Konstruktion av skopelevator

Montaget som Röbäcks utför i projektet sker i mekanisk verkstad, det vill säga större delen av arbetet är svarvning, kapning, skärning, bockning, svetsning, gängning och bultförband.

Konstruktionen av skopelevatorn delas in i följande delar:

1. Stativ

2. Bottensektion 3. Inlastning 4. Mittensektion 5. Översektion 6. Drivning 7. Utlastning

8. Spännjustering av band

17 4.3.1 Stativ

Stativet är dimensionerat för att klara av den bärande konstruktionen och består därför av grova konstruktionsrör som svetsas fast mot mittsektionen. Stativet kommer att monteras fast i fundamentet med hjälp av gängstänger. För att minska risken att vatten tar sig in i konstruktionsrören svetsas täcklock fast mot ändarna.

Figur 16: Modell över stativets konstruktion.

18 4.3.2 Bottensektion

Sektionens uppbyggnad är konstruerad i plåt och har fått sina former utifrån bock- och skärmaskin. I botten har svart slitgummi valts för att minska slitaget mot skopor och plåt, som ständigt kommer i kontakt med spill av materialet som transporteras. Genom de stora avlånga hålen monteras kullager och lagerhus på en axel som driver en vändtrumma med hjälp av spännelement. Den genomgående axeln går att justera i vertikal riktning via en spännskruv vid lagerhusen. På bottensektionen finns en inspektionslucka monterad för eventuell service, se figur 17, 18 och 19.

Figur 17: Modell över bottensektionens konstruktion.

19

Figur 18: Modell som visar konstruktionen för vändtrumma samt spännanordning.

Figur 19: Modell som visar öppen och stängbar Inspektionslucka.

20 4.3.3 Inlastning

Inlastningen är konstruerad i bockade plåtar och en plastskiva gjord av polyuretan som bultas fast med försänkta elevatorskruvar. Plasten finns där för att skydda mot den konstanta nötningen av ballast som landar i inlastningen. På insidan finns två plåtar för att rikta ballasten rakt ner i skoporna. Inlastningen monteras fast i bottensektionen via bultförband.

Figur 20: Modell för Inlastningens konstruktion.

21 4.3.4 Mittensektion

Mittensektionerna är tre meter långa moduluppbyggda sektioner som lätt skall kunna

demonteras från varandra för att uppnå lämplig höjd till sitt ändamål. Modulerna monteras ihop med varandra via bultförband. Inuti mittensektionerna finns både styr- och bärrullar som hjälper till att hålla bandet rakt och stadigt. Utan styr- och bärrullar kan bandet komma i frekvens och börja svaja, och i värsta fall kränga av trummorna. För att minska kap- och svetskostnader har två bockade plåtar i 90 grader svetsats ihop istället för fyra plåtar runt om, se figur 21, vilket är positivt ur ett ekonomiskt perspektiv.

Figur 21: Modell som visar konstruktionen för mittensektion.

22 Bilden som visas nedan i figur 22 är en genomskärning i skopelevatorn som illustrerar styr- och bärrullarnas funktion.

Figur 22: Styr och bärrullar som rullar mot bandet.

23 4.3.5 Översektion

Översektionen är konstruerad i bockad plåt med en inspektionslucka monterad för eventuell service. Utformningen för sektionen är konstruerad så att utlastningen skall kunna monteras och demonteras från varandra. I översektionen sitter drivningen monterad via en axel som är

justerbar i vertikal riktning, se figur 23.

Figur 23: Modell över konstruktionen för översektionen.

24 4.3.6 Drivning

Drivningens konstruktion är utformad så att elevatorn skall kunna drivas i de tunga

arbetsmomenten som elevatorn utsätts för. Drivningen består av en 30 kW växelmotor som roterar drivtrumman och elevatorbandet i 1,7 m/s. Denna hastighet är anpassad efter trummans radie för att få en tillräckligt god kastparabel ner i utlastningen utan att materialet faller ner igen.

Om hastigheten är för hög finns en frekvensomriktare som kan ställa ner frekvensen på motorn, och på så sätt minska hastigheten på växeln.

Spännanordningen har en liknande konstruktion i översektionen som den har i bottensektionen, det vill säga kullager och lagerhus sitter monterade på drivaxeln. Den enda skillnaden är att det endast är ett kullager och lagerhus monterat i drivningen då växelmotorn fungerar som ett lager i sig, och monteras direkt på axeln. Här finns även möjlighet att justera axeln vertikalt via en spännskruv på ena sidan, se figur 24.

Figur 24: Drivningens konstruktion vom visar motor, drivtrumma samt lager med spännanordning.

25 4.3.7 Motorfäste

Vid val av infästning av motorn rekommenderade Nord Drivsystem AB en flänsbaserad infästning.

Motorn monteras fast med 8 st M16 bultförband mot en 25 millimeters plåtskiva. Skivan svetsas fast för att kunna klara av de roterande krafterna som motorn vrider på 6000 Nm.

Figur 25: Motorfästets konstruktion som visar hur motorn är monterad.

26 4.3.8 Utlastning

Här kastas slutligen den mängd ballast ut som har transporterats med skoporna. Utlastningen är konstruerad i två plåtar för att minska arbetskostnad på kap- och svetstid. Inuti utlastningen är en glidplastskiva monterad för att minska skadorna mot plåten. Efter materialet har

transporterats genom utlastningen hamnar ballasten i behandlingsmomentet där det sedan blir till betong.

Figur 26: Utlastningens konstruktion som visar där materialet slutligen lämnar elevatorn.

27 4.3.9 Spännjustering av bandet

Stativet svetsas fast mot mittsektionen, vilket medför att bottensektionen blir den rörliga delen som justerar spänningen på bandet. Det är viktigt att bandet är rejält spänt för att minska chansen att bandet sätts i svängningsrörelse eller spårar av trummorna. Spännjusteringens uppgift är att förhindra detta. När bandet skall spännas lossas muttrarna från gängstängerna så att bottensektionen kan hissas ner för lämplig elasticitet på bandet. Detta görs även för att inlastningen ska passa mot det befintliga transportbandet, som levererar materialet till elevatorns inlastning. Bilden bakom skopelevatorn är en infogad bild på fabriken hos kunden i rätt skala, så att produkten kan dimensioneras utifrån kundens förutsättningar. Skillnaderna i spännanordningen illustreras i figurerna 27–30.

Figur 27: ospänt elevatorband med uppspänd bottensektion.

Figur 28: Spänt elevatorband med nedsänkt bottensektion.

28

Figur 29: Ospänt elevatorband med uppspänd bottensektion.

Figur 30: Spänt elevatorband med nedsänkt bottensektion.

29