Slöjförbudet i Skurups kommun
En diskursanalys av argumentationer för slöjförbudet i Skurups kommun.
Av: Susanna Thorell
Handledare: Teresa Kulawik
Södertörns Högskola | Institutionen för kultur och lärande Kandidatuppsats 15hp
Abstract
This essay examines the arguments behind the ban of the headscarf in schools in Skurups county that the Swedish Democrats/Sverigedemokraterna (a party in the Swedish Parliament) submitted. The motion was voted through in Skurups county with help of
Moderaterna and the local Skurupspartiet. The ban of the headscarf was towards both children and adults in schools. The methodological approach in this essay is developed by Carol Lee Bacchi and is called “What’s the problem represented to be?”. The starting point of the WPR-method is the representation of a problem and aims to distinguish how problems are described and the underlying factors and consequences that are included. The material that is being examined is the motion behind the ban of the headscarf and two articles who argue about the ban of the veil. The focus in this essay is to analyze the arguments. The theoretical approach is about how gender and nations are constructed from Yuval-Davis book
Gender and Nation and Eduards book Kroppspolitik.
Keywords: The veil, The ban of the headscarf, feminism and the veil, Islam in Sweden, Islam
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 4
1.1BAKGRUND ... 5
1.2 SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 7
1.3DISPOSITION ... 7 2. TIDIGARE FORSKNING ... 8 2.1KOLONIALA HISTORIEN ... 8 2.2HIJABUPPRORET ... 8 2.3SEKULARISM... 10 2.2SVERIGES SJÄLVBILD ... 10 3. TEORI ... 11 3.1FÖRESTÄLLNINGAR OM NATIONEN ... 12
3.2KVINNAN SOM SYMBOL FÖR NATIONEN ... 13
4. METOD ... 14
4.1“WHAT’S THE PROBLEM REPRESENTED TO BE?” ... 14
4.3WPR-METODENS ANALYSFRÅGOR ... 15
4.4ANALYSRAM OCH METODDISKUSSION ... 16
4.5REFLEXIVITET ... 16
5. MATERIAL ... 17
6. ANALYS ... 19
ANALYS AV MOTION ... 19
ANALYS AV ARTIKEL 1 ... 25
RUBRIK FRÅN ARTIKELN:SD VILL FÖRBJUDA HUVUDDUK I SKOLORNA:”INTE FÖRENLIGT MED JÄMLIKHET” ... 25
ANALYS AV ARTIKEL 2 ... 29
HUR KONSTRUERAS KVINNAN OCH MANNEN I FÖRHÅLLANDE TILL NATIONEN I MATERIALET?... 32
SLUTSATS ... 35
KÄLLFÖRTECKNING ... 36
BILAGA 1 ... 38
BILAGA 2 ... 39
1. Inledning
Det är få klädesplagg som är så sägenomspunna som den muslimska huvudduken. Lena Gerholm beskriver i Behag och begär hur Edward Said har synliggjort hur en föreställning om den islamska Orienten, som hon uttrycker det, under århundraden utformats som en polaritet till det kristna Väst. Imperialism och förtryck kunde legitimeras genom att framställa muslimer som underordnade. Den här föreställningen om islam existerar ännu idag menar Gerholm, med barbarism, fanatism, och kvinnoförtryck som nyckelbegrepp och som fungerar som argument som förs i samhällsdebatter.1
Slöjan har som symbol diskuterats och problematiserats av högerpartier som Sverigedemokraterna och Moderaterna och andra partier i kommuner i Sverige.
Sverigedemokraterna väckte en motion i Skurups kommun år 2019 gällande förbud mot huvudduk i förskolor och skolor. Skurups kommun beslutade att kommunen skulle införa slöjförbud för elever samt personal i förskolor och skolor. Detta röstades igenom den 16e december år 2019 då Sverigedemokraternas motion om att införa slöjförbud i förskolor och skolor fick majoritet i kommunfullmäktige med stöd från Moderaterna och det lokala Skurups partiet.2 Beslutet väckte protester och 200 personer stod utanför kommunhuset och
protesterade. Införandet av slöjförbud i Skurups kommun har väckt starka känslor. Enligt Skolverkets bedömning så är det inte tillåtet att förbjuda skolelever att bära slöja. De menar att ett förbud skulle strida mot religions- och yttrandefriheten.3 Den moderatledda kommunen,
Staffanstorp, var först i landet med ett beslut mot slöja på skolbarn. Sedan i maj 2019 är det inskrivet i Staffanstorps integrationsplan att huvudduk inte accepteras på barn i förskola och grundskola upp till sjätte klass.4 Motioner om slöjförbud har väckts i 33 kommuner i Sverige
efter valet 2018.5
Det som undersöks i denna uppsats är argumentationer för slöjförbudet i Skurups kommun. Genom teoretiskt ramverk som handlar om föreställningar om kvinnan, mannen och nationen analyseras argumenten. Jag analyserar motionen som framfördes av Sverigedemokraterna till
1 Gerholm, Lena. Behag och begär: kulturella perspektiv på kroppens, intimitetens och sexualitetens transformationer. Stockholm: Carlsson, 1998. 107
2 Yttergren, Ida. Förbjuda slöja på jobbet - vad säger lagen? DN. 2020-01-16. 3 TT. Skolverket: Slöjförbudet inte tillåtet. DN. 2020-02-17.
4 TT. Slöjförbudets effekt: Fler bär slöja i Skurup. DN. 2020-02-17.
Skurups kommun om slöjförbudet och sedan analyserar jag två artiklar som argumenterar för ett slöjförbud. Slöjförbudet i Skurups kommun är ganska nyligen infört och på flera håll i landet har motioner väckts om slöjförbud. Eftersom slöjförbudet införts nyligen i Skurups kommun motiverade det mig till att undersöka ett relativt outforskat material. Det som väckte intresse hos mig var att undersöka vad som framställs som problematiskt med slöjan.
1.1 Bakgrund
Inom de monoteistiska religionerna finns flera religiösa föreskrifter gällande kvinnlig huvudbonad. Många kvinnor som tillhör den ortodoxa traditionen i judendomen bär peruk. I kristendomen har användandet av huvudduk försvunnit mer eller mindre, utom i specifika religiösa grupper som till exempel Amish gruppen i USA. I de bibliska texterna finns det dock starka anvisningar att kvinnan i gudstjänst ska täcka sitt hår.6 Långt fram på 1950-talet i
Sverige var det vanligt att kvinnor bar någon variant av huvudbonad som till exempel en sjal eller hatt.7 I min studie är det den muslimska slöjan jag utgår och fokuserar på. Det finns
förordningar för hur kvinnor ska bete sig i koranen. Till exempel finns förordat att kvinnan ska klä sig på ett särskilt vis.8 Islam är utifrån ett historiskt perspektiv en decentraliserad
religion. Den muslimska teologin utformas genom en kontinuerlig debatt och tolkning.9 Sedan
början av 1980-talet har praktiserandet av huvudduk ökat i hela världen.10 Det finns länder
med både muslimska och icke-muslimska områden där det råder förbud mot kvinnor att bära sjal, eller som försvårar för kvinnor med sjal att få jobb eller studera till exempel.11
Sedan 2000-talet har nyttjandet av slöja eller huvudduk diskuterats omfattande i Europa. På 1900-talet verkställde Turkiet förbud mot huvudduk vilket medförde att kontroverserna tog fart gällande slöja i andra delar av Europa.12 Efter 9-11- terrorattacken i New York har
kvinnor som bär slöja blivit ännu mer utsatta. I hela västvärlden anses det överlag vara svårt för kvinnor som bär huvudduk att få jobb. I den Västerländska kontexten har huvudduken eller slöjan olika konnotationer. En nunna som bär huvudduk upplevs till exempel
förkroppsliga fromhet, samtidigt som en muslimsk kvinna som bär huvudduk sammankopplas
6 Ouis, Pernilla och Roald, Anne Sofie. Muslim i Sverige. Enskede: TPB, 2004. 197 7 Ibid, 198
8 Ibid, 147
9 Scott, Joan Wallach. Slöjans politik. Malmö: Tankekraft, 2007. 12. 10 Ouis, Roald. Muslim i Sverige, 202.
11 Ibid, 211-212.
med kvinnoförtryck eller politiska manifestationer menar författarna Ouis och Roald.13
Pernilla Ouis och Anne Sofie Roald redovisar i Muslim i Sverige hur den muslimska kvinnan med huvudduk kan ses som provocerande då hon symboliserar ett avståndstagande från majoritetssamhällets sociala och politiska idéer. En del kan se henne som en symbol för terrorismen, något som blivit mer märkbart efter 9-11. I Sverige och i de flesta andra länder i Väst anses generellt religion vara en privatsak och därmed något som inte ska synas. Nunnans huvudklädsel accepteras dock i mycket större grad till skillnad från den muslimska kvinnan med sjal. Ouis och Roald menar att den muslimska huvudduken blir symboliserad som en hel ideologi vilket grundar sig i islamofobiska föreställningar som finns i Västvärlden. Varför nunnans huvudklädsel accepteras kan också bero på att hon representerar majoritetens religiösa tradition menar de. Nunnan blir en person från den “inre kretsen” som de uttrycker det, medan den muslimska kvinnan representerar en främmande tro och världsbild som går emot de utbredda religiösa och politiska idéerna i Väst.14
År 2004 införde Frankrike ett förbud mot vad de beskrev ordagrant ”iögonfallande religiösa symboler” i skolor. Slöjan har blivit en synlig symbol för religiös och kulturell skillnad bland motståndare och blivit föremål för inte bara meningsskiljaktigheter utan också för lagstiftning och domstolsbeslut på nationell och europeisk nivå. Frankrike, Turkiet och några tyska federala stater har infört förbud, medan andra länder som Österrike, Grekland, Nederländerna och Storbritannien har använt icke-regleringsmetoder eller bekräftar uttryckligen
tillmötesgående regler. Förbudsmässiga bestämmelser är begränsade till specifika sociala platser, huvudsakligen statliga institutioner, och riktad till specifika yrkesgrupper av kvinnor bärandes slöja som till exempel elever, lärare eller offentligt anställda.15
13 Ouis, Roald. Muslim i Sverige, 189. 14 Ouis, Roald. Muslim i Sverige, 190.
1.2 Syfte och frågeställningar
Syftet i studien är att undersöka hur argumentationer för slöjförbudet i Skurups kommun framställs och problematiseras.
• Vad framställs som ’problemet’ med slöjan?
• Hur konstrueras föreställningar om nationen och mannen och kvinnan i argumentationen om slöjan?
1.3 Disposition
Ovan har ämnesområdet för studien presenterats med inledning och bakgrund samt syfte och frågeställningar. Därefter redovisas den tidigare forskningen och sedan den teoretiska
ansatsen. Metodologiska ansatsen framförs, samt analysfrågor, analysram och
metoddiskussion för studien. Avsnittet därefter handlar om reflexivitet och min egen roll till uppsatsen som problematiseras och redovisas. Sedan redovisas materialet för undersökningen. En kort avgränsning av studien beskrivs och därefter tar analysen vid. Först analyseras
motionen med hjälp av WPR-frågorna, därefter analyseras artikel 1 och sedan artikel 2 också med hjälp av analysfrågor. Vidare analyseras ”Hur konstrueras kvinnan och mannen i
2. Tidigare forskning
2.1 Koloniala historien
Gemzöe refererar till Joan Scott som menar att koloniala historien är full av exempel på kolonisatörer som inriktade sig på slöjan som en symbol för förtryck, samtidigt som de motsatte sig kvinnors rösträtt i sina hemländer. Den kombination av kolonial feminism med opposition till feminism i Väst repeteras i de samtida slöjdebatterna hävdar Gemzöe. Forskare som arbetar inom feministisk antropologi och med särskilt fokus på kvinnors liv i muslimska samhällen har länge betonat att slöjan inte bör associeras med motsvarande brist på
självbestämmande, menar Gemzöe.16 Feministiska forskare bör istället arbeta mot
simplifierade tolkningar om slöjan som avgörande för kvinnors emancipation.17 Suvi
Keskinen skriver i Whiteness and Postcolonialism in the Nordic Region hur slöjan har en lång historia av att vara en symbol för opposition mot kolonialmakterna. Många studier om det nuvarande praktiserandet av den muslimska huvudduken i Europa visar att den signalerar självutnämnda identiteter och opposition, menar Keskinen.18
Scott frågar sig i Slöjans politik vad det är som gör att huvudduken är så hårt ansatt. Hon argumenterar för att det är relativt få muslimska kvinnor som bär slöja samt att slöjan inte är ensam om att symbolisera islam. Till exempel har muslimska män ibland lösa kläder och skägg som kan särskiljas som traditionell klädsel för muslimska män. Scott hävdar att ängslighet över jämställdhet verkar vara limiterad till muslimska kvinnor. Den sträcker sig inte till franska, tyska eller holländska seder till exempel som även de tillåter kvinnlig resignation. Patriarkatet blir något som fixeras endast på islam.19
2.2 Hijabupproret
Lena Gemzöe skriver i sin artikel Solidarity in Head-Scarf and Pussy Bow Blouse:
Reflections on Feminist Activism and Knowledge Production om hijabupproret som ägde rum
2013. Upproret startades av en incident i en Stockholmsförort då en gravid kvinna blev
16 Gemzöe, Lena. Solidarity in Head-Scarf and Pussy How Blouse: Reflections on Feminist Activism and Knowledge Production. Social Inclusion. Vol. 6, nr.4, 2018: 67-81. 69
17 Ibid, 70.
18 Loftsdóttir Kristín & Jensen, Lars (red.), Whiteness and postcolonialism in the Nordic Region: exceptionalism, migrant
others and national identities. Farnham: Ashgate, 2012. 79
attackerad fysiskt av en obekant man. Mannen grep tag i kvinnans slöja och skrek ”människor som du ska inte vara här” och slog hennes huvud mot en bil så att hon tuppade av. Händelsen uppmanade fem kvinnor till att starta hijabupproret i Sverige där de uppmanade medsystrar, oavsett religiös- eller icke-religiös bakgrund att sätta på sig en slöja en dag. Utgångspunkten var att visa solidaritet med alla muslimska kvinnor som blir utsatta för hat och hot.
Hijabupproret framkallade och aktualiserade en diskussion om sekularism som norm när det kommer till jämställdhet i Sverige. Kampanjen fick massiv respons och sociala medier svämmade över med bilder på kvinnor som bar slöja och som kom från olika bakgrunder, bland dessa fanns också politiker. Aktivisterna som startade upproret fick uppmärksamhet av både media och ansvariga auktoriteter och kunde därmed förmedla budskapet om hårdare krav för att handskas med diskriminering mot muslimska kvinnor i Sverige. Reaktioner inkluderade även kritiska röster som hävdade att slöjan är en symbol för kvinnoförtryck och genom att använda slöjan i försvar av kvinnors rättigheter menade de att det skulle bli
motsägelsefullt. De kritiska rösterna fick gehör i media och menade att använda slöjan för att manifestera solidaritet med muslimska kvinnor riskerar att normalisera praktiken som står för objektifiering och sexualisering av kvinnor. Manifestationen visar upp en politisk situation i Sverige som delas med resten av Europa, där muslimska minoriteter, ofta representerad som muslimsk kvinna med slöja som blivit en måltavla för rasism och anti-migrations attityder i Europa.20
Debatterna som startade den post-sekulära vändningen och politisk verklighet av
solidaritetsaktionerna om hijab-upproret i Sverige, visar tydligt på att feminismen behöver en transnationell utblick i sin teoretisering menar Gemzöe. Den post-sekulära vändningen riktar uppmärksamhet mot västerländska feminismens kännetecken av en sekulär tradition.
Intersektionella teorier har utmanat feminismen i Väst då varje intersektion har krävt en kritisk blick på sättet feministiskt tänkande utmärks av normer som den vill ifrågasätta, som till exempel mansnormer, vithet, heterosexualitet, medelklass tillhörighet och så vidare. En kritisk blick på den sekulära normen synliggör strukturer som rör tänkandet som hierkiska dikotomier och normer som traditionell-modern, upplyst-vidskeplig, progressiv-konservativ som indelas i kategorier och upprätthåller sociala hierarkier inom och mellan nationer. De symboliska strukturerna är viktiga för att förstå den blindhet till religion som finns inom västerländsk feministisk akademi. De oppositionella paren som beskrevs ovan antyder
motstånd mellan uppfattningen om religiösa, förtryckta kvinnor med sekulära, jämställda kvinnor.21
2.3 Sekularism
Linda Berg och Maria Carbin skriver i en tidskriftsartikel om anti-rasistiska feministprotester i digitala tider. De beskriver debatten om slöjan i Sverige som genomskådar en sekulär norm. Slöjan har debatterats idogt i flera europeiska länder, allra främst i Frankrike. Berg och Carbin menar att Sverige likt Frankrike präglas av sekularism. I kontrast till länder som till exempel USA, är det viktigt för politiska ledare i landet att markera och förevisa den sekulära
ställningen. Svenska kungahuset är officiellt bundet till kristendom, medan parlamentet är inkorporerade i idén om demokrati och bör därmed vara fri från religion.22 Det finns en viss
självupphöjelse i att vara en sekulär stat för sekulära samhällen uppfattas som neutrala och att de inkluderar alla på ett likvärdigt sätt. Sekularismen, särskilt i svenska sammanhang, tycks vara objektiv. Om du är religiös i Sverige, särskilt om du är muslim, förväntas du
ackommoderas och reducera din tro för att göra den till en privat angelägenhet. För att vara religiös i Sverige, särskilt muslim, förväntas du anpassa dig och minska din tro för att privatisera den. Genom detta universalistiska påstående förblir politiska och normerande faktorer av sekulariseringen dolda. Författarna menar att sekularismen framställs som omärkt och naturlig för de som är priviligierade av det. Med andra ord framställs det sekulära som normalt, rationellt och förståeligt för den andra. Medan den religiösa konstrueras som irrationell, traditionell, skrämmande, onormal och underordnad.23
2.2 Sveriges självbild
Pernilla Ouis & Anne Sofie Roald i Muslim i Sverige menar att den framträdande bilden av islam i Sverige är att det är en kvinnofientlig religion.24 De anser också att islamofobi i
Sverige bör ses utifrån maktrelationen mellan den sekulära/kristna majoriteten och den muslimska minoriteten.25
21Gemzöe. Social Inclusion, 71.
22Berg, Linda & Carbin, Maria. Troubling Solidarity: Anti-racist Feminist Protest in a Digitalized Time. WSQ: Women’s
Studies Quarterly. Vol. 46, nr. 3-4, 2018: 120-136. 123
23Ibid, 126.
Eduards skriver i Kroppspolitik om hur invandrarfientliga partier växte fram under 1980- och 1990-talen, både i Sverige och i Europa i stort samtidigt som kvinnor som migrerade till Sverige ökade.26 Enligt dessa partier attribueras invandrare ”kultur” som inte lämpar sig med
svensk kultur. Upplysta västerlänningar, som svenskar, betraktas inte ha någon kultur utan istället en civilisation menar Eduards. I det synsättet koncentreras patriarkal kultur till något som sammanförs med Andra, icke-svenskar. Det finns en stark självuppfattning bland svenskar att Sverige är mästare på jämställdhet och att de leder i den kampen, något som förstärktes när Sverige fick pris som världens mest jämställda land år 1995 på FN:s kvinnokonferens i Beijing. Eduards refererar till statsvetaren Ann Towns, som menar att svenska självuppfattningen av att vara mästare i jämställdhet har ironiskt nog medfört en hierarkisk dikotomi mellan svenskar och invandare. Dikotomin har blivit mer synlig ju längre jämställdhetspolitiken har förts. Sverige ses som en modern, progressiv och effektiv stat som ligger i framkant jämfört med andra länder och kulturer i detta fält. Explicita nationalistiska argument är ovanliga men har en tydlig undertext, att etniskt svenska män fungerar som ett skydd och försvar för kvinnor mot hot från Andra män. Nuförtiden anses den hotfulla främlingen vara “den invandrade mannen”. Det är den invandrade mannen som anses ta till våld med hänvisning till gruppens och familjens heder. De utländska eller invandrade männen har benägenhet att ses som homogena och problematiska grupper samtidigt som svenska män ses som individer, där vissa enskilda kan ta till våld. Kvinnor i Sverige, oavsett bakgrund, blir symboler för en tävling om manlig godhet där en positiv, manlig, etniskt svensk identitet, som Eduards uttrycker det, konstrueras jämfört med andra nationer och kulturer som framställs vara det motsatta.27
3. Teori
Den teoretiska ansatsen som används i studien har utgångspunkt i Nira Yuval-Davis Gender
& Nation och Maud Eduards Kroppspolitik. De båda berör teman som konstruktioner av
nationen och kvinnors och mäns förhållande till nationen. I det valda materialet ifrågasätts slöjan med hänvisning till ’svenska värderingar’ och föreställningar om svensk kultur. Därmed upplevde jag teorier om konstruktioner av nationen och könsroller som är kopplade till nationen som användbar teori. Min förhoppning är att det kan ge en djupare förståelse om implicita orsaker till debatten om slöjan. Argumentationer för slöjförbud kan vara
sammanknutna med föreställningar om nationen och kvinnan och mannens roll till nationen. Teorin kommer användas i analysen för att undersöka hur argumentationen kring slöjförbudet konstruerar föreställningar om nationen och kvinnans och mannens roll till nationen.
3.1 Föreställningar om nationen
Föreställningen om ’genetiska förbindelser eller ursprung’ utgör endast ett sätt för att symbolisera nationer menar Yuval-Davis. Människors ’kultur och tradition’, som generellt inbegrips av en bestämd religion/eller ett särskilt språk, är viktiga dimensioner som i olika nationella projekt får en betydelse högre eller lägre än släktforskning och blodsband. Yuval-Davis refererar till Armstrong som menar att nationer bygger på en ’föreställd gemenskap’ som delar upp världen i ’vi’ och ’dem’. Denna ’föreställda gemenskap’ vidmakthålls och reproduceras ideologiskt av ett system och kallas för symboliska ’gränsvakter’. Dessa ’gränsvakter’ differentierar människor som medlemmar eller icke-medlemmar i ett bestämt kollektiv. Det kan ofta handla om koppling till bestämda kulturella normer för hur man ska klä sig och bete sig, till särskilda seder, religioner, litterära och konstnärliga produktionssätt samt språk. I dikotomin ”vi och dem” utgör könssymboler en central funktion. Yuval-Davis uttrycker att konstruktioner av manlighet och kvinnlighet, sexualitet och
könsmaktsförhållanden behöver undersökas i relation till den processen.28 Enligt Yuval-Davis
finns det många skilda kategorier av ’den Andra’. I Europa idag kan ’den Andra’ vara en migrant, en svart person, en medlem av en ’gammal eller ny minoritet eller någon från en annan religion. En kulturell symbol eller föreställning kan bli en gränsdragning för att
separera världen i ’vi’ och ’dem’.29 Kvinnor har en viktig ställning i dessa projekt för kulturell
förändring och modernitet. Istället för att ses som symboler för förändring, är kvinnor konstruerade i rollen som ’traditionsbärare’.30
Det finns lagliga och moraliska restriktioner som försöker förhindra olika marginal- eller minoritetsgrupper från att följa sina religiösa och kulturella förvissningar eller ekonomiska behov med lika insatser menar Yuval-Davis. Statens hantering av dessa ”moraliska
utlänningar” i samband med medborgarskap, finns på olika sociala, politiska och ekonomiska arenor och medför formell och informell diskriminering. Detta uppvisar skymningszonen mellan liberala och republikanska skapande av medborgarskap, där religiösa, etniska och
28Yuval-Davis, Nira. Gender & Nation. London: Sage, 1997. 23 29Ibid, 47.
sexuella minoriteter står bortom det nationella ’moraliska samhället’ och samtidigt inom själva medborgarlandet.31
3.2 Kvinnan som symbol för nationen
Kultur utgör en väsentlig roll i både analys och ideologi av nationer.32 Kvinnor reproducerar
inte endast nationens fortlevnad utan också dess kultur. De ges ofta rollen som vårdare av kultur som förmedlas vidare till barnen där de ska konstruera hemmet i en specifik kulturell klass. Yuval-Davis undersöker hur kultur nyttjas som hjälpmedel i diverse etniska och nationella projekt och hur kvinnor i dessa projekt framställs som symboler för inhemsk ”essens”, sammanhållning och emancipation likväl som gränsvakter för etniska/ras och nationella distinktioner. Dessa konstruktioner av kvinnors roll nyttjas frekvent som resurs för nationella relationer som grundas av hegemoni och opposition. Kvinnor i samhället har olika roller.33 Yuval-Davis redovisar att det finns föreställningar om att nationens kvinnor
symboliserar eller ’förkroppsligar’ nationen. Effekten av det blir att en attack mot nationens kvinnliga medlemmar uppfattas som ett symboliskt angrepp mot nationen. I den
uppfattningen föreläggs nationens män att beskydda och försvara kvinnorna, som slutligen handlar om att värna nationen. En främlingsfientlig stereotyp som är nära besläktad med detta fenomen är föreställningen om den manlige främlingen som hotar, antastar och våldtar
nationens kvinnor, vilkens heder måste försvaras av nationens män.34 Eduards menar att
kvinnokroppen anses generellt som något som är utom maktrelationer och politiska värderingar. Kroppen bara existerar. Kvinnokroppen tycks dölja det politiska. Kvinnors begränsningar av handlingsrum förbinds traditionellt till den biologiska kroppen och kvinnors ’naturliga’ uppgifter, medan den utveckling som fastställer kroppen som förutbestämd, beständig och apolitisk förblir dold.35 Eduards refererar till litteraturvetaren Toril Moi som
refererar till filosofen Simone de Beauvoir och artikulerar problemet att kvinnor vacklar mellan att förstås som människor eller kvinnor. De är en andra sortens medborgare som är underlägsen mannen.36 Eduards menar att det påvisar det problematiska i att människa och
man tenderar att sammansmälta och att kvinnan sammankopplas med kön, kropp och sexualitet. Kvinnokroppen ses som en (o)naturlig abnormitet och på så sätt som ett problem
31 Yuval-Davis. Gender & Nation, 85. 32 Ibid, 39.
33 Ibid, 116. 34 Ibid, 51.
som måste anpassas politiskt för att kvinnor ska kunna röra sig i det offentliga rummet.37 De
offentligt fastställda uppfattningarna om femininitet och maskulinitet, gör kvinnokroppen till olika slags problem. Således rättfärdigas en kontrollerande kroppspolitik.38
4. Metod
I detta avsnitt redogörs för den metodologiska ansats som kommer att användas i analysen. Metoden är utvecklad av Carol Lee Bacchi och kallas förkortat för WPR-metoden men står för ”What’s the problem represented to be?”. Termen representation citeras av Stuart Hall i
Metodpraktikan som betyder ”att tillämpa språk för att säga något meningsfullt om eller att
meningsfullt representera världen för andra människor”.39 Definitionen av representation
synliggör att vi använder ord, begrepp och symboler när vi refererar till och uppfattar världen runt omkring oss. Vidare refererar Metodpraktikan till Hall som anser att världen och
verkligheten måste representeras språkligt för att den ska bli förståelig för människan. Materia har därmed ingen bestämd mening utan den ges mening genom representationer. Carol Bacchi använder termen representation i sin analysmetod. Utgångspunkten i metoden är att policy-problem inte är förutbestämda i samhället utan öppna för tolkning och uppfattning, det finns olika ingångar till att förstå ett problem. Policy och policyförslag inkorporerar eller
konstruerar vissa representationer och uppfattningar av samhällsproblem, samhällsaktörer och maktrelationer och utestänger andra.40 I den här metoden är fokuset på hur ett problem blir
representerat.41
4.1 “What’s the problem represented to be?”
Enligt Bacchi är WPR-metoden en form av diskursanalys som har ett konstruktivistiskt perspektiv. Fokus i metodanalysen ligger på framställningen av problem. WPR-metoden syftar till att analysera framställningar och konstruktioner av ett problem. Metoden etablerar en idé i att hur vi begriper och tänker kring ett problem färgar vad vi anser ska göras åt det. WPR-metoden stödjer idén om hur vi förstår och tänker kring ett problem påverkar vad vi tycker ska göras åt det. Alla förklaringar av ett problem innehåller tolkningar.42 Bacchi
introducerar policy som diskurs och hävdar att en diskurs begrips genom hur vi talar, men
37 Eduards. Kroppspolitik, 17. 38 Ibid,19.
39 Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael m.fl. (red.). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. 5. uppl. Stockholm: Wolters Kluwer, 2017. 216
40 Ibid, 217.
diskurser sätter även ramar för vad som kan sägas. Språket utformar objekt och vad de betyder, på samma gång kan dessa konstruktioner döljas genom att framställas som obestridd fakta. Diskurs är större än språket och därmed mer än bara ord. Diskurser kan definieras som ramar då de avser ramar eller sätt att visa problem.43
Utgångspunkten i WPR-metoden är framställningen av ett problem och syftar till att urskilja hur problem beskrivs samt underliggande faktorer och konsekvenser som medföljer.44 Det
första som sker i en WPR-analys är att framställning av ett problem urskiljs. Först och främst måste man identifiera problemet för att få fram framställningen av problemet. När problemet är identifierat studeras vilken lösning som proponeras till problemet. Lösningen återspeglar vad problemet i själva verket betraktas vara.45Att förena framställningen av problemet samt
den rekommenderade lösningen medför att framställningen av problemet framtagits.46
Själva kontexten är en viktig utgångspunkt i WPR-analysen. Den grundar sig i att problem ofta konstrueras olika beroende på geografisk plats, sociala- och historiska faktorer.47 Detta är
aktuellt i min studie då syftet i studien är att undersöka hur ’problemet’ om slöjan framställs, som skiljer sig åt beroende på social- och historisk kontext.
4.3 WPR-metodens analysfrågor
Bacchi assisterar ett antal frågor som kan användas som utgångspunkt för att få till stånd en analys av bland annat policydokument.48 Jag har valt att använda Bacchis frågor i min analys
då mitt syfte är att analysera framställningen av problem samt den historiska och sociala kontexten som diskussionen/debatten har uppkommit i. Med utgångspunkt i WPR-modellen utgår jag från Bacchis frågor som jag formulerat om en aning:
- Hur representeras problemformuleringen om slöjan? - Hur representeras subjektspositioner?
- Hur formuleras orsaken samt lösningen till ’problemformuleringen’? - Vad lämnas oproblematiserat?
- Från vilket perspektiv representeras problemet?
43 Bacchi. Women, policy and politics, 40. 44 Ibid, 36.
4.4 Analysram och metoddiskussion
Analysen tar avstamp i WPR-metodens frågor för analysen för att analysera framställningen av problemet, implicita antaganden och vad som lämnas oproblematiserat. Metoden syftar till att undersöka framställningen av problem vilket svarar till uppsatsens syfte att studera
framställningen av slöjan och hur slöjan blir problematiserad. Metoden möjliggör att uppmärksamma implicita antaganden av problemformuleringen och förslag till lösning och titta på vad som lämnas oproblematiserat. Metoden möjliggör en undersökning av hur framställningar och proponerade lösningar har effekt på hur ett problem förstås. En positiv synvinkel som metoden innefattar är att den är uppbyggd för att kunna upprätthålla en öppen prägel. Det görs genom formulerade direktiv som frågorna som nämnts ovan, vilket ger plats för en reflexiv användning och motverkar predicerande i analysen.49 Det som kan ses som
metodens svaghet är att den endast centrerar kring problemets framställning istället för
problemets innehåll. Men eftersom syftet i studien är att studera framställningen av problemet för att undersöka vad som är de bakomliggande antaganden passar WPR-metoden bra.
Framställningen av problemen studeras i syfte att försöka komma åt om det finns något mer än det explicit uttalade. Med valet av metod och teori till hjälp styrs uppsats i en specifik riktning, där jag förhåller mig kritisk till argumentationen som förs.
4.5 Reflexivitet
Helené Thomsson skriver i boken Reflexiva intervjuer att den som tolkar har i varje kontext med sig personliga erfarenheter. Hur man tolkar saker skiljer sig åt beroende på social- och historisk kontext. Tolkningen görs inom vissa ramar, där samhälle, tid, språk, kultur och normsystem tillsammans definierar vad som är möjligt att tolka i en händelse, eller något som visar sig. Den som försöker arbeta med ett reflexivt förhållningssätt är angelägen om att synliggöra de olika ramar och att undvika att någon av dem framträder.50 Thomsson refererar
till Clive Seale som menar att ett reflexivt förhållningssätt handlar om ett vetenskapligt krav på god inblick i undersökningar och dess metodologiska grundantaganden som den grundar sig på.51
49 Bacchi. Women, policy and politics, 38.
Min intention i denna uppsats är att ifrågasätta och analysera argument som är för slöjförbud samt kritiska röster mot slöjan. I argumentationer som är mot slöjan förekommer det att grupper ställs mot varandra som ’svenskar’ och ’invandrare’. Min avsikt är inte att
reproducera dessa distinktioner som görs mellan vem och vad som påstås vara svensk/svenskt och icke-svensk/svenskt. Men eftersom dessa formuleringar görs i argumentationen om slöjan så är min avsikt att ifrågasätta och problematisera detta. Jag är en vit kvinna som är uppvuxen i Sverige i en icke-muslimsk familj. Jag är därmed en outsider när det kommer till min
relation till slöjan och islam. Jag har under arbetets gång reflekterat mycket över att jag inte vill reproducera några eurocentriska föreställningar och att jag velat förhålla mig kritisk till min egen världsbild. Uppsatsen är präglad av min bakgrund av att ha läst genusvetenskap och därav har uppsatsen en genusvetenskaplig utgångspunkt.
5. Material
Utgångspunkten i min studie är att studera argumentationer om slöjförbud som införts i Skurups kommun. Därför var det relevant att analysera själva motionen som
Sverigedemokraterna i Skurups kommun förde fram, eftersom den ligger som grund för att ett beslut röstades igenom. Motionen skrevs till Skurups kommunfullmäktige 2019-05-31 och är framtagen av Sverigedemokraterna i Skurups kommun, undertecknad Lars Nyström.52 Lars
Nyström är ledamot i kommunfullmäktige och gruppledare för Sverigedemokraterna i Skurups kommun från 2019 till 2022.53 Motionen om slöjförbud som framförts i Skurups
kommun har medfört att diskussionen om slöjförbud tagits upp i media och väckt en debatt till liv. Till exempel har det diskuterats ifall beslutet går emot religionsfriheten. Jag sökte först i större dagstidningar som DN, SvD, Göteborgsposten och Sydsvenskan för att studera
argumentationen om slöjförbudet. Med närmare eftertanke fann jag det mer relevant att närma mig debatten som förts i Skurups kommun så jag började titta i dess lokaltidning på webben - Ystadsallehanda.se/Skurup. Ystads allehanda är en liberal morgontidning som utges på vardagar. Tidningen dominerar i sydöstra Skåne och har sitt spridningsområde i Ystad,
Simrishamn, Tomelilla, Sjöbo och Skurup. Ystads allehanda grundades år 1873. Nätupplagan, - ystadsallehanda.se – publicerades första gången i juni 2001.54 Jag har använt mig av
nätupplagan och sökt på artiklar som berört slöjförbudet. Jag hittade flera artiklar som var intressanta men valde ut två artiklar som tydligt argumenterade för slöjförbudet. Jag har inte
52 Motion Skurups kommun 2019-05-31. Huvudduks förbud i Skurups kommuns skolor och förskolor.
tittat på kvantitet utan kvalité. Till exempel går det att undersöka mycket om endast en mening är min uppfattning. Den första artikeln som fångade mitt intresse var en artikel som berörde motionen om slöjförbudet som inkommit till Skurups kommun. Lars Nyström som undertecknat motionen blev intervjuad och fick frågor angående motionen. Jag fann artikeln passande för att ytterligare bygga vidare på argumentationen utifrån motionen. Artikeln publicerades den fjärde juni 2019, fyra dagar efter att motionen framlagts om slöjförbudet.55
Lars Nyström intervjuas och talar i egen person men uttrycker ”vi” när han svarar, vilket tyder på att det är Lars Nyström och Sverigedemokraterna som han representerar när han för fram sina argument. Den andra artikeln som jag valde att analysera handlade om två
medborgarförslag om krav på slöjförbud som framförts av Ystadsbor som publicerades 20e oktober 2018.56 Denna artikel publicerades innan motionen om slöjförbud men jag fann den
relevant för att den argumenterade för ett förslag om slöjförbud. Det är själva
argumentationen om slöjförbud som varit mitt fokus. Jag har gjort en kvalitativ analys baserat på ganska lite empiri. Vilket motiverades med att jag ville göra en ingående analys av
argumentationen, där jag kunde gå på djupet. Men detta medför också att jag inte har ett jättestort omfång på argumentationer om slöjförbud och mot slöjan. I studien analyseras endast argument som kritiserar slöjan och som är för ett slöjförbud. Jag valde att gå på djupet i argumenten och därmed valde jag att göra en kvalitativ analys med relativt lite empiri. Det motiverades genom att det fanns mycket att analysera av varje artikel att det inte fick plats med att göra fler analyser av mer material. Det material som jag valt att analysera finns att hitta som bilagor i slutet av denna uppsats.
6. Analys
Avsnittet inleds med analys av motionen som skrevs till Skurups kommun och den analyseras utifrån WPR-frågorna som nämndes i metodavsnittet. Därefter analyseras två artiklar som argumenterar för ett slöjförbud utifrån WPR-frågorna. De benämns som Artikel 1 och Artikel 2. Jag återknyter till tidigare forskning samt teori i analysen. En fråga som jag utgår ifrån och sedan besvarar i slutet är: ”Hur konstrueras kvinnan och mannen i förhållande till nationen i materialet?”. Denna fråga valde jag att ställa upp för att ytterligare fördjupa och koppla till teori och tidigare forskning. Därefter redogörs för slutsatsen i analysen.
Analys av motion
Hur representeras problemformuleringen om slöjan?
”I och med att Sverige har en extremt stor invandring från många länder där synen på kvinnors rättigheter skiljer sig mycket åt mot vår syn på jämlikhet, så måste vi se till att kvinnor inte hamnar i samma situation som i deras gamla hemländer med kvinnoförtryck som
följd.”57
Det som problematiseras i motionen är vad de artikulerar som ”den extremt stora invandring” från många länder som kommer till Sverige där de i motionen hävdar att de tar med sig en syn på kvinnors rättigheter som skiljer sig från Sverige och ‘vår’ syn på jämlikhet. Därmed
artikuleras för att Sverige bör se till så att dessa kvinnor inte hamnar i samma situation som i deras hemländer med kvinnoförtryck. De definierar slöjan som synonymt med patriarkalt förtryck och att den står för religiös extremism. Hur problemet ska lösas är att kvinnorna ska förbjudas att ha huvudduk och att de ska leva efter svenska värderingar och inte ’patriarkala’ och ’religiösa extremistiska idéer’ som de uttrycker det i motionen.
I citatet ovan positionerar sig talaren (Lars Nyström som är ledamot i kommunfullmäktige och gruppledare för SD i Skurups kommun), i distinktion mellan ’vi’ som han hävdar är ’svenskar’ och som har ’svenska värderingar’ gentemot ’invandrare’ eller ’muslimer’ som han
57 Motion Skurups kommun 2019-05-31. Huvudduks förbud i Skurups kommuns skolor och förskolor.
hävdar har med sig ’patriarkala’ värderingar från sina hemländer. Yuval-Davis refererar till Armstrong som menar att nationer bygger på en ’föreställd gemenskap’ som delar upp världen i distinktioner som ’vi’ och ’dem’. Denna ’föreställda gemenskap’ vidmakthålls och reproduceras ideologiskt av ett system och kallas för symboliska ’gränsvakter’. Dessa ’gränsvakter’ differentierar människor som medlemmar eller icke-medlemmar i ett bestämt kollektiv. Det kan ofta handla om koppling till bestämda kulturella normer för hur man ska klä sig och bete sig, till särskilda seder, religioner, litterära och konstnärliga produktionssätt samt språk. I dikotomin ”vi och dem” utgör könssymboler en central funktion.58Problemet i
motionen representeras genom distinktionen mellan ’vi och dem’ vilket Yuval-Davis beskriver ovan handlar om en ’föreställd gemenskap’. Sverigedemokraterna i denna motion blir en form av gränsvakter som målar upp en bild av vad som godtas som acceptabel klädsel. De blir gränsvakter som också definierar vad som är svenskt och vad som inte anses vara det. De som förhåller sig till dessa regler anses vara godtagbara medlemmar och därmed
oproblemtiska. Medan de som inte följer föreställningen om acceptabel klädsel blir till icke-acceptabla medlemmar som behöver restriktioner. De blir därmed konstruerade som de problematiska. De blir också definierade som motsatsen till svenska värderingar.
Eduards beskriver i boken Kroppspolitik hur Sverige har en stark självbild av att vara ledare i jämställdheten i världen. Den självbilden stärktes till exempel när Sverige fick pris som världens mest jämställda land av FN:s kvinnokonferens i Beijing 1995. Eduards refererar till Ann Towns som är forskare inom statsvetenskap och feministiska studier, som redovisar hur den svenska jämställdhetsdiskursen har bidragit till en hierarkisk särskiljning i ’svenskar’ och ’invandrare’. Utifrån den diskursen menar Eduards att Sverige betraktar sig själva och ses av många andra som en modern, framstegsvänlig och rationellt handlande stat som ligger före andra länder och kulturer gällande jämställdhet. Det förekommer sällan explicit
nationalistiska argument men undertexten är tydlig vilket är att ’etniskt svenska män’ fungerar som försvar för kvinnor mot hot från Andra män. De som utgör hotet i min studie enligt denna tolkning är de ’muslimska männen’. Eduards hävdar att den ’invandrade mannen’ är den som konstrueras som den hotfulla främlingen i Sverige idag. Den ’invandrade mannen’ förknippas med att använda våld med hänvisning till gruppens och familjens heder. Utländska och invandrade män har tendens till att ses som en homogen och problematisk grupp jämfört med svenska män som ses som individer, där vissa kan utföra våld, men att det hör till undantagen.
Kvinnorna blir objekt för en tävling om manlig godhet. Eduards förtydligar hur en positiv, manlig och etniskt svensk identitet konstrueras jämfört med hur andra nationers och kulturers negativa sidor konstrueras och framhävs.59 Problemformuleringen representeras utifrån den
svenska självbilden, som Eduards redovisar ovan, där de ser på Sverige och sig själva som mästare på jämställdhet. Kulturer utanför Sveriges gränser målas upp som problematiska och ojämställda. Därmed representeras problemet i distinktioner som skapas mellan ’invandrare’ och ’svenskar samt ’muslimer’ och ’icke-muslimer’. Det problemformuleringen avslöjar är den motsägelsefulla självbilden av Sverige som expert på jämställdhet och hur kvinnoförtryck föreställs vara ett importerat problem.
Hur representeras subjektspositioner i motionen?
De identiteter som konstrueras i motionen är ‘svenskar’, ‘invandrare’, ‘muslimer’, ‘kvinnor’ och ‘män’. I motionen framställs muslimska kvinnor som förtryckta, som symboler för ett patriarkalt förtryck och religiös extremism. Invandrare och kvinnor med slöja beskrivs i negativa termer medan ’svensken’ (det vill säga icke-muslimen i denna kontext) formuleras i positiv dager. Svensken (som bortom islam och andra kulturer) beskrivs som ‘jämlik’, där patriarkalt förtryck inte råder. Det är ‘värderingar som de tar med hit’. Det som artikuleras i motionen är distinktionen mellan ”vi” och ”dem”, det vill säga de ’jämlika svenskarna’ och de ’patriarkala muslimerna’. Eduards refererar till Birgit Sauer som menar att i europeisk kontext sammankopplas slöjan ofta med föreställningar om att muslimska kvinnor står utanför
modernitet och att de är fångade i patriarkal och religiös fundamentalism. Slöjan bekräftar ”de andras” främmande värderingar och beteende, som gör det otänkbart att de någonsin kan bli äkta svenskar till exempel, om de inte assimileras.60 Synen på slöjan och att den
sammankopplas med förtryck och religiös fundamentalism stämmer väl överens med den bild som Eduards ger. Om muslimska flickor eller kvinnor som bär slöja vill vara en del av det svenska samhället och kulturen, eller accepteras i samhället så är budskapet att de bör assimileras och reducera sina synliga muslimska symboler.
Hur formuleras orsaken samt lösningen till ’problemformuleringen’?
“I Sverige råder inte något patriarkalt förtryck där kvinnor och flickor åläggs dölja ansiktet eller håret bara för att religiösa extremister vill ha det så.”61
Män nämns inte explicit i motionen, men jag tycker att det går att läsa mellan raderna att de talar till ‘muslimska/invandrade män’. Till exempel beskriver de i motionen att flickor och kvinnor ”åläggs” skyla ansiktet eller håret, vilket jag tolkar som att de menar att kvinnor implicit blir tvingade eller beordrade att ha slöja och att de blir det av en muslimsk man. I sitt påstående att det inte råder något patriarkalt förtryck i Sverige där kvinnor och flickor tvingas dölja ansiktet eller håret är motsägelsefullt då det är precis det som de argumenterar för. Men de vill belysa att det ‘inte är något som kommer från Sverige och svensk kultur’. Om det sker i Sverige så är det för att det är värderingar som kommer från andra länder, det vill säga, det är inget som de tycker ska förknippas med svensk kultur.
“Vill religiösa extremister leva i ett samhälle där kvinnor skall ha ett krav att klä sig på ett speciellt sätt så måste vi vara tydliga, detta hör inte hemma här! Religiös extremism som förtrycker kvinnor skall inte på något sätt få ett fotfäste i Skurups kommun”62
Det som förespråkaren i detta citat argumenterar för är precis vad de själva vill göra, det vill säga ställa krav på att de ska klä sig på ett speciellt sätt genom förbud till att bära slöja. Jag tolkar även detta citat som att de talar till muslimska män då de talar om “religiös extremism som förtrycker kvinnor inte hör hemma här”. Kvinnorna används som symbol för att skapa restriktioner men det är egentligen ’de patriarkala männen som förtrycker’ som de vill komma åt och det är de muslimska männen som de riktar sig till. Diskursen om slöjan är att slöjan diskuteras som en symbol för kvinnoförtryck och som ett hot mot svenska värderingar. Orsaken till ’problemet’ är att invandrare tar med sig värderingar från sina forna hemländer där det råder kvinnoförtryck, till skillnad från Sverige som påstås vara jämställt och felfritt på den punkten. Lösningen är att ’invandrare’ eller ’muslimer’ ska anpassa sig efter ’svenska
61 Motion Skurups kommun 2019-05-31. Huvudduks förbud i Skurups kommuns skolor och förskolor.
https://skurup.sd.se/wp-content/uploads/sites/95/2019/06/Motion-Huvudduks-f%C3%B6rbud-i-Skurups-kommuns-skolor-och-f%C3%B6rskolor.pdf
värderingar’ och assimileras. De ska ta av sig slöjan för det anses vara kvinnoförtryck enligt SD-motionen.
Vad lämnas oproblematiserat i motionen?
Det som lämnas oproblematiserat är att de påstår i motionen att det inte råder patriarkala förtryck där kvinnor tvingas dölja ansiktet eller håret i Sverige. Men samtidigt argumenteras för att det gör det. De vill bara förtydliga att detta inte har något med Sverige att göra. Att det handlar om importerade problem, då den svenska självbilden är att Sverige är mästare på jämställdhet. De vill förtydliga att det är värderingar som de tar med sig från sina hemländer. Därmed är det något som förekommer här, men som inte ursprungligen kommer från Sverige enligt dem.
”Det skickar helt felaktiga signaler om personal och elever i skolorna tillåts bära huvudduk eller andra klädesplagg som har till syfte att skyla flickor och kvinnor”.63
Det som är motsägelsefullt i detta citat är att alla klädesplagg har till syfte att skyla kroppen. Det som lämnas oproblematiserat är därmed om de menar alla klädesplagg eller endast religiösa plagg. Genom deras representation så talar de om kvinnorna, men de talar inte med dem. De hade kunnat inkludera kvinnor som bär slöja och deras upplevelser och röster. De talar om ett patriarkalt förtryck som de själva ser på det, men de talar inte om de kvinnor som det handlar om. Frågan som lämnas oproblematiserat är synpunktere från flickor/kvinnor som bär slöja. De kanske upplever förtryck att tvingas ta av sig slöjan eller att någon ska
bestämma vad de får eller inte får ha på sig. Röster och perspektiv som väljs bort i motionen är därmed muslimska röster och kvinnors röster som berörs av detta förbud. Deras tro och perspektiv och anledning till att de bär slöja problematiseras inte överhuvudtaget. Det som inte heller problematiseras är Lars Nyström och Sverigedemokraternas egna position och världsbild som kan avslöja en hierarkisk position. Då de talar utifrån ett sekulärt eller kristet synsätt som tillhör majoriteten i Sverige. Därmed sitter de på en maktposition då deras kultur aldrig blir ifrågasatt i samma utsträckning eftersom deras kultur tillhör majoritetens i Sverige.
63 Motion Skurups kommun 2019-05-31. Huvudduks förbud i Skurups kommuns skolor och förskolor.
Yuval-Davis redovisar att det finns föreställningar om att nationens kvinnor symboliserar eller ’förkroppsligar’ nationen. Effekten av det blir att en attack mot nationens kvinnliga medlemmar uppfattas som ett symboliskt angrepp mot nationen. I den uppfattningen föreläggs nationens män att beskydda och försvara kvinnorna, som slutligen handlar om att värna
nationen.64 Frågan är om de muslimska kvinnorna som bär slöja inkluderas som nationens
kvinnor enligt Sverigedemokraternas motion. Men symboliskt kan slöjan ses som en attack mot nationen eftersom det anses vara ett hot mot ’svenska värderingar’ och den ’svenska jämställdheten’. Nationens män i detta fall vill beskydda och försvara kvinnorna som handlar om att värna om nationen. Det handlar i slutändan om vad som anses vara ’respektabel’ klädsel i Skurups kommun eller om att reducera muslimska symboler från allmänheten.
Från vilket perspektiv representeras problemet?
Problemet representeras utifrån Sverigedemokraterna i Skurups kommun som är undertecknat Lars Nyström.
”I och med att Sverige har en extremt stor invandring från många länder där synen på kvinnors rättigheter skiljer sig mycket åt mot vår syn på jämlikhet, så måste vi se till att kvinnor inte hamnar i samma situation som i deras gamla hemländer med kvinnoförtryck som följd.”
Med denna formulering uttrycker de ett behov av att skydda dessa kvinnor som blir utsatta för kvinnoförtryck tolkar jag det som. Yuval-Davis redogör för föreställningar om nationens kvinnor att de utgör symboler för nationen. Om dessa kvinnor hotas blir det ett angrepp mot nationen. Nationens män ska därmed beskydda och försvara kvinnorna, som i slutändan handlar om att skydda nationen. En främlingsfientlig typ i detta sammanhang är
föreställningar om en manlig främling som hotar nationens kvinnor, vilket måste försvaras av nationens män.65I detta fall handlar det om att skydda kvinnornas medlemmar i nationen mot
vad de uttrycker ’patriarkala värderingar’ som de inte anser hör hemma i Sverige. Det går att ifrågasätta om dessa muslimska flickor och kvinnor som bär slöja enligt motionen anses tillhöra nationens kvinnor. Men de vill åtminstone att dessa kvinnor ska anpassa sig till deras föreställning om kvinnans roll till nationen. De icke-muslimska männen i detta avseende vill skydda nationen. De muslimska männen som de associerar med patriarkala värderingar ses
som ett hot mot nationen tolkar jag det som eftersom att de argumenterar för ett hot utifrån och att kvinnor tvingas dölja sitt hår. I motionen representeras problemet utifrån en världsbild där De Andra ses som det huvudsakliga problemet. Patriarkala förtryck artikuleras som att det är något som importerats, därmed representeras kvinnoförtryck som något som importerats till Sverige. Självbilden blir att Sverige är jämställt och problemfritt på det området.
Yuval-Davis refererar till Armstrong som menar att nationer bygger på en ’föreställd gemenskap’ som delar upp världen i ’vi’ och ’de’. Denna ’föreställda gemenskap’ vidmakthålls och reproduceras ideologiskt av ett system och kallas för symboliska ’gränsvakter’. Dessa ’gränsvakter’ differentierar människor som medlemmar eller icke-medlemmar i ett bestämt kollektiv. Det kan ofta handla om koppling till bestämda kulturella normer för hur man ska klä sig och bete sig, till särskilda seder, religioner, litterära och konstnärliga produktionssätt samt språk. I dikotomin ”vi och dem” utgör könssymboler en central funktion.66Motionen från Sverigedemokraterna kan fungera som gränsvakter i detta
fall då de differentierar människor i hur de ska klä sig där de riktar sig till just muslimska kvinnor som bär slöja. De differentierar vad de anser är godtycklig klädsel och vad som inte anses vara det. Könssymboler som beskrevs ovan enligt Yuval-Davis görs till en central funktion, vilket också gäller formuleringar i motionen, då slöjan är en form av könssymbol.
Analys av artikel 1
Rubrik från artikeln: SD vill förbjuda huvudduk i skolorna: ”Inte förenligt
med jämlikhet”67
Hur representeras problemformuleringen om slöjan?:
Problemet representeras som att slöja inte är förenligt med jämlikhet och därför bör det förbjudas. De vill inte ha en utveckling där man gör skillnad på flickor och pojkar. Det som vidare problematiseras är religionsfriheten då Lars Nyström menar att det inte handlar om religionsfrihet utan att en ’grupp ska gömmas undan’ och det är inte frihet enligt honom. ”Om en flicka vill få visa sitt hår så ska hon få göra det. Alla ska behandlas lika.”68
66 Yuval-Davis. Gender & Nation, 23
67 Olander, Ann-Louise. SD vill förbjuda huvudduk i skolorna: ”Inte förenligt med jämlikhet”. Ystads allehanda. 2019-06-04.https://nxt.ystadsallehanda.se/skurup/sd-vill-forbjuda-huvudduk-i-skolorna-inte-forenligt-med-jamlikhet/ (Hämtad 2020-05-24)
Problemformuleringen representeras som att barn ska behandlas lika och flickor ska få visa sitt hår.
Hur representeras subjektspositioner?
Barn nämns som subjektsposition, ’barn ska få vara barn’ uttrycker Lars Nyström. Barnen beskrivs som att de ska få vara fria och visa sitt hår om de vill. Det ska inte göras skillnad på pojkar och flickor. Huvudduken nämns som objekt och att det handlar om att en grupp ska gömmas undan, vilket inte är frihet enligt Lars Nyström och Sverigedemokraterna.
Huvudduken beskrivs som att den inte förenlig med jämlikhet, att den är förknippad med ofrihet och passivitet. Medan motsatsen, barn som får visa sitt hår anses vara aktiva och fria. Kvinnor/flickor som bär slöja nämns inte i diskussionen utan de blir objektifierade och får symbolisera slöjan. Det är deras enda karaktärsdrag, att ’de göms undan’ och att de anses vara ’förtryckta’.
Hur formuleras orsaken samt lösningen till problemet?
Problemets orsak formuleras som att det inte är förenligt med jämlikhet att bära slöja och därför måste det förbjudas. Flickorna ska inte behöva begränsas artikulerar Lars Nyström. Jag tolkar det som att det är till föräldrarna till dem som bär slöja som de talar om. Eftersom de menar på att barnen begränsas och att det inte är förenligt med jämlikhet. Därför måste de ta av slöjan. Så problemets orsak enligt Lars Nyströms formuleringar skulle jag säga är
föräldrarnas ’val’ eller ’skäl’ till att barnen bär slöja. Föräldrarna målas upp som det bakomliggande problemet.
Lösningen på problemet är att det ska införas slöjförbud, så att barn får vara barn och om en flicka vill få visa sitt hår så ska hon få göra det, men explicit säger de också att om hon vill dölja sitt hår så ska hon inte få göra det. Det finns alltså ett rätt och ett fel sätt att klä sig enligt Lars Nyström och Sverigedemokraterna. Att ha slöja och dölja håret är fel enligt dem och handlar om kvinnoförtryck. Att visa håret är däremot ett tecken på frihet oavsett hur personen i fråga resonerar. Policyalternativen är ett och det är att ta av sig slöjan där
Sverigedemokraterna menar att barn ska få vara barn. ’Att barn ska få vara barn’ är enligt dem inte förenligt med att bära slöja. ”Då blir man ett annat slags barn vars frihet
begränsas.”69 Det som möjliggörs eller begränsas, beroende på hur man ser på det, är att
flickor ska ta av sig slöjan vare sig de vill det eller inte. Enligt Yuval-Davis beskrivning om
gränsvakter så handlar det om att skydda nationen från yttre hot. Det yttre hotet är enligt förespråkare i artikeln muslimska värderingar och män som förtrycker kvinnor.
Vad lämnas oproblematiserat?
Vad som lämnas oproblematiserat är anledningen till varför flickor/kvinnor bär slöja, det bagatelliseras som att det ’handlar om att gömma undan en grupp’. Deras religiösa tro eller kultur utelämnas. Det som lämnas oproblematiserat är även vad begreppet frihet innebär. Lars Nyström intar en auktoritär roll och talar över huvuden på barnen och de vuxna som berörs i denna fråga och talar om vad han anser är frihet och vad som inte är det. Därmed talar han inte med utan om dessa flickor och kvinnor som bär slöja. De anses vara ofria och förtryckta i hans ögon. Hans egen maktposition och vad han har för världsbild problematiseras inte. Nyströms svar på tal angående om ett slöjförbud inskränker religionsfriheten:
”Att vi har religionsfrihet är viktigt, men det är egentligen inte vad det handlar om. Här vill man att en grupp ska gömmas undan, och det är inte frihet. Vi vill att barn ska få vara barn. Om en flicka vill få visa sitt hår så ska hon få göra det. Alla ska behandlas lika. Flickorna ska
inte behöva begränsas, säger Nyström.”70
I citatet ovan hävdar Nyström att ”en grupp ska gömmas undan” att det är anledningen till varför flickor/kvinnor bär slöja. Det är med andra ord hans uppfattning och föreställning om vad slöjan står för. Slöjan blir synonymt för ofrihet då han artikulerar att ’gömma undan en grupp inte är frihet’. Han tar ut ordet frihet från religion för att argumentera för att det inte handlar om frihet enligt hans uppfattning. Vad religionsfrihet innebär lämnas därmed oproblematiserat då det tas från sitt sammanhang. Om flickan vill visa sitt hår så ska hon få göra det, men om flickan vill skyla sitt hår då är svaret att du är förtryckt och att det ska förbjudas. När Nyström argumenterar för att flickorna inte ska behöva begränsas utgår han från majoriteten av de flickor som inte bär slöja och hans uppfattning att det är en
begränsning. De flickor/kvinnor som han påstår blir begränsade när de bär slöja vill han med andra ord begränsa genom att tvinga dem att ta av sig slöjan. Vad frihet innebär lämnas oproblematiserat. Det individuella valet inskränks och därmed formuleras frihet som att det handlar om restriktioner och att inte få bestämma själv. ”Storebror vet bäst”. Enligt Nyström
70 Olander, Ann-Louise. SD vill förbjuda huvudduk i skolorna: ”Inte förenligt med jämlikhet”. Ystads allehanda.
är frihet att inte bära slöja. Han argumenterar för att man ska få välja själv om en vill visa håret, det är med andra ord rätt sorts frihetssträvan, men om en vill skyla håret så är det inte kopplat till frihet. Det finns alltså en rätt form av frihetssträvan och en som anses vara fel enligt Nyström.
Från vilket perspektiv representeras problemformuleringen?
Det perspektiv som representerar problemformuleringen är utifrån Sverigedemokraterna och i detta fall Lars Nyström som representerar SD.
Yuval-Davis refererar till Armstrong som menar att nationer bygger på en ’föreställd gemenskap’ som delar upp världen i ’vi’ och ’de’. Denna ’föreställda gemenskap’ vidmakthålls och reproduceras ideologiskt av ett system och kallas för symboliska ’gränsvakter’. Dessa ’gränsvakter’ differentierar människor som medlemmar eller icke-medlemmar i ett bestämt kollektiv. Det kan ofta handla om koppling till bestämda kulturella normer för hur man ska klä sig och bete sig, till särskilda seder, religioner, litterära och konstnärliga produktionssätt samt språk. I dikotomin ”vi och dem” utgör könssymboler en central funktion.71 Problemet representeras utifrån Lars Nyström och Sverigedemokraternas
perspektiv som tillhör majoritetskulturen i Sverige eftersom majoriteten i Sverige inte är muslimer och bär slöja. Pernilla Ouis & Anne Sofie Roald i Muslim i Sverige menar att den framträdande bilden av islam i Sverige är att det är en kvinnofientlig religion.72 Därmed
skulle man kunna ifrågasätta Lars Nyström och Sverigedemokraterna om de saknar kunskap och förståelse om andra kulturer och i detta fall islam och slöjan. Om deras syn på slöjan och islam avslöjar en etnocentrisk och sekulär föreställning gentemot islam och slöjan.
Analys av artikel 2
Rubrik: Medborgare kräver slöjförbud: ”Kan inte accepteras”73
Hur representeras problemformuleringen om slöjan?
Problemet representeras som att slöjan bör förbjudas för att det anses vara en inskränkning i kvinnors vardagsliv. Därför föreslås i ena förslaget att Ystad gör om sin lokala ordningsstadga så att det blir förbjudet att på offentlig plats skyla kvinnors ansikte.
”Att tvingas möta beslöjade varelser på Ystads gator kan inte accepteras, skriver före detta
fullmäktigeledamoten Lars Rosenberg i sitt förslag.”74
Å ena sidan är det kvinnors inskränkande vardagsliv som det argumenteras för, och å andra sidan argumenteras för de människor som tvingas möta dessa ”beslöjade varelser.” Det framstår tydligt att det är de som bär slöja som anses vara problemet som de inte vill behöva möta eller utstå. Så egentligen handlar beslutet om att värna de som vill slippa se dessa ”beslöjade varelser”. Det är för dem som problemet representeras.
Hur representeras subjektspositioner?
Kvinnor nämns och beskrivs som objekt i termer som ”beslöjade varelser”. De benämns inte som kvinnor eller subjekt i detta fall utan som ’beslöjade’ och som ’varelser’. Flickor nämns som subjektsposition och att det inte anses vara förenligt med jämställdhet att flickor ska tvingas täcka sig i skolan. Dessa flickor beskrivs som att de behöver att vi tar parti för dem. De behöver räddas med andra ord. I formuleringen ’beslöjade varelser’ går att avläsa ett avståndstagande från dessa flickor/kvinnor som bär slöja då de objektifieras.
Jag tolkar det som att subjektspositioner som konstrueras i artikeln, bygger på enligt Eduards, på föreställningar att patriarkal kultur är något som koncentreras och sammanförs med Andra, icke-svenskar. I detta fall handlar det om kulturer som inte ursprungligen kommer från
Sverige. Eduards redovisar även för att upplysta västerlänningar, som svenskar, betraktas inte ha någon kultur utan en civilisation.75 Subjektspositioner som skapas om svensken är att hon
73 Billgren, Cecilia. Medborgare kräver slöjförbud: ”Kan inte accepteras”. Ystads allehanda. 2018-10-20.
https://nxt.ystadsallehanda.se/article/medborgare-kraver-slojforbud-kan-inte-accepteras/
74 Ibid
är civiliserad och jämställd. Då det finns en stark självuppfattning bland svenskar att Sverige är mästare på jämställdhet och att de leder i den kampen.76
Hur formuleras orsaken och lösningen till problemformuleringen?
Orsaken till problemet är att kvinnor och flickor är förtryckta och att det är en inskränkning i dessa kvinnors liv. Orsaken till problemet tycks också vara att andra tvingas se dessa
beslöjade kvinnor. Den beslöjade flickan/kvinnan anses vara problemet men implicit är det kulturen/religionen, och de vuxna som Lars Rosenberg anser uppmanar till
förtryck. Lösningen på problemet är att alla ska slippa se dessa ’beslöjade varelser’. Lösningen är även att flickor och kvinnor ska tvingas ta av sig slöjan:
”Det är inte ok att skola in flickor i kvinnoförtryck redan från barnsben.”77
Lösningen handlar om förslag till förbud på offentlig plats att dölja kvinnors ansikte och det andra är att man vill förbjuda slöjor på barn under 18 år i skolan.
Vad lämnas oproblematiserat?
Det som lämnas oproblematiserat är på vilket sätt det inskränker kvinnors vardagsliv att bära slöja. Det bara påstås och lämnas därmed oproblematiserat och ges som skäl till att förbjuda det på öppen plats. Frågan som jag ställer mig är vad som anses vara så provocerande med att möta kvinnor som täcker sitt hår och kropp.
”Det kan inte anses varken humant eller förenligt med FN:s barnkonvention att flickor ska tvingas täcka sig när de är i skola”.78
Detta citat var motiveringen till att man ville förbjuda att täcka sig i skolan och på idrotts- och simundervisning. På vilka andra sätt hade man kunnat argumentera och försöka hjälpa
kvinnor och flickor som skolas in i kvinnoförtryck redan från barnsben? Frågan är också om kvinnoförtryck försvinner med ett klädesplagg. Det intressanta att fråga sig är också varför de är så inriktade på att just muslimska kvinnor och flickor.
76 Eduards. Kroppspolitik, 51 77 Ibid
78 Billgren, Cecilia. Medborgare kräver slöjförbud: ”Kan inte accepteras”. Ystads allehanda. 2018-10-20.
I Slöjans politik frågar sig Scott varför slöjan är så hårt ansatt. Det är till exempel relativt få muslimska kvinnor som bär slöja och slöjan är inte en ensam symbol för islam. Till exempel kan muslimska män särskiljas om de bär traditionella muslimska kläder. Scott hävdar även att ängslighet över jämställdhet verkar vara limiterad till endast muslimska kvinnor.
Patriarkatet fixeras på islam och sträcker sig inte till att handla om till exempel holländska, tyska eller franska seder som även tillåter kvinnlig resignation.79 Därmed går det att fråga sig
varför de är just fixerade på islam och slöjan.
Från vilket perspektiv representeras problemet?
Det perspektiv som representerar ’problemet’ är utifrån ett majoritetsperspektiv. Majoriteten av flickor och kvinnor i Sverige bär inte slöja och majoriteten är inte muslimer. Det handlar alltså om majoritet mot minoritet i denna fråga. Därmed blir det en fråga om makt. De muslimska flickor och kvinnor som utgör en minoritet blir ifrågasatta och blir utsatta för en reglerande kroppspolitik som utförs utifrån majoritetskulturens perspektiv.
Gemzöe refererar till Joan Scott som menar att koloniala historien är full av exempel på kolonisatörer som inriktade sig på slöjan som en symbol för förtryck, samtidigt som de
motsatte sig kvinnors rösträtt i sina hemländer. Den kombinationen av kolonial feminism med opposition till feminism i Väst repeteras i de samtida slöjdebatterna hävdar Gemzöe. Forskare som arbetar inom feministisk antropologi och med särskilt fokus på kvinnors liv i muslimska samhällen har länge betonat att slöjan inte bör associeras med motsvarande brist på
självbestämmande, menar Gemzöe.80 Perspektivet som representerar ’problemet’ med slöjan
är utifrån en sekulär tradition och som har föreställningar om slöjan som går att koppla till den koloniala historien vad Scott redovisar för ovan.
Gemzöe menar att en kritisk blick på den sekulära normen synliggör strukturer som rör tänkandet som hierkiska dikotomier och normer som traditionell-modern, upplyst-vidskeplig, progressiv-konservativ som indelas i kategorier och upprätthåller sociala hierarkier inom och mellan nationer. De symboliska strukturerna är viktiga för att förstå den blindhet till religion som finns inom västerländsk feministisk akademi. De oppositionella paren som beskrevs ovan
79 Scott. Slöjans politik, 11.
antyder motstånd mellan uppfattningen om religiösa, förtryckta kvinnor med sekulära, jämställda kvinnor.81 Dessa uppfattningar om religiösa kvinnor och i detta fall religiösa
muslimer som bär slöja är att de anses vara förtryckta medan de sekulära flickorna/kvinnorna anses per automatik vara jämställda. Argumentens utgångspunkt i artikeln skulle därmed kunna vara blind inför sin egen världsbild och position där sekularismen blir en norm som anses neutral och därmed inte ifrågasätts.
Linda Berg och Maria Carbin skriver i en tidskriftsartikel om anti-rasistiska feministprotester i digitala tider. De beskriver debatten om slöjan i Sverige som genomskådar en sekulär norm. Det finns en viss självupphöjelse i att vara en sekulär stat, för att sekulära samhällen uppfattas som neutrala och att de inkluderar alla på ett likvärdigt sätt. Sekularismen, särskilt i svenska sammanhang, tycks vara objektiv. Om du är religiös i Sverige, särskilt om du är muslim, förväntas du ackommoderas och reducera din tro för att göra den till en privat
angelägenhet. För att vara religiös i Sverige, särskilt muslim, förväntas du anpassa dig och minska din tro för att privatisera den. Genom detta universalistiska påstående förblir politiska och normerande faktorer av sekulariseringen dolda. Författarna menar att sekularismen framställs som omärkt och naturlig för de som är priviligierade av det. Med andra ord framställs det sekulära som normalt, rationellt och förståelig för den andra. Medan den religiösa konstrueras som irrationell, traditionell, skrämmande, onormal och underordnad.82
Hur konstrueras kvinnan och mannen i förhållande till nationen
i materialet?
Förespråkarna för slöjförbudet som jag analyserat ovan har gemensam utgångspunkt i att slöjan tolkas som en patriarkal symbol. Deras lösning är därmed att slöjan ska förbjudas, så att flickor och kvinnor kan vara fria, men det argumenteras också för att andra ska slippa se ’de beslöjade varelserna’. Formuleringen om ’beslöjade varelser’ antyder en objektifiering av dessa flickor/kvinnor, vilket får en att ifrågasätta om det är dessa flickor och kvinnor som bär slöja som de verkligen vill ta ett parti för. De argumenterar för att skälet till varför slöjan ska förbjudas är för att dessa flickor och kvinnor blir utsatta för kvinnoförtryck och religiös fundamentalism. Men frågan som en ställer sig är om det är det centrala skälet till att de vill förbjuda huvudduken. Det skulle kunna handla om att muslimska symboler inte anses vara
