En kontinuerlig rutin för att säkra insatsers betydelse och utveckling
Tydliga styrdokument som kan användas kontinuerligt Ett väl etablerat system för att mäta hållbar utveckling är viktigt för att kunna följa upp vilka och i vilken utsträckning olika åtgärder bidrar till att uppnå de globala målen. Projekt som syftar till att nå ökad elasticitet i hemmet ska innehålla tydliga process- och måldokument som informerar om konkreta praktiska åtgärder för detta. De ska innefatta klimat- och
miljöpåverkan från boende och byggnad, uppfattningen av sociala aspekter som hälsa, trygghet, förtroende, gemenskap, tillit och tolerans. Kostnader för både projektutveckling samt drift och underhåll bör också tas i beaktning. Utifrån varje enskilt projekt krävs en tydlig struktur för utvärdering och uppföljning under hela processen. Dokumentationen av detta kan i sin tur ligga till grund för hållbarhetsredovisningen av projektet och kommande beslut och insatser.
Gemensam målbild för boende och byggaktörer De globala målen måste förankras hos alla som är involverade i processen, inklusive de boende som är de som påverkas av- och kan påverka utfallet av åtgärder.
Det handlar både om att belysa varför vi alla måste arbeta mot en mer hållbar utveckling och hur vi kan ta oss dit. För att kunna bedömma vilka strategier och mål som är mest lämpliga utifrån ett projekts förutsättningar behöver boende och övriga berörda parter ha samma kunskapsbas och en gemensam målbild.
Det är av stor vikt att inte endast samla in åsikter och mätvärden från de boende utan aktivt jobba för att även inkludera dem i arbetet med att ta fram strategier och mål. På så sätt är det även lättare för dem att kunna bidra till förbättringar samt få en ökad medvetenhet om sin egen roll och möjlighet att påverka.
Flexibel handlingsplan för att nå uppsatta mål Utöver process- och måldokument är en handlingsplan för hur och i vilket skede dessa mål kan arbetas in i projektet en vägledning genom hela processen för att uppnå projektmålen. Varje mål ska svara mot de specifika åtgärder eller lösningar som utformas i respektive projekt. Handlingsplanen skall följas upp
kontinuerligt tillsammans med de boende, och det bör finnas en flexibilitet för att mål ska kunna uppnås på flera sätt om nya eller vidareutvecklade idéer arbetas fram under processen. Viktigt är att avvikelser dokumenteras för att förstå vad som kan behöva göras annorlunda i nästa projekt.
Erfarenhetsåterföring och utveckling genom rutinmässigt mätverktyg
Befintliga mätningar som exempelvis Nöjd kund index behöver stärkas och användas på ett mer innovativt sätt. NKI och andra befintliga data bör kombineras med projektspecifika värden och mätas i en upprepande process. Det möjliggör en jämförelse mellan olika insatser och kan skapa långsiktiga och hållbara metoder för mätning av insatsernas värde.
Ett väldefinierat verktyg för utvärdering och mätning kan föra vidare erfarenheter mellan insatser och investeringar till de boende och inom organisationen.
Över tid kan det då vara ett stöd och en historiebärare både för boende och berörda personer och
organisationer. Ett mätverktyg som bygger på ett rutinmässigt förfarande får ett större värde än en enskild mätning. Det kan då bli tillämpbart vid planering av nya insatser och investeringar i bostadsområden eller vid nyproduktion och visa på förändrade levnadsmönster över längre tid.
63
1: MMadsen, L. V. (2017). Materialities shape practices and notions of comfort in everyday life. Building Research &
Information, 1-12.
2: Francart, N., Malmqvist, T., & Hagbert, P. (2018). Climate target fulfilment in scenarios for a sustainable Swedish built environment beyond growth. Futures, 98, 1-18.
3: Hagbert, P., & Malmqvist, T. (2019). Actors in transition: shifting roles in Swedish sustainable housing development.
Journal of Housing and the Built Environment, 34(3), 697-714.
4: K. Isaksson, P. Hagbert, (2020. ) “Institutional capacity to integrate ‘radical’ perspectives on sustainability in small municipalities: experiences from Sweden,” Environmental Innovation and Societal Transitions, vol. 36, s. 83-93, 5: Hagbert, P., & Malmqvist, T. (2019). Actors in transition: shifting roles in Swedish sustainable housing development.
Journal of Housing and the Built Environment
6: Gerell, M. (2013) Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital
7: Emmelin, M. Eriksson, M. (2012) Kan socialt kapital ”byggas in” i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa?
8: Kungliga IngenjörsVetenskapsAkademin (2020) Resurseffektiva lokaler i Sverige – Lokaldelning som norm En branschrapport
9: SCB (2019). Artikel hämtad från: https://www.scb.se/hitta-statistik/artiklar/2019/fyra-procent-ar-socialt-isolerade/#:~:text=Ungef%C3%A4r%20300%20000%20personer%20ber%C3%A4knas,ett%20par%20 g%C3%A5nger%20i%20m%C3%A5naden.
10: Holt-Lunstad, J. (2018) Why Social Relationships Are Important for Physical Health: A Systems Approach to Understanding and Modifying Risk and Protection
11: Lund, A. Medicinsk Vetenskap nr. 1 (2015) (/https://ki.se/forskning/ensamhet-ett-hot-mot-var-halsa).
12: United Minds (2014) Hur unga i Stockholm vill bo i framtiden.
13: Arana, M. M, P.M. Wittek, R. (2016) Community resilience: sustained cooperation and space usage in collective housing.
14: Arana, M. M, P.M. Wittek, R. (2016) Community resilience: sustained cooperation and space usage in collective housing.
15: Røyne, F., Molnar, S., Crossler Ernström, T., Haben, T. RISE (2020) Kartläggning av delningstjänster och hur dessa bidrar till levande gatuplan
16: Koch, D. En levande stad (2018)
17: Petersson, C. (2014) Enabling SUSTAINABLE CHOICES in everyday life- 12 strategies to promote behaviour change 18: Gifford, R. (2011). The dragons of inaction: Psychological barriers that limit climate change mitigation and
adaptation. American Psychologist, 66(4), 290-302.
19: Giddens, A. (1994). “Industrialization, ecology, and the development of life politics”. Ecology, society and the quality of social life, pp. 1-10, Giddens, A. (2013). The consequences of modernity. John Wiley & Sons.
20: Janda, K. B. (2011). Buildings don’t use energy: people do. Architectural Science Review, 54(1), 15-22.
21: Macias, T., & Williams, K. (2014). Know Your Neighbors, Save the Planet: Social Capital and the Widening Wedge of Pro-Environmental Outcomes. Environment and Behavior, 48(3), 391-420.
22: Fjellander, L., S. Harris, H. Ljungkvist Nordin, E. Mata, H. Matchke Ekholm, A. Plepys, C. Katzeff and M. Börjesson Rivera (2019). Delningens potential. Rapport hämtad från: https://www.ivl.se/
download/18.20b707b7169f355daa76ed5/1572337516186/C371.pdf, IVL.
23: Hult, A., & Bradley, K. (2017). Planning for Sharing – Providing Infrastructure for Citizens to be Makers and Sharers.
Planning Theory & Practice, 18(4), 597-615.
24: Dalman, C. Förvaringsrapporten (2020) Elfa. artikel hämtad från: https://viewer.ipaper.io/elfa/sweden/
forvaringsrapporten/forvaringsrapporten-2020/?page=6
Referenslista
25: Teng, L., Grunditz, M., Mattson, T., Morton, A., Parinder, P., arkitekt, Andersson, J., (2020) Framtidens delade boende - En rapport om hållbarhet i livsstil och bostad - Akademiska hus studentbostäder
26: Herman, P., Polivy, J., Pliner, P., R. Vartainen, L. (2019) Social Influences on Eating
27: Blokland, T. (2008). Gardening with a little help from your (middle class) friends: Bridging social capital across race and class in a mixed neighbourhood. Networked urbanism: Social capital in the city, 147-170.
28: Christensen, S., Malberg Dyg, P., & Allenberg, K. (2019). Urban community gardening, social capital, and”
integration”–a mixed method exploration of urban” integration-gardening” in Copenhagen, Denmark. Local Environment, 24(3), 231-248.
29: Alaimo, K., Reischl, T. M., & Allen, J. O. (2010). Community gardening, neighborhood meetings, and social capital.
Journal of community psychology, 38(4), 497-514.
Glover, T. D., Parry, D. C., & Shinew, K. J. (2005). Building relationships, accessing resources: Mobilizing social capital in community garden contexts. Journal of Leisure Research, 37(4), 450-474.
Porter, R., & McIlvaine-Newsad, H. (2013). Gardening in green space for environmental justice: food security, leisure and social capital. Leisure/Loisir, 37(4), 379-395.
30: Emmelin, M. Eriksson, M. (2012) Kan socialt kapital ”byggas in” i våra bostadsområden och därmed förbättra invånarnas upplevda och mentala hälsa?
31: Grahn, P., Mårtensson, F., Lindblad, B., Nilsson, P., Ekman, A. (1997) Ute på dagis Hur använder barn
daghemsgården?Utformningen av daghemsgården och dess betydelse för lek, motorik och koncentrationsförmåga.
32: Libman, K. (2007) Growing Youth Growing Food: How Vegetable Gardening Influences Young People’s Food Consciousness and Eating Habits
33: Kommission för ett socialt hållbart Malmö (2012) Malmös väg mot en hållbar framtid Hälsa, välfärd och rättvisa.
34: Minoura, M. (2019) Bostadsgården -Territoriell arkitektur.
35: An, W., & Western, B. (2019). Social capital in the creation of cultural capital: Family structure, neighborhood cohesion, and extracurricular participation. Social science research, 81, 192-208. Degli Antoni, Giacomo. “Intrinsic vs.
extrinsic motivations to volunteer and social capital formation.” Kyklos 62.3 (2009): 359-370.
Durston, J. (1999). Building community social capital. CEPAL review.
Forrest, R., & Kearns, A. (2001). Social cohesion, social capital and the neighbourhood. Urban studies, 38(12), 2125-2143.
Glaeser, E. L. (2001). The formation of social capital. Canadian Journal of Policy Research, 2(1), 34-40.
Lang, R. (2019). Social sustainability and collaborative housing: Lessons from an international comparative study. In Urban Social Sustainability (pp. 193-215). Routledge.
36: Workshop inom ramen för utvecklings projektet Elastiska Hem (2019)
37: Palm, K. (2008) Det riskabla engagemanget. Om regenerativ utveckling av mänskliga resurser, eldsjälar och ledarskap i radikal utveckling
38: Ridwana, R., Prayitno, B., & Hatmoko, A. U. (2018). “The Relationship Between Spatial Configuration and Social Interaction in High-Rise Flats: A Case Study On The Jatinegara Barat in Jakarta.” In SHS Web of Conferences (Vol. 41, p. 07003). EDP Sciences.
Shostak, S., & Guscott, N. (2017). Grounded in the Neighborhood, Grounded in Community”: Social Capital and Health in Community Gardens’, Food Systems and Health (Advances in Medical Sociology, Volume 18) (pp. 199-222). Emerald Publishing Limited.
Wekerle, G. R., & Classens, M. (2015). “Food production in the city:(re) negotiating land, food and property”. Local Environment, 20(10), pp. 1175-1193.
39: Rabinowitz, D. (2012). “Residual residential space as commons”. International Journal of the Commons, 6(2), pp.3012-318.
Ostrom, E. (2003). “How types of goods and property rights jointly affect collective action”. Journal of theoretical
65
politics, 15(3), pp. 239-270.
Ostrom, E., Burger, J., Field, C. B., Norgaard, R. B., & Policansky, D. (1999). “Revisiting the commons: local lessons, global challenges”. I: Science, 284(5412), pp. 278-282.
Anund Vogel, J., Lind, H., & Lundqvist, P. (2016). “Who is Governing the Commons: Studying Swedish Housing Cooperatives”. Housing, Theory and Society, 33(4), pp. 424-444.
40: Jordan T. (2013) Konfliktkunskapens ABC, version 2, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs univeritet
41: SABO Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (2016) Allmännyttans bidrag till en socialt hållbar utveckling Delstudie till framtidsprogrammet Allmännyttan mot år 2030
42: Fastighetsägarna (2020) Coliving och coworking – en översikt av juridiska och ekonomiska aspekter 43: Gerell, M. (2013) Bränder, skadegörelse, grannskap och socialt kapital
44: Attefall, S., P Björkdahl, E., Cocozza, A., Grander, M., Lundström, N., Renström, S., Österlund, C., (2018) Hyresrätten i framtiden - Rapport från Hyreskommissionen
67