Förespråkarna för slöjförbudet som jag analyserat ovan har gemensam utgångspunkt i att slöjan tolkas som en patriarkal symbol. Deras lösning är därmed att slöjan ska förbjudas, så att flickor och kvinnor kan vara fria, men det argumenteras också för att andra ska slippa se ’de beslöjade varelserna’. Formuleringen om ’beslöjade varelser’ antyder en objektifiering av dessa flickor/kvinnor, vilket får en att ifrågasätta om det är dessa flickor och kvinnor som bär slöja som de verkligen vill ta ett parti för. De argumenterar för att skälet till varför slöjan ska förbjudas är för att dessa flickor och kvinnor blir utsatta för kvinnoförtryck och religiös fundamentalism. Men frågan som en ställer sig är om det är det centrala skälet till att de vill förbjuda huvudduken. Det skulle kunna handla om att muslimska symboler inte anses vara
81Gemzöe. Social Inclusion, 71. 82Ibid, 126.
förenligt med svensk kultur. Därmed blir en reglerande kroppspolitik ett sätt att reglera hur kvinnor ska anpassa sig till kvinnans roll till nationen som inte anses vara förenligt med att bära slöja. I argumentationerna om regleringar för slöjan så skapar dessa gränsvakter som Yuval-Davis nämner, ett ’vi’ och ’dem’. Där ’dem’ formuleras som de Andra med kultur från andra länder. Dessa distinktioner som de gör mellan ’svensk’ och ’icke-svensk’ är frågan om de kommer upphöra om de assimileras till vad som är förenligt med ’svensk kultur’.
Konstruktioner om nationen blir ett ’vi’ som formuleras utifrån ett majoritetsperspektiv där de som tillhör ’vi:et’ upplever sig vara jämställda och sekulära. ’Vi:et’ formuleras utifrån en maktposition som tillhör majoritetskulturen. Alltså blir konstruktioner om Sverige som nation ett ’Vi’ enligt dem som är fri från muslimska symboler och patriarkalt förtryck. De som är muslimer och anses vara ojämställda blir därmed inte definierade som en del av Sverige, utan som ett ’problem’. Enligt argumentationerna vill de värna om en svensk kultur som de anser ska vara homogen och där de själva har en bestämd uppfattning om vad svensk kultur är och ska vara. De själva artikulerar vad som definieras som svenskt och icke-svenskt. Vad som anses vara svenskt och icke-svenskt är därmed en definitionsfråga som går att ifrågasätta. Men utifrån deras perspektiv är svensk kultur att vara jämställd och att visa sitt hår. Där man ska anpassa sig efter hur majoriteten lever och klär sig och ta seden dit man kommer. Den invandrade mannen eller muslimska mannen som ’uppmuntrar’ till slöja eller som anses tvinga sina flickor/kvinnor att bära slöja, framställs som patriarkala och förlegade. ”Anpassa er eller flytta någon annanstans” artikulerar de i motionen. Det är just de invandrade eller muslimska männen som utgör hotet enligt dem, som tar med sig ’patriarkala värderingar’ som krockar med ’svenska värderingar’. Den beslöjade kvinnan behöver räddas av ’svenska värderingar’ och den ’svenska mannen’. Hon behöver räddas från sina ’patriarkala män’. ’Kvinnan som bär slöja’ och ’invandrarmannen eller muslimen’ framställs som
problematiska, de behöver restriktioner för att anpassa sig för att bli en del av Sverige och svensk kultur. Det är själva lösningen på ’problemet’. Enligt dessa föreställningar konstrueras en manlig version till nationen som ska skydda och värna om jämställdhet och som är ett föregångsexempel när det kommer till jämställdhet. Där de artikulerar för att vara motsatsen till den Andra manliga versionen som anses vara ett hot, som har med sig patriarkala
värderingar som de tagit med sig från sina hemländer. Den Andra mannen ses som ett hot mot nationen och som inte tillhör nationen.
Den svenska kvinnan som symbol för nationen konstrueras som jämställd och där håret inte ska döljas utan istället visas. Den muslimska kvinnan som bär slöja anses utgöra ett hot mot
kvinnan som symbol för nationen då slöjan inte anses vara förenlig med svenska värderingar. Det en kan ifrågasätta är deras egna självbild av Sverige och hur sekularismen utgör en norm och därmed kan ses som neutral.
Vad som tydliggörs i argumentationen gällande slöjförbudet är att det finns föreställningar om kvinnan och hennes roll till nationen. Kvinnan ska symbolisera och förkroppsliga nationen vilket inte anses vara förenligt med att bära slöja. Det görs genom att man artikulerar om ’svenska värderingar’. De positionerar sig på så sätt med ett exkluderande ’vi’ som ’de Andra’ kan få vara en del av (eventuellt) om de förhåller sig till dessa ’svenska värderingar’. Ju mer de anpassar och privatiserar sin religion desto mer kan de bli en del av gemenskapen och nationen. Likt vad Gemzöe beskriver när hon refererar till Birgit Sauer är att tolkningar som görs i Europa sammankopplar slöjan med föreställningar att muslimska kvinnor är bortom nymodighet och fast i patriarkal och religiös fundamentalism. Slöjan blir enligt dessa tolkningar en markör för “de andras” främmande värderingar och beteende, vilket gör det omöjligt för dem att bli äkta italienare, eller svenskar till exempel.83 I argumentationen om slöjan blir slöjan en symbol av ’de Andra’, som inte anses gå att förena med ’svenska värderingar’.
83 Gemzöe. Solidarity in Head-Scarf and Pussy How Blouse: Reflections on Feminist Activism and Knowledge Production, 68.
Slutsats
Denna studie ämnade att undersöka argumentationer som förespråkar slöjförbud i Skurups kommun genom att analysera hur konstruktioner om nationen och kvinnan och mannen framställdes i argumenten. Det som framkommit av argumenten som analyserats är att de bygger på konstruktioner om en ’föreställd gemenskap’ om Sverige. Där de har
föreställningar om slöjan som att den är kopplad till kvinnoförtryck. I argumentationerna konstruerar de distinktioner mellan ’vi’ och ’dem’. Genom de distinktioner som de gör blir de som symboliska gränsvakter, som Yuval-Davis redovisar. Förespråkarna för slöjförbudet intar en position där de ser sig som företrädare för svensk kultur och heder. ’Vi:et’ står för en inhemsk essens som förknippas med jämställdhet och där ’de Andra’ förknippas med det motsatta. De Andra konstrueras som förtryckta, patriarkala och som tar med sig kulturer och värderingar från andra länder som krockar med ’svenska’ värderingar.
Teorin som varit ramverk för uppsatsen har fördjupat förståelsen om föreställningar om kvinnan, mannen och nationen. Teorin var användbar för att förstå de föreställningar om kvinnan, mannen och nationen som representerades i argumenten. Föreställningar om nationen som en exkluderande gemenskap och att slöjan inte är förenlig med den gemenskapen argumenterades det tydligt för.
Sverigedemokraterna i Skurups kommun vill sända ett tydligt budskap “I Sverige råder inte
något patriarkalt förtryck där kvinnor och flickor åläggs dölja ansiktet eller håret bara för att religiösa extremister vill ha det så.”.84 Därmed beslutar de att tvinga flickor och kvinnor att ta
av sig slöjan. Flickor och kvinnors egna vilja förblir sekundär.
84 Motion Skurups kommun 2019-05-31. Huvudduks förbud i Skurups kommuns skolor och förskolor.