• No results found

Kontroll av dricksvatten

In document Livsmedelsverket (Page 46-49)

4. Kontroll i livsmedelskedjan

4.2.3 Kontroll av dricksvatten

Definitionen av dricksvatten enligt artikel 2 i förordning 178/2002 säger att livsmedel inbegriper vatten från och med den punkt där värdena skall iakttagas enligt artikel 6 i direktiv 98/83/EG om kvaliteten på dricksvatten, dvs. vid tappkranen hos användarna. Genom den svenska livsmedelslagen har tillämpningen för livsmedelsområdet utvidgats till att avse även dricksvatten. Enligt 3 § livsmedelslagen, jämställs dricksvatten med livsmedel, från och med den punkt där det tas in i vattenverken till den punkt där värdena ska iakttas enligt artikel 6 i dricksvattendirektivet, dvs. vid tappkran hos användare. Vissa resultat av kontroll av

dricksvattenanläggningar rapporteras under kontroll av livsmedel i denna rapport (avsnitt 4.2.2).

Livsmedelsverket samordnar kontrollen av dricksvatten på nationell nivå, vilket bland annat innebär att vägleda och informera. Livsmedelsverkets föreskrifter (SLVFS 2001:30) om dricksvatten, omtryckt LIVSFS 2005:10, gäller hanteringen av och kvaliteten på dricksvatten och omfattar vattenverk som försörjer 50 personer och fler eller som i genomsnitt producerar eller tillhandahåller 10 m3 dricksvatten per dygn. All offentlig och kommersiell verksamhet ingår, oberoende av storlek.

Problem med nya rapporteringssystemet för kontrollmyndigheter medför att resultaten i avsnitt 4.2.2.och 4.2.3 är ofullständiga.

4.2.3.1 Kontrollens omfattning

Myndighetskontroll av dricksvatten utförs av den lokala kontrollmyndig- heten i kommunerna. Den årliga rapporteringen av dricksvattenkontrollen i Sverige görs för att man ska få en samlad bild av hur kontrollen bedrivs. Sammanställningen bygger på uppgifter från kontrollmyndigheterna om föregående års kontroll. Kontrollmyndigheternas rapportering av dricks- vattenkontrollen 2010, omfattar 1793 allmänna och övriga

dricksvattenanläggningar. Livsmedelsverket har under 2010 förelagt 9 kommuner att lämna uppgifter om dricksvattenkontrollen. Efter att kommunerna blivit förelagda inkom efterfrågade rapporter.

4.2.3.2 Antal och typ av bristande efterlevnad

Dricksvattnet från allmänna anläggningar i Sverige är i de flesta fall av god kvalitet, men det finns undantag, främst vid mindre anläggningar. Det finns anledning för många dricksvattenproducenter att se över hur effektiva de befintliga säkerhetsbarriärerna är.

46

Enligt artikel 13 i Rådets direktiv 98/83/EG, ska medlemsstaterna vart tredje år rapportera till EU-kommissionen (DG Environment) om kvaliteten på dricksvatten. Rapporten ska omfatta vattentäkter som i genomsnitt

producerar eller tillhandahåller minst 1 000 m3 per dygn eller försörjer minst 5 000 personer. Det innebär att vattenkvaliteten från ca 250 vattenverk ska rapporteras till EU. Nästa rapport ska avse åren 2008-2010 och överlämnas till Kommissionen i februari 2012. Därefter granskar Kommissionen medlemsstaternas rapporter och offentliggör en EU-gemensam rapport under november 2012.

Enligt vägledningen om rapportering enligt dricksvattendirektivet ska mycket omfattande och detaljerad information om dricksvattnets kvalitet rapporteras. Varje överskridande av gränsvärdet för ca 50 mikrobiologiska och kemiska parametrar, min-, median- och maxvärden för parametern som överskred gränsvärdet, orsak till kvalitetsförsämringen samt vidtagna åtgärder och tid för korrigering av kvalitetsförsämringen ska rapporteras. Rapporteringen från medlemsstaterna ska ske till WISE (Water Information System for Europé) via European Environment Agency. I WISE samlas också rapportering och övervakning enligt ramdirektivet för vatten, grundvattendirektivet, badvattendirektivet, nitratdirektivet,

översvämningsdirektivet och avloppsdirektivet.

4.2.3.3 Åtgärder hos kontrollmyndigheterna

För att höja kompetensen hos kontrollmyndigheter och vattenproducenter med ansvar för dricksvatten har Livsmedelsverket:

• Informerat om regler och kontroll av dricksvatten vid möten i fyra län med totalt cirka 60 kommunala inspektörer.

• Genomfört en grundläggande utbildning om dricksvattenföreskrifterna och kontroll av vattenverk i mars för 50 kommunala inspektörer. • I samarbete med Sveriges Kommuner och Landsting genomfört en

utbildning om offentlig kontroll och kontrollmetodik av

dricksvattenanläggningar. Totalt deltog cirka 50 kommunala inspektörer. • I samarbete med Svenskt vatten AB medverkat vid en

tvådagarsutbildning, ”Utbildning i dricksvattenhygien”, som riktade sig till personal som arbetar vid dricksvattenanläggningar.

Vid det stora dricksvattenburna utbrottet av parasiten Cryptosporidium i Östersund i december 2010 bistod Livsmedelsverket med råd, stöd och mikrobiologiska expertkunskaper.

4.2.3.4 Nationell samordning dricksvatten

Livsmedelsverket har i enlighet med regeringens proposition 2008/09:162 om klimat och energi i verkets regleringsbrev för 2010 fått 4,0 miljoner kronor för nationell samordning av dricksvattenfrågor. Sedan den 1 januari

47

2010 har Livsmedelsverket ansvar för nationell samordning av

dricksvattenfrågor, i synnerhet med avseende på klimatförändringar och krisberedskapsplanering. Omfattande nätverksarbete gjordes tidigt för att öka kontaktytorna för det fortsatta arbetet, liksom en kartläggning, vilket gav underlag för det nya samordningsansvaret.

Ett nationellt nätverk för dricksvatten initierades 2010 i samråd med sektorsansvariga myndigheter, som Boverket, Naturvårdsverket, Socialstyrelsen, Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) och

Vattenmyndigheterna. Även branschorganisationen Svenskt vatten och Sveriges Kommuner och Landsting är medlemmar i nätverket. Under året har nätverket utvecklat gemensamma styrdokument för det fortsatta arbetet. Tematiska arbetsgrupper inom planering och forskning och utveckling ska tillsättas i nätverket utöver arbetsgruppen för dricksvatten och krisberedskap (f.d. Samva). En intern samordningsfunktion stödjer såväl det externa nätverksarbetet som det interna dricksvattenarbetet.

På området kommunikation och information har Livsmedelsverket utvecklat en kommunikationsplan, debattartiklar har publicerats och

synlighetsgörande arrangemang genomförts, som Run for Water och ett seminarium om dricksvatten i Almedalen. För att stärka arbetet inom forskning och utveckling har möten och seminarier med

dricksvattenproducenter och branschorganisationen Svenskt vatten genomförts under året. Resurser har också ägnats åt forskningsprojekt utifrån identifierade kunskapsbehov. Livsmedelsverket deltar därtill i referensgrupper för större forskningsprojekt i Sverige, som Climatools, Colour of Water, DRICKS vid Chalmers, Kompetenscentrum för bekämpningsmedel och Visk.

I maj arrangerade Livsmedelsverket ett tvådagarsmöte med ett trettiotal experter på regler och kontroll av dricksvatten. De kom från 18

medlemsstater i EU och Efta och ingick i nätverket ENDWARE (European Network of Drinking Water Regulators). Inom ENDWARE förs informella diskussioner om lagstiftningen och hur den tillämpas i de olika länderna. Dessutom ventileras aktuella problem och framtida hot och man blickar framåt mot ny och förändrad lagstiftning. Under mötet i Uppsala

diskuterades bland annat Livsmedelsverkets arbete med nationell koordinering av dricksvatten, förbättrad säkerhet och krisberedskap. Mer än hälften av anslagsmedlen under 2009 - 2011 för den nationella samordningen av dricksvattenfrågor, finansierar det treåriga

samarbetsprojekt med SGU för att digitalt samla in analysdata om dricksvatten från Sveriges allmänna vattenverk. Den insamlade

informationen kommer att vara ett viktigt underlag för Livsmedelsverkets nationella samordningsansvar för dricksvatten för att kunna ge en

48

redovisning av detta arbete finns under avsnitt 4.2.2.6, IT-system för kontrollverksamheten - Nationell databas för dricksvatten.

In document Livsmedelsverket (Page 46-49)