska stor så här, ja just det, ska man planera sånt. Ja… så att det ja…det måste man ju med allt annat.
Citatet visar att planeringen för fysisk aktivitet inte ses som det första som deltagarna tänker på att det ska planeras för. Andra deltagare säger att när de är färdigutbildade som förskollärare ska de lägga större vikt vid planering för fysisk aktivitet än vad de sett ute på VFU- platserna. Vissa deltagare som arbetar under studierna framhåller att de har medvetna planerade aktiviteter inom fysisk aktivitet då det bidrar till att undervisning inom området faktiskt blir av.
26 Pedagogers kompetens
Då deltagarna i fokusgrupperna varit ute på sina VFU- perioder, har de fått uppfattningen att flera pedagoger anser att fysisk aktivitet kommer på köpet när de är utomhus. Detta lyfts i kommande citat:
Ja för har man den inställningen att så fort vi går ut så får dom (barnen) fysisk aktivitet, då blir det lätt att man är en av de pedagogerna som står i en klunga och pratar och inte ser till varje individ om de faktiskt rör på sig eller inte. När man väl fokuserar på några barn och kollar hur mycket de faktiskt rör på sig under en utevistelse, ser vi att många av dem inte alls har mycket fysisk aktivitet överhuvudtaget.
Ovan uttrycker deltagarna en problematik i att pedagoger tror att barnen får fysisk aktivitet automatiskt vid utevistelse. Vidare framkommer det att deltagarna anser att de har kompetens om varför det är viktigt med fysisk aktivitet och betydelsen av denna för barnens utveckling. Detta stärks genom följande diskussion:
D1: Ja men har du god motorik så klarar man sig liksom bättre längre fram i skolan (...). Jag har fått med mig att det är ganska viktigt att tidigt börja med att ha mycket motorik och fysisk aktivitet i tidig ålder.
D2: Ja men det blir ju också.. ja men ju tidigare tänker jag man får in det med rörelse och hälsa och liksom så att det blir ett samband … att man får med sig det ja men från start som du säger … ja men att man har nytta av det längre fram, för det man sätter som ung. Jag tänker om barnen som rör sig kanske mycket, ja men på fritiden med föräldrarna eller dom kanske fortsatte med det även längre fram kontra de barn som kanske inte får med sig det på samma sätt.
D3: Ja och jag tänker när de är små så kanske de vågar prova på fler rörelseaktiviteter än de större.
I samtalet ovan framkommer det att deltagarna anser att de har kompetens inom betydelsen av fysisk aktivitet. Vidare diskuterar de blivande förskollärarna om de anser sig ha fått med tillräcklig med kunskap från utbildningen inom förskollärarprogrammet, blir det blandade svar.
D1: Nej.
D2: Nej men jag tror ju när man liksom sitter så här och tänker på vad jag har fått med mig, så kommer jag inte på någonting. Men det är ju någonstans i bak, så när man gör någonting så har man ju ändå på något sätt med sig någonting om, ja men alla de här danskurserna och lite lekar och sånt till exempel. Det är ju någonting och sen litteraturen vi har läst, så även om inte man kan sitta här och komma på att det här och det här och det här har vi fått med oss, så tror jag ändå och vi måste ju ha det (kunskapen) för att kunna veta att vi kan ge det (fysisk aktivitet) typ.
D3: Ja.
27
D4: Alltså ja vi hade ju lite så här stationslekar och sånt i gympasalen där men jag kan ju känna så här att mycket av det hade man kanske gjort sen innan och det var inget som var nytt eller så. Så just från utbildningen kan jag känna att jag inte fått med så mycket utan jag känner mer att jag har fått med mig från livet kanske.
Diskussionen ovan framhåller att även om deltagarna inte kan säga exakt vilka kunskaper de fått med sig från förskollärarutbildningen och i kursen om kost, rörelse och hälsa, anser deltagarna ändå att de har fått kunskaper och varför dessa är viktiga. Gemensamt för fokusgrupperna är att de anser att det egna intresse för fysisk aktivitet påverkar hur mycket kunskaper deltagarna ansett fått med sig. Detta lyfts i följande citat:
(...) det mesta som jag kan om fysisk aktivitet har jag nog med mig sen innan och man vet ju varför man ska göra det i förskolan men mycket har jag nog med mig från mitt egna intresse. (...) och jag känner att om man inte har intresset för rörlighet och fysisk aktivitet så kan det vara för lite kunskaper vi fått med oss (...).
Även i en annan fokusgrupp lyfts samma uppfattning om hur det egna intresset spelar roll för hur mycket kunskaper om fysisk aktivitet som bör ges:
Jag tycker det är en viktig grej och då läser man mer om det men har man inget intresse av det själv så kan jag nog tycka att vi kanske har fått med oss lite för lite i ryggsäcken och att man skulle behöva göra någonting mer. Eller få en uppdatering senare i utbildningen, i kanske nästa termin och att man verkligen lyfter det för att visa hur viktigt det är, för det finns dem som inte bryr sig det minsta.
Citatet ovan visar att deltagare anser att om en person inte har ett starkt intresse för fysisk aktivitet så har utbildningen gett för lite kunskap. Har en person ett starkt intresse för ämnet, anser deltagaren att utbildningen gett bra kunskap. På samma sätt har deltagarna ute under VFU-perioderna uppmärksammat hur pedagogers intresse och kompetens för fysisk aktivitet antingen kan ses som en fördel eller nackdel för vilken undervisning som blir möjlig inom området. Om det finns ett starkt intresse hos en pedagog, ser deltagarna det som en fördel då den pedagogen initierar fler fysiska aktiviteter. Om det finns ett svagare intresse hos pedagogerna ute i förskolans utbildning har några av deltagarna uppmärksammat att det istället kan bli att ingen tar något större initiativ. Därför ses pedagogers eget intresse, eller snarare brist på eget intresse för fysisk aktivitet som en ramfaktor som möjliggör eller begränsar vilken fysisk aktivitet i undervisning som blir möjlig. Detta stärks genom följande konversation:
D1: Ja men jag tror också att det är så som (...) säger att arbetslaget påverkar eller det klimatet som är på förskolan påverkar mycket också även om man har kompetens, man vet ju hur viktigt det är att barn rör sig, så kan jag ändå tänka mig att beroende på klimatet på förskolan, att det styr undervisningen ändå.
28
D2: (...) jag tänker att de flesta borde kunna ha den kompetensen kan styra upp en fysisk aktivitet och så, men att det kanske krävs att man i arbetslaget pratar om det liksom (...). (...) Jag tycker inte det är ok att vi kallar det för fysisk aktivitet när det inte är det. vi måste planera alltså att man på något sätt uppmärksammar och lyfter i arbetslaget så att, för då kanske det är någon som säger ja men det har inte jag tänkt på. Jag har bara sett den här sprungit runt och busat och lekt och så att man liksom lyfter hela ytan, så att det ja ja vet inte, är man medveten om det så är det nog lättare att få till den fysiska aktiviteten (...).
D3: För det upplevde jag på VFU, då när det var en som var väldigt engagerad i det och hon hade väl varit dansat tidigare i sitt liv och sen så hade hon mycket dans och hon ville lära dem. Ja men hon körde på men så var det någon gång hon inte kunde och de andra två, det blev lite så här… ja ja dom får väl bara springa runt typ. Vi slänger in lite bollar och rockringar. Men då ser jag nog det mer som lathet alltså. Jag vet inte… dom har nog kompetens men att dom har förlitat sig så på en annan i arbetslaget (...).
D4: De kanske inte litar på sin egen kompetens så att de kan ju känna av en osäkerhet att jag kan inte dansa, alltså vad ska jag göra. Men hur svårt kan det alltså egentligen vara? Hoppa lite, studsa lite. Alltså det är klart man fixar någonting.
Som det nämns i konversationen ovan har arbetslagets förhållningssätt och intresse en betydande roll för hur fysiska aktiviteter genomförs. Deltagarna uttrycker att pedagogernas individuella kompetens inte alltid spelar störst roll för vilken undervisning och fysisk aktivitet som bli möjligt, utan att det är arbetslagets förhållningssätt och intresse som är av störst betydelse för vad som möjliggörs.
Barngruppen
Fokusgrupperna ansåg att barngruppens storlek kan utgöra ett hinder för vilken undervisning i fysisk aktivitet som kan möjliggöras och då särskilt inomhus. Dock framhålls det att i de fall där det är stora barngrupper ser deltagarna möjligheten i att dela barngruppen i mindre grupper för att lättare kunna undervisa i fysisk aktivitet. Vilket behov barngruppen har av fysisk aktivitet kan också ses som en faktor som är av betydande roll för hur mycket fysisk aktivitet som möjliggörs och detta lyfts i följande citat:
I vissa falla kan man behöva anpassa undervisningen utefter barngruppens behov, att se vad som fungerar just för denna grupp och inte alltid köra på samma spår som man alltid gjort.
29
Deltagarna menar utifrån citatet att om barngruppen behöver få utlopp för mycket fysisk aktivitet behöver pedagoger möjliggöra detta genom att anpassa undervisningen och ge större möjligheter för en barngrupp än om det finns en annan barngrupp med inte lika stort behov. Vidare menar deltagarna att barngruppens storlek och behov inte behöver utgöra ett hinder för vilken fysisk aktivitet som kan möjliggöras om inte pedagogerna väljer att se det så.
Detta lyfts i kommande citat:
Vi har ju tvingats till väldigt mycket uteaktivitet (fysisk aktivitet) sen jag började jobba. För vi har alldeles för många barn. Vi får inte riktigt plats, så absolut att det (barngruppens storlek) påverkar och det handlar ju också om våran syn. Alltså vi tycker väl att det är jobbigt när det blir så lite stimmigt och stojigt och mycket av allt, och då är det bättre att gå ut.
Deltagaren i citatet framhåller att pedagogernas egen syn spelar roll på hur de väljer att se på barngruppens storlek. Det går att se möjligheter och då i form av att dela upp barngruppen i mindre grupper. Samtidigt kan det tänkas bero på personaltillgången då det inte går att dela upp barngruppen i flera grupper om det inte finns personal till detta.
Fysiska ramar
Lokaler, miljö och materiella resurser
I fokusgrupperna diskuterade deltagarna mycket om lokaler och miljöers påverkan för vilken fysisk aktivitet som kan möjliggörs. Deltagarna anser att utegården har en stor inverkan för vilken fysisk aktivitet som kan uppmuntras till. Asfalterade utegårdar ses inte som det mest lockande enligt deltagarna, utan kuperade grönytor med mycket grönska ses mer som faktorer som inbjuder till fysisk aktivitet. Detta framkommer i följande diskussion:
D1:(...)på den gården som småbarnen hade så kände jag nää, det var bara asfalt och en sandlåda. Det är inget som är så där jätteuppmuntrande till att springa runt så de blev mesta att barnen satt i sandlådan eller åkte runt på en cykel.
Men där jag jobbar så är det en stor gård och stort grönområde, kuperat backe, lite träd att klättra på och stenar. Men den är mer nybyggd liksom (...) att man har tänkt till när man har gjort den.
D2: Men där jag gjorde min vfu var det ingenting (på utegården) men där gick dom ju till skogen då men, men alltså... en gång i veckan, det är ju inte så jätte mycket. Så det tycker jag inte, den (utegården) var inte uppmuntrande att röra sig på om man säger så.
30
D3: Jag har faktiskt samma, nästan samma upplevelse som (...) var det också på småbarn, där var det också asfalt och sandlåda..och eee.. det var en sandlåda vid en konstgräsplätt, med en liten klätterställning ... anpassade för småbarn då. Även för dom äldre var det också väldigt mycket asfalt bredvid där och stor sandlåda också med en klätterställning i då, så det tyckte inte jag heller var så himla uppmuntrande faktiskt. Men där jag har jobbat har dom mycket grönt och en stor kulle och bakom kullen är de buskage och träd och ... ja men de kallade den för skogen typ … och mycket klätterställningar och cyklar å, så jag har också båda upplevelserna faktiskt.
Deltagarnas diskussion ovan antyder att en utegård som består av mycket grönska och kuperade grönytor anses som en betydelsefull faktor som uppmuntrar till fysisk aktivitet. Fokusgrupperna diskuterar mycket kring skogen som en positiv miljö att ha nära förskolan. Skogen ses som en tillgång då den kan ge barnen fler möjligheter till fysisk aktivitet och motorisk träning.
D1: Jag har väl tänkt och kanske vara mycket i skogen eftersom det är bra träning för balansen, just det här med alla rötter och gupp och hålor.
D2: Och ni har ju också skogen bara rakt utanför, ja det är ju en jättetillgång att ha det och inte ens behöva knappt så här, ja men jag kan gå ut med fyra barn själv för att det är bara utanför grinden (...). Det är ingen väg eller någonting man ska gå över, det är bara öppna grinden och gå ut så är man i skogen.
D1: Det blir inte så stor apparat liksom komma så. Nej men så skogen vet jag liksom ska vara bra för små fötter och ben och balans.
Konversationen ovan visar att skogen ses som en tillgång och betydelsefull miljö att ha nära förskolan, då den ger möjligheter till att barnen får vara fysisk aktiva. Även gymnastiksal ses som en tillgång att ha nära förskolan, då barnen får utrymme till att vara aktiva inomhus och det finns mycket material som kan starta upp barnen till att vara aktiva. Tillgången till material ses som möjliggörare för att barnen vill vara fysiskt aktiva, menar deltagarna och nämner exempelvis högtalare, då dessa bidrar till att barnen vill dansa. Eller värdet av att ha en projektor till att projicera upp klipp med olika rörelser som barnen kan härma. Det nämns av deltagarna även olika spel som uppmanar barnen till att vara fysiskt aktiva. Ekonomi nämns även som en faktor som spelar in i sammanhanget. Dock behöver material inte vara kostsamt utan deltagarna menar att med hjälp av brädor, stockar och stenar, eller med enkla saker som redan finns i utbildningen kan hinderbanor skapas och därmed kan fysisk aktivitet möjliggöras. Citatet nedan framhåller det nyss sagda:
Vi kunde ju även göra så att vi gjorde hinderbanan ute av enkla saker vi hade, alltså en sådan rockring, ja men lägg några sådana som man ska hoppa emellan dem, eller så att det blir som en hinderbana liksom.
31
Citatet ovan säger att det inte behöver handla om att köpa in dyra material för att pedagogerna ska kunna möjliggöra fysisk aktivitet hos barnen.
Fokusgrupperna belyser en annan betydande faktor i sammanhanget, vilket är tillgängligheten till materialet, då den ses som en betydande faktor för att pedagoger lättare ska ta fram materialet och se till att de fysiska aktiviteterna faktiskt blir av. Detta framhålls i följande citat:
Det är bra material som är enkelt att använda och som alla kan använda. Det underlättar liksom. Eller underlättar…men att det blir lättare att göra aktiviteten.
Citatet ovan antyder att materialet som lockar till fysisk aktivitet bör finnas lättillgängligt för att materialet lättare ska tas fram. Deltagarna framhåller att materialet ska vara tillgängligt likväl utomhus som inomhus för att enklare möjliggöra fysiska aktiviteter för barnen men att det är främst utomhus som det ska vara mest lättillgängligt. Detta grundar sig i att fokusgrupperna ser att inomhusmiljöerna är något begränsande i sig för vilken fysisk aktivitet som kan möjliggöras. Det fanns olika skäl till detta, exempelvis att det blir för
Citatet ovan antyder att materialet som lockar till fysisk aktivitet bör finnas lättillgängligt för att materialet lättare ska tas fram. Deltagarna framhåller att materialet ska vara tillgängligt likväl utomhus som inomhus för att enklare möjliggöra fysiska aktiviteter för barnen men att det är främst utomhus som det ska vara mest lättillgängligt. Detta grundar sig i att fokusgrupperna ser att inomhusmiljöerna är något begränsande i sig för vilken fysisk aktivitet som kan möjliggöras. Det fanns olika skäl till detta, exempelvis att det blir för