Konsumentens ångerrätt

Förslag: Konsumenten har rätt att inom 14 dagar frånträda ett avtal som omfattas av den föreslagna lagen genom att lämna eller sända ett meddelande om det till näringsidkaren (ångerrätt). Ångerfristen börjar som huvudregel löpa dagen efter det att avtalet ingåtts. Om näringsidkaren inte gett kon-sumenten en ångerblankett eller föreskriven information börjar ångerfristen löpa först när de saknade uppgifterna överlämnas till konsumenten. Om näringsidkaren låter bli att lämna ångerblankett till konsumenten förlorar denne sin rätt att ångra avtalet ett år och 14 dagar från den dag då ånger-fristen skulle ha börjat löpa. Avser underlåtenheten någon annan föreskriven information förlorar konsumenten sin ång-errätt tre månader och 14 dagar efter samma tidpunkt. Utövar konsumenten sin ångerrätt upphör båda parternas skyldighet att uppfylla avtalet. Konsumenten är inte skyldig att betala skadestånd eller betala för den tid som tjänsten har utnyttjats.

Det nya direktivet

Konsumentens ångerrätt utgör vid sidan av näringsidkarens skyldighet att lämna information om produkten och förbudet mot mottagande av handpenning under ångerfristen en hörnsten i konsumentskyddet enligt såväl 1994 års direktiv som enligt det nya direktivet.

Enligt artikel 6.1 i det nya direktivet ska medlemsstaterna se till att konsumenten har rätt att utan att behöva ange några skäl inom 14 dagar från ångerfristens början ångra ett avtal som omfattas av direktivet. Ångerrätten gäller således avtal om tids-delat boende, avtal om långfristiga semesterprodukter samt för-medlings- och bytesavtal.

I artikel 7 finns föreskrifter om förfarandet då ångerrätten utövas, som i allt väsentligt är utformade i enlighet med vad som

Genomförande av det nya direktivet Ds 2009:57

gäller enligt artikel 5.1 första strecksatsen i det tidigare direkti-vet. Om konsumenten har för avsikt att utöva sin ångerrätt ska han eller hon innan ångerfristen löpt ut i pappersform eller via något annat varaktigt medium, underrätta näringsidkaren om sitt beslut att ångra avtalet. Konsumenten kan då, men behöver inte göra det, använda det formulär som näringsidkaren enligt artikel 5.4 är skyldig att tillhandahålla konsumenten då avtalet ingås.

Konsumenten anses ha utövat sin ångerrätt i tid om meddelandet har avsänts innan ångerfristen löper ut.

En skillnad mellan 1994 års direktiv och det nya direktivet är att ångerfristen har förlängts från tio till fjorton dagar. Ånger-fristen stämmer därmed överens med motsvarande frister enligt båda distansavtalsdirektiven. Fristen ska i likhet med vad som gäller enligt dessa direktiv beräknas med tillämpning av kalen-derdagar, inte arbetsdagar. En annan skillnad är att konsumenten enligt det nya direktivet kan ångra avtalet även på annat sätt än genom att använda en skriftlig handling.

Ett fullständigt genomförande av det nya direktivet kräver att det också i den nya lagen tas in regler om ångerrätt och att dessa regler är tillämpliga på alla avtalstyper som omfattas av direkti-vet. Vidare måste ångerfristens längd förlängas till föreskrivna fjorton dagar.

Utgångspunkten för ångerfristens beräkning

Enligt artikel 6.2 a) i det nya direktivet börjar ångerfristen löpa dagen efter det att avtalet ingåtts. I artikel 6.2 b) finns en undantagsregel som innebär att ångerfristen börjar löpa räknat från den dag då konsumenten tar emot avtalet, antingen i form av en skriftlig handling eller i någon annan läsbar och varaktig form, om denna dag infaller vid en senare tidpunkt än den dag då ångerfristen börjar löpa vid en tillämpning av artikel 6.2 a).

Artiklarna 6.3 och 6.4 innehåller bestämmelser som innebär att utgångspunkten för ångerfristens beräkning förskjuts på grund av brister i form eller informationslämnande. Liknande

112

Ds 2009:57 Genomförande av det nya direktivet

regler finns även i artikel 5 i 1994 års direktiv, dock med den skillnaden att brister i tillhandahållandet av formulär för utövande av ångerrätten kan förlänga ångerfristen med ett år.

Innebörden av regelverket är i huvudsak följande. Om när-ingsidkaren låter bli att tillhandahålla konsumenten en blankett som anges i artikel 5.4, dvs. en ångerblankett som är utformad i enlighet med vad som framgår av bilaga V till direktivet, börjar ångerfristen inte löpa förrän den dag då näringsidkaren lämnar ett ifyllt formulär till konsumenten i föreskriven form. Ånger-fristen kan dock förlängas maximalt ett år och ångerrätten upp-hör ett år och 14 dagar efter det att ångerfristen började löpa enligt artikel 6.2. Avser underlåtenheten den information och de formulär som föreskrivs i artikel 4.1 jämte bilaga I–IV börjar ångerfristen även i detta fall löpa först den dag näringsidkaren fullgör sina skyldigheter. Ångerfristen förlängs dock maximalt tre månader, vilket innebär att ångerrätten upphör tre månader och 14 dagar efter det att ångerfristen börjat löpa enligt direkti-vets huvudregel i artikel 6.2. Fjortondagarsfristen förlängs alltså i detta fall som längst tre månader.

Artikel 6.5 innehåller en specialregel för det fall att konsu-menten blir erbjuden att ingå ett bytesavtal i anslutning till att han eller hon träffar avtal om tidsdelat boende. Det ska då gälla en enhetlig ångerfrist för båda avtalen, varvid tidpunkten för ingående av avtalet om tidsdelat boende ska utgöra utgångspunkt för beräkningen. Särregleringen är endast tillämplig om det före-ligger ett tidsmässigt samband mellan erbjudandena, men respektive avtal därefter ingås vid olika tidpunkter. Föreligger det inte något sådant samband beräknas ångerfristen på vanligt sätt.

Av ingressen (skäl 13) framgår att rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 av den 3 juni 1971 om regler för bestäm-ning av perioder, datum och frister ska tillämpas. Detta innebär att om en frist löper ut på en lördag, söndag eller helgdag i övrigt, förlängs fristen till utgången av nästföljande arbetsdag.

Detta innebär inte någon skillnad i förhållande till vad som gäller enligt lagen (1930:317) om beräkning av lagstadgad tid.

Genomförande av det nya direktivet Ds 2009:57

Verkan av att konsumenten utövar sin ångerrätt

När konsumenten utövar sin ångerrätt innebär detta, enligt arti-kel 8.1 i det nya direktivet, att båda parternas skyldighet att genomföra det ingångna avtalet upphör. Dessutom föreskrivs i artikel 8.2 att en konsument som utövar sin ångerrätt varken behöver stå för några kostnader eller vara ansvarig för något värde som motsvarar de tjänster som har tillhandhållits före det att konsumenten utövat sin ångerrätt. Innebörden är alltså att konsumenten inte kan åläggas någon ersättningsskyldighet för den ekonomiska skada näringsidkaren åsamkas eller betala för att konsumenten haft nytta av avtalet under den tid det gällt.

1994 års direktiv saknar motsvarighet till bestämmelserna i artikel 8.1. Däremot finns det i artikel 5.1 regler som innebär att konsumenten kan bli skyldig att utge viss ersättning då han eller hon utnyttjar sin ångerrätt. Dessa bestämmelser är genomförda genom 14 § lagen om konsumentskydd vid avtal om tidsdelat boende. En sådan ersättningsskyldighet är inte förenlig med det nya direktivet och kan således inte behållas i den nya lagen. I stället bör det tas in uttryckliga bestämmelser av den innebörden att båda parternas skyldigheter enligt avtalet upphör om konsu-menten utövar sin ångerrätt och att konsukonsu-menten inte är skyldig att utge ersättning till näringsidkaren eller betala för den nytta konsumenten haft av avtalet under den tid det varat.

10.11.2 Konsumentens rätt att låta ett ofullständigt avtal