Eskilstuna konstmuseum – historia och nutid
Eskilstuna konstmuseum öppnade redan 1937, som då det första konstmuseet utanför
storstadsregionerna. Konstmuseet låg fram till 2004 i ”gamla lasarettet” men huserar sedan 2006 i Bolinder Munktells gamla kugghjulsverkstad i stadsdelen Munktellstaden. Under de år som museet var stängt planerades för flytten och den nya byggnaden museets skulle ta plats i. Konstpedagogik skulle nu få spela en större roll än tidigare. Museet hade med extern hjälp fått en grafisk profil, en särprofil eftersom det var viktigt att även lyfta museet nationellt.
I den nya byggnaden var tanken att besökaren först skulle möta samlingen, därefter gå vidare in i museet och då ha med sig konsthistorien i mötet med de tillfälliga utställningarna, som oftast skulle vara samtidskonst. Samlingen, som var hängd kronologisk, skulle med jämna mellanrum hängas om.
Det är ett stort arbete att kontinuerligt hänga om en samling hängd i kronologisk ordning och därför hängdes samlingen bara om någon enstaka gång fram till 2018 då en stor omhängning skedde. Det visade sig också att en kronologisk hängd samling slog snett ur ett genusperspektiv då vissa årtionden domineras av manliga konstnärer.
Att museets nya lokaler innehöll en butik som speglade museets innehåll var viktigt. En butik bidrar till fördjupning och möjliggör för besökaren att få med ett minne från museet samt är betydlesefull ur ett besöksnäringsperspektiv. I lokalerna skulle också finnas en restaurang som skulle drivas privat och följa museet öppettider samt samarbeta med konstmuseet kring program, temakvällar eller teman i
utställningar. En restaurang med privat drift finns idag i anslutning till konstmuseet, men restaurangens öppettider överensstämmer inte med museets.
Till en början hade museet tre salar för tillfälliga utställningar. I alla utställningssalar pågick ett flertal olika utställningar per år och då liksom nu omformades rummet utifrån varje utställnings specifika förutsättning. Under de första åren använde konstmuseet ett flertal gånger externa curatorer för att skapa utställningar till den stora utställningshallen, men också för att få stöd att curera större utställningsprojekt som Nordic Art Station, Eisa Peitää etcetera.
Det fanns två konstpedagogiska verkstäder varav en mediaverkstad och en konstverkstad. Konstmuseet hade budgeterat för två konstpedagogtjänster men när Barnkulturcentrum lades ned flyttades deras bildpedagogtjänst till konstmuseet och blev en av de två konstpedagogtjänsterna. Svenskt
Barnbildsarkiv, SBBA, flyttades till konstmuseet vilket innebar att både nya kontor och utrymme för
5 SBBAs arkiv behövde skapas. En tjänst för depositionskonsten tillkom och i uppdraget ingick att inventera, köpa in, handha ut- och inlån samt vård av konsten.
Konstmuseet hade under den här tiden ett regionalt uppdrag genom en konstkonsulenttjänst. Tjänsten bidrog till konstkompetens samt att konstmuseet synliggjordes regionalt och nationellt. Det regionala uppdraget för konst sträckte sig fram till årsskiftet 2013, då uppdraget återgick till Sörmlands museum.
Staten och KRO, Konstnärernas riksorganisation, fattade beslut om bättre villkor för konstnärer vid utställningsarbete. Medverkans- och utställningsersättning, MU-avtalet, bestämmer ekonomisk
ersättning till konstnärer för att ställa ut verk som konstnären äger. Det bestämmer också att ett enskilt avtal ska tecknas mellan arrangör och konstnär för konstnärens insatser och kostnader i anslutning till en utställning. Beslutet gäller statliga myndigheter, med en tydlig rekommendation att även kommunala museer ska följa beslutet. Eftersom Eskilstuna konstmuseum hade statliga medel både för SBBA och för den regionala konstkonsulenttjänsten behövde museet följa beslutet.
Effektiviseringar samt ett ohållbart antal tillfälliga utställningar per år i förhållande till de resurser som fanns (personal och medel) ledde till att museet gick från 14 tillfälliga utställningar per år till dagens 6-7.
Innebörden av effektiviseringen är också att konstmuseet gått från två konstpedagoger till en, samt enbart en konstverkstad. När museet öppnades var fokus i pedagogiken att ”alla ska in i huset”, nu är uppdraget att bedriva verksamhet både utanför och inuti huset. Konstmuseet har idag pedagogisk verkstad för grupper inom kommunal verksamhet främst barn och unga inom förskola och skola men även för familjer samt nyanlända. Konstmuseet har även utåtriktad verksamhet i många av kommunens stadsdelar och då särskilt för barn och unga. Samarbeten sker ofta med andra verksamheter som skola, mötesplatser och ungdomsverksamheter men även med externa aktörer. På grund av effektiviseringar och minskad budget har museets handlingsutrymme minskat.
2012 till 2017 var konstmuseet, stadsmuseet och stadsarkivet en gemensam enhet. En omorganisation påbörjades inom KFF 2017 då stadsmuseet och arkivet blev en enhet. Torshälla stads förvaltning lades ned vilket ledde till att Ebelingmuseet och Eskilstuna konstmuseum slogs samman till en enhet och konstmuseichefen blev enhetschef. En områdeschef för kultur tillsattes.
Under 2018 stängdes utställningshallarna ner under några månader för att museet skulle ha möjlighet att renovera och bygga om rummet för samlingen. Numer hänger samlingen utifrån teman i stället för kronologiskt vilket ger möjlighet till nya ingångar och förståelse för besökaren, men också möjlighet att kunna hänga om samlingen oftare då endast ett tema i taget behöver hängas om samt att samlingen presenteras med genusbalans.
Huvuduppdraget för konstmuseet idag är att samla, vårda, undersöka, förmedla och tillgängliggöra konst. Konstmuseet är också ansvarig för inköp och förvaltning av den offentliga konsten. Museet har en professionell utställningsverksamhet där både museets konstsamlingar och tillfälliga utställningar av samtida svenska konstnärer visas. Konstmuseet förvaltar två konstsamlingar; museets konstsamling bestående av ca 6 200 verk och depositionssamlingen med av ca 5 000 verk. Museet ansvarar för inköp och förvaltning av museets konstsamlingar. Med museichefen finns nio anställda där det förutom museernas personal även finns en arkivarie och en koordinator som ansvarar för Svenskt
barnbildsarkiv. Koordinatorn har ett regionalt uppdrag.
Ebelingmuseet – historia och nutid
Ebelingmuseets samling består av konstverk av Allan Ebeling, Marianne Ebeling, Harriet Ebeling och Bo Englund. Ebelingmuseet är inrymt i en lokal som ägs av en privat fastighetsägare. Museet tillkom 1997 efter en donation från familjen Ebeling och samlingen som donerades ska enligt gåvobrevet till Torshällas stads nämnd visas för allmänheten på lämpligt sätt samt i möjligaste mån vara samlad på
6 Ebelingmuseet. När museet startades 1997 visades först bara samlingen men det var inte hållbart publikmässigt utan tillfälliga utställningar av andra konstnärer tillkom utöver den permanenta samlingen. 2014 bestod den tillfälliga verksamheten av tre utställningsrum med totalt tillsammans 15 utställningar. Det är utifrån befintliga resurser inte hållbart att jobba med så många tillfälliga
utställningar och museet arrangerar idag, utöver sin basutställning, 5–6 tillfälliga utställningar med samtidskonstnärer per år. Museet presenterar även mindre utställningar från pedagogiska projekt, teman ur samlingen, olika samarbeten samt en utställning med Föreningen Ebelingmuseets vänners stipendiat.
Museets verksamhets de första åren genomfördes till stor genom arbetsmarknadsåtgärder. Efterhand har det blivit permanenta tjänster, men först runt år 2011 anställdes en konstintendent, det vill säga en person med utbildning inom konstområdet. Innan dess leddes museets verksamhet av kulturchefen i Torshälla stads förvaltning. På Ebelingmuseet arbetar idag tre personer; en
intendent/verksamhetsledare, en konstpedagog och en tekniker/receptionist.
2014 anställdes en ny intendent med arbetsledaransvar. Tjänster gjordes om och en konstpedagog tillsattes. Sedan dess har den konstpedagogiska verksamheten kunnat utvecklas från att innan 2014 bara vara något enstaka nedslag i veckan, till att nu ha en stor, bred konstpedagogik med tydlig inriktning och mål. Museet har konstpedagogisk verksamhet för barn och unga och samarbetar med förskola, skola, fritids, bibliotek, äldreboende och mötesplats för personer med funktionsnedsättning samt har även en språk-och integrationsstärkande verksamhet.
Ebelingmuseet följer idag MU-avtalet och kan även betala för transporter, vilket inte skedde tidigare.
Dock saknas utrymme att betala medverkanersättning vid hängning av utställning och på vernissage, vilket görs på Eskilstuna konstmuseum.
Ebelingmuseet har utvecklats från att 2014 varit viktig lokalt, men ganska osynlig nationellt, till att bli ett museum som många känner till runt om i Sverige, vilket visas av de ansökningar som kommer in till museet. Kvaliteten på utställningarna har höjts markant genom åren. Ebelingmuseet har också de senaste åren varit en viktig samarbetspart i Torshälla stads utvecklingsarbete. Sedan flera år tillbaka är intendenten på Ebelingmuseet den som projektleder de offentliga konstuppdragen i Torshälla, cirka ett uppdrag per år. Ebelingmuseet är fortfarande viktig lokalt och har stor betydelse för Torshällas självbild som kulturstad.
I Torshälla finns många offentliga verk av Allan Ebeling som knyter an till platsens industrihistoria.
Under senare år har arbetet med offentlig konst utvecklats och bland annat har en skulpturpark vuxit fram. Museet erbjuder utöver den permanenta samlingen tillfälliga utställningar med samtidskonst, visningar och pedagogisk verksamhet för skolor. Även programpunkter och pedagogisk verksamhet för alla åldrar som till exempel Bebisvisning, Kreativa seniorer, Verkstadshäng för alla åldrar och utlån av ryggsäckar med material knutet till den offentliga konsten.
Föreningen Ebelingmuseets vänner startade 1998. Föreningen ger ut böcker och köper ibland in konstverk till museets samling.
Offentlig konst
Konst och kultur i det offentliga rummet skapar kulturell närvaro och bidrar till ökad trygghet, en känsla av ägarskap över närområdet och attraktiva offentliga miljöer för invånarna. Eskilstunas invånare ska få uppleva och möta konst i sin vardag, såväl i centrum som i alla stadsdelar och på landsbygden.
Konsten ska vara en självklar del i utformandet av det offentliga rummet och ska bidra till att skapa mötesplatser och rum för gemenskap. Den offentliga konsten ska vara tillgänglig, skapa engagemang och delaktighet. Utformning och konstnärlig gestaltning av det offentliga rummet, liksom platsens historia, är betydelsefull för platsens identitet. En stark identitet gör en plats intressant och attraktiv – såväl för invånarna som för besökare och turister. Kulturella resurser skapar stolthet hos invånarna.
7 Fram till år 2014 sköttes processen kring projekt för offentlig konst av museichefen. När budget och uppdrag ökade gjordes en tjänst om på konstmuseet och tjänsten som handläggare för depositionskonst blev nu intendent för offentlig konst. Svårigheten är att depositionskonstuppdraget lades på annan medarbetare och nu görs på cirka 30% vilket medför att endast visst administrativt arbete, utlån, inköp och lite vård ryms. Kontinuerlig inventering hinner ej göras.
2015 började Eskilstuna kommunfastigheter AB avsätta 0,5 % av byggbudgeten för offentligt
finansierad nybyggnation till konstnärlig utsmyckning (Munktellbadet var första projektet). Det ökade till 1 % efter att Kulturpolitisk plan för Eskilstuna kommunkoncern 2016-2021 antogs. Uppdragen hanteras av konstmuseet.
Eskilstuna konstmuseum förvaltar runt 160 offentliga konstverk i parker, torg, på husfasader, skolor och andra platser i hela Eskilstuna kommun. Den offentliga konsten har en egen besökswebb där en också kan ta del av en broschyr som presenterar samtliga offentliga konstverk i kommunen.
Nya metoder att arbeta pedagogiskt med offentlig konst, både i bostadsområden där det inte finns konst sedan tidigare och i friluftsområden, har utvecklats av personalen på Eskilstuna konstmuseum.
Exempel på detta är det deltagarbaserade arbetet inom Konst + Friluftsliv=Sant samt Konstfokus.
Konstmuseet samarbetar kring samtidskonst med skolor och föreningsliv i bostadsområden på ett innovativt och berömvärt sätt.
Övrig konstverksamhet
Både i Eskilstuna och Torshälla finns konstföreningar som arrangerar utställningar, salonger och konstrundor. Eskilstuna konstförening arrangerar genom avtal med Eskilstuna konstmuseum en gång om året en stipendieutställning på konstmuseet.
Ytterligare exempel på konstverksamheter i Eskilstuna är:
• Form & Färgverkstaden som drivs som en ideell förening öppen för lokala konstnärer. I lokalerna finns verkstäder för flera olika grafiska tekniker, ateljéer och mörkrum för fotografi samt utrymmen för måleri och skulptur. Föreningen driver även ett galleri. Här visar
föreningens medlemmar samlingsutställningar såväl som separata utställningar. Verksamheten finansieras av kommunala bidrag och årsavgifter.
• Konstfrämjandet i Eskilstuna är en bildningsorganisation som genom utställningar och program sprider konst i Sörmlands län. De delar även ut utmärkelsen Årets Sörmlandskonstnär.
• Galleriscenen är inte så utvecklad men det finns mindre lokala gallerier som drivs av privata aktörer eller föreningslivet. Cirka 150 konstnärer är verksamma i Region Sörmland, varav cirka 40 konstnärer arbetar i Eskilstuna kommun.